Tidningsartiklar från år 1933.

Syd-Österbotten 4.1.1933:

Folkmängden i Lappfjärd. Under år 1932 föddes 51 gossar och 47 flickor, summa 98, därtill ett dödfött gossebarn. Bland dessa 98 är 2 tvillingpar, samt 12 födda utom äktenskapet, 6 av vardera könet. Döda 42 män och 40 kvinnor, summa 82, inflyttade 22 män och 36 kvinnor, summa 58, utflyttade 23 män och 33 kvinnor, summa 56.

35 par vigdes och lika många förelystes. Genom mannens död upplöstes 15 äktenskap, genom hustruns 16 och genom laga skillnad 1, summa 32. I lungsot avled 11 personer. Folkmängden har ökats med 8 män och 10 kvinnor, summa 18 personer och utgjorde vid årsskiftet 3,218 män och 3,165 kvinnor, summa 6,383 personer. Av dessa vistas drygt 1,500 i Amerika.

Från Tjöck rapporteras att det finns 1608 invånare enligt kyrkböckerna. Speciellt noteras att den äldsta tjöckbon är 81 år gammal. I Närpes har befolkningen minskat med personer till 11,497 personer. Där noteras speciellt inflyttade 61 personer, varav 18 är finskatalande.

Syd-Österbotten 18.2.1933:

Affärsköp. Handlanden Erik Anders Rosengårds handelslägenhet i Dagsmark har genom i dagarna avslutat köp övergått till handlanden J. E. Vester från Pörtom.

(Vill du läsa historiken om Rosengårds eller Westeras, så klicka HÄR)

Syd-Österbotten 22.2.1933:

En 11 kg:s gädda, 108 cm lång, klubbades söndag kväll i Korsbäck å i Dagsmark. Det ovanliga fiskafänget väckte stor uppmärksamhet i byn och det uppstod en formlig folkvandring av nyfikna.

Kommunalfullmäktige i Lappfjärd beslöt att södra folkskolan skall byggas till med en ny lägre folkskola. Skolstyrelsen hade beviljat ett bidrag om 23,000 mark och det beslöts att byggandet skall utges på entreprenad. Den som ger det lägsta budet skall få bygga.

Fullmäktige behandlade också frågan om en ny byggnad för den lägre folkskolan i Dagsmark. Syd-Österbotten skrev så här 25.2.1933:

Då uppförandet av en ny lokal för lägre folkskolan i Dagsmark för närvarande inte kunde definitivt beslutas, gavs skolans direktion i uppdrag att om möjligt för de närmaste åren upphyra lokal för ändamålet.

Syd-Österbotten 11.3.1933:

Kommunalfullmäktige i Lappfjärd sammanträdde den 6 mars för prövning av samma dag ingivna entreprenadanbud för uppförande av en ny lokal för lägre folkskolan i Lappfjärd södra distrikt. Fullmäktige beslöt att godkänna av Erland Krook från Dagsmark ingivet anbud, som slutade på 111,800 mk. Ifrågavarande byggnadsarbeten, utom brädfodring och målning, bör om möjligt vara slutförda till den 1 november detta år, eller ifall särskilda hinder möter, senast till den 1 augusti 1934.

Syd-Österbotten 1.4.1933:

Andelsmejeriets stämma.

En gemensam stämmodag med Dagsmark andelsmejeri, Andelskassa och byakassa föranstaltades på ungdomsföreningens lokal torsdagen den 23 mars. Till först behandlades andelsmejeriets löpande ärenden. Av årsberättelsen framgick, att mejeriet under år 1932 invägt 699,677 kg mjölk under 305 leveransdagar, således med medelmjölkmängd av 2 294 kg per dag, medelfettprocenten har varit 3,542. Av denna mjölkmängd har tillverkats 29,478 kg smör, som till största delen har sålts till Centralandelslaget Enigheten för ett medelpris av 19,12 mk per kg. Till leverantörerna har i mjölklikvider utbetalats 466,000 mk, medelpriset utgör 66,6 penni per kg. Mejeriets skuld har under året nedgått med 31,000 mk utgör den totala skulden nu vid årsskiftet 255,000 mk. Efter förhandlingarnas slut bjöd mejeriet de närvarande på kaffe med bröd, varefter andelskassans stämma vidtog.

Andelskassans stämma.

Av styrelsens berättelse framgick, att kassan under året utgivit lån till ett belopp av 76,200 mk, fördelade på 45 skuldsedlar. Depositionsstocken har under året nedgått 60 och utgjorde den totala summan av depositioner vid årsskiftet 137,967 mk, fördelade på 43 motböcker. Ett nettoöverskott av 2,757 mk beslöt stämman överföra till fonderna.

Byakassans stämma.

Till sist föredrogs byakassans räkenskaper och beviljades de redovisningsskyldiga ansvarsfrihet. Ett förslag om att bygdens likvagn skulle överlåtas och framdeles förvaltas av byakassans styrelse, vann enhälligt understöd, samt att ett magasin för densamma jämte byns brandspruta måtte med det snaraste uppföras i den till skifteslagets hörande hagen invid folkskolan. Att jämte byastyrelsen förverkliga detta beslut och i övrigt vårda denna egendom utsågs Frans Agnäs. Till sist påmindes de närvarande om att leverera en stock var till Nylunds såg så fort sig göra låter, så att icke planen denna gång hamnar i glömskans grav.

Syd-Österbotten 13.5.1933:

Flera eldsvådor. På onsdagen var det inte mindre än tre eldsvådor i Lappfjärd. Vid 12-tiden hade gnistor antänt pärttaket på Storkulls affärslägenhet i Dagsmark. Efter ett mödosamt arbete blev släckningsmanskapet dock slutligen herre över elden, men hade denna redan hunnit förstöra en del av vattentaket. Vattnet förorsakade självfallet även skador. Huru högt dessa stiger saknar vi uppgift om.

Ungefär samtidigt som ovannämnda brand kom elden lös nere vid Lappfjärds fjärden. Här hade man på en nyodling antänt torrt ris, varifrån gnistor flög omkring och antände 5 hölador i närheten. Innan man hann göra någonting åt saken hade ladorna brunnit ned. En stund senare kom elden åter lös i samma trakt och av liknande orsak, denna gång något högre uppför ån. Här blev ytterligare 2 lador eldens rov.

 Syd-Österbotten 14.6.1933:

Skogseld i Dagsmark på söndagen. 7 ha skog eldhärjades.

Vid middagstiden på söndagen observerades att skogseld hade utbrutit ett par kilometer väster om Dagsmark by i Lappfjärd. Elden hade redan då i den starka västanvinden och starka torkan fått god fart. Talrikt släckningsmanskap anlände snabbt till platsen och från kyrkobyn hämtades även brandkårens motorspruta. Denna behövde man dock lyckligtvis inte använda. Man fruktade nämligen att elden kunde komma att hota Dagsmark by. Genom anläggande av moteld lyckades man efter 5 timmars arbete stoppa löpelden en knapp kilometer från de närmaste gårdarna. Ungefär 7 ha skog hade då härjats. Brandplatsen ligger på en något sumpig sydsluttning, varför det var något lättare att här hejda elden. Om den hade hunnit nå den torra tallmon närmast byn, hade det kunnat bli nog så farligt för byn.

Hur branden hade uppstått vet man inte med säkerhet men antagligen har någon av oförsiktighet förorsakat densamma. Den brunna skogen ägdes av bönderna Erland och Emil Norrgård samt Viktor Rönnkvist.

Skogseld på lördagen.

I lördags vid 14.30 tiden slogs brandalarm i Dagsmark. Ett kyttland på en mosse en halv kilometer väster om kvarnen hade lämnats utan tillsyn för en stund, enligt uppgift en halvtimme. Dold av den längs marken drivande röken hade elden börjat sprida sig mot skogen öster om mossen och hade redan hunnit ungefär halvvägs dit, innan vaktmanskapet vid ett annat kyttland några hundra meter därifrån observerade faran. Folk skyndade till och lyckades dämpa elden innan den nådde skogen. Man var synnerligen förbittrad över kyttlandsbrännarens vårdslöshet och allmänt menade man, att dryga böter här vore på sin plats. Helst borde all kyttlandsbränning under dylik torka om möjligt undvikas.

(kyttlandsodling var en gammal odlingsmetod, som bedrevs främst ute på mossar och kärr. Kyttlandsodlingen kom främst från Tavastland men spred sig också till våra trakter i västra Finland. Man brände ris, kvistar och annat brännbart ovan grästorvorna på mossarna och askan spreds sedan runtomkring. Sedan såddes området in och på hösten gick det att skörda. Kyttlandsodlingen utfördes för det mesta av de obesuttna som inte ägde någon mark.

Kyttlandsodlingen var en primitivare variant av svedjebruket, där fullt växande skog brändes ner och det sedan under några års tid gick att odla råg, korn, rovor och andra grödor)

Syd-Österbotten 5.7.1933:

Luffare stjäl 4,200 mark i Dagsmark. Greps här och pengarna har återfåtts.

På söndagen observerade bonden Viktor Krok i Dagsmark , att 4,200 mk försvunnit ur en byrålåda. Polismyndigheterna erhöll utan dröjsmål anmälan om saken och inledde undersökning. Denna resulterade i att arbetaren Viljo Ilmari Lauha från Sastmola blev anhållen sent måndag kväll som misstänkt för stölden. Denne medgav även att han var skyldig. Lauga innehade emellertid endast något över 800 mk, då han blev anhållen. Resten av pengarna påstod han sig ha förlorat på kortspel med några okända personer, som han hade träffat på landsvägen.

Eftersom brottet hade förövats i Lappfjärd, sändes Lauha dit. Under det fortsatta förhöret erkände han slutligen att han hade lagt resten av den stulna summan i en flaska och gömt den i skogsbacken invid Högåsens sanatorium. Vid företagen undersökning på platsen återfanns pengarna.

Marthaföreningen i Dagsmark ordande en fest den 1 juli och så här skrev en ”Borgå-martha” efteråt i Syd-Österbotten 5.7.1933:

Dagsmarkmarthornas fest.

Det var en härlig kväll lördagen den 1 efter ett välgörande regn, som fallit över de torkande fälten. Nu var det med glatt mod man begav sig till fest, när man såg hur grönskan lyste. Och folket på vägen, det var feststämning det. Flertalet av kvinnorna bar lappfjärdsdräkten, deras vackra hembygdsdräkt. Att den lyste i kapp med grönskan, är det inte tu tal om.

I den hemtrevliga ungdomslokalen, där trängdes folk vid biljettbordet, och när man unisont stämde upp ”Modersmålets sång” var den med grönt dekorerade salen nästan fylld. Det var en ganska märklig syn för en nylänning, att se raden av de äldre kvinnorna där de satt, alla iförda bygdedräkter och med duken på huvudet. Undertecknad som just nästan andäktigt betraktade den vördnadsbjudande skaran blev därför tämligen förvånad, när man fick lägga märke till hur några representanter för den så kallade ”moderna ungdomen” fann tillfället lämpligt för att på både syn- och hörbart sätt visa sitt förakt för något, som de verkligen borde känna sig enkla inför.

De närvarande hälsades välkomna av fru Selma Forslin, ordförande i Dagsmark Marthaförening. I välvalda ord samlade hon tankarna kring den stora uppgift föreningen har sig förelagd, alltså hemmens väl. En trevlig sång ur marthasångboken gav därefter den rätta stämningen åt det hela. Ett bygdemål, som framkallade den ena skrattsalvan efter den andra höll fröken Hulda Storkull, som på äkta dagsmarkmål, skildrade hur en bondkvinna tog sig fram i apoteket.

”Slumrande toner” klingade därpå sjungen med kraft av den alltmer tätnande festpubliken. Ett jordbruksföredrag följde, vilket dock inte var så värst lärorikt. Det var en humoresk, som fick ett lyckat framförande genom dagsmarkkomikern Arthur Storkull. Så blev det teaterstycket ”En kvinnofråga” uppfört av fru Hilma Björklund, fröken Guldi Nyström och herrarna Bertel Forslin, Gunnar Gröndahl, Rurik Nylund och Arthur Storkull. Att kontakten mellan scen och publik skulle vara annat än god, kan man inte säga. Det var mer än en gång teaterspelarna blev överröstade av den nästan alltför intresserade åskådarskaran.

Från Lappfjärds kyrkby var de duktiga spelmännen, herrarna Valter Enlund och Åke Knus, som stod för dansmusiken. Några äldre musikstycken de lät ingå i repertoaren gick så väl ihop med festen för övrigt. Dansen gick gladeligen till midnatt. Må det spelas flera polskor och jänkor på flera sådana fester!

Syd-Österbotten lördagen 19.8.1933:

Viktor Nylund 60 år.

På måndagen fyller direktör Viktor Nylund i Dagsmark 60 år.

Jubilaren, som ännu är i sin fulla mannakraft, är en central personlighet i sin hemby och hemkommun. Såsom en intresserad förkämpe för kultur och ekonomiskt framåtskridande har han gjort sig känd och uppskattad även långt utom hemortens gränser. Den största mödan har han nedlagt såsom grundare av och verkställande direktör i elektricitets- och kvarnbolaget Ab Pärus-Fors. Härvid har han ofta av oförstående och kritiklystna människor oförskyllt fått uppbära spott och spe, men med sin vidare syn på saker och ting har Viktor Nylund alltid satt sig över dylikt.

Då direktör Nylund för några år sedan tog initiativet till ett mejeri i hembyn, möttes han även av en stor oförståelse och hetsk motvilja på många håll. Men även här har arbetet övervunnit pratet och nu har ingen annat än gott att säga om mejeriet. De moderna jordbruksmetoderna har också en ivrig förkämpe i direktör Nylund.

I kommunala frågor och värv har direktör Nylunds stora erfarenhet på de mest olika områden varit en värdefull tillgång. Tidigare satt han en följd av år i kommunalfullmäktige, under senare år har han främst tagits i anspråk för skolbyggnadskommittéer o.d.

Förvisso skall Viktor Nylund på sin bemärkelsedag bli föremål för många och hjärtliga hyllningar och vill vi även här på tidningen uttrycka vår varma lyckönskan.

Syd-Österbotten 23.8.1933:

Hyllning. Direktör Viktor Nylund blev på sin 60-årsdag senaste måndag föremål för en storartad hyllning. Redan något efter midnatt uppvaktades 60-åringen med sång av ett trettiotal ortsbor. På högtidsdagen anlände den ena blomsterhyllningen efter den andra, så att det Nylundska hemmet på aftonen var alldeles överfullt med blommor. Tolvtiden började den långa raden av uppvaktningar. Till jubilaren överräcktes under dagens lopp silverföremål från olika sammanslutningar och enskilda. Dessutom mottog Nylund på högtidsdagen ett tiotal telegram och lyckönskningar från när och fjärran. Allt vittnade om den höga uppskattning som Viktor Nylund i vida kretsar tillvunnit sig.

Sextioåringen tackade djupt rörd för all hedersbevisning. 

(vill du läsa mera om sågägaren Viktor Nylund, skall du klicka HÄR)

Här sitter Viktor bland blommor och presenter i sitt hem på sin 60-årsdag, år 1933.

Syd-Österbotten 16.9.1933:

Älg i Dagsmark.

Älgarna tycks bli allt talrikare i våra trakter. Här om dagen kom i Dagsmark en stor och grann älgtjur utan föregående varning med ett ledigt skutt över taggtråden in på bonden Erland Norrgårds äng, där några hästar var ute på bete. Hästarna blev så förskräckta, att de i full galopp förpassade sig bort till motsatta hörnet av ängen. Då Norrgård, som just då råkade vara ute på ängen, försökte närma sig älgtjuren, tog denna först ingen notis om honom. Då endast 100 meter skilde sig mellan älgen och den misstänkliga och kanske farliga människan, hoppade han åter över stängslet upp på landsvägen, följde sedan denna en bit och simmade sedan över ån. Härifrån ställdes kosan mot närmaste skogsbryn.

Tidigare hade en älg visat sig på Kvarnbacken i Kristinestad och på norra sidan i Lappfjärd hade jägare sett ”fälar” av stora djur och av årskalvar.