Berättelsen om Sofia Marttila.

Uppgjort av Lasse Backlund 2016, med hjälp av Rolf Sjöberg.

Amanda Sofia Johansdotter föddes i Euraåminne år 1860 i byn Huhdankylä och hon gifte sig år 1877, då hon var i 17-årsåldern med Frans Pihlman eller Marttila, född år 1848 och som var son till Maria Christina Gustavsdotter, född 1827 i Euraåminne. Då Frans var 2 år gammal så gifte mamman Maria Christina sig med Huhtistorparen Johan Vilhelm Johansson, född i Veiklaks i Euraåminne år 1827 och de fick sedan 8 barn tillsammans, förutom Frans. Frans var född i Huhtis by på Gamla Marttila.

År 1893 flyttade Frans Pihlman eller Marttila och hans hustru Sofia till Bötom, möjligtvis till Ohriluoma och de tog med sig sina 4 döttrar:

Hilma Sofia Marttila född 28/6 1883 i Euraåminne emigrerade till Kanada 12.1 1903, i 19 års ålder. Till hennes förmyndare utsågs Emil Backlund och efter hans död utsågs sonen Ragnar Backlund till förmyndare. Dödförklarad av Lappfjärds församling 1/1 1993.

-Berta Fransisca Pihlman född 2.10.1885 i Huhtis i Euraåminne. Emigrerade till Kanada 17.10.1907, i 22 års ålder.

Amanda Maria Marttila född den 15.4.1888 i Euraåminne. Emigrerade till Kanada 6.4.1911, i 23 års ålder. Hon gifte sig där i Ontario, Sudbury, Coppercliff och fick som efternamn Hill. Mandy dog i Kanada den 29.6.1971.

-Elsa Alexandra Marttila född den 13.4.1892 i Euraåminne. Emigrerade till Kanada 17.10.1910 (18 år) och dödförklarades av Lappfjärds församling 1/1 1993.

I Bötom föddes sonen Frans Artur 1898. Denne dog i Lappfjärd 1933 ogift och barnlös. Där föddes också dottern Tyyne Elvira år 1901. År 1907 flyttade familjen till Dagsmark och år 1912 så köpte Frans och Sofia Marttila hälften av hemmanet Hägglund, som fanns på Storkull hemman och omfattade 1/48 mantal. Men då Frans dog i oktober 1914 så blev änkan Sofia tvungen att i april år 1915 sälja hemmanet, som alltså låg i Palon, åt Frans och Amanda Luoma. Frans och Amanda Luoma som var från Storå hade ett år tidigare köpt ett annat hemman i närheten.

Efter att Frans dog säljer änkan Sofia Marttila hemmanet i Palon åt Luoma.
Efter att Frans dog säljer änkan Sofia Marttila hemmanet i Palon åt Luoma.

Sofias äldre döttrar hade ju allesammans emigrerat till Kanada men Sofia och barnen Frans Artur och Tyyne flyttade då till Korsbäckvägen 40, till det hus som vi kallar för Ahlbergas. År 1917 döptes denna lägenhet till Marttila, som den heter ännu i dag. Efter att Sofia hade dött i augusti 1918, så såldes gården på Korsbäckvägen åt Josef och Sofia Lillsjö, alltså Lillsjö-Bagarin i oktober 1918.

Tyyne Marttila gifte sig med Lennart Sjöberg, född 1899 i Gäddvik i Sideby. Ännu medan Tyyne och Lennart bodde någonstans i Dagsmark fick de barnen Eskil Sjöberg, f. 1921 och Astrid, f. 1923, men efter det flyttade de till Vestervik i Sideby. En dotter Saga Elvira föddes där 1927 men hon dog följande år. Stora systern Astrid gifte sig med en Åkerman i Övermark och hon dog där 2013.

Tyyne dog år 1948 och änklingen Lennart gifte då om sig med Ida Rönnblad (1903-1974) från Korsbäck. Ida var dotter till Henrik Rönnblad (1863-1974) och som kallades ”Holmbergas-Hindrik” och hon föddes i den gård där P. Hammarberg bor i dag. De fick inga barn.

Här på bilden står Lennart Sjöberg tillsammans med sin andra hustru Ida, som var från Holmbergas i Korsbäck. Ida var sjuklig och led av reumatism, men var känd som en mycket snäll tant, som helst satt där inne och eldade i spisen.
Här på bilden står Lennart Sjöberg tillsammans med sin andra hustru Ida, som var från Holmbergas i Korsbäck. Ida var sjuklig och led av reumatism, men var känd som en mycket snäll tant, som helst satt där inne och eldade i spisen.

Huset på bilden förstördes i en brand 1961. Det var en stormig höstdag och huset brann ned till grunden, liksom härbret som låg i vindriktningen. Det enda som klarade sig var den tomma ladugården, som var relativt stor men de hade inga djur mera då detta hände. Den här branden tog hårt på Lennart och den nya gården som han byggde blev aldrig riktigt färdig utan de bodde endast i köket. Utvändigt var också huset halvfärdigt och det revs sedan för att ge plats för ett nyare hus.