Lillbron i Dagsmark.

Sammanställt av Lasse Backlund 2015 och uppdaterats i oktober 2016.

A-Sidon och Sånan var i tiderna en ogästvänlig trakt helt utan bebyggelse. Bymossen bredde ut sig från Risåsen till Kvarnå och det fanns nästan inga odlingsbara områden. Till på köpet var det mycket svårt att ta sig till den andra sidan eftersom det saknades bro över Lillån. Nedanför Byin så fanns visserligen en vinterväg väster om Gamla forsen, så åtminstone vintertid gick det att med häst köra från Dagsmark upp till Korsbäck längs Gamla vägen, som börjar ungefär ”fö Rebeck elder fö Pelas-Gunnaras”.

De första invånarna som flyttade till A-Sidon var troligen bonden Lars Larsson Lillkull (1729-1815) som med sin familj flyttade från Storåkrin i Byin i samband med det första storskiftet i slutet på 1700-talet. Lars Larsson var ingift i Lillkulls släkt och byggde en gård på A-Sidon nära nuvarande Lillbron.

På denna karta syns det bra var Lars Larsson Lillkull hemman nr 9 fanns före han flyttade till A-Sidon. På den gamla kartan ser vi också att så gott som hela A-sidon är skogsmark och att inga vägar finns.
På denna karta syns det bra var Lars Larsson Lillkull hemman nr 9 fanns före han flyttade till A-Sidon. På den gamla kartan ser vi också att så gott som hela A-sidon är skogsmark och att inga vägar finns.

Det var inget litet hemman som Lillkull odlade upp, efter någon tid var hemmanet hela 400 hektar stort, med andra nästan hela A-Sidon. För att ta sig dit behövdes en ordentlig bro och möjligtvis så var det någon Lillkullare som byggde den första bron av trä.

Så här såg Lillbron ut i början på 1900-talet, på ungefär samma ställe som den nuvarande bron. I bakgrunden syns Lillkulls ståtliga bondgård. I början på 1930-talet byggdes en ny bro med kistor av sten och nu anlitades välkända brobyggare från Vanhakylä.
Så här såg Lillbron ut i början på 1900-talet, på ungefär samma ställe som den nuvarande bron. I bakgrunden syns Lillkulls ståtliga bondgård. I början på 1930-talet byggdes en ny bro med kistor av sten och nu anlitades välkända brobyggare från Vanhakylä.
Lillbron fotograferad på 1920-talet före den revs och den nya byggdes.
Lillbron fotograferad på 1920-talet före den revs och den nya byggdes.

Enligt en statlig vägförordning i november 1927 så skulle alla byvägar ha en bestyrelse, som hade att se till vägarna och broarna hölls i skick och underhölls på överenskommet sätt. På höstar och vårar skulle vägarna granskas tillsammans med kronolänsmannen. På en mantalsägarstämma i Lappfjärd i januari 1929 tillsattes så styrelser för samtliga vägar i Dagsmark och i resten av kommunen. Dagsmark by delades upp i 3 distrikt, där Korsbäckvägen och Norrvikvägen tillsamman bildade ett distrikt och till ordförande för båda vägarna valdes Erland Hammarberg från Korsbäck. Övriga ledamöter blev Johan Lillkull och Johannes Stenlund, med Erland Lind och Emil Backlund som suppleanter.

I maj 1931 ordnades en auktion om uppförandet av den nya Lillbron.

Den här gruppen arbetade effektivt och inom något år byggdes nya broar av sten, både i Korsbäck nedanför Lindqvists och över Lillån i Dagsmark. Byns starke man ”Pelas Jåhan”, alltså kommunalmannen Johan Lillkull gjorde år 1931 en ansökan att Tresk-vägen skulle bli klassad som byaväg och underhållet således lagt på delägarna.

Det var en välgjord bro som stenhuggarna och brobyggarna från Vanhakylä byggde över Lillån i början på 1930-talet.
Det var en välgjord bro som stenhuggarna och brobyggarna från Vanhakylä byggde över Lillån i början på 1930-talet. Här står byssborna i rad och de verkar nöjda med bron trots att den ännu inte är riktigt färdig.
Jämfört med den gamla Lillbron som var byggd på stockkistor, så var nog detta en mycket robust bro, som klarade den tidens trafik.
Jämfört med den gamla Lillbron som var byggd på stockkistor, så var nog detta en mycket robust bro, som klarade den tidens trafik.

Den här stadiga bron användes flitigt och samtidigt byggdes en ny väg till Korsbäck ungefär på samma ställe som i dag. Korsbäckborna kallar den ännu för Bymåsstå allt fram till Bergåsen.

Brolocket förnyades flera gånger och som vi ser på vykortet från slutet av 50-talet så stöds bron med pelare på mitten. Detta gjordes för att bron skulle bära tunga maskiner som användes vid utdikningen av träsket i Korsbäck. De största maskinerna körde dock via Lillsjö och Långängen upp till Korsbäck.
Brolocket förnyades flera gånger och som vi ser på vykortet från slutet av 50-talet så stöds bron med pelare på mitten. Detta gjordes för att bron skulle bära tunga maskiner som användes vid utdikningen av träsket i Korsbäck. De största maskinerna körde dock via Lillsjö och Långängen upp till Korsbäck.
Brolocket byggdes av trä men kolla in hur fint stenarbete som gjorde i början på 1930-talet.
Brolocket byggdes av trä men kolla in hur fint stenarbete som gjorde i början av 1930-talet. Fotot taget av Selim Björses, troligen på 1940-talet.
Vegetationen är tät utefter Lillån och på denna bild så ser man att läraren Selim Björses har haft svårigheter att få någon bild av bron.
Vegetationen är tät utefter Lillån och på denna bild så ser man att läraren Selim Björses har haft svårigheter att få någon bild av bron.

Bygget av den nya Lillbron 1998.

I mitten på 1990-talet blev det bestämt att en ny bro skall byggas över Lillån, eftersom den gamla inte längre motsvarade tidens krav på bärförmåga och trafiksäkerhet. Det uppskattades att byggkostnaderna skulle bli närmare 2 miljoner mark.

Lillbron fotograferad söderifrån i mitten på 1990-talet, vid tiden då det bestämdes att en ny bro skall byggas.
Lillbron fotograferad söderifrån i mitten på 1990-talet, vid tiden då det bestämdes att en ny bro skall byggas.
Lillbron fotograferad från Brobackan i mitten på 1990-talet. Sportplanen syns till vänster.
Lillbron fotograferad från Brobackan i mitten på 1990-talet. Sportplanen syns till vänster.

Några större olyckor på Lillbron är inte kända, detta trots att bron var smal och mycket trafikfarlig. Men eftersom trafiken ökade och bilarna blev större så byggdes år 1998 en helt ny bro, som väl uppfyller dagens krav. Den byggdes betydligt högre än den gamla och det betydde att Lillbrobackan försvann i samband med bygget.

Nya Lillbron byggdes närmare 2 meter högre än den gamla, en bit öster om den gamla. Detta betydde att trafiken hela gick över den gamla bron medan den nya Lillbron byggdes. Det gula trähuset i ändan av bron är Mylläris hus och gården till höger är Eklunds gård.
Nya Lillbron byggdes närmare 2 meter högre än den gamla, en bit öster om den gamla. Detta betydde att trafiken hela gick över den gamla bron medan den nya Lillbron byggdes. Det gula trähuset i ändan av bron är Mylläris hus och gården till höger är Eklunds gård.
Precis som nya Storbron är den nya Lillbron böjd och med en svag lutning. På bilden håller byggarna på och river byggformarna. Räckena är klara och nu fattas bara beläggningen och så kan den nya bron öppnas för trafik.
Precis som nya Storbron är den nya Lillbron böjd och med en svag lutning. På bilden håller byggarna på och river byggformarna. Räckena är klara och nu fattas bara beläggningen och så kan den nya bron öppnas för trafik.

Lillbron i dag.

Så här ser Lillbron ut då man kommer från A-sidon. Som man kan se av bilderna har vägytan gått sönder på flera ställen. Ytan repareras vid behov.
Så här ser Lillbron ut då man kommer från A-sidon. Som man kan se av bilderna har vägytan gått sönder på flera ställen. Ytan repareras vid behov.
Lupinerna blommar vackert i vägrenen på Brobacksidan. Vegetationen är tät omkring Lillbron vilket gör att man knappt märker att man kör över den.
Lupinerna blommar vackert i vägrenen på Brobacksidan. Vegetationen är tät omkring Lillbron vilket gör att man knappt märker att man kör över den.