Backlundas gård på Sunnantillvägen 19.

Sammanställt av Lasse Backlund 2014. En större uppdatering gjordes i januari 2017.

Flygfoto från 1971 över Backlundas gård.
Flygfoto från 1971 över Backlundas gård.

Den första delen av den här gården byggdes någon gång på senare hälften av 1800-talet av Josef Mattsson Blomkvist men den har senare byggts till och renoverats flera gånger. Josef och Maria Backlund byggde till en vinkel år 1905 och i början på 1950-talet gjordes en grundlig renovering, då det bland annat installerades rinnande varmt vatten och inomhus-WC.

Backlundas gård hör till Lång hemman Nr 4 i Dagsmark och har haft flera ägare. (Inga-Lill Sandström har gjort en grundlig utredning om Lång hemmanet, och vill se dess historia, så klicka HÄR!) År 1904 kom hemmanet i släkten Backlunds ägo men en stor del av de tidigare ägarna är släktingar eller annars välkända personer:

1859. Den första kända ägaren är Josef Mattson Blomkvist från Härkmeri (f. Hannus 1825-1891) som år 1859 flyttade till Dagsmark tillsammans med sin hustru Albertina (f. Sjuls i Härkmeri 1823-1867). De hade en tid bott i Bötom men efter flytten till Dagsmark blev Josef bysmed och kallades därför för ”Smedin” och han köpte då 1/36 mantal av Lång hemman i Dagsmark. Fastebrevet fick han 1861 och det här är alltså första kända ägaren av Backlunds hemman. (Vill du läsa den renskrivna bouppteckningen efter Albertina, så klicka HÄR.)

1868. Albertina Blomkvist dog år 1867 och år 1868 sålde änklingen Josef Blomkvist hemmanet åt Karl Gustav Andersson och Maja Lena Lillkull (f. Finne år 1814) men som senare tog namnet Lång. Karl Gustav var far till Rebeck-Kalle, Rebeck-Viktor och Rebeck-Josip. Samtidigt som smeden Josef Blomkvist sålde sitt hemman på A-sidon, så gifte han om sig med Kajsa Båsk och han bodde sedan på Rosenback hemman till sin död. Josefs son Karl Blomkvist gifte sig år 1880 med Anna Greta Johansdotter Lillkull och flyttade sedan som måg till den gård som stod där Bror Vikfors bor i dag. (Vill du läsa mera om Karl Blomkvist, klicka HÄR).

1875. Gustav Andersson Lång eller Riarbäck sålde hemmanet åt sonen Viktor ”Rebeck-Viktor” Gustavsson Lång och hans hustru Fredrika som var dotter till Johan Henrik Johansson Storkull och Fredrika Henriksdotter Ojala (f. 1831 i Lappfjärd).

Här på fotot ser vi att Rebeck-Viktor har kommit fram till Amerika, året är 1888. Han sitter till höger och till vänster sitter ”Klemes-Kalle” Karl Erik Klemets, senare Ragnas och bakom dessa står Tjöckbon Henrik Kaas. Fotot utlånat av Kerstin Persson, barnbarnsbarn till Klemes-Kalle.
Här på fotot ser vi att Rebeck-Viktor har kommit fram till Amerika, året är 1888. Han sitter till höger och till vänster sitter ”Klemes-Kalle” Karl Erik Klemets, senare Ragnas och bakom dessa står Tjöckbon Henrik Kaas. Fotot utlånat av Kerstin Persson, barnbarnsbarn till Klemes-Kalle.

Denne Viktor var yngsta bror till Rebeck-Kalle och Rebeck-Josip. Som så många andra den tiden så reste sonen Viktor till Amerika men före avresan så skrev han en fullmakt, som gav hans hustru rätt att göra vad som helst med hemmanet. Den löd så här:

Fullmakt för min hustru, Fredrika Johan Henriksdotter Lång; att under den tid jag befinner mig hemifrån föra min talan och förklarar jag mig till alla delar nöjd med allt vad denna min hustru gör och låter.

Som försäkras. Dagsmark den 16 januari 1888.”

År 1888 reste så Viktor till Amerika och han dog i Chicago år 1900, några månader efter att hustrun hade sålt hemmanet vidare.

1900. Det dröjde ända till år 1900 förrän Amerika-änkan Fredrika skulle använda sig av Viktors fullmakt, för det var då som hon sålde hemmanet åt änkan Maria Mathilda Klemets. Maria Mathilda var dotter till ”Storfossin” Johan Josef Storfors, f. Kaas år 1841 i Påskmark och hans hustru Edla Sofia Yrjäns (1841-1926) likaså född i Påskmark. Storfossin och hans Edla hade i något skede flyttat till Sunnantillvägen 15, på A-sidon och de hade 9 barn och ett av dem var just Mathilda.

Denna Mathilda (1870-1916) hade år 1892 gift sig med mjölnaren Anders Johansson Klemets (1867-1898) och de bodde säkerligen i Klemetsändan. Mathilda och mjölnaren Anders fick 2 barn men bara dottern Alexandra, eller Sandra som hon också kallades blev vuxen. Men en dag då Mathilda och Anders höll på att vända en kvarnsten nere vid Klemets kvarnen så blev påfrestningen så stor för Anders att han dog av ansträngningen. Det här hände år 1898 då Sandra var bara 4 år gammal.

Vill du läsa mera om Klemets kvarn och dess vidare öden, så klicka HÄR!

I en lagfartshandling kan vi läsa att Mathilda köpte 1/36 mantal av Lång hemman i Dagsmark år 1900 för en summa om 4 100 mark. Säljare var Fredrika Johansdotter Lång och denna Fredrika hade redan år 1888 fått en fullmakt av sin man Viktor Gustafsson Lång att sälja före han reste till Amerika. I det köpebrevet fanns en paragraf som sade att av detta hemman har folkskolläraren J. J. Wadström redan år 1885 köpt ett område som kallas för Myran, som han har rätt att parcellera. Det här området var ett tunnland och 7 kappland stort. Det var naturligt att Mathilda köpte detta hemman för det låg ju i rå med tomten där hennes mor Edla Storfors bodde. (Vill du läsa mera om Edlas gård så klicka HÄR).

År 1902 gifte änkan Mathilda om sig med en annan Anders. Han hette Anders Henrik Björses (f. 1866 i Perus mitt emot Mitts´ Verkstad) och kallades i folkmun för Lilltmoss-Ant. När de gifte sig bytte de namn till Forsgård och år 1904 sålde de hela hemmanet åt Josef och Maria Lillkull, som sedan tog namnet Backlund.

När Mathilda och Anders sålde hemmanet så köpte de en annan gård i närheten av änkan Maria Utter (1867-1950). Maria Utter var dotter till Maja Lena Lillkull (1844-1881) och Anders Utter (1836-1886) . Maria var gift med Carl Erik Skrivars/Utfolk, senare Utter, hemma från Uttermossa (1867-1901) och de bodde då i en den bondgård som sedan byggdes om till bönehus. Änkan Maria Utter gifte sedan om sig med ”Haga-Hindrik” Henrik Lindberg och de byggde en gård åt sig bakom Nylundas i ändan av Haga-tå. Marias och Carl Eriks dotter Sigrid tog sedan över gården tillsammans med Storås-Selim från Kolängen. (Vill du läsa mera om denna gård så klicka HÄR).

Mathilda och hennes nya man Anders fick 2 barn men de dog unga och år 1910 emigrerade Anders Forsgård till Amerika och han kom aldrig tillbaka. Nu bodde Mathilda ensam med sin dotter Sandra och år 1913 sålde de gården åt Evangeliföreningen som gjorde en stor tillbyggnad och sedan dess har det huset använts som bönehus. (Vill du läsa mera om bönehuset, så klicka HÄR).

Mathilda och dottern Sandra flyttade då hem till Mathildas mor Edla som bodde ensam i närheten. Sandra övertog ju sedan gården då hon gifte sig med Artur Rosengren från Åbackan. Själva gården är nu bortriven men området är fortfarande i familjen Rosengrens ägo. (Vill du läsa mera om denna gård, så klicka HÄR)

1904. Den 31 mars sålde Mathilda och hennes nya man Anders hemmanet åt Josef och Maria Lillkull, som sedan tog namnet Backlund. De hade något år tidigare återvänt från Amerika där de hade bott i nästan 10 års tid. Det var ganska naturligt att Josef skulle köpa det här hemmanet för under åren 1875-1900 hade ju hans farfar Gustav och farbror Viktor ägt detta.

Här nedan avskrift av köpebrevet, som löd så här:

Köpebrev.

Härmedelst försälja vi Anders Johansson Lång och hustru Maria Mathilda Josefsdotter till inhysesmannen Josef Henrik Karlsson Lillkull och dennes hustru Maria Adelina Josefsdotter vårt ägande ett trettiosjättedels (1/36) mantal av Lång skattehemman Nr 4 i Dagsmark by av Lappfjärd socken emot en överenskommen köpesumma stor fyratusenetthundra (4 100) mark finskt guldmynt, vilken köpesumma genom denna dag utfärdad skuldsedel är till fullo betald och kvitteras.

Hemmanet får nu genast tillträdas, sådant det nu befinnes, till jord, hus, skog och hägnader, hvarjämte köparena, som nu bekomma våra åtkomsthandlingar till lägenheten, ansvara för alla dess utskylder och besvär från denna dag.

I övrigt är överenskommet att folkskolläraren J. J. Wadström, som genom köpeavhandling från ovanberörda hemman tillhandlat sig ett Myran benämnt jordområde om ungefär ett tunnlands och sju kapplands areal, äger rätt att i behörig ordning parcellera sagda jordområde.

Dagsmark den 31 mars 1904.

Anders Johansson Lång (bom)          Maria Mathilda Lång (bom)

På fotot Josef Backlund och hans hustru Maria.
På fotot Josef Backlund och hans hustru Maria.
På storskifteskartan från början på 1900-talet så ser vi var Backlunds hemman nr 4:5 fanns på den södra sidan av Lappfjärds å, på båda sidorna om Sunnantillvägen. Bakom Nylundas fanns ett annat skifte som helt naturligt ännu idag kallas för ”Anna skifte”. Därtill fanns det skog på Bergåsen och skog och ängar uppe i Lillsjö.
På storskifteskartan från början på 1900-talet så ser vi var Backlunds hemman nr 4:5 fanns på den södra sidan av Lappfjärds å, på båda sidorna om Sunnantillvägen. Bakom Nylundas fanns ett annat skifte som helt naturligt ännu idag kallas för ”Anna skifte”. Därtill fanns det skog på Bergåsen och skog och ängar uppe i Lillsjö.

Josef och Maria Backlund.

Josef Backlund (1871-1942) var son till ”Rebeck-Kalle” Karl Lillkull (1840-1914) och Maja Sofia (f. Klemets 1844-1927). Josef växte upp på Sunnantillvägen 87. Josef var bror bland annat till:

Edla Maria (1862-1918) som år 1884 gifte sig med Viktor Norrgård och flyttade till Klemetsändan.

Karl Erik Lillkull el Charles Carlson (1864-1944) som emigrerade till Amerika. Vill du läsa mera om honom, skall du klicka HÄR!

Anna-Kajsa (1868-1955) som först gifte sig med Josef Lillkull, som 1904 omkom i Syd-Afrika och sedan år 1908 gifte om sig med Niklas Nyström. (vill du läsa mera om ”Nyströmas-Anakajs”, så klicka HÄR!)

Adelina (1876-1947) som blev kvar på hemgården och år 1898 gifte sig med Josef Rosenback och som blev änka redan 1905. Detta efter att maken Josef avlidit sedan han blivit sparkad av en häst. (vill du läsa mera om Adelina, så klicka HÄR!)

-därtill hade Josef hela 4 bröder som alla hette Johan Viktor, men som dog unga.

Ida Alvina (1883-1967) for till Amerika 1902 och gifte sig år 1906 med Karl ”Charles” Valter Ström i Michigan. År 1907 fick de en son som hette Carl Walter Strom, som dog i San Fransisco utan arvingar år 1980. Efter detta dödsfall var det flera släktingar i Dagsmark som förgäves väntade på ett Amerika-arv.

Josef Backlund var gift med Maria (f. Lång 1871-1948) var dotter till ”Lillkårk-Josip” Josef Henrik Lång (1844-1921) och Anna Kajsa (f. Yrjäns i Tjöck 1846-1928). Maria växte upp på Leirbackan, som låg nära Storkullatå. Maria var syster bland annat till:

”Andersas” Erland Grönroos (1882-1963) som först var gift med Adelina Klemets (1876-1908) och med henne fick han dottern Ellen (g.Pullola 1906-1988).  Sedan gifte han sig med Selma Klemets och med henne fick han barnen Signe (g. Grans 1910-1997) och Birger (1915-2004).

Axel Forslin (1885-1956) som gifte sig med Selma Klemets (1891-1937) och fick barnen Bertel (1910-1998), Ines (1912-1993) Mildrid (f. 1919) och Evy (f.1923).

Porträtt av det unga paret Josef och Maria Backlund.
Porträtt av det unga paret Josef och Maria Backlund.

Josef och Maria fick endast en son, Emil som föddes år 1894. Men redan år 1893 hade Josef emigrerat till Amerika medan Maria stannade hemma och i mars 1894 föddes så sonen Emil. Högst troligt var det på grund av risken av hamna i den 3-åriga finska armén som fick Josef att resa iväg. Josefs syster Anna-Kajsa som hade emigrerat till Amerika 1893 uppmanade då Maria att också flytta till Amerika där Josef fanns. När lille Emil var ett par år gammal reste så Maria till Amerika och där gifte hon sig med Josef den 5 september år 1896 i East Jaffrey, Cheshire, New Hampshire.

Sonen Emil lämnades där hemma hos farfar och farmor där ”Rebeck-Kalles”. Josefs syster Anna-Kajsa som flyttade tillbaka till Dagsmark 1899 uppmanade Josef och Maria att flytta tillbaka de också och de återvände från Amerika 1903 och kunde då köpa gården på Sunnantillvägen 19. Emil var 9 år gammal då föräldrarna återvände och han hade inget minne av föräldrarna, så vi kan bara ana oss till hur han reagerade åt sina nya föräldrar.

På bilden lille Emil Backlund tillsammans med farfar ”Rebeck” Karl och farmor Maja Sofia Lillkull. Fotot taget medan Emils föräldrar vistades i Amerika.
På bilden lille Emil Backlund tillsammans med farfar ”Rebeck” Karl och farmor Maja Sofia Lillkull. Fotot taget medan Emils föräldrar vistades i Amerika.
Den här svenska bibeln skaffade Josef och Maria under deras vistelse i Amerika. Det står på insidan vem den tillhör och att den "är tjöft Den 15 juli 1901 I Worchester, Mass. Amerika". På följande sida som är vackert tryckt, så står det att de gifte sig den 5 september 1896 i East Jafrey. Josef och Maria återvände till Dagsmark år 1903 och de hade då denna stora bibel med sig.
Den här svenska bibeln skaffade Josef och Maria under deras vistelse i Amerika. Det står på insidan vem den tillhör och att den ”är tjöft Den 15 juli 1901 I Worchester, Mass. Amerika”. På följande sida som är vackert tryckt, så står det att de gifte sig den 5 september 1896 i East Jaffrey. Josef och Maria återvände till Dagsmark år 1903 och de hade då denna stora bibel med sig.

På 1980-talet kollade Ragnar de gamla kyrkböckerna där det stod att Emil då han föddes endast hade en mor men ingen far. Ragnar besökte då pastorskansliet i Lappfjärd för att korrigera saken och få Josef tillagd som far åt Emil. Ragnar lär ha sagt att det för nästan 2000 år sedan också fanns en Maria som födde en faderlös son, men Ragnar ville nu anmäla att det var nog Josef som var far. Till Emil alltså!

Emil och Ida Backlund.

På bilderna Emil och Ida Backlund i unga år.
På bilderna Emil och Ida Backlund i unga år.

Josef och Marias enda son Emil (1894-1951) gifte sig år 1915 med Ida Agnäs (1894-1977) som var dotter till Henrik Agnäs (f. i Lappfjärd 1868-1954) och Vilhelmina Storkull (1868-1950). Ida växte alltså upp på Byåsvägen 2 på Sebbas backan och var syster bland annat till:

Frans Agnäs (1890-1973), som var gift med ”Pelas-Josipas” dotter Amanda Lillkull (1890-1951). Frans och Amanda hade år 1914 emigrerat till Amerika men återvände till Dagsmark i början på 1920-talet där de övertog Agnäs gården eftersom den tilltänkta övertagaren, brodern Anselm Agnäs stupade i Frihetskriget år 1918.

Anselm (1896-1918) som stupade i Frihetskriget.

-Hulda (1901-1933) gift med Emil Klåvus från Lappfjärd, i dennes första äktenskap.

Hilma (1906-1934) gift med Valdemar Rosengren i dennes första äktenskap.

Emil Backlund gifte sig med Ida Agnäs 1916 och i februari följande år övertog de hemmanet av Josef och Maria. Ett sytningskontrakt uppgjordes då mellan parterna och sytningskontrakten skulle vanligtvis intecknas vid häradsrätten i Lappfjärd för att säkerställa att överlåtarna verkligen fick det som överenskommits. Så här lyder sytningskontraktet från 23 feb 1917:

”Vi, Josef och Maria Backlund som genom köpebrev av 3 februari 1917 enligt villkor som i övrigt finnes däri upptagna åt vår son Emil Backlund och hans hustru Ida Vilhelmina Henriksdotter försålt vårt ägande Backlund 1/36 mantals skattehemman N:o 4 i Dagsmark by av Lappfjärd socken hava till livstidssytning från hemmanet åt oss förbehållit nedannämnda förmåner och persedlar:

Undantaga vi oss hälften utav alla våra hus, så boningsbyggnader som uthus och tomt var denne befinner sig och ett potatisland omkring 4 kapland nära till boningsbyggnaden och ett tunnland i Axel Söderholms rå, var han nu bor och förbehåller oss rätt att utan hemmansägarens vidare lov parcellera sagda jordområde i fall vi så önskar.

Jordägaren åligger att varje år senast den 15 oktober till oss lämna av årets gröda 5 hektoliter råg, 5 hektoliter korn och 2 hektoliter havre. 14 skrindar gott och välbärgat lindhö, 250 kg i varje skrind. 2 band råghalm, 2 skrindar kornhalm, en halv hektoliter salt, 2 fjärdingar färsk strömming, ett par skor åt oss vardera, 8 famnar torr blandved och 25 kilogram nötkött. Jämte kreaturbete tillsammans med bondens kreatur och häst till alla nödiga behov.

När endera av oss avlider minskas sytningen i säd med 1 hektoliter råg, 1 hektoliter korn och 4 skrindar hö. Det övriga utgår oförändrat.

Dagsmark den 23 februari 1917.

Undertecknat av både Josef och Maria på ena sidan och Emil och Ida på den andra. Bevittnat av Johan Lillkull och Erik Johan Ekberg.”

På bilden hela familjen Backlund fotograferad 1927. Fr.v. Eskil 11 år, Josef 56 år, Maria 56 år. Ida 33 år, Emil 33 år och Ragnar 7 år. Notera att gården hade en lång vinkel mot gårdsplanen, som användes som förråd. Detta förråd revs i början på 50-talet då gården renoverades. Tack vare rivningen av förrådet fick köket fönster också mot söder. I samband med renoveringen installerades rinnande kallt och varmt vatten och också inne-WC ,vilket var mycket ovanligt den tiden.
På bilden hela familjen Backlund fotograferad 1927. Fr.v. Eskil 11 år, Josef 56 år, Maria 56 år. Ida 33 år, Emil 33 år och Ragnar 7 år. Notera att gården hade en lång vinkel mot gårdsplanen, som användes som förråd. Detta förråd revs i början på 50-talet då gården renoverades. Tack vare rivningen av förrådet fick köket fönster också mot söder. I samband med renoveringen installerades rinnande kallt och varmt vatten och också inne-WC ,vilket var mycket ovanligt den tiden.
I den här lillstugan bodde Josef och Maria. Den unga pojken torde vara Emils son Eskil.
I den här lillstugan bodde Josef och Maria. Den unga pojken torde vara Emils son Eskil.

Då Emil och Ida gifte sig flyttade Josef och Maria till den lillstuga som syns till vänster på bilden här ovan. Josef som var mycket religiös försökte uppfostra barnbarnen väl i den kristna läran. Bland annat brukade Josef varje söndagsförmiddag sitta på lillstugutrappan och kontrollera att ingen gick ut i onödan. Där satt han med både bibeln och postillan och läste både innantill och utantill.

Emil och Ida Backlund fick 5 barn:

Eskil Evald (1916-1944) ogift och barnlös.

Ragnar Rafael (1917-1919).

Ragnar (1920-2007) som år 1946 gifte sig med Jenny (f. Rosenstedt i Perus 1926-2012) och övertog hälften av hemmanet.

Åke (1927-2010) ogift och barnlös. Övertog hälften av hemmanet och bodde från 50-talet i en gård 100 m västerut tillsammans med sin mor Ida.

Ethel Elice (f. 1928) som år 1949 gifte sig med mjölnaren Veli Kangas och flyttade till Klemetsändan.

Ragnar tog över halva hemmanet och gården år 1944 och i början av 1950-talet flyttade Emil och Ida tillsammans med sonen Åke till den nybyggda gården lite längre västerut.

Den här bilden av Frans Agnäs klyvande ved åt sin syster Ida Backlund på vedbacken är tagen i början på 1950-talet. Byggnaden till vänster användes som bastu och längre bak syns uthusen som inrymde stall, fähus och röckhus.
Den här bilden av Frans Agnäs klyvande ved åt sin syster Ida Backlund på vedbacken är tagen i början på 1950-talet. Byggnaden till vänster användes som bastu och längre bak syns uthusen som inrymde stall, fähus och röckhus.

Eskil Backlund.

Emil och Idas äldsta son Eskil tänkte nog säkert bli bonde på hemmanet för han gick i Lantmannaskolan i Vasa. Men han skaffade sig också på 30-talet en Ford lastbil med vilken han började köra virke, främst från Storå till hamnen i Kristinestad. Han förlovade sig med en Aili från Bötom men han hann aldrig gifta sig eller få några barn. Eskil var känd som en bra skådespelare som fick folk att skratta vid blotta åsynen. Han var aktiv inom skyddskåren i Lappfjärd och han deltog i Vinterkriget och i de första hårda striderna i Fortsättningskriget. Där blev han dock så sjuk att han avled i augusti 1944.

Här ovan Eskil Backlund (1916-1944) som år 1938 tjänstgjorde vid Nylands Regemente på Sveaborg utanför Helsingfors.
Här ovan Eskil Backlund (1916-1944) som år 1938 tjänstgjorde vid Nylands Regemente på Sveaborg utanför Helsingfors.
År 1936 köpte Eskil en Ford lastautomobil från Vaasan Autola och med denna körde han virke, mest från Storå till hamnen i Kristinestad. Trots att det inte står i köpekontraktet så antas att lastbilen var ny då han köpte den.
År 1936 köpte Eskil en Ford lastautomobil från Vaasan Autola och med denna körde han virke, mest från Storå till hamnen i Kristinestad. Trots att det inte står i köpekontraktet så antas att lastbilen var ny då han köpte den.

Eskil Backlund gjorde i januari 1935 upp en egendomsbeskrivning över Backlunds gård och den lyder så här:

  1. Backlund lägenhet av Lång skattehemman Nr:4 ligger i Dagsmark by. Gården ligger 400 m österom allmänna landsvägen Kristinestad-Tammerfors. Gårdens åkrar är spridda i alla väderstreck. Backlunds lägenhet inköptes av Josef Backlund år 1903 av en finsk ägare. Vid storskiftningen 1905 slogs alla spridda skiften samman till ett hemman. När Josefs son Emil gifte sig 1916 delades hemmanet av dem sinsemellan i två lika stora delar. Hemmanet i sin helhet omfattade då 12 hektar åker samt 26 hektar skogsmark. Vid sitt gifte med Ida Agnäs erhöll Emil 6 hektar odlad jord av Rosenbacks skattehemman samt 7 hektar av Dragås skiftet. Hemmanet hade då 12 hektar odlad jord och 20 hektar skogsmark. År 1928 inköptes 5 hektar jord och 5 hektar skogsmark samt 2 hektar naturlig ängsmark av läraren Johannes Sjöblad för ett pris om 21 500 mark. De 2 hektar naturlig mark som då erhölls nyodlades 1930. På en exekutiv auktion 1932 inropades 4 hektar odlad mark för ett pris av 16 000 mark. Genom sjöfällning av Storträsket erhöll gården 2 hektar som senaste sommar uppodlades till åker. Så gårdens areal utgör nu 25 hektar odlad jord och 25 hektar första klass skogsmark.
  2. Åkrarna är alla tegdikade och belägna på 9 olika ställen. Spannmål odlas mest på hemmanet, 3,5 hålls i träda och bearbetas under sommaren och insås med råg på hösten. Korn har såtts på 2,5 hektar, samt 1 hektar havre. Korn- och havreåkrarna insås på våren med gräsfrö som bärgas till hös i 4-6 år, varefter de plöjs upp på nytt. Skogsmarken är delad i 3 skiften och består enbart av första klass mark. En sandtäkt för sandning av gårdens ägovägar finns.
  3. Bostadsbyggnaden blev uppförd år 1905 i vinkelform. Den innehåller 6 rum med eldstäder i alla rum. Byggnaden är brädfodrad, röd målad med vita knutar under pärttak och brandförsäkrad för 30 000 mark i Finlands Allmänna Brandstodsbolag samt 20 000 mark i kommunens eget bolag. Ladugården och häststallet är uppfört 1926. Ladugården är av cementtegel med häststallet är av stock. Ladugården är den andra i ordningen som uppförts av cement i byn. Emedan gården då den uppfördes endast hade 10 hektar åker är den byggd för endast 6 kor. Där finns 2 kättar för kalvar samt en svinkätte. Häststallet har rum för 2 hästar. Ladugården och häststallet är brandförsäkrat för 25 000 mark i kommunens bolag. Rian är uppförd av stock år 1906, de innehåller 2 rior med loge i mitten och med agnhus under logen. Halmladorna är byggda bredvid och i ändan av rian. Rian är under pärttak och försäkrad för 10 000 mark. Byk- och badstugan uppfördes 1928 av den gamla ladugården, bykstugan används även som slöjdstuga och är försäkrad för 4 000 mark. Spannmålsboden är uppförd 1904 av stock och är efter gårdens nuvarande storlek alldeles för liten. Spannmålsboden är brädfodrad under pärttak och försäkrad för 5 000 mark. Ved- och redskapslidret är av bräder, rött målat, under pärttak och försäkrad för 5 000 mark. Källaren är uppförd 1930 och fyller alla de fordringar som ställs på en sådan. Den är byggd i åbranten med cement och sten mellantak. Vattentaket är av pärtor och väggarna rödmålade, brandförsäkrad för 1 000 mark. På lägenheten finns 8 stora hölador i skick, samt 5 mindre. Gärdesgårdarna är ca 3 km långa av uteslutande taggtråd. 2 brunnar finns, en för ladugården och en för bostadshuset. Vattnet fås i med pumpar.
  4. Gårdens djur består av ett 7-årigt sto samt en 8-årig valack, 5 kor av blandras, 3 kalvar och ett svin.
  5. Till följd av de senaste årens jordköp måste legd arbetskraft vara anställd. En årlig tjänarinna är anställd. Senast år legdes 1 500 meter dikning samt att gräfta 0,75 hektar.
  6. De produkter som gården säljer är främst spannmål som säljes åt Kristinestads barnhem och fattiggård. Det som överblir dessa kontrakt säljes åt Sydösterbottens Handelslag eller någon privat uppköpare. Enär gården har så litet husdjur säljes även ca 10 000 kilo hö. Av det balas 6 000 kg, medan resten utvägs åt hököpande finnar. Gårdens mjölk säljs till Dagsmark Andelsmejeri dit avståndet är 1 km. Potatisförsäljningen ingår också i spannmålskontrakten och utgör 3 – 3500 kg årligen. Gården har 5 andelar i Dagsmark Andelsmejeri, 4 andelar i Dagsmark elektricitets andelslag och 1 andel i tjurföreningen.

Ragnar och Jenny Backlund.

Ragnar började i folkskolan hösten 1927 och gick de första åren för Sandra Rosengren och de sista för Einar Lind som började som lärare i Dagsmark 1930.

År 1936 blev Ragnar konfirmerad och sommaren 1940 ryckte han in i militären i Åbo. När fortsättningskriget bröt ut sommaren 1941 blev han kommenderad till Hangö för att driva bort de ryska trupper som hade tagit området i besittning vid fredslutet efter Vinterkriget. Några större strider var Ragnar inte med om i Hangö för ryssarna lyckades på kort tid evakuera sina trupper, så när anfallet inleddes så var Hangö tomt och öde. Infanteriregemente 13 som Ragnar tillhörde förflyttades nu till Karelska näset och tog sig hela vägen till Svir som ligger bakom Ladoga. Anfallet avmattades till julen 1941 och ställningskriget pågick till sommaren 1944 då det sovjetiska storanfallet inleddes. Ragnar som var granatkastare hade varit stationerad främst vid Svir, Lotinanpelto, Aunus och Jandeba. Då det blev fred i september 1944 blev Ragnar hemförlovad och han återvände till Dagsmark. Storebror Eskil hade nyligen avlidit och också farfar Josef hade dött under Ragnars vistelse i Karelen.

Här Ragnar som undersergeant i det 13 infanteriregementet.
Här Ragnar som undersergeant i det 13 infanteriregementet.
T.v. förlovningsfoto och t.h. Jenny och Ragnar i september 1946 när de gifte sig.
T.v. förlovningsfoto och t.h. Jenny och Ragnar i september 1946 när de gifte sig.

Efter hemförlovningen 1944 övertog Ragnar hälften av hemmanet. Samtidigt träffade han Jenny Rosenstedt (1926-2012) och i september 1946 gifte de sig och inom 10 år hade de fått 4 söner. Ragnar blev bonde på Backlunds halva hemman medan brodern Åke övertog den andra halvan. Ragnar fortsatte med den tillverkning av pärtor som hans far hade börjat med och år 1969 byggde han ett växthus för tomatodling och ett par år senare ett till.

När det första växthuset skulle byggas år 1969 så tyckte Ragnar att det kunde byggas i sonen Johns namn eftersom det ändå var han som skulle ta över alltsammans en vacker dag. För att kontrollera hur det kunde ske skattemässigt så besökte de båda skattebyrån men dåvarande skattedirektören tyckte inte det var någon bra idé eftersom John var endast 15 år gammal. ”It så länge som han får barnbidrag” var den enkla motiveringen. Alltså byggdes det i Ragnars namn.

Ragnar var inte politiskt aktiv men han var en lång tid ledamot i socialnämnden i Lappfjärd. Han var också styrelsemedlem i Lappfjärds Andelshandel och han var på äldre dagar bedrövad, närapå bitter över nedkörandet och de många fusionerna som slutligen ledde till konkurs för det en gång så framgångsrika handelslaget. Det var ju hans svärfars pappa Viktor Rosenstedt som i tiderna varit en av grundarna till Andelshandeln. I slutet på 1940 arbetade Ragnar till och med som föreståndare på Andelshandels filial i Dagsmark, där den verkade i Noréns hus.

På den här flygbilden från 1960-talet så ser åkern bredvid gården ut som ett högt berg men i själva verket är det nog bara en vanlig, slät åkerplätt.
På den här flygbilden från 1960-talet så ser åkern bredvid gården ut som ett högt berg men i själva verket är det nog bara en vanlig, slät åkerplätt.
På detta foto som är taget från väster syns lillstugan där Josef och Maria bodde så länge de levde. Efter Josefs död bodde Maria en tid också i det hus som senare kom att kallas för Skaftung-Riikas eller för Utteras fleckoras, som låg på andra sidan vägen. I slutet på 40-talet bodde Emil och Ida Backlund i lillstugan fram till 1950 då det nya huset blev färdigt. På 50-60-70-talet användes lillstugan främst som snickarverkstad.
På detta foto som är taget från väster syns lillstugan där Josef och Maria bodde så länge de levde. Efter Josefs död bodde Maria en tid också i det hus som senare kom att kallas för Skaftung-Riikas eller för Utteras fleckoras, som låg på andra sidan vägen. I slutet på 40-talet bodde Emil och Ida Backlund i lillstugan fram till 1950 då det nya huset blev färdigt. På 50-60-70-talet användes lillstugan främst som snickarverkstad.
På detta flygfoto från 1971 syns de olika byggnaderna. Under skovet längst till höger stod pärthyveln som var i flitig användning på vårarna och försomrarna.
På detta flygfoto från 1971 syns de olika byggnaderna. Under skovet längst till höger stod pärthyveln som var i flitig användning på vårarna och försomrarna.
Enligt konstnären Rosblom såg Backlunds gård ut så här i början på 1950-talet efter att huset blivit renoverat.
Enligt konstnären Rosblom såg Backlunds gård ut så här i början på 1950-talet efter att huset blivit renoverat.
Den här rian som byggdes 1906 stod på andra sidan Sunnantillvägen i den så kallade Riåkern. Rian revs ner år 1960. I högra kanten syns lite av Evert Storkulls gård.
Den här rian som byggdes 1906 stod på andra sidan Sunnantillvägen i den så kallade Riåkern. Rian revs ner år 1960. I högra kanten syns lite av Evert Storkulls gård.

Lite längre västerut från denna ria stod Josefs stall som revs någon gång efter kriget. Bredvid stallet fanns en större brunn och vid ett tillfälle råkade en av Emils hästar ramla ner i denna brunn. Några karelare som bodde i Skaftung-Riikas gård intill märkte detta om natten och med gemensamma krafter lyckades de med grannarnas hjälp få upp hästen ur brunnen. Den hade dock skadat sig så pass illa att den måste avlivas. Slaktaren Evert Storkull som bodde i närheten erbjöd sig att köpa hästen men Emil som misstänkte att Evert skulle sälja den vidare, beslöt att föra hästen till staden för att slaktas där. Klockan 4 en morgon traskade han iväg med hästen och på kvällen kom han ensam tillbaka. Evert Storkull kunde aldrig godkänna vad Emil hade gjort med hästen och de blev aldrig riktigt goda vänner efter detta.

År 1976 byggde Ragnar och Jenny en ny gård åt sig lite österut på Sunnantillvägen 11 och de bodde sedan där så länge de levde.

Jenny som var intresserad av trädgårdsskötsel vårdade sin trädgård på ett exemplariskt sätt. Fotot från 2003.
Jenny som var intresserad av trädgårdsskötsel vårdade sin trädgård på ett exemplariskt sätt. Fotot från 2003.

John och Annel Backlund.

År 1981 tog Ragnars son John och hans fru Annel, f. Klemets över hemmanet. De båda växthusen hade John tagit över redan i början på 70-talet men växthusen såldes dock ganska snart och efter det har potatisodlingen dominerat. År 2010 övertogs gården och hemmanet av deras yngre dotter och hennes man, som är född i Skaftung.

I slutet på 1970-talet rev jordbrukaren John Backlund den gamla bondgården och byggde en ny gård på samma ställe. Foto: Mathias Lindberg.
I slutet på 1970-talet rev jordbrukaren John Backlund den gamla bondgården och byggde en ny gård på samma ställe. Foto: Mathias Lindberg.
Också de gamla uthusen revs ner på 70-talet och nya byggdes på samma ställe. Bakom källarbyggnaden skymtar Artur och Sandra Rosengrens uthus och följande är Ragnar och Jennys gård som byggdes 1976. Foto: Mathias Lindberg.
Också de gamla uthusen revs ner på 70-talet och nya byggdes på samma ställe. Bakom källarbyggnaden skymtar Artur och Sandra Rosengrens uthus och följande är Ragnar och Jennys gård som byggdes 1976. Foto: Mathias Lindberg.
Här på Janne Smeds flygfoto från 2015 ser vi bra hur de olika gårdarna är placerade på södra sidan av Lappfjärds å.
Här på Janne Smeds flygfoto från 2015 ser vi bra hur de olika gårdarna är placerade på södra sidan av Lappfjärds å.

Åke Backlund på Sunnantillvägen 23.

Åke som föddes 1927 bodde första året hos sina föräldrar men då systern Ethel föddes blev det för Åke att flytta in till farfar och farmor i lillstugan. Han blev strängt uppfostrad av farfar Josef som såg till att han lärde sig både bibeln och kateksen. Åkes intresse för religionen höll i sig hela livet, trots att han var närapå ateist. Han brukade föra långa samtal med bland annat Jehovas vittnen om livsfrågor och religionen.

År 1948 började Emil och Ida Backlund att bygga ett nytt hus åt sig och sonen Åke 100 meter västerut från huvudgården. Huset färdigställdes 1950 och de flyttade dit då. Samtidigt byggdes också nödiga uthus med både stall och fähus. Några kor skaffade de aldrig utan det satsades mera på potatisodling. På fotot till höger står Åke framför sin IFA hemma på gården.
År 1948 började Emil och Ida Backlund att bygga ett nytt hus åt sig och sonen Åke 100 meter västerut från huvudgården. Huset färdigställdes 1950 och de flyttade dit då. Samtidigt byggdes också nödiga uthus med både stall och fähus. Några kor skaffade de aldrig utan det satsades mera på potatisodling. På fotot till höger står Åke framför sin IFA hemma på gården.
Åke var i yngre år känd som revymakare och skådespelare och han medverkade i många pjäser och revyer både i Dagsmark och i Lappfjärd. På bilden till höger sitter Åke bredvid Torsten Storhannus från Lappfjärd. Åke turnerade också med andra artister som besökte Österbotten. Till exempel Gösta ”Snoddas” Nordgren var en sådan som Åke följde med på turné i Finland.
Åke var i yngre år känd som revymakare och skådespelare och han medverkade i många pjäser och revyer både i Dagsmark och i Lappfjärd. På bilden till höger sitter Åke bredvid Torsten Storhannus från Lappfjärd. Åke turnerade också med andra artister som besökte Österbotten. Till exempel Gösta ”Snoddas” Nordgren var en sådan som Åke följde med på turné i Finland.
Här till vänster fyller Åke 50 år och hela släkten är med och firar. Till höger sjunger Åke för en av Per-Eriks tvillingflickor på Jennys 50-årskalas.
Här till vänster fyller Åke 50 år och hela släkten är med och firar. Till höger sjunger Åke för en av Per-Eriks tvillingflickor på Jennys 50-årskalas.

Åkes stora intresse var skogsskötsel och potatisodling. Redan på 60-talet var han med och grundade Ab Lappfjärds Potatis och sedan bildade han ett eget handelsföretag som hette Lappfjärds Grönsaker. På 70-talet byggde han om det oanvända fähuset och flera andra utrymmen och började packa potatis som han sedan sålde främst till Helsingfors och till Åbo. Han hade under en lång tid flera anställda och kunde vissa år förmedla mer än 1 miljon kg potatis.

Hans andra stora intresse var fiske och villan som han tidigt byggde i Svisskäret.

Villan till höger byggde Åke på 50-talet och bastubyggnaden till vänster långt senare. Här vistades han ofta och länge.
Villan till höger byggde Åke på 50-talet och bastubyggnaden till vänster långt senare. Här vistades han ofta och länge.
Här en okänd grupp där Åke var med, på bilden står han längst till höger.
Här en okänd grupp där Åke var med, på bilden står han längst till höger.

Åke förblev ogift och levde som ungkarl hemma hos sin mor Ida. Pappa Emil dog 1951 och de bodde sedan ensamma i gården. Från 1977 bodde Åke helt ensam i gården. Åkes hemman övertogs av brorsonen Kurt år 1982 och han har odlat potatis sedan dess. Gården och hemmanet är fortfarande i dennes ägo.

På fotot till vänster Ida på 50-talet med barnbarnet Kurt på sparkaren.
På fotot till vänster Ida på 50-talet med barnbarnet Kurt på sparkaren.

Kurt bodde i flera perioder hos sin farmor Ida medan brodern John bodde hos sin mormor Hilma i Perus då mor Jenny som insjuknat i TBC vårdades på Högåsens sanatorium i Kristinestad. Äldsta sonen Per-Erik bodde i hemgården med pappa Ragnar och minstingen Lasse skickades till Åminneborg i Malax. Åminneborg var en större herrgård som Folkhälsan i Vasa ägde och där de upprätthöll en barnskyddsanstalt och det fanns till och med en barnsköterskeskola på området.

Till höger Ida på hennes 80-årsdag 1974. Hon dog 1977 och efter det bodde Åke ensam i huset så länge han levde.

Så här såg Åkes gård ut 2003, fotograferad från vägen. Efter Åkes död 2010 står gården tom.
Så här såg Åkes gård ut 2003, fotograferad från vägen. Efter Åkes död 2010 står gården tom.
Under åren 1950-1953 var Lappfjärds Sparbanks kontor i Dagsmark inhyst i Åke Backlunds gård och sköttes av Emil, Ida och Åke. Kontoret flyttade sedan till ”Kårk” Frans Eklunds gård, till den lokal där Elvira hade haft sitt kafé. Notera de korta öppethållningstiderna. Foto: Kurt Backlund.
Under åren 1950-1953 var Lappfjärds Sparbanks kontor i Dagsmark inhyst i Åke Backlunds gård och sköttes av Emil, Ida och Åke. Kontoret flyttade sedan till ”Kårk” Frans Eklunds gård, till den lokal där Elvira hade haft sitt kafé. Notera de korta öppethållningstiderna. Foto: Kurt Backlund.

Ethel Backlund, gift Kangas på Dagsmarkvägen 274.

Ethel som föddes 1928 gifte sig i november 1949 med mjölnaren Veli Kangas (1926-1995) och hon bodde en tid i hemgården där Backlundas och fick där en son. År 1950 flyttade Ethel med sin familj till Dagsmarkvägen 274. Detta ställe hade Ethels far Emil redan 1944 ropat in på auktion och stället hade tillhört Viktor och Aurora Rönnqvist.

Viktor (1858-1944) var född Klemets men antog släktnamnet Rönnqvist. Viktor var bror bland annat till Maja Sofia som var hustru till ”Rebäck-Kalle” Lillkull, så det var ganska naturligt att Emil som hade växt upp hos farmor Maja Sofia köpte detta ställe på auktion. Aurora (1870-1940) var dotter till Johan ”Sebbin” Rosenback och hon gifte sig med Viktor Rönnqvist (1858-1944). De hade 5 barn men alla dog mycket unga och då ”Roras-Viktor” dog år 1944 såldes både lösöret och gården på auktion.

Här Ethel Backlund tillsammans med fästmannen Veli Kangas.
Här Ethel Backlund tillsammans med fästmannen Veli Kangas.
Här står Ethel med sin familj i mitten på 50-talet.
Här står Ethel med sin familj i mitten på 50-talet.

År 1950 sålde Emil och Ida Backlund denna ”Roras” gård åt Ethel och Veli Kangas och de flyttade dit. År 1957 revs den gamla gården och de byggde en ny på samma ställe.

Den här gården byggdes 1957. Den tidigare ägaren "Roras-Viktor" har byggt uthuset. I bakgrunden skymtar Lindells snickerihallar.
Den här gården byggdes 1957. Den tidigare ägaren ”Roras-Viktor” har byggt uthuset. I bakgrunden skymtar Lindells snickerihallar.

Ethels man Veli började tillsammans med sin bror Voitto bygga ut kvarnen och sågen som deras far Väinö skaffat redan 1938. År 1981 sålde de Klemets såg och kvarn åt Metsäliitto, som lade ned verksamheten och inom några år rev ner byggnaderna. (vill du läsa mera om kvarnen och sågen i Klemetsforsen, så klicka HÄR!) Ethel vistades en tid på Kristinahemmet och hon dog i maj 2017.

Intressanta personer i släkten.

Josef Backlunds far som hette Karl, Karl Gustavsson Lillkull men kallades för ”Rebeck-Kalle” var född 1840 och dog 1914. Han var gift med Maja Sofia Klemets (1844-1927) och fick med henne många barn. Kalle var känd som en pratsam man som många gånger glömde bort vad han skulle göra om han träffade någon bekant. En morgon var han på väg till Korsbäck eller till Träsk som vi säger, på ett ärende och på Bergåsen mötte han en bekant som var på vägen till Klemets kvarn med säd som skulle malas. Det gick inte bättre än att männen stod och pratade hela dagen så båda två fick vända om på kvällen med oförrättat ärende. (vill du läsa mera om Josef Backlunds barndomshem där Rebeck, så klicka HÄR!)

Rebeck-Kalles far hette Karl Gustav Andersson Riarbäck eller Nyman, f. 1815. Han bodde hela livet i Dagsmark och var gift med Maja Lena Johansdotter Finne, f. 1814.

Karl Gustavs far hette Anders Andersson Riarbäck eller Nyman (1785-1823). Han var född i Vörå men flyttade år 1799 till Dagsmark tillsammans med sina föräldrar. Han gifte sig med Kajsa Karlsdotter Lillkull (1788-1844) och tog alltså hennes släktnamn.

Anders Anderssons far hette Anders Riarbäck var alltså Vöråbo, född 1756 och som tillsammans med sin hustru Maria Mattsdotter  flyttade till Dagsmark och blev bonde å Sahakoski i Kornbäcken. Året var 1799 och med sig hade de åtminstone sonen Anders.

Ida Backlund var dotter till Henrik Agnäs (1868-1954) och Vilhelmina Storkull (1868-1950). Henrik Agnäs var född i Lappfjärd mittemot nuvarande Folkhögskolan i det hus som tidigare inrymde en musikstudio. Som gift bodde Henrik med sin Vilhelmina i den gamla gård som stod där Christer Klåvus gård står i dag på Byåsvägen. Han flyttade sedan snett över vägen till den sytningsstuga som han uppförde där. (Vill du läsa mera om denna gård, så klicka HÄR!)

Jenny Backlund var dotter till bonden Emil Rosenstedt från Perus (1893-1952) och Hilma (f. Ebb i Lappfjärd på Stenbacksvägen 1891-1986). Emil arbetade som skogsförman och skötte bland annat om församlingens skogar. Han skadade sig i knäet i frihetskriget, vilket gjorde att han inte kunde böja benet. Det här hindrade honom inte från att röra sig i skog och mark och det ryktas att det var många som hade svårigheter att följa honom i terrängen. Vintertid när det var djup snö var det lätt att följa Emils spår eftersom han vid varje steg slängde det stela benet åt sidan, så att det gjorde en rund båge i snön. Före frihetskriget gick han i skogsskolan i Söderkulla.

Emil Rosenstedt var son till kommunalmannen Viktor Rosenstedt ( 1872-1954) och Vilhelmina (f. Lillgäls 1870-1920). Efter Vilhelmina död gifte Viktor om sig med Karlbo-Hilda. (vill du läsa mera om Viktor Rosenstedt, så klicka HÄR!)

Viktor Rosenstedt var son till ”Mjölnar-Kalle” Rosenstedt (1837-1918). Mjölnar-Kalles farfar Erik Rosenstedt, f. 1784 flyttade i tiderna från Norrmark i Satakunta för att bli mjölnare vid kvarnen vid Storfors. (Vill du läsa historiken om Storfors kvarn, så klicka HÄR!)

Kommunalmannen och skeppsredare Johan Ebb (1813-1879) och Anna Kajsa Henriksdotter Skogslund (1831-1913). Johan Ebb hade tidigare varit gift med Maja Greta Mattsdotter Hannus från Härkmeri. Bonden Johan Ebb var kommunalstämmans ordförande under lång tid och han blev också redare och ägde flera fartyg som trafikerade på de stora haven. Många Lappfjärdsbor var delägare i de här fartygen och på grund av flera haverier och dåliga konjunkturer gjorde de här rederierna konkurs i mitten på 1870-talet. Flera Lappfjärdsbor gjorde enorma förluster och måste gå från hus och hem. Vill du läsa mera om Rederiet Ebb och om kommunalmannen Johan, så klicka HÄR!

Mångsysslaren och idrottsmannen Kalle Ebb var skeppsredaren Johan Ebbs dotterson och vill du läsa om hans meriter, så skall du klicka HÄR!

Foton.

I skolan hörde det till att man på teckningslektionerna skulle göra ritningar och bilder av hemgården. Som det syns så har jag aldrig haft några konstnärliga talanger och det finns stora fel i proportionerna. På den övre bilden ville jag nog helst visa TV-antennen på taket som visade att vi redan 1963 skaffat en TV, en svartvit Luxor som Venzel Smith från Andelshandeln kom och installerade. Sedan satt vi hela familjen och tittade på den enda kanalen som fanns, till på köpet med störningar i bilden eftersom utsändningen den tiden kom från Lappo. Ibland då det var passligt väder gick det att få in sändningar från Sverige via sändaren i Vännes väster om Umeå. Men roligt var det, det gick till och med att sitta och titta på den så kallade testbilden som visades dagtid. På bottenplanen ser vi att det fanns ett rum som vi kallade för Lillköket. Det här var i tiderna Ethels kammare där hon bodde tills hon flyttade till Klemetsändan i början på 50-talet. Senare blev de båda kamrarna i västra ändan pojkarnas rum.
I skolan hörde det till att man på teckningslektionerna skulle göra ritningar och bilder av hemgården. Som det syns så har jag aldrig haft några konstnärliga talanger och det finns stora fel i proportionerna. På den övre bilden ville jag nog helst visa TV-antennen på taket som visade att vi redan 1963 skaffat en TV, en svartvit Luxor som Venzel Smith från Andelshandeln kom och installerade. Sedan satt vi hela familjen och tittade på den enda kanalen som fanns, till på köpet med störningar i bilden eftersom utsändningen den tiden kom från Lappo. Ibland då det var passligt väder gick det att få in sändningar från Sverige via sändaren i Vännes väster om Umeå. Men roligt var det, det gick till och med att sitta och titta på den så kallade testbilden som visades dagtid.
På bottenplanen ser vi att det fanns ett rum som vi kallade för Lillköket. Det här var i tiderna Ethels kammare där hon bodde tills hon flyttade till Klemetsändan i början på 50-talet. Senare blev de båda kamrarna i västra ändan pojkarnas rum.
Här Åke Backlund med grannens hund Bonzo år 2008.
Här Åke Backlund med grannens hund Bonzo år 2008.
Här har Eskil ritat regementets fana i sin militärbok, året var 1938.
Här har Eskil Backlund ritat regementets fana i sin militärbok, året var 1938.
Morotslanden skulle både gallras och rensas. Per-Erik leder och längst bort "kräller" Jenny, Ragnar och 2 okända.
Morotslanden skulle både gallras och rensas. Per-Erik leder och längst bort ”kräller” Jenny, Ragnar och 2 okända.
Lasse, 10 år provar storebror Per-Eriks militärkläder år 1966. I det ena köksfönstret syns bönhuset på granntomten.
Lasse, 10 år provar storebror Per-Eriks militärkläder år 1966. I det ena köksfönstret syns bönhuset på granntomten.
Marthaföreningarna i Lappfjärd överräckte en brudkrona till Lappfjärds församling 15.7. 1962. Från vänster Astrid Lindh Härkmeri, Ellen Fröberg Perus, Alice Hermans Lappfjärd som designade kronan, Gunnel Smeds Lappfjärd, Ines Tasanko Korsbäck, Astrid Lindström Låhlby, Jenny Backlund Dagsmark. Kronan mottogs av prosten Rafael Lindholm och tillverkades av guldsmed Selim Löfgren i Vasa.
Marthaföreningarna i Lappfjärd överräckte en brudkrona till Lappfjärds församling 15.7. 1962. Från vänster Astrid Lindh Härkmeri, Ellen Fröberg Perus, Alice Hermans Lappfjärd som designade kronan, Gunnel Smeds Lappfjärd, Ines Tasanko Korsbäck, Astrid Lindström Låhlby,
Jenny Backlund Dagsmark. Kronan mottogs av prosten Rafael Lindholm och tillverkades av guldsmed Selim Löfgren i Vasa. Fotot lånats av Lilli Lillkull.
Jenny och Ragnar Backlund deltog i ungdomsföreningens cykeljippo vid Majbo år 2003. Den röda gården i bakgrunden är fröken Elin Rosenbacks gård, som har renoverats och bytts till av de nuvarande ägarna. Längst till höger Papron-huset, som år 2016 övertogs av Kerno.
Jenny och Ragnar Backlund deltog i ungdomsföreningens cykeljippo vid Majbo år 2003. Den röda gården i bakgrunden är fröken Elin Rosenbacks gård, som har renoverats och bytts till av de nuvarande ägarna. Längst till höger Papron-huset, som år 2016 övertogs av Kerno.
Lasse på cykeln och John springer efter och håller i. På andra sidan ån syns uthuset hos Åke Klemets. Folkskolan skymtar också i vegetationen.
Lasse på cykeln och John springer efter och håller i. På andra sidan ån syns uthuset hos Åke Klemets. Folkskolan skymtar också i vegetationen.
John och Kurt leker ryttare samtidigt som Per-Erik och Åke gallrar morotslanden bakom uthusen.
John och Kurt leker ryttare samtidigt som Per-Erik och Åke gallrar morotslanden bakom uthusen.
Bröderna Backlund på isen tillsammans med Håkan Söderqvist till höger.
Bröderna Backlund på isen tillsammans med Håkan Söderqvist till höger.
John på gården och Kurt uppe i äppelträdet på Backlundas gården.
John på gården och Kurt uppe i äppelträdet på Backlundas gården.
Det var inte så ofta som Jenny och Ragnar skidade och därför är det en gåta vem som var med och fotograferade då Jenny lade en rova i skogen.
Det var inte så ofta som Jenny och Ragnar skidade och därför är det en gåta vem som var med och fotograferade då Jenny lade en rova i skogen.
Islossningen i Lappfjärds å var alltid en stor händelse. Här bröderna Backlund som följer med läget. Småskolan i bakgrunden.
Islossningen i Lappfjärds å var alltid en stor händelse. Här bröderna Backlund som följer med läget. Småskolan i bakgrunden.
År 1963 skaffades denna nya Ferguson 35, som fortfarande är i användning i nästan originalskick. Till och med däcken är original!
År 1963 skaffades denna nya Ferguson 35, som fortfarande är i användning i nästan originalskick. Till och med däcken är original!
”Rebeck-Kalle” Karl Lillkull (1840-1914) och Maja Sofia (f. Klemets 1844-1927).
”Rebeck-Kalle” Karl Lillkull (1840-1914) och Maja Sofia (f. Klemets 1844-1927).
Åbackan nedanför Backlundas var ett populärt ställe om vintrarna, trots att det inte fanns någon skidlift.
Åbackan nedanför Backlundas var ett populärt ställe om vintrarna, trots att det inte fanns någon skidlift.
Ungdomar uppställda fram lillstugan i slutet på 50-talet. Pojken till vänster torde vara Börje Rosengård, de övriga är Tommy Nylund, Per-Erik, Gösta Lillkull, Kurt och John.
Ungdomar uppställda fram lillstugan i slutet på 50-talet. Pojken till vänster torde vara Börje Rosengård, de övriga är Tommy Nylund, Per-Erik, Gösta Lillkull, Kurt och John.
År 1964 skaffades en riktig potatissättare och här prositts den av Ragnar och svågern Per Rosenstedt från Perus. Stockarna t.v skulle Ragnar hyvla till pärtor. Huset bakom björken är Arvid Lillkulls.
År 1964 skaffades en riktig potatissättare och här provsitts den av Ragnar och svågern Per Rosenstedt från Perus. Stockarna t.v skulle Ragnar hyvla till pärtor. Huset bakom björken är Arvid Lillkulls.
Snöskottare i farten i slutet på 50-talet.
Snöskottare i farten i slutet på 50-talet.
Islossning någon gång på 50-talet. Byggnaderna i bakgrunden är välkända, här syns också det växthus som Ålgars-Lasse byggde nedanför gården.
Islossning någon gång i mitten på 60-talet. Byggnaderna i bakgrunden är välkända, här syns också det växthus som Ålgars-Lasse byggde nedanför gården.
Ragnar med den gamla trotjänaren Zetor 25K. I bakgrunden Westerbacks mäktiga gård på udden.
Ragnar med den gamla trotjänaren Zetor 25K. I bakgrunden Westerbacks mäktiga gård på udden.
John, Kurt och Håkan sitter i linjalskärran medan Per-Erik drar och Jan Lillkull och Tommy Nylund skjuter på.
John, Kurt och Håkan sitter i linjalskärran medan Per-Erik drar och Jan Lillkull och Tommy Nylund skjuter på.
Jultomten hälsar på Ragnar och Jenny i Kerstins Dagsmark Närköp julen 2004.
Jultomten hälsar på Ragnar och Jenny i Kerstins Dagsmark Närköp julen 2004.
Kurt, Per-Erik, Lasse och John på trappan 1957.
Kurt, Per-Erik, Lasse och John på trappan 1957.
Ida Backlunds bror Frans Agnäs på den nya vedbacken i början på 50-talet. Backlundas uthusen i bakgrunden.
Ida Backlunds bror Frans Agnäs på den nya vedbacken i början på 50-talet. Backlundas uthusen i bakgrunden.
Familjefoto från 1927 med den gården i bakgrunden sådan den såg ut före renoveringen i början på 50-talet.
Familjefoto från 1927 med den gården i bakgrunden sådan den såg ut före renoveringen i början på 50-talet.
John, Kurt, Lasse, Per-Erik och Ragnar på gräsmattan utanför gården år 1957.
John, Kurt, Lasse, Per-Erik och Ragnar på gräsmattan utanför gården år 1957.
Flygfoto taget från väster där också villan syns som Kurt och John byggde nere vid ån på 60-talet.
Flygfoto taget från väster där också villan syns som Kurt och John byggde nere vid ån på 60-talet.
Thea, Per-Erik, Ragnar, Annel, John, Jenny, Reija, Kurt, Eva och Lasse sommaren 2005.
Thea, Per-Erik, Ragnar, Annel, John, Jenny, Reija, Kurt, Eva och Lasse sommaren 2005.
Ida Backlund i sitt hem på sin 80-årsdag.
Ida Backlund i sitt hem på sin 80-årsdag.
Systrarna Ida Backlund och Hulda Klåvus med barnen Ragnar och Hjördis i mitten på 20-talet.
Systrarna Ida Backlund och Hulda Klåvus med barnen Ragnar och Hjördis i mitten på 20-talet.
Jan Lillkull, Tommy Nylund, Gösta Lillkull, Per-Erik, Bernhard Utter och Kurt t.h.
Jan Lillkull, Tommy Nylund, Gösta Lillkull, Per-Erik, Bernhard Utter och Kurt t.h.
Josef och Maria Backlund framför sin lillstuga tillsammans med barnbarnet Eskil. Notera pottan på staketet till vänster.
Josef och Maria Backlund framför sin lillstuga tillsammans med barnbarnet Eskil. Notera pottan på staketet till vänster.
Rebeck-Kalle Lillkull och Maja tillsammans med barnbarnet Emil Backlund. Fotot togs medan Emils föräldrar befann sig i Amerika.
Rebeck-Kalle Lillkull och Maja tillsammans med barnbarnet Emil Backlund. Fotot togs medan Emils föräldrar befann sig i Amerika.
Kurt och John med ekstocken ute på ån i början på 60-talet.
Kurt och John med ekstocken ute på ån i början på 60-talet.
Kurt och John rider på Linda.
Kurt och John rider på Linda.
Kurt och John sätter potatis i slutet på 50-talet. I dag skulle detta kallas barnarbete och vara förbjudet.
Kurt och John sätter potatis i slutet på 50-talet. I dag skulle detta kallas barnarbete och vara förbjudet.
Lasse målar utskeften från farstutaket, någon gång på 60-talet.
Lasse målar utskeften från farstutaket, någon gång på 60-talet.
Mopedgänget samlat på trappan i början på 60-talet.
Mopedgänget samlat på trappan i början på 60-talet.
Vintertid förkortades vägen till skolan betydligt då det gick att skidande snedda över Klemets åkrarna. Per-Erik först och Henry Rosenback från Bergåsen, som var en duktig skidåkare kommer efter. Lillabror John tittar i fönstret.
Vintertid förkortades vägen till skolan betydligt då det gick att skidande snedda över Klemets åkrarna. Per-Erik först och Henry Rosenback från Bergåsen, som var en duktig skidåkare kommer efter. Lillabror John tittar i fönstret.
Här Ragnar med Zetorn och självbindaren i slutet på 50-talet.
Här Ragnar med Zetorn och självbindaren i slutet på 50-talet.
Eva och Lasse med pojkarna i Åkes båt på 90-talet. Foto Fjalar Rosengren.
Eva och Lasse med pojkarna i Åkes båt på 90-talet. Foto Fjalar Rosengren.
Tommy med Susanna Malinen på trappan till den tillfälliga butik som byggdes år 1986 och var i gång till våren 1988.
Tommy med Susanna Malinen på trappan till den tillfälliga butik som byggdes år 1986 och var i gång till våren 1988.
Ragnar håller i tömmarna på Linda medan brodern Åke står på Puttes kärra tillsammans med några barn.
Ragnar håller i tömmarna på Linda medan brodern Åke står på Puttes kärra tillsammans med några barn.
Här Åke Backlund år 2009.
Här Åke Backlund år 2009.