Folkvännen skriver om Dagsmark.

År 1861 grundades tidningen FOLKVÄNNEN i Helsingfors, i samband med den svenska nationalitetsrörelsens uppkomst. Tidningen hade närmast en pedagogisk funktion och utkom från år 1883 till 1893 hela sex gånger i veckan.

En aktiv skribent från Syd-Österbotten, troligen från Sideby hade i varje nummer en artikel som behandlade aktuella händelser i vårt område. Den hette Bref från landsorten, och var en lång följetong som för det mesta handlade om Sideby. År 1888 hade Sideby 2 750 invånare och det föddes hela 50 barn det året. Det fanns också en Immanuel som när han dog var hela 81 år gammal. Emigrationen till Amerika var stor, men de flesta reste bara i väg för att förtjäna pengar och sedan återvända till hemtrakterna.

Men ibland så figurerar också andra byar i följetongen, bland annat så här skriver tidningen om Dagsmark den 14 mars 1889:

1

En månad senare återkommer tidningen med en längre artikel om Dagsmark:

2

Ett par dagar senare skriver tidningen en intressant artikel som beskriver området söder om Lappfjärds å, det som i folkmun kallas för A-sidon eller Kaskö-sidon:

3

Den Furuhjelmska fonden delade varje år ut stipendier åt duktiga elever. I ett nummer av Helsingfors Dagblad från 1887 står det att totalt 285 elever i Finland fått stipendium, i Vasa län fick 15 skolor stipendier som gavs åt totalt 27 elever, bland annat till Dagsmarks nyinrättade folkskola.