Tidningsurklipp runt förra sekelskiftet.

Svenska Österbotten 28.5.1895:

Dagsmark. Twänne eldsvådor hafwa nyligen inträffat härstädes. Vid den förra nedbrann bysmedjan, vid den senare en välbyggd gård med de flesta uthus, det hela värdt närmare niotusen mark.

Med anledning häraf yttrar en brefskrifvare i Wasa Tidning:

Allt detta talar för ett ordnat brandväsende på landet och anskaffandet af flera och stora sprutor. Skulle en eldsvåda i denna torra tid inträffa här i mitten af byn, där ett tjugotal gårdar äro sammanträngda om hvarandra med rior och badstugor samt byns dyraste hus, folkskolan, i centrum, så skulle här bli en ödeläggelse, som icke så snart kunde botas. Men likväl är största delen af byn emot anskaffandet af en eller flera större sprutor och säger endast: „vi har rett oss förr, nog går det äfven härefter.”

Kristinestads Tidning 28.6 1899:

Olyckshändelse i Dagsmark. Då drängen Viktor Klockars, natten mot den 24 dennes skulle springa medför en backe till den s.k. lilla bron, föll han och stötte ena axeln ur led samt bröt af ena armpipan. Han måste nu efter ha besökt ortens kirurger anlita läkaren. Till all olycka tjänar mannen för tillfället vid Närpes reservkompani.

Midsommaren har aflupit som vanligt med supande och skrålande. Särskildt har bygdens flickor och käringar utmärkt sig för det fulaste skrik och den uslaste sång, som af en kvinna i dryckesrördt tillstånd kan frambringas. Pojkarna måste man däremot berömma för deras nit att nedtysta och varna de stortrutiga, hoppande och ostyriga kvinnorna. Det har uppgifvits, att under midsommarnatten icke mindre än femton käringar festat på ett ställe, däribland åtskilliga af de supiga och slarfviga Amerikaenkorna.

Kristinestads Tidning 22.7 1899:

En aftonskola med elementarkurser öppnades härstädes söndagen den 2 dennes av folkskollärarne J. J. Wadström och J. Rosenback. Det behjärtansvärda sträfvandet omfattas likväl – sorgligt nog – med ytterst ringa intresse af dem, som vederbör; skolan besökes nämligen endast af 2 elever.

Kristinestads Tidning 29.7 1899:

Höbärgningen som här pågått ett par veckor, har de senaste dagarna blifvit hämmad genom ett eljest behöfligt regn. Storsjö träsk uppgives i år lämna god höskörd. Ängsmasken, som man väl iakttagit i byn, har icke vållat synnerlig skada.

Elementarkurser. Professor Ivar Heikel besökte senaste onsdag Dagsmark och Lappfjärd i syfte att inspektera de å nämnda orter anordnade elementarkurserna. Herr professorn, som ända från Gamlakarleby i samma syfte genomrest alla svenska kommuner i Österbotten och noga gjorde sig underrättad om alla folkbildningssträfvandena rörande angelägenheter, fortsatte härifrån färden till Sideby.

Emigrationen. Under innevarande år hafva många personer härifrån afrest till Amerika. Under sistförlidna vecka återvände dock därifrån fyra personer, som åtskilliga år vistats därstädes och hvilka nu torde komma att slå fasta bopålar i hemorten.

Kristinestads Tidning 2.9 1899:

Frost inträffade i Dagsmark natten mot fredagen den 25 dennes. Potatisblasten sveddes.

Kristinestads Tidning 6.1 1900:

Kullkörning. Lördagen den 23 december kom från staden ett ”brännvinsbud” i sakta mak längs Dagsmarks kyrkoväg. Kommen till Lappfjärds kavelbro skrämdes hästen så, att den satte av i sken. Lasset stjälpte och från ett bläck-kärl innehållande brännvin tömdes varan på marken. Timmerstängerna å släden afbrötos och kvinnan, brännvinskusken, vrickade ena handen.

Kristinestads Tidning 20.1 1900:

Såginrättningarna härstädes äro nu redan i ifrig värksamhet. Till Storfors såg kommer denna vinter att transporteras omkring femtiotusen stockar, som af sågens ägare under höstvintern blifvit uppköpta. Ragnarsvik och Broback sågarna torde förnämligast komma att ägna sig åt fraktsågning.

Kristinestads tidning 10.3 1900:

Eftersom sommaren 1899 var mycket kall och kort, så blev skördarna i allmänhet mycket dåliga. Vissa tidningar liknade situationen med missväxtåren på 1860-talet och förutspådde hungersnöd i landet, åtminstone i städerna. Denna missväxt ledde till en stor brist på utsäde för det kommande året och därför beslöt kronan att hjälpa bönderna. Tidningen skrev:

”Vårutsäde. Lappfjärds kommuns af kronan beviljade utsädeslån kommer att till vederbörande utgifvas, hafren i Lappfjärd kronoboda måndagen den 19 innevarande mars kl. 9 på morgonen och kornet i Närpes kronoboda den 20, 21 och 22 dennes. De, hvilka önska större eller mindre belopp av ifrågavarande utsäde, böra i detta afseende anmäla sig hos ordföranden i kommunalnämnden Karl Henrik Björses. Priset å nämnda utsäde, hvilket skall i penningar återbetalas, utgör vid kontant betalning 13 mark 75 penni för korn och 11 mark 5 penni för hafre och vid utkreditering, hvarvid priset erlägges till halva beloppet på hösten 1901 och återstoden samma tid 1902, utgör priset 15 mark 10 penni för korn och 12 mark 15 penni för hafre, allt per hektoliter och inberäknadt priset för säd. I de fall då spannmålen utgifves från kronans förrådshus och hvarvid kommunen äger förse sig med egna säckar, minskas ofvan angifna pris med 80 penni per hektoliter.”

Kristinestads tidning 10.3 1900:

Afslagna ansökningar. Af förre soldaterna Karl Hägg och Erik Klemets från Dagsmark by gjorda ansökningar om, att enhvar måtte erhålla en s.k. Nikolai pension, hafva å vederbörlig ort blifvit afslagna.

Kristinestads tidning 10.3 1900:

Benbrott. Nyligen hände sig att Lappfjärdsgrindvakten, när han skulle vika in till sitt hem, mitt på släta vägen kom att bryta sitt ben ganska illa. Nog torde han komma att få ligga, tills ”göken” ropar, säger vår meddelare. Som läkare och förståsigpåare användes naturligtvis hr Spolander, hvars praktik på senaste tid lära hafva utsträckt sig ända till staden.

Kristinestads Tidning 18.4 1900: (skrivet av signaturen Jo Ja, alltså lärare Wadström)

Våldsbragd. Någon kväll i förliden vecka hafva några ungdomar, däribland äfven kvinnliga, å Rosenback hemman i Kvarnå roat sig med att sönderslå ett fönster och utöfvat åtskilliga om synnerlig råhet vittnande bragder. Roligheten kommer att få ett efterspel vid tinget, då man hoppas att fridstörarene tillmätas välbehöflig näpst.

 Kristinestads Tidning 28.4 1900:

Islossningen har ställvis börjat och torde ån endera dagen befria sig från sitt istäcke.

Kristinestads Tidning 28.4 1900:

En aktningsvärd äldre bror syntes åter igen onsdagen den 25:te dennes flanera på byavägarna härstädes, bärande på en väldig ”laukku”.

I yngre bröder och systrar, gifven akt!! – Det blir sommar nu och då kunna ”ugglorna” – bekvämt ”gömma sig i mossen”, – för att vid tillfälle skada er.—

Kristinestads Tidning 28.4 1900:

Inom Lappfjärd kommun finnas f.n. 10 st. landthandelsaffärer och en agenturaffär. Gästgifverierna äro 2 st. Ett sådant borde nödvändigtvis inrättas i Härkmeri by, därom har enligt hvad jag vill minnas, förut ingått i Kr. Tidning en notis från en resande, och beaktansvärd är äfven denna sak. Måtte därför vederbörande icke glömma bort saken!

Kristinestads Tidning 28.4 1900:

Våra industriella inrättningar. Å denna ort finnas ganska många fabriker af skilda slag. Mjölkvarnarna äro omkring 16 st., sågvärken icke mindre än 4. Dessa sistnämnda drifvas samtliga med vatten. Dessutom finns en ångsåg (i Härkmeri by). Vidare har socknen att uppvisa ett garfveri, tvänne färgerier, två mäjerier, båtbyggerier m.m.

Kristinestads tidning 5.5 1900:

Olyckshändelse. Den 3 dennes, återvände bonden Viktor Rosenback från Kristinestad. I staden hade han på auktion inropat en symaskin, hvilken han ställt på kärran med ett täcke öfver. När han hunnit till Lappfjärd grindvakten, fogade ödet, att täcket lossnade och började fladdra för vinden. Den annars sediga hästen blef skrämd och lad i väg i vildaste fart. Under bemödandet att få denna hejdad, hvarvid äfven hustrun försökte hjälpa till, gick det så illa att lasset stjälpte i det djupa diket. Hvarken man eller hustru skadades dock nämnvärt. Hästen tycks nog vara litet sjuk och möjligt är äfven att det uppstått några inre skador. Maskinen gick i tusen bitar.

(Viktor Rosenback (1861-1917) som kallades för ”Eljasas-Viktor” bodde tillsammans med hustrun Edla Maria (1860-1941) på Rosenback hemman på Sebbasbackan, nuvarande Agnäs. Viktor var far till ”Eljasas-Josip” alltså Josef Rosenback som sålde hemmanet åt Henrik och Mina Agnäs och själv flyttade till Finngärdstå i Lappfjärd)

Kristinestads tidning 5.5 1900:

Förändrade tider. Här i Dagsmark har det alltid varit brukligt att större familjehögtider ha firats med ”dryckjom” m.m. Nu ha tiden och sederna förändrats så till vida att på barsölet i söndags hos bonden Nylund ej anskaffats en enda ”droppe starkt”. Familjefesten gick nyktert, värdigt och hyggligt af stapeln och länder till berömmelse samt manar till efterföljd.

Kristinestads tidning 5.5 1900:

Flottning af skogsalster har vidtagits i Lappfjärds å. Ganska mycket props kommer att härifrån och från Dagsmark nedflötas till kusten. Snö finnes ännu rätt mycket på vissa ställen i skogarna och äfven å åkrarna inne i byn. Rågbrodden ser skral ut. Hamnen i staden är närapå isfri och isbrytaren Murtaja har kunnat avsegla vidare upp till Bottniska viken.

Kristinestads tidning 30.6 1900:

Midsommaren firades härstädes med superi, oljud och slagsmål.

Hos bonden Henrik Rosenback hade några gubbar och ungdomar sammanstött. Härvid uppstod slagsmål och hårdare smekningar. Kniven var ett nödvändigt vapen för bägge parterna. Följden därav blef som vanligt där kniven är framme, att en och annan fick sig några märken efter drabbningen. Så t.ex. fick en pojke icke mindre än sex hål i hufvudet och en gubbe fick äfven åtskilliga sår, äfven han i hufvudet. Som en följd af samma slagsmål må nämnas, att en ungdom hade ögonen igenmurade följande dag, så att han såg ingenting. De sårades tillstånd är dock icke af värre beskaffenhet.

Det är beklagligt, då människor genom gift och sedan misshandla hvarandra på detta sätt. Då personer nått sina femtio år icke ha bättre vett än stridslystna slynglar, hvad skall man då fordra af människan.

Här behövs säkert nykterhetsförening och den har här en svår mission. –Gån på, I nykterhetskämpar, ty Edert mål är stort och det är svårt att uppnå!

(artikeln är undertecknat med ”Josse).

Kristinestads tidning 28.11 1900:

Dömde våldsvärkare. Vid nu pågående ting hafva tvenne bröder, inhysessönerna Erik Anders och Erland Josefssöner Storkull blifvit dömda enhvar till 3 månaders fängelse och betalande af rättegångskostnad samt vittnesarvoden för de senaste midsommarafton roat sig med fönsterinslagning och andra störande uppträdande hos bonden Henrik Rosenback i Kvarnå. Det var en välbehöflig näpst, som nämnda orostiftare längesedan väl förtjänat.

Tjufnad. Häromdagen passerade en okänd person orten, som därvid besökte bonden Erik Lång (Erik Lång torde vara far till Kårk-Erk-Jåhan som bodde i Palon, där Norrvikarna bor i dag) där han på anhållan ungfägnades med mat. Men vid bortgåendet fann personen i fråga för godt att i ett obevakat ögonblick tillegna sig ett fickur från väggen i stugan. Tjuvnaden observerades snart och gjordes därför följande morgon efterspaningar med det resultat, att personen i fråga följande morgon greps i Storå, samt då befanns innehafva uret. Mannen ifråga, som är hemma från näjden af Nystad, togs i fängsligt förvar.

Syd-Österbotten 17.1.1903:

Folkmängden i Kristinestad var vid senaste årsskifte 2 903 personer, en ökning med 76 personer. I landsförsamlingen, alltså i Tjöck fanns det 1 460 personer och i Kaskö 920 personer. I Lappfjärds hade det fötts 163 barn under år 1902, 127 personer hade dött och den totala folkmängden uppgick till 6 476. 42 par vigdes enbart i Lappfjärd. I Sideby hade det under det senaste året fötts 83 barn och totala folkmängden där är nu 3 050 personer.

Syd-Österbotten 17.1.1903:

Tidningen skrev i en artikel en översikt över de beslut som Lappfjärds kommun hade gjort under det senaste året. Bland annat hade förbjudit utauktionerandet av fattighjonen till de minst bjudande.

Lappfjärd. Öfversigt för år 1902.

Bland viktigare åtgärder inom kommunala lifvet under sistförlidna år må nämnas, att kommunen antagit ett nytt reglemente för fattigvården, som äfven vunnit behörig fastställelse. Uti nämnda reglemente hafva tidsenliga krav rörande fattigvården blifvit beaktade. Enligt däri ingående bestämningar bör numera skriftligt kontrakt vid fattighjonsutackordering uppsättas emellan fattigvårdsstyrelsen och vårdaren, innehållande icke blott förbindelsen om god uppfostran och vård, utan äfven sådana noggranna bestämningar angående hjonets omvårdnad, som fattigvårdsstyrelsen i anseende till dess hälsotillstånd, ålder och bildning kan finna behöfliga, och får härvid offentlig auktion icke förekomma.

Barn, som underhållas af fattigvården, skola beredas tillfälle till skolgång i småskolan från 7:de till 9:de året samt sedermera genomgå högre folkskola. Minderåriga blinda, döfstumma, vanföra, andesvaga och därmed jämförliga skola erhålla undervisning uti för dem afsedda anstalter.

För att öfvervaka att de personer, som hos sig hafva inackorderade fattiga, fullgöra sina skyldigheter och för att utöfva tillsyn öfver understödstagare tillsättas tillsyningsmän och inspektörer, vilka öfver sina besök hos de fattiga lämna redogörelse till fattigvårdsstyrelsen.

För brandstodsföreningen inom kommunen har äfven antagits nytt reglemente, hvarigenom försäkring mot eldskada blifvit ordnad efter tidsenliga principer. Kommunens beslut därom att fårkreaturen från 1902 års ingång skulle af en hvar ägare vårdas och icke vidare betala på oinhägnade marker vid vite från tio till fyratio mark som icke vunnit guvernörens fastställelse, enär beslut därom skall godkännas af flertalet lägenhetsinnehafvare efter beräkning af deras stående mantal och sedermera fastställas af domstolen i orten. Ärendet kommer väl i anledning häraf i närmaste framtid till förnyad behandling på kommunalstämma, och är det skäl att hoppas att kommunens medlemmar då enas om välberättigad åtgärd i förnämgdt syfte.

Syd-Österbotten 14.3.1903:

Nykterhetsarbetet. Herr Dahlström från Sverige, vilken under denna vinter givit omtyckta scioptikon förevisningar jämte nykterhetsföredrag flerstädes i vårt land, besöker även inom kort omnejden och håller förstkommande fredag den 20 mars föreläsning å Dagsmark folkskola kl. 5-6 för barn och kl. 8 e.m. för äldre personer.

En scioptikon är en projektor med vilken man kan visa ljusbilder på en bildskärm.
En scioptikon är en projektor med vilken man kan visa glasbilder på en bildskärm.

Syd-Österbotten 18.4 1903:

Dagsmark ungdomsförening.

Föreningen hade sitt månadsmöte annandag påsk å folkskolan. Sedan sången ”Välkommen envar under ungdomens tak” avsjungits höll föreningens ordförande Elin Andersson föredrag om nödvändigheten av ”Självuppfostran”.

Därefter följde ett teaterstycke ”Eget bo” och förevisades tvenne tablåer ”Vårt framtidshopp” och ”Den bärgtagna”. Efter förevisningarna följde sång, varefter de närvarande roade sig med lekar och ringdanser. Omkring etthundra personer, företrädesvis äldre, voro särskilt inbjudna och syntes alla synnerligen belåtna med samkvämet, som avslöts kl. 10 på kvällen.

Syd-Österbotten 18.4 1903:

Vandringsbiblioteket.

Sällskapet Svenska Odlingens vänner i Kristinestad, som städse visat synnerligt intresse för folkbildningens befrämjande och bl.a. verksamt bidragit till inrättandet av lånebibliotek i omnejden, har under senaste tid inrättat s.k. Vandringsbibliotek, vilka såsom namnet antyder ambulerat på olika ställen. Sällskapets vandringsbibliotek N:o 1 har från den 8 sistlidne januari, i tre månader, varit placerat på folkskolan i Dagsmark.

Biblioteket innehåller 56 band av blandat läsvärt innehåll, vilka böcker inrymmas i ett mindre lätt flyttbart skåp. Under förenämnda tid har därifrån utgivits 194 boklån, varav framgår att biblioteket flitigt anlitats. Vid ett genomgående av utlångsingkatalogen inhämtas, att av de utgivna boklånen utgjorde religiösa arbeten 46 boklån, berättelseböcker 34, historiska arbeten 18, böcker för barn och ungdom 37 och böcker av blandat innehåll 59, summa 194 boklån. Biblioteket kommer nu att flyttas till sytningsmannen Johan Nyholm i Korsbäck, varigenom allmänheten i Korsbäck och Lillsjö blir i tillfälle att begagna sig av detsamma.

Syd-Österbotten 9.5 1903:

Stöld.

Natten mot senaste söndag blev bonden Viktor Häggblom eller Rosenback i sitt hem bestulen på cirka 340 mark. Mannen ifråga kom hem omkring kl. 3 söndag morgon, då han lade sig och lämnade sin börs i fickan. När han vaknade på morgonen, saknades börsen jämte dess innehåll. Misstankarna om stölden riktades genast emot tvenne bröder, inhysessönerna Erland och Erik Anders Storkull, eller de s. k. Strandpojkarna, vilka deltagit i ett mycket bråkigt supgille, som under natten ägt rum hos Rosenback. Erland Storkull, som bevisligen lördag kvällen ägt endast några kopparslantar, hade på söndagen synnerlig god tillgång på mynt och gjorde rikliga uppköp av ett och varje. På söndag kvällen blev han av polis anhållen och erkände då, att han förövat stölden. Vid på måndagen anställt polisförhör blev även den andre brodern Erik Anders Stortull häktad och äro de nu vardera internerade på fångstationen i Lappfjärd. Stöldmålet förekommer sannolikt före vid tinget redan denna vecka. Av de stulna penningarna har omkring 140 mark återbekommits. Fylleriet har ofta sina svåra följder.

Syd-Österbotten 4.2.1905:

Ett dåligt hästbyte gjorde bonden V. Rosenback från Dagsmark by i onsdags, då han mot en häst, vars värde uppskattats till 300 mark, erhöll av zigenarna en, som för tillfället såg bra ut och även tycktes vara kvick, men följande dag befanns vara både eländig och mager, samt – blind. Ehuru efterforskningar vidtagits, ha de bedrägliga zigenarna ej ännu kunnat anträffas.

Syd-Österbotten 11.2.1905:

Vid entreprenadauktionen på Lappfjärds norra folkskola i tisdags åtog sig sågägaren Nylund uppförandet vid skolan av en uthusbyggnad om 14 famnars längd och 4 famnars bredd för 2.100 mk. Byggnaden skall uppföras av korsvirke, förutom fähuset som blir av stock.

En leverans av 30.000 tegel övertogs i skilda poster för ett pris emellan 31-32 penni per st.

Syd-Österbotten 6.4.1907:

År 1907 ordnades lantdagsmannaval i Finland och i en artikel i tidningen Syd-Österbotten skrev en okänd skribent från Dagsmark så här:

Bland torparena härstädes har före valen gått rykten, om allmän likställighet, om att ifall de rösta på den och den kandidaten, kunna de vara vissa om att arbeta till sitt synnerliga bästa, ity att jorden kommer att delas, böndernas marker att skiftas den lösa befolkningen emellan. En torpare yttrade i anledning häraf: nu har jag levat så länge och sett bättre och sämre lottade leva jämsides, den ena den andres stöd, men att alla skulle kliva lika, det är lika omöjligt, som skulle jag t.ex. säga till en yngling i du skall alltid vara lika ung, du får ej bli äldre. Han kan det ej, ty han står under inflytande af lagar som stå öfver oss.

När man betänker den jäsning i sinnena som förefinnes hos så stora lager av vårt finska folk och huru det ena partiet med all makt vill störta det andra, rinner en i hågen ett annat litet folks öden, som iakttagandes lagens bud genom havets vågor och öknens sand fördes till framgång och lycka, men glömmande dessa bud splittrades och spriddes kring jorden. Läs härom, svensk som finne. Allt hvad i viljen människorna skola göra eder, det gören ock dem. Måtte vår snart instundande landtdag med ömsesidig förståelse partierna emellan kunna lända vårt kära fosterland till sann och varaktig lycka.

Syd-Österbotten 7.12.1907:

Eldsvåda i Lappfjärd.

I torsdags härjade eldsvåda i kommunalnämndsordf. Karl Holms gård. Elden utbröt kl. ½ 5 på morgonen i en gården tillhörande mindre byggnad, inrymmande tvätt-och bagarstuga, samt därmed sammanbygdt vedlider. Sprutorna kommo snabbt fram. Stor fara förelåg, att även ladugården skulle gripas av eldtungorna, hvilket dock förhindrades genom släckningsmanskapets raskhet och rådihet. Oaktat det duktiga släckningsmanskapet, hvarunder bl.a. nämndeman V. Båsk ådrog sig brännskador, nedbrann byggnaden till grunden med däri befintliga kör- och åkerbruksredskap, så även lidret med dess vedförråd. Byggnaden var brandförsäkrad, ehuru lågt.

Om eldens löskomst har man sig intet bekant.