Å iisin reekt nedanfö hiitååt.

Byralla på Dagsmarkdialekt skriven av Ingmar Rosengård. Publicerad i tidningen Syd-Österbottens dialektbilaga 1 april 2010. Författaren själv läste byrallan på Dagsmark Ungdomsförenings 120-års jubileum 2016.

He had vöri en tådde vinter tå bLoomår fröös åp tapeetren å sparvan jikk me filtstövLan, men vååren voore å iisin sku noo reek hede ååre å. Å he va he ja tenkt praat om.

He va langfriidain tå man ju sku hals där in men åp baaketmiddain kåm man ju noo uut se i alla fall, fö he va varmt å iisin kona reek just handi daajin. Vi va nagär mindär poikar såm sååg at et stoot iis-styck had låssna åvanfö daambin fö Stobrooen, men had faasna mot he såm va åter ååv vallin täär kanaalin had gaa ti kraftvärtsche.

Vi vååga it ga uut åp iisin men vi kasta na stäinar så iisin sku ga sånder täär e sååt fast. Men he voor it ti naa! Tå kåm e tvåå störr poikar å tåm too en så stooran stäin så tåm måta löft an båda tvåå. Å tåm jikk uut åp iisin å sleft ner stäinin så e bare dåna. Å tå jikk he åm vi had vila: iis-styttsche låssna. Å tå voor e bråttåm, väit et, ti kåm opp åt Stobrooen å skååd tå iis-styttsche kåm neeret fåssin å sloo mot kLyyvarin, så häila brooen skaka, å vi fundra åm on sku hald. Men hold jooL on fö Tschäringkåsk-Saamel had tjiila bra stäinar.

Just baaket kåm naar å saa at iisin had ståkka ååter nedanfö Nyylundas fåssin. He va ju klaat at vi foo tiit. Vi håppa åp vangnen å trampa iveeg. Vi foor neer fö skooLan uutet gamäLveejin ti Storåkrin, täär Angnisas hestin skåpa ååp i hagan å dombast i snööjin såm va ååter. Vi lemna vangnen å maseera mot Kiia´as håLmin å skåda åp iisvallin.

Tå va e naar såm roopa åt åss ti laag åss taan för vattne börja rinn baakåm ryddjin åp ås. He va een såm lemna baaket å voor i bLäiton, å måta faar häim ett na tårr strompår åt se.

Tå fikk vi höör att he va ståkka för Jöranas å. Å tiit for vi å! Vi kona ju it let naa va ooskåda, Å täär så kååm vattne op åp ååkran å yvi veejin, så na päråsar såm va å skåda it slapp häim uutet veejin utan måta maseer langt op mot skoojin. Å nager såm it vila lemn vangnen måta faar häim heeni Böötor, tå tåm it slapp häim åp aronsiidon ååen fö KåLengstå va så ååterdriiva.

Ja hitsche va en langfriida ti minns!

Islossningen har alltid varit ett folknöje. Här står folk år 1969 från Sebbasbackan och Klemetsändan och ser på islossningen nedanför Lindells.
Islossningen har alltid varit ett folknöje. Här står folk från Sebbasbackan och Klemetsändan och ser på islossningen nedanför Lindells. Fotot från 1969.
Islossningen i Lappfjärds å var alltid en stor händelse. Här bröderna Backlund som följer med läget. Småskolan i bakgrunden.
Islossningen i Lappfjärds å var alltid en stor händelse. Här bröderna Backlund som följer med läget. Småskolan i bakgrunden.
Islossning någon gång på 50-talet. Byggnaderna i bakgrunden är välkända, här syns också det växthus som Ålgars-Lasse byggde nedanför gården.
Islossning någon gång i mitten på 60-talet. Byggnaderna i bakgrunden är välkända, här syns också det växthus som Ålgars-Lasse byggde nedanför gården.