Backlundas gård på Sunnantillvägen 19.

Sammanställt av Lasse Backlund 2014. En större uppdatering gjordes i januari 2017.

Flygfoto från 1971 över Backlundas gård.
Flygfoto från 1971 över Backlundas gård.

Den första delen av den här gården byggdes någon gång på senare hälften av 1800-talet av Josef Mattsson Blomkvist men den har senare byggts till och renoverats flera gånger. Josef och Maria Backlund byggde till en vinkel år 1905 och i början på 1950-talet gjordes en grundlig renovering, då det bland annat installerades rinnande varmt vatten och inomhus-WC.

Backlundas gård hör till Lång hemman Nr 4 i Dagsmark och har haft flera ägare. (Inga-Lill Sandström har gjort en grundlig utredning om Lång hemmanet, och vill se dess historia, så klicka HÄR!) År 1904 kom hemmanet i släkten Backlunds ägo men en stor del av de tidigare ägarna är släktingar eller annars välkända personer:

1859. Den första kända ägaren är Josef Mattson Blomkvist från Härkmeri (f. Hannus 1825-1891) som år 1859 flyttade till Dagsmark tillsammans med sin hustru Albertina (f. Sjuls i Härkmeri 1823-1867). De hade en tid bott i Bötom men efter flytten till Dagsmark blev Josef bysmed och kallades därför för ”Smedin” och han köpte då 1/36 mantal av Lång hemman i Dagsmark. Fastebrevet fick han 1861 och det här är alltså första kända ägaren av Backlunds hemman. (Vill du läsa den renskrivna bouppteckningen efter Albertina, så klicka HÄR.)

1868. Albertina Blomkvist dog år 1867 och år 1868 sålde änklingen Josef Blomkvist hemmanet åt Karl Gustav Andersson och Maja Lena Lillkull (f. Finne år 1814) men som senare tog namnet Lång. Karl Gustav var far till Rebeck-Kalle, Rebeck-Viktor och Rebeck-Josip. Samtidigt som smeden Josef Blomkvist sålde sitt hemman på A-sidon, så gifte han om sig med Kajsa Båsk och han bodde sedan på Rosenback hemman till sin död. Josefs son Karl Blomkvist gifte sig år 1880 med Anna Greta Johansdotter Lillkull och flyttade sedan som måg till den gård som stod där Bror Vikfors bor i dag. (Vill du läsa mera om Karl Blomkvist, klicka HÄR).

1875. Gustav Andersson Lång eller Riarbäck sålde hemmanet åt sonen Viktor ”Rebeck-Viktor” Gustavsson Lång och hans hustru Fredrika (f. 1853) som var dotter till Johan Henrik Johansson Storkull och Fredrika Henriksdotter Ojala (f. 1831 i Lappfjärd).

Här på fotot ser vi att Rebeck-Viktor har kommit fram till Amerika, året är 1888. Han sitter till höger och till vänster sitter ”Klemes-Kalle” Karl Erik Klemets, senare Ragnas och bakom dessa står Tjöckbon Henrik Kaas. Fotot utlånat av Kerstin Persson, barnbarnsbarn till Klemes-Kalle.
Här på fotot ser vi att Rebeck-Viktor har kommit fram till Amerika, året är 1888. Han sitter till höger och till vänster sitter ”Klemes-Kalle” Karl Erik Klemets, senare Ragnas och bakom dessa står Tjöckbon Henrik Kaas. Fotot utlånat av Kerstin Persson, barnbarnsbarn till Klemes-Kalle.

Denne Viktor var yngsta bror till Rebeck-Kalle och Rebeck-Josip. Som så många andra den tiden så reste sonen Viktor till Amerika men före avresan så skrev han en fullmakt, som gav hans hustru rätt att göra vad som helst med hemmanet. Den löd så här:

Fullmakt för min hustru, Fredrika Johan Henriksdotter Lång; att under den tid jag befinner mig hemifrån föra min talan och förklarar jag mig till alla delar nöjd med allt vad denna min hustru gör och låter.

Som försäkras. Dagsmark den 16 januari 1888.”

År 1888 reste så Viktor till Amerika och han dog i Chicago år 1900, några månader efter att hustrun hade sålt hemmanet vidare.

1900. Det dröjde ända till år 1900 förrän Amerika-änkan Fredrika skulle använda sig av Viktors fullmakt, för det var då som hon sålde hemmanet åt änkan Maria Mathilda Klemets. Maria Mathilda var dotter till ”Storfossin” Johan Josef Storfors, f. Kaas år 1841 i Påskmark och hans hustru Edla Sofia Yrjäns (1841-1926) likaså född i Påskmark. Storfossin och hans Edla hade i något skede flyttat till Sunnantillvägen 15, på A-sidon och de hade 9 barn och ett av dem var just Mathilda. (År 1903, alltså 3 år efter att Fredrika hade sålt hemmanet, så gifte hon om sig med änklingen Karl Mattsson Lillsjö. Denne Karl Mattsson hade ju år 1891 sålt sitt hemman åt August Berglund. År 1924 flyttade Fredrika till Närpes, dit hennes dotter Amanda hade gift sig).

Denna Mathilda (1870-1916) hade år 1892 gift sig med mjölnaren Anders Johansson Klemets (1867-1898) och de bodde i Klemetsändan. Mathilda och mjölnaren Anders fick 2 barn men bara dottern Alexandra, eller Sandra som hon också kallades blev vuxen. Men en dag då Mathilda och Anders höll på att vända en kvarnsten nere vid Klemets kvarnen så blev påfrestningen så stor för Anders att han dog av ansträngningen. Det här hände år 1898 då Sandra var bara 4 år gammal.

Vill du läsa mera om Klemets kvarn och dess vidare öden, så klicka HÄR!

I en lagfartshandling kan vi läsa att Mathilda köpte 1/36 mantal av Lång hemman i Dagsmark år 1900 för en summa om 4 100 mark. Säljare var Fredrika Johansdotter Lång och denna Fredrika hade redan år 1888 fått en fullmakt av sin man Viktor Gustafsson Lång att sälja före han reste till Amerika. I det köpebrevet fanns en paragraf som sade att av detta hemman har folkskolläraren J. J. Wadström redan år 1885 köpt ett område som kallas för Myran, som han har rätt att parcellera. Det här området var ett tunnland och 7 kappland stort. Det var naturligt att Mathilda köpte detta hemman för det låg ju i rå med tomten där hennes mor Edla Storfors bodde. (Vill du läsa mera om Edlas gård så klicka HÄR).

År 1902 gifte änkan Mathilda om sig med en annan Anders. Han hette Anders Henrik Björses (f. 1866 i Perus mitt emot Mitts´ Verkstad) och kallades i folkmun för Lilltmoss-Ant. När de gifte sig bytte de namn till Forsgård och år 1904 sålde de hela hemmanet åt Josef och Maria Lillkull, som sedan tog namnet Backlund.

När Mathilda och Anders sålde hemmanet så köpte de en annan gård i närheten av änkan Maria Utter (1867-1950). Maria Utter var dotter till Maja Lena Lillkull (1844-1881) och Anders Utter (1836-1886) . Maria var gift med Carl Erik Skrivars/Utfolk, senare Utter, hemma från Uttermossa (1867-1901) och de bodde då i en den bondgård som sedan byggdes om till bönehus. Änkan Maria Utter gifte sedan om sig med ”Haga-Hindrik” Henrik Lindberg och de byggde en gård åt sig bakom Nylundas i ändan av Haga-tå. Marias och Carl Eriks dotter Sigrid tog sedan över gården tillsammans med Storås-Selim från Kolängen. (Vill du läsa mera om denna gård så klicka HÄR).

Mathilda och hennes nya man Anders fick 2 barn men de dog unga och år 1910 emigrerade Anders Forsgård till Amerika och han kom aldrig tillbaka. Nu bodde Mathilda ensam med sin dotter Sandra och år 1913 sålde de gården åt Evangeliföreningen som gjorde en stor tillbyggnad och sedan dess har det huset använts som bönehus. (Vill du läsa mera om bönehuset, så klicka HÄR).

Mathilda och dottern Sandra flyttade då hem till Mathildas mor Edla som bodde ensam i närheten. Sandra övertog ju sedan gården då hon gifte sig med Artur Rosengren från Åbackan. Själva gården är nu bortriven men området är fortfarande i familjen Rosengrens ägo. (Vill du läsa mera om denna gård, så klicka HÄR)

1904. Den 31 mars sålde Mathilda och hennes nya man Anders hemmanet åt Josef och Maria Lillkull, som sedan tog namnet Backlund. De hade något år tidigare återvänt från Amerika där de hade bott i nästan 10 års tid. Det var ganska naturligt att Josef skulle köpa det här hemmanet för under åren 1875-1900 hade ju hans farfar Gustav och farbror Viktor ägt detta.

Här nedan avskrift av köpebrevet, som löd så här:

Köpebrev.

Härmedelst försälja vi Anders Johansson Lång och hustru Maria Mathilda Josefsdotter till inhysesmannen Josef Henrik Karlsson Lillkull och dennes hustru Maria Adelina Josefsdotter vårt ägande ett trettiosjättedels (1/36) mantal av Lång skattehemman Nr 4 i Dagsmark by av Lappfjärd socken emot en överenskommen köpesumma stor fyratusenetthundra (4 100) mark finskt guldmynt, vilken köpesumma genom denna dag utfärdad skuldsedel är till fullo betald och kvitteras.

Hemmanet får nu genast tillträdas, sådant det nu befinnes, till jord, hus, skog och hägnader, hvarjämte köparena, som nu bekomma våra åtkomsthandlingar till lägenheten, ansvara för alla dess utskylder och besvär från denna dag.

I övrigt är överenskommet att folkskolläraren J. J. Wadström, som genom köpeavhandling från ovanberörda hemman tillhandlat sig ett Myran benämnt jordområde om ungefär ett tunnlands och sju kapplands areal, äger rätt att i behörig ordning parcellera sagda jordområde.

Dagsmark den 31 mars 1904.

Anders Johansson Lång (bom)          Maria Mathilda Lång (bom)

På fotot Josef Backlund och hans hustru Maria.
Josef Backlund och hans hustru Maria.
På storskifteskartan från början på 1900-talet så ser vi var Backlunds hemman nr 4:5 fanns på den södra sidan av Lappfjärds å, på båda sidorna om Sunnantillvägen. Bakom Nylundas fanns ett annat skifte som helt naturligt ännu idag kallas för ”Anna skifte”. Därtill fanns det skog på Bergåsen och skog och ängar uppe i Lillsjö.
På storskifteskartan från början på 1900-talet så ser vi var Backlunds hemman nr 4:5 fanns på den södra sidan av Lappfjärds å, på båda sidorna om Sunnantillvägen. Bakom Nylundas fanns ett annat skifte som helt naturligt ännu idag kallas för ”Anna skifte”. Därtill fanns det skog på Bergåsen och skog och ängar uppe i Lillsjö.

Josef och Maria Backlund.

Josef Backlund (1871-1942) var son till ”Rebeck-Kalle” Karl Lillkull (1840-1914) och Maja Sofia (f. Klemets 1844-1927). Josef växte upp på Sunnantillvägen 87. Josef var bror bland annat till:

Edla Maria (1862-1918) som år 1884 gifte sig med Viktor Norrgård och flyttade till Klemetsändan.

Karl Erik Lillkull el Charles Carlson (1864-1944) som emigrerade till Amerika. Vill du läsa mera om honom, skall du klicka HÄR!

Anna-Kajsa (1868-1955) som först gifte sig med Josef Lillkull, som 1904 omkom i Syd-Afrika och sedan år 1908 gifte om sig med Niklas Nyström. (vill du läsa mera om ”Nyströmas-Anakajs”, så klicka HÄR!)

Adelina (1876-1947) som blev kvar på hemgården och år 1898 gifte sig med Josef Rosenback och som blev änka redan 1905. Detta efter att maken Josef avlidit sedan han blivit sparkad av en häst. (vill du läsa mera om Adelina, så klicka HÄR!)

-därtill hade Josef hela 4 bröder som alla hette Johan Viktor, men som dog unga.

Ida Alvina (1883-1967) for till Amerika 1902 och gifte sig år 1906 med Karl ”Charles” Valter Ström i Michigan. År 1907 fick de en son som hette Carl Walter Strom, som dog i San Fransisco utan arvingar år 1980. Efter detta dödsfall var det flera släktingar i Dagsmark som förgäves väntade på ett Amerika-arv.

Josef Backlund var gift med Maria (f. Lång 1871-1948) var dotter till ”Lillkårk-Josip” Josef Henrik Lång (1844-1921) och Anna Kajsa (f. Yrjäns i Tjöck 1846-1928). Maria växte upp på Leirbackan, som låg nära Storkullatå. Maria var syster bland annat till:

”Andersas” Erland Grönroos (1882-1963) som först var gift med Adelina Klemets (1876-1908) och med henne fick han dottern Ellen (g.Pullola 1906-1988).  Sedan gifte han sig med Selma Klemets och med henne fick han barnen Signe (g. Grans 1910-1997) och Birger (1915-2004).

Axel Forslin (1885-1956) som gifte sig med Selma Klemets (1891-1937) och fick barnen Bertel (1910-1998), Ines (1912-1993) Mildrid (f. 1919) och Evy (f.1923).

Porträtt av det unga paret Josef och Maria Backlund.
Porträtt av det unga paret Josef och Maria Backlund.

Josef och Maria fick endast en son, Emil som föddes år 1894. Men redan år 1893 hade Josef emigrerat till Amerika medan Maria stannade hemma och i mars 1894 föddes så sonen Emil. Högst troligt var det på grund av risken av hamna i den 3-åriga finska armén som fick Josef att resa iväg. Josefs syster Anna-Kajsa som hade emigrerat till Amerika 1893 uppmanade då Maria att också flytta till Amerika där Josef fanns. När lille Emil var ett par år gammal reste så Maria till Amerika och där gifte hon sig med Josef den 5 september år 1896 i East Jaffrey, Cheshire, New Hampshire.

Sonen Emil lämnades där hemma hos farfar och farmor där ”Rebeck-Kalles”. Josefs syster Anna-Kajsa som flyttade tillbaka till Dagsmark 1899 uppmanade Josef och Maria att flytta tillbaka de också och de återvände från Amerika 1903 och kunde då köpa gården på Sunnantillvägen 19. Emil var 9 år gammal då föräldrarna återvände och han hade inget minne av föräldrarna, så vi kan bara ana oss till hur han reagerade åt sina nya föräldrar.

På bilden lille Emil Backlund tillsammans med farfar ”Rebeck” Karl och farmor Maja Sofia Lillkull. Fotot taget medan Emils föräldrar vistades i Amerika.
Lille Emil Backlund tillsammans med farfar ”Rebeck” Karl och farmor Maja Sofia Lillkull. Fotot taget medan Emils föräldrar vistades i Amerika.
Den här svenska bibeln skaffade Josef och Maria under deras vistelse i Amerika. Det står på insidan vem den tillhör och att den "är tjöft Den 15 juli 1901 I Worchester, Mass. Amerika". På följande sida som är vackert tryckt, så står det att de gifte sig den 5 september 1896 i East Jafrey. Josef och Maria återvände till Dagsmark år 1903 och de hade då denna stora bibel med sig.
Den här svenska bibeln skaffade Josef och Maria under deras vistelse i Amerika. Det står på insidan vem den tillhör och att den ”är tjöft Den 15 juli 1901 I Worchester, Mass. Amerika”. På följande sida som är vackert tryckt, så står det att de gifte sig den 5 september 1896 i East Jaffrey. Josef och Maria återvände till Dagsmark år 1903 och de hade då denna stora bibel med sig.

På 1980-talet kollade Ragnar de gamla kyrkböckerna där det stod att Emil då han föddes endast hade en mor men ingen far. Ragnar besökte då pastorskansliet i Lappfjärd för att korrigera saken och få Josef tillagd som far åt Emil. Ragnar lär ha sagt att det för nästan 2000 år sedan också fanns en Maria som födde en faderlös son, men Ragnar ville nu anmäla att det var nog Josef som var far. Till Emil alltså!

Emil och Ida Backlund.

På bilderna Emil och Ida Backlund i unga år.
Emil och Ida Backlund i unga år.

Josef och Marias enda son Emil (1894-1951) gifte sig år 1915 med Ida Agnäs (1894-1977) som var dotter till Henrik Agnäs (f. i Lappfjärd 1868-1954) och Vilhelmina Storkull (1868-1950). Ida växte alltså upp på Byåsvägen 2 på Sebbas backan och var syster bland annat till:

Frans Agnäs (1890-1973), som var gift med ”Pelas-Josipas” dotter Amanda Lillkull (1890-1951). Frans och Amanda hade år 1914 emigrerat till Amerika men återvände till Dagsmark i början på 1920-talet där de övertog Agnäs gården eftersom den tilltänkta övertagaren, brodern Anselm Agnäs stupade i Frihetskriget år 1918.

Anselm (1896-1918) som stupade i Frihetskriget.

-Hulda (1901-1933) gift med Emil Klåvus från Lappfjärd, i dennes första äktenskap.

Hilma (1906-1934) gift med Valdemar Rosengren i dennes första äktenskap.

Emil Backlund gifte sig med Ida Agnäs 1916 och i februari följande år övertog de hemmanet av Josef och Maria. Ett sytningskontrakt uppgjordes då mellan parterna och sytningskontrakten skulle vanligtvis intecknas vid häradsrätten i Lappfjärd för att säkerställa att överlåtarna verkligen fick det som överenskommits. Så här lyder sytningskontraktet från 23 feb 1917:

”Vi, Josef och Maria Backlund som genom köpebrev av 3 februari 1917 enligt villkor som i övrigt finnes däri upptagna åt vår son Emil Backlund och hans hustru Ida Vilhelmina Henriksdotter försålt vårt ägande Backlund 1/36 mantals skattehemman N:o 4 i Dagsmark by av Lappfjärd socken hava till livstidssytning från hemmanet åt oss förbehållit nedannämnda förmåner och persedlar:

Undantaga vi oss hälften utav alla våra hus, så boningsbyggnader som uthus och tomt var denne befinner sig och ett potatisland omkring 4 kapland nära till boningsbyggnaden och ett tunnland i Axel Söderholms rå, var han nu bor och förbehåller oss rätt att utan hemmansägarens vidare lov parcellera sagda jordområde i fall vi så önskar.

Jordägaren åligger att varje år senast den 15 oktober till oss lämna av årets gröda 5 hektoliter råg, 5 hektoliter korn och 2 hektoliter havre. 14 skrindar gott och välbärgat lindhö, 250 kg i varje skrind. 2 band råghalm, 2 skrindar kornhalm, en halv hektoliter salt, 2 fjärdingar färsk strömming, ett par skor åt oss vardera, 8 famnar torr blandved och 25 kilogram nötkött. Jämte kreaturbete tillsammans med bondens kreatur och häst till alla nödiga behov.

När endera av oss avlider minskas sytningen i säd med 1 hektoliter råg, 1 hektoliter korn och 4 skrindar hö. Det övriga utgår oförändrat.

Dagsmark den 23 februari 1917.

Undertecknat av både Josef och Maria på ena sidan och Emil och Ida på den andra. Bevittnat av Johan Lillkull och Erik Johan Ekberg.”

På bilden hela familjen Backlund fotograferad 1927. Fr.v. Eskil 11 år, Josef 56 år, Maria 56 år. Ida 33 år, Emil 33 år och Ragnar 7 år. Notera att gården hade en lång vinkel mot gårdsplanen, som användes som förråd. Detta förråd revs i början på 50-talet då gården renoverades. Tack vare rivningen av förrådet fick köket fönster också mot söder. I samband med renoveringen installerades rinnande kallt och varmt vatten och också inne-WC ,vilket var mycket ovanligt den tiden.
Hela familjen Backlund fotograferad 1927. Fr.v. Eskil 11 år, Josef 56 år, Maria 56 år. Ida 33 år, Emil 33 år och Ragnar 7 år. Notera att gården hade en lång vinkel mot gårdsplanen, som användes som förråd. Detta förråd revs i början på 50-talet då gården renoverades. Tack vare rivningen av förrådet fick köket fönster också mot söder. I samband med renoveringen installerades rinnande kallt och varmt vatten och också inne-WC ,vilket var mycket ovanligt den tiden.
I den här lillstugan bodde Josef och Maria. Den unga pojken torde vara Emils son Eskil.
I den här lillstugan bodde Josef och Maria. Den unga pojken torde vara Emils son Eskil.

Då Emil och Ida gifte sig flyttade Josef och Maria till den lillstuga som syns till vänster på bilden här ovan. Josef som var mycket religiös försökte uppfostra barnbarnen väl i den kristna läran. Bland annat brukade Josef varje söndagsförmiddag sitta på lillstugutrappan och kontrollera att ingen gick ut i onödan. Där satt han med både bibeln och postillan och läste både innantill och utantill.

Emil och Ida Backlund fick 5 barn:

Eskil Evald (1916-1944) ogift och barnlös.

Ragnar Rafael (1917-1919).

Ragnar (1920-2007) som år 1946 gifte sig med Jenny (f. Rosenstedt i Perus 1926-2012) och övertog hälften av hemmanet.

Åke (1927-2010) ogift och barnlös. Övertog hälften av hemmanet och bodde från 50-talet i en gård 100 m västerut tillsammans med sin mor Ida.

Ethel Elice (f. 1928) som år 1949 gifte sig med mjölnaren Veli Kangas och flyttade till Klemetsändan.

Ragnar tog över halva hemmanet och gården den 7 december år 1944 och år 1952 flyttade Emil och Ida tillsammans med sonen Åke till den nybyggda gården lite längre västerut.

Den här bilden av Frans Agnäs klyvande ved åt sin syster Ida Backlund på vedbacken är tagen i början på 1950-talet. Byggnaden till vänster användes som bastu och längre bak syns uthusen som inrymde stall, fähus och röckhus.
Den här bilden av Frans Agnäs klyvande ved åt sin syster Ida Backlund på vedbacken är tagen i början på 1950-talet. Byggnaden till vänster användes som bastu och längre bak syns uthusen som inrymde stall, fähus och röckhus.

Eskil Backlund.

Emil och Idas äldsta son Eskil skulle bli bonde på Backlunds hemman och han gick därför i Lantmannaskolan i Vasa. Men han skaffade sig också på 30-talet en Ford lastbil med vilken han började köra virke, främst från Storå till hamnen i Kristinestad.  Eskil var känd som en bra skådespelare som fick folk att skratta vid blotta åsynen. Han var aktiv inom skyddskåren i Lappfjärd och han deltog i vinterkriget och i de första hårda striderna i fortsättningskriget. Där blev han dock så sjuk att han avled i augusti 1944. Han var då förlovad med en Aili från Bötom men han dog ogift och barnlös.

Om du vill läsa om Eskils begravning, så skall du klicka HÄR!

Här ovan Eskil Backlund (1916-1944) som år 1938 tjänstgjorde vid Nylands Regemente på Sveaborg utanför Helsingfors.
Eskil Backlund (1916-1944) som år 1938 tjänstgjorde vid Nylands Regemente på Sveaborg utanför Helsingfors.
År 1936 köpte Eskil en Ford lastautomobil från Vaasan Autola och med denna körde han virke, mest från Storå till hamnen i Kristinestad. Trots att det inte står i köpekontraktet så antas att lastbilen var ny då han köpte den.
År 1936 köpte Eskil en Ford lastautomobil från Vaasan Autola och med denna körde han virke, mest från Storå till hamnen i Kristinestad. Trots att det inte står i köpekontraktet så antas att lastbilen var ny då han köpte den.

Eskil Backlund gjorde i januari 1935 upp en egendomsbeskrivning över Backlunds gård och den kan du läs genom att klicka HÄR!

Ragnar och Jenny Backlund.

Ragnar började i folkskolan hösten 1927 och gick de första åren för Sandra Rosengren och de sista för Einar Lind som började som lärare i Dagsmark 1930.

År 1936 blev Ragnar konfirmerad och sommaren 1940 ryckte han in i militären i Åbo. När fortsättningskriget bröt ut sommaren 1941 blev han kommenderad till Hangö för att driva bort de ryska trupper som hade tagit området i besittning vid fredslutet efter Vinterkriget. Några större strider var Ragnar inte med om i Hangö för ryssarna lyckades på kort tid evakuera sina trupper, så när anfallet inleddes så var Hangö tomt och öde. Infanteriregemente 13 som Ragnar tillhörde förflyttades nu till Karelska näset och tog sig hela vägen till Svir som ligger bakom Ladoga. Anfallet avmattades till julen 1941 och ställningskriget pågick till sommaren 1944 då det sovjetiska storanfallet inleddes. Ragnar som var granatkastare hade varit stationerad främst vid Svir, Lotinanpelto, Aunus och Jandeba. Då det blev fred i september 1944 blev Ragnar hemförlovad och han återvände till Dagsmark. Storebror Eskil hade nyligen avlidit och också farfar Josef hade dött under Ragnars vistelse i Karelen.

Här Ragnar som undersergeant i det 13 infanteriregementet.
Ragnar som undersergeant i det 13 infanteriregementet.
T.v. förlovningsfoto och t.h. Jenny och Ragnar i september 1946 när de gifte sig.
T.v. förlovningsfoto och t.h. Jenny och Ragnar i september 1946 när de gifte sig.

Efter hemförlovningen 1944 övertog Ragnar hälften av hemmanet. Samtidigt träffade han Jenny Rosenstedt (1926-2012) och i september 1946 gifte de sig och inom 10 år hade de fått 4 söner. Ragnar blev bonde på Backlunds halva hemman medan brodern Åke övertog den andra halvan. Ragnar fortsatte med den tillverkning av pärtor som hans far hade börjat med och år 1969 byggde han ett växthus för tomatodling och ett par år senare ett till.

När det första växthuset skulle byggas år 1969 så tyckte Ragnar att det kunde byggas i sonen Johns namn eftersom det ändå var han som skulle ta över alltsammans en vacker dag. För att kontrollera hur det kunde ske skattemässigt så besökte de båda skattebyrån men dåvarande skattedirektören tyckte inte det var någon bra idé eftersom John var endast 15 år gammal. ”It så länge som han får barnbidrag” var den enkla motiveringen. Alltså byggdes det i Ragnars namn.

Ragnar var inte politiskt aktiv men han var en lång tid ledamot i socialnämnden i Lappfjärd. Han var också styrelsemedlem i Lappfjärds Andelshandel och han var på äldre dagar bedrövad, närapå bitter över nedkörandet och de många fusionerna som slutligen ledde till konkurs för det en gång så framgångsrika handelslaget. Det var ju hans svärfars pappa Viktor Rosenstedt som i tiderna varit en av grundarna till Andelshandeln. I slutet på 1940 arbetade Ragnar till och med som föreståndare på Andelshandels filial i Dagsmark, där den verkade i Noréns hus.

På den här flygbilden från 1960-talet så ser åkern bredvid gården ut som ett högt berg men i själva verket är det nog bara en vanlig, slät åkerplätt.
På den här flygbilden från 1960-talet så ser åkern bredvid gården ut som ett högt berg men i själva verket är det nog bara en vanlig, slät åkerplätt.
På detta foto som är taget från väster syns lillstugan där Josef och Maria bodde så länge de levde. Efter Josefs död bodde Maria en tid också i det hus som senare kom att kallas för Skaftung-Riikas eller för Utteras fleckoras, som låg på andra sidan vägen. I slutet på 40-talet bodde Emil och Ida Backlund i lillstugan fram till 1950 då det nya huset blev färdigt. På 50-60-70-talet användes lillstugan främst som snickarverkstad.
På detta foto som är taget från väster syns lillstugan där Josef och Maria bodde så länge de levde. Efter Josefs död bodde Maria en tid också i det hus som senare kom att kallas för Skaftung-Riikas eller för Utteras fleckoras, som låg på andra sidan vägen. I slutet på 40-talet bodde Emil och Ida Backlund i lillstugan fram till 1950 då det nya huset blev färdigt. På 50-60-70-talet användes lillstugan främst som snickarverkstad.
På detta flygfoto från 1971 syns de olika byggnaderna. Under skovet längst till höger stod pärthyveln som var i flitig användning på vårarna och försomrarna.
På detta flygfoto från 1971 syns de olika byggnaderna. Under skovet längst till höger stod pärthyveln som var i flitig användning på vårarna och försomrarna.
Enligt konstnären Rosblom såg Backlunds gård ut så här i början på 1950-talet efter att huset blivit renoverat.
Enligt konstnären Rosblom såg Backlunds gård ut så här i början på 1950-talet efter att huset blivit renoverat.
Den här rian som byggdes 1906 stod på andra sidan Sunnantillvägen i den så kallade Riåkern. Rian revs ner år 1960. I högra kanten syns lite av Evert Storkulls gård.
Den här rian som byggdes 1906 stod på andra sidan Sunnantillvägen i den så kallade Riåkern. Rian revs ner år 1960. I högra kanten syns lite av Evert Storkulls gård.

Lite längre västerut från denna ria stod Josefs stall som revs någon gång efter kriget. Bredvid stallet fanns en större brunn och vid ett tillfälle råkade en av Emils hästar ramla ner i denna brunn. Några karelare som bodde i Skaftung-Riikas gård intill märkte detta om natten och med gemensamma krafter lyckades de med grannarnas hjälp få upp hästen ur brunnen. Den hade dock skadat sig så pass illa att den måste avlivas. Slaktaren Evert Storkull som bodde i närheten erbjöd sig att köpa hästen men Emil som misstänkte att Evert skulle sälja den vidare, beslöt att föra hästen till staden för att slaktas där. Klockan 4 en morgon traskade han iväg med hästen och på kvällen kom han ensam tillbaka. Evert Storkull kunde aldrig godkänna vad Emil hade gjort med hästen och de blev aldrig riktigt goda vänner efter detta.

På flygfotot från 1972 syns Backlundas gamla gård till vänster på A-sidon. Bakom gården syns Lappfjärds Potatis förpackningshall som byggdes 1965 och till höger om den Nylundas-Idas lillstuga. Längst nere till höger syns husgrunden till det nedbrunna sparbankshuset.
På flygfotot från 1972 syns Backlundas gamla gård till vänster på A-sidon. Bakom gården syns Lappfjärds Potatis förpackningshall som byggdes 1965 och till höger om den Nylundas-Idas lillstuga. Längst nere till höger syns husgrunden till det nedbrunna sparbankshuset.

År 1976 byggde Ragnar och Jenny en ny gård åt sig lite österut på Sunnantillvägen 11 och de bodde sedan där så länge de levde.

Jenny som var intresserad av trädgårdsskötsel vårdade sin trädgård på ett exemplariskt sätt. Fotot från 2003.
Jenny som var intresserad av trädgårdsskötsel vårdade sin trädgård på ett exemplariskt sätt. Fotot från 2003.

John och Annel Backlund.

År 1981 tog Ragnars son John och hans fru Annel, f. Klemets över hemmanet. De båda växthusen hade John tagit över redan i början på 70-talet men växthusen såldes dock ganska snart och efter det har potatisodlingen dominerat. År 2010 övertogs gården och hemmanet av deras yngre dotter och hennes man, som är född i Skaftung.

I slutet på 1970-talet rev jordbrukaren John Backlund den gamla bondgården och byggde en ny gård på samma ställe. Foto: Mathias Lindberg.
I slutet på 1970-talet rev jordbrukaren John Backlund den gamla bondgården och byggde en ny gård på samma ställe. Foto: Mathias Lindberg.
Också de gamla uthusen revs ner på 70-talet och nya byggdes på samma ställe. Bakom källarbyggnaden skymtar Artur och Sandra Rosengrens uthus och följande är Ragnar och Jennys gård som byggdes 1976. Foto: Mathias Lindberg.
Också de gamla uthusen revs ner på 70-talet och nya byggdes på samma ställe. Bakom källarbyggnaden skymtar Artur och Sandra Rosengrens uthus och följande är Ragnar och Jennys gård som byggdes 1976. Foto: Mathias Lindberg.
Här på Janne Smeds flygfoto från 2015 ser vi bra hur de olika gårdarna är placerade på södra sidan av Lappfjärds å.
Här på Janne Smeds flygfoto från 2015 ser vi bra hur de olika gårdarna är placerade på södra sidan av Lappfjärds å.

Åke Backlund på Sunnantillvägen 23.

Läs mera om Åkes gård genom att klicka HÄR!

Ethel Backlund, gift Kangas på Dagsmarkvägen 274.

Läs mera om Ethels gård genom att klicka HÄR!

Intressanta personer i släkten.

Josef Backlunds far som hette Karl, Karl Gustavsson Lillkull men kallades för ”Rebeck-Kalle” var född 1840 och dog 1914. Han var gift med Maja Sofia Klemets (1844-1927) och fick med henne många barn. Kalle var känd som en pratsam man som många gånger glömde bort vad han skulle göra om han träffade någon bekant. En morgon var han på väg till Korsbäck eller till Träsk som vi säger, på ett ärende och på Bergåsen mötte han en bekant som var på vägen till Klemets kvarn med säd som skulle malas. Det gick inte bättre än att männen stod och pratade hela dagen så båda två fick vända om på kvällen med oförrättat ärende. (vill du läsa mera om Josef Backlunds barndomshem där Rebeck, så klicka HÄR!)

Rebeck-Kalles far hette Karl Gustav Andersson Riarbäck eller Nyman, f. 1815. Han bodde hela livet i Dagsmark och var gift med Maja Lena Johansdotter Finne, f. 1814.

Karl Gustavs far hette Anders Andersson Riarbäck eller Nyman (1785-1823). Han var född i Vörå men flyttade år 1799 till Dagsmark tillsammans med sina föräldrar. Han gifte sig med Kajsa Karlsdotter Lillkull (1788-1844) och tog alltså hennes släktnamn.

Anders Anderssons far hette Anders Riarbäck var alltså Vöråbo, född 1756 och som tillsammans med sin hustru Maria Mattsdotter  flyttade till Dagsmark och blev bonde å Sahakoski i Kornbäcken. Året var 1799 och med sig hade de åtminstone sonen Anders.

Ida Backlund var dotter till Henrik Agnäs (1868-1954) och Vilhelmina Storkull (1868-1950). Henrik Agnäs var född i Lappfjärd mittemot nuvarande Folkhögskolan i det hus som tidigare inrymde en musikstudio. Som gift bodde Henrik med sin Vilhelmina i den gamla gård som stod där Christer Klåvus gård står i dag på Byåsvägen. Han flyttade sedan snett över vägen till den sytningsstuga som han uppförde där. (Vill du läsa mera om denna gård, så klicka HÄR!)

Jenny Backlund var dotter till bonden Emil Rosenstedt från Perus (1893-1952) och Hilma (f. Ebb i Lappfjärd på Stenbacksvägen 1891-1986). Emil arbetade som skogsförman och skötte bland annat om församlingens skogar. På hösten 1941 valdes han att sköta om Lappfjärds kommuns skogar. Han skadade sig i knäet i frihetskriget, vilket gjorde att han inte kunde böja benet. Det här hindrade honom inte från att röra sig i skog och mark och det ryktas att det var många som hade svårigheter att följa honom i terrängen. Vintertid när det var djup snö var det lätt att följa Emils spår eftersom han vid varje steg slängde det stela benet åt sidan, så att det gjorde en rund båge i snön. Före frihetskriget gick han i skogsskolan i Söderkulla.

Emil Rosenstedt var son till kommunalmannen Viktor Rosenstedt ( 1872-1954) och Vilhelmina (f. Lillgäls 1870-1920). Efter Vilhelmina död gifte Viktor om sig med Karlbo-Hilda. (vill du läsa mera om Viktor Rosenstedt, så klicka HÄR!)

Viktor Rosenstedt var son till ”Mjölnar-Kalle” Rosenstedt (1837-1918). Mjölnar-Kalles farfar Erik Rosenstedt, f. 1784 flyttade i tiderna från Norrmark i Satakunta för att bli mjölnare vid kvarnen vid Storfors. (Vill du läsa historiken om Storfors kvarn, så klicka HÄR!)

Kommunalmannen och skeppsredare Johan Ebb (1813-1879) och Anna Kajsa Henriksdotter Skogslund (1831-1913). Johan Ebb hade tidigare varit gift med Maja Greta Mattsdotter Hannus från Härkmeri. Bonden Johan Ebb var kommunalstämmans ordförande under lång tid och han blev också redare och ägde flera fartyg som trafikerade på de stora haven. Många Lappfjärdsbor var delägare i de här fartygen och på grund av flera haverier och dåliga konjunkturer gjorde de här rederierna konkurs i mitten på 1870-talet. Flera Lappfjärdsbor gjorde enorma förluster och måste gå från hus och hem. Vill du läsa mera om Rederiet Ebb och om kommunalmannen Johan, så klicka HÄR!

Mångsysslaren och idrottsmannen Kalle Ebb var skeppsredaren Johan Ebbs dotterson och vill du läsa om hans meriter, så skall du klicka HÄR!

Foton.

I skolan hörde det till att man på teckningslektionerna skulle göra ritningar och bilder av hemgården. Som det syns så har jag aldrig haft några konstnärliga talanger och det finns stora fel i proportionerna. På den övre bilden ville jag nog helst visa TV-antennen på taket som visade att vi redan 1963 skaffat en TV, en svartvit Luxor som Venzel Smith från Andelshandeln kom och installerade. Sedan satt vi hela familjen och tittade på den enda kanalen som fanns, till på köpet med störningar i bilden eftersom utsändningen den tiden kom från Lappo. Ibland då det var passligt väder gick det att få in sändningar från Sverige via sändaren i Vännes väster om Umeå. Men roligt var det, det gick till och med att sitta och titta på den så kallade testbilden som visades dagtid. På bottenplanen ser vi att det fanns ett rum som vi kallade för Lillköket. Det här var i tiderna Ethels kammare där hon bodde tills hon flyttade till Klemetsändan i början på 50-talet. Senare blev de båda kamrarna i västra ändan pojkarnas rum.
I skolan hörde det till att man på teckningslektionerna skulle göra ritningar och bilder av hemgården. Som det syns så har jag aldrig haft några konstnärliga talanger och det finns stora fel i proportionerna. På den övre bilden ville jag nog helst visa TV-antennen på taket som visade att vi redan 1963 skaffat en TV, en svartvit Luxor som Venzel Smith från Andelshandeln kom och installerade. Sedan satt vi hela familjen och tittade på den enda kanalen som fanns, till på köpet med störningar i bilden eftersom utsändningen den tiden kom från Lappo. Ibland då det var passligt väder gick det att få in sändningar från Sverige via sändaren i Vännes väster om Umeå. Men roligt var det, det gick till och med att sitta och titta på den så kallade testbilden som visades dagtid.
På bottenplanen ser vi att det fanns ett rum som vi kallade för Lillköket. Det här var i tiderna Ethels kammare där hon bodde tills hon flyttade till Klemetsändan i början på 50-talet. Senare blev de båda kamrarna i västra ändan pojkarnas rum.
Här Åke Backlund med grannens hund Bonzo år 2008.
Här Åke Backlund med grannens hund Bonzo år 2008.
Här har Eskil ritat regementets fana i sin militärbok, året var 1938.
Här har Eskil Backlund ritat regementets fana i sin militärbok, året var 1938.
Morotslanden skulle både gallras och rensas. Per-Erik leder och längst bort "kräller" Jenny, Ragnar och 2 okända.
Morotslanden skulle både gallras och rensas. Per-Erik leder och längst bort ”kräller” Jenny, Ragnar och 2 okända.
Lasse, 10 år provar storebror Per-Eriks militärkläder år 1966. I det ena köksfönstret syns bönhuset på granntomten.
Lasse, 10 år provar storebror Per-Eriks militärkläder år 1966. I det ena köksfönstret syns bönhuset på granntomten.
Marthaföreningarna i Lappfjärd överräckte en brudkrona till Lappfjärds församling 15.7. 1962. Från vänster Astrid Lindh Härkmeri, Ellen Fröberg Perus, Alice Hermans Lappfjärd som designade kronan, Gunnel Smeds Lappfjärd, Ines Tasanko Korsbäck, Astrid Lindström Låhlby, Jenny Backlund Dagsmark. Kronan mottogs av prosten Rafael Lindholm och tillverkades av guldsmed Selim Löfgren i Vasa.
Marthaföreningarna i Lappfjärd överräckte en brudkrona till Lappfjärds församling 15.7. 1962. Från vänster Astrid Lindh Härkmeri, Ellen Fröberg Perus, Alice Hermans Lappfjärd som designade kronan, Gunnel Smeds Lappfjärd, Ines Tasanko Korsbäck, Astrid Lindström Låhlby,
Jenny Backlund Dagsmark. Kronan mottogs av prosten Rafael Lindholm och tillverkades av guldsmed Selim Löfgren i Vasa. Fotot lånats av Lilli Lillkull.
Jenny och Ragnar Backlund deltog i ungdomsföreningens cykeljippo vid Majbo år 2003. Den röda gården i bakgrunden är fröken Elin Rosenbacks gård, som har renoverats och bytts till av de nuvarande ägarna. Längst till höger Papron-huset, som år 2016 övertogs av Kerno.
Jenny och Ragnar Backlund deltog i ungdomsföreningens cykeljippo vid Majbo år 2003. Den röda gården i bakgrunden är fröken Elin Rosenbacks gård, som har renoverats och bytts till av de nuvarande ägarna. Längst till höger Papron-huset, som år 2016 övertogs av Kerno.
Lasse på cykeln och John springer efter och håller i. På andra sidan ån syns uthuset hos Åke Klemets. Folkskolan skymtar också i vegetationen.
Lasse på cykeln och John springer efter och håller i. På andra sidan ån syns uthuset hos Åke Klemets. Folkskolan skymtar också i vegetationen.
John och Kurt leker ryttare samtidigt som Per-Erik och Åke gallrar morotslanden bakom uthusen.
John och Kurt leker ryttare samtidigt som Per-Erik och Åke gallrar morotslanden bakom uthusen.
Bröderna Backlund på isen tillsammans med Håkan Söderqvist till höger.
Bröderna Backlund på isen tillsammans med Håkan Söderqvist till höger.
John på gården och Kurt uppe i äppelträdet på Backlundas gården.
John på gården och Kurt uppe i äppelträdet på Backlundas gården.
Det var inte så ofta som Jenny och Ragnar skidade och därför är det en gåta vem som var med och fotograferade då Jenny lade en rova i skogen.
Det var inte så ofta som Jenny och Ragnar skidade och därför är det en gåta vem som var med och fotograferade då Jenny lade en rova i skogen.
Islossningen i Lappfjärds å var alltid en stor händelse. Här bröderna Backlund som följer med läget. Småskolan i bakgrunden.
Islossningen i Lappfjärds å var alltid en stor händelse. Här bröderna Backlund som följer med läget. Småskolan i bakgrunden.
År 1963 skaffades denna nya Ferguson 35, som fortfarande är i användning i nästan originalskick. Till och med däcken är original!
År 1963 skaffades denna nya Ferguson 35, som fortfarande är i användning i nästan originalskick. Till och med däcken är original!
”Rebeck-Kalle” Karl Lillkull (1840-1914) och Maja Sofia (f. Klemets 1844-1927).
”Rebeck-Kalle” Karl Lillkull (1840-1914) och Maja Sofia (f. Klemets 1844-1927).
Åbackan nedanför Backlundas var ett populärt ställe om vintrarna, trots att det inte fanns någon skidlift.
Åbackan nedanför Backlundas var ett populärt ställe om vintrarna, trots att det inte fanns någon skidlift.
Ungdomar uppställda fram lillstugan i slutet på 50-talet. Pojken till vänster torde vara Börje Rosengård, de övriga är Tommy Nylund, Per-Erik, Gösta Lillkull, Kurt och John.
Ungdomar uppställda fram lillstugan i slutet på 50-talet. Pojken till vänster torde vara Börje Rosengård, de övriga är Tommy Nylund, Per-Erik, Gösta Lillkull, Kurt och John.
År 1964 skaffades en riktig potatissättare och här prositts den av Ragnar och svågern Per Rosenstedt från Perus. Stockarna t.v skulle Ragnar hyvla till pärtor. Huset bakom björken är Arvid Lillkulls.
År 1964 skaffades en riktig potatissättare och här provsitts den av Ragnar och svågern Per Rosenstedt från Perus. Stockarna t.v skulle Ragnar hyvla till pärtor. Huset bakom björken är Arvid Lillkulls.
Snöskottare i farten i slutet på 50-talet.
Snöskottare i farten i slutet på 50-talet.
Islossning någon gång på 50-talet. Byggnaderna i bakgrunden är välkända, här syns också det växthus som Ålgars-Lasse byggde nedanför gården.
Islossning någon gång i mitten på 60-talet. Byggnaderna i bakgrunden är välkända, här syns också det växthus som Ålgars-Lasse byggde nedanför gården.
Ragnar med den gamla trotjänaren Zetor 25K. I bakgrunden Westerbacks mäktiga gård på udden.
Ragnar med den gamla trotjänaren Zetor 25K. I bakgrunden Westerbacks mäktiga gård på udden.
John, Kurt och Håkan sitter i linjalskärran medan Per-Erik drar och Jan Lillkull och Tommy Nylund skjuter på.
John, Kurt och Håkan sitter i linjalskärran medan Per-Erik drar och Jan Lillkull och Tommy Nylund skjuter på.
Jultomten hälsar på Ragnar och Jenny i Kerstins Dagsmark Närköp julen 2004.
Jultomten hälsar på Ragnar och Jenny i Kerstins Dagsmark Närköp julen 2004.
Kurt, Per-Erik, Lasse och John på trappan 1957.
Kurt, Per-Erik, Lasse och John på trappan 1957.
Ida Backlunds bror Frans Agnäs på den nya vedbacken i början på 50-talet. Backlundas uthusen i bakgrunden.
Ida Backlunds bror Frans Agnäs på den nya vedbacken i början på 50-talet. Backlundas uthusen i bakgrunden.
Familjefoto från 1927 med den gården i bakgrunden sådan den såg ut före renoveringen i början på 50-talet.
Familjefoto från 1927 med den gården i bakgrunden sådan den såg ut före renoveringen i början på 50-talet.
John, Kurt, Lasse, Per-Erik och Ragnar på gräsmattan utanför gården år 1957.
John, Kurt, Lasse, Per-Erik och Ragnar på gräsmattan utanför gården år 1957.
Flygfoto taget från väster där också villan syns som Kurt och John byggde nere vid ån på 60-talet.
Flygfoto taget från väster där också villan syns som Kurt och John byggde nere vid ån på 60-talet.
Thea, Per-Erik, Ragnar, Annel, John, Jenny, Reija, Kurt, Eva och Lasse sommaren 2005.
Thea, Per-Erik, Ragnar, Annel, John, Jenny, Reija, Kurt, Eva och Lasse sommaren 2005.
Ida Backlund i sitt hem på sin 80-årsdag.
Ida Backlund i sitt hem på sin 80-årsdag.
Systrarna Ida Backlund och Hulda Klåvus med barnen Ragnar och Hjördis i mitten på 20-talet.
Systrarna Ida Backlund och Hulda Klåvus med barnen Ragnar och Hjördis i mitten på 20-talet.
Jan Lillkull, Tommy Nylund, Gösta Lillkull, Per-Erik, Bernhard Utter och Kurt t.h.
Jan Lillkull, Tommy Nylund, Gösta Lillkull, Per-Erik, Bernhard Utter och Kurt t.h.
Josef och Maria Backlund framför sin lillstuga tillsammans med barnbarnet Eskil. Notera pottan på staketet till vänster.
Josef och Maria Backlund framför sin lillstuga tillsammans med barnbarnet Eskil. Notera pottan på staketet till vänster.
Ragnar Backlund vid det skrivbord där han brukade sitta med sina klippböcker och släktutredningar.
Ragnar Backlund vid det skrivbord där han brukade sitta med sina klippböcker och släktutredningar.
"Gåbban åp vebackan" till höger Ragnar Backlund och kanske Storås-Selim till vänster. Den tiden tog man också kvistarna till vara.
”Gåbban åp vebackan” till höger Ragnar Backlund och kanske Storås-Selim till vänster. Den tiden tog man också kvistarna till vara.
Ragnar Backlund med sönerna Per-Erik, Kurt, John och Lasse framför gården på Sunnantillvägen.
Ragnar Backlund med sönerna Per-Erik, Kurt, John och Lasse framför gården på Sunnantillvägen.
John och Kurt leker ovanpå den nyss uppgrävda "dyngbrånnin" som fanns precis utanför köksfönstret. Fotot från ca 1956.
John och Kurt leker ovanpå den nyss uppgrävda ”dyngbrånnin” som fanns precis utanför köksfönstret. Fotot från ca 1956.
John och Annel tar upp den tidiga potatisen i ”Täppon” med Klemets Nilsas Cormick och Juko. Bakom granhäcken skymtar Åke Backlunds torkria.
Jenny och Ragnar utanför John och Annels gård.
Under flera års tid satt Jenny och Ragnar och räknade och packade kort ”i kootkamarin”. Det var fråga om åtskilliga miljoner kort som passerade detta packbord.
Jenny är borta, Dagsmark Närköp är borta och till på köpet finns det inga Wahlroos skorpor längre.
Jenny och Ragnar med barn och barnbarn framför gården.
År 1996 firade Ragnar och Jenny guldbröllop och trotjänaren Nissan Sunny fick vara med på kalaset. I ”smugon” syns bönhuset.
Lasse, John, Kurt och Per-Erik i väntan på dopprästen.
Ragnar och Jennys gård om vintern.
Hilma Rosenstedt fyllde år och sonen Hilding, sonen Pers hustru Elin med sin dotter Else-Len, dottern Jenny Backlund uppvaktade henne i sitt hem i Perus. Längst till höger skymtar Hilmas barnbarn Inger och Gun-Maj Rosenstedt.
Hilma Rosenstedt fyllde år och sonen Hilding, sonen Pers hustru Elin med sin dotter Else-Len, dottern Jenny Backlund uppvaktade henne i sitt hem i Perus. Längst till höger skymtar Hilmas barnbarn Inger och Gun-Maj Rosenstedt.
Rebeck-Kalle Lillkull och Maja tillsammans med barnbarnet Emil Backlund. Fotot togs medan Emils föräldrar befann sig i Amerika.
Rebeck-Kalle Lillkull och Maja tillsammans med barnbarnet Emil Backlund. Fotot togs medan Emils föräldrar befann sig i Amerika.
Kurt och John med ekstocken ute på ån i början på 60-talet.
Kurt och John med ekstocken ute på ån i början på 60-talet.
Kurt och John rider på Linda.
Kurt och John rider på Linda.
Kurt och John sätter potatis i slutet på 50-talet. I dag skulle detta kallas barnarbete och vara förbjudet.
Kurt och John sätter potatis i slutet på 50-talet. I dag skulle detta kallas barnarbete och vara förbjudet.
Lasse målar utskeften från farstutaket, någon gång på 60-talet.
Lasse målar utskeften från farstutaket, någon gång på 60-talet.
Mopedgänget samlat på trappan i början på 60-talet.
Mopedgänget samlat på trappan i början på 60-talet.
Vintertid förkortades vägen till skolan betydligt då det gick att skidande snedda över Klemets åkrarna. Per-Erik först och Henry Rosenback från Bergåsen, som var en duktig skidåkare kommer efter. Lillabror John tittar i fönstret.
Vintertid förkortades vägen till skolan betydligt då det gick att skidande snedda över Klemets åkrarna. Per-Erik först och Henry Rosenback från Bergåsen, som var en duktig skidåkare kommer efter. Lillabror John tittar i fönstret.
Här Ragnar med Zetorn och självbindaren i slutet på 50-talet.
Här Ragnar med Zetorn och självbindaren i slutet på 50-talet.
Eva och Lasse med pojkarna i Åkes båt på 90-talet. Foto Fjalar Rosengren.
Eva och Lasse med pojkarna i Åkes båt på 90-talet. Foto Fjalar Rosengren.
Tommy med Susanna Malinen på trappan till den tillfälliga butik som byggdes år 1986 och var i gång till våren 1988.
Tommy med Susanna Malinen på trappan till den tillfälliga butik som byggdes år 1986 och var i gång till våren 1988.
Ragnar håller i tömmarna på Linda medan brodern Åke står på Puttes kärra tillsammans med några barn.
Ragnar håller i tömmarna på Linda medan brodern Åke står på Puttes kärra tillsammans med några barn.
Här Åke Backlund år 2009.
Åke Backlund år 2009.
Sommaren 2018 var den varmaste och torraste på långa tider och Mathias Lindberg bevattnade odlingarna och tidningen Syd-Österbotten gjorde ett längre referat om detta 26 juli 2018.
Sommaren 2018 var den varmaste och torraste på långa tider och Mathias Lindberg bevattnade odlingarna och tidningen Syd-Österbotten gjorde ett längre referat om detta 26 juli 2018.
Syd-Österbotten 26 juli 2018.
Syd-Österbotten 26 juli 2018.

 

Jenny i köket. Dörren till höger gick till deras sovrum som vette mot ån.
Linda med lamoska på väg till skogs.
Per-Erik med Nylundas Tommy i trädgårdslandet. I bakgrunden skymtar Klemets Åkes uthus och riktigt i vänstra kanten syns småskolan..