Tidningsurklipp runt förra sekelskiftet.

 

Folkmängderna januari 1900:

I Sideby församling hade det fötts 101 barn under senaste år med 69 personer hade avlidit. Den äldsta avlidna var 85 år gammal. 22 par hade gift sig och anmärkningsvärt att tre män hade tagit sig frånskilda hustrur, vanligtvis sådana vars män hade flyttat till Amerika.

85 personer hade under flyttat till Amerika, vilket betyder att det nu bor 440 Sidebybor där. Hemmavarande församlingen är nu 2 632 personer stor men totalt 3 073 personer.

I Lappfjärd församling föddes det 168 barn och 134 personer hade avlidit. Till församlingen flyttade 98 personer och samma mängd flyttade ut. 34 par hade gift sig under året och i församlingen bodde det 6 429 personer totalt.

I Finland fanns det 37 städer och störst var Helsingfors med 88 000 invånare, följd av Åbo, Tammerfors, Viborg och Uleåborg. Vasa var på sjunde plats med 14 000 och Kristinestad på plats 20 med 2 793 invånare. Befolkningen hade ökat i alla städer.

Kristinestads Tidning 6.1.1900:

Kullkörning. Lördagen den 23 december kom från staden ett ”brännvinsbud” i sakta mak längs Dagsmarks kyrkoväg. Kommen till Lappfjärds kavelbro skrämdes hästen så, att den satte av i sken. Lasset stjälpte och från ett bläck-kärl innehållande brännvin tömdes varan på marken. Timmerstängerna å släden afbrötos och kvinnan, brännvinskusken, vrickade ena handen.

Kristinestads Tidning 20.1.1900:

Såginrättningarna härstädes äro nu redan i ifrig värksamhet. Till Storfors såg kommer denna vinter att transporteras omkring femtiotusen stockar, som af sågens ägare under höstvintern blifvit uppköpta. Ragnarsvik och Broback sågarna torde förnämligast komma att ägna sig åt fraktsågning.

Folkskolan öppnades redan den 8 januari med över femtio elever. Då skolan städse varit talrikt besökt av elever och folkskoldistriktet genom myndighets utslag blivit ålagd att vid skolan anställa ökade lärarkrafter, torde åtgärder oförtövat komma att vidtagas för att från nästkommande höst anställa en biträdande lärarinna vid skolan, vilken åtgärd ingalunda kan anses obehövlig eller i någon mån förhastad.

Dödsfall. Bonden Viktor Henriksson Rosenback från Kvarnå i Dagsmark, som senaste vår avreste till Amerika, har den 8 sistlidne december avlidit på ett hospital i Proctor i sitt 42:a levnadsår. Den avlidne sörjes närmast av hemmavarande änka och fyra minderåriga barn. (Han efterlämnade änkan Anna Kajsa Rosenback, som kallades ”Kväänå Kajs” och barnen Hulda, som sedan gifte sig med Josef Granlund och Karl, som kallades ”Kväänå Kalle”. Det fanns vid dödsfallet ytterligare ett barn som inte levde till vuxen ålder).

Syd-Österbotten 27.1.1900:

I över ett års tid har lärarinnefrågan vid Dagsmark folkskola legat nere och inte en enda av föräldrarna eller målsmännen till de talrika i skolåldern varande barnen i distriktet har höjt sin röst för förstärkande lärarkraften i vår över 50 elever besökta folkskola. Detta trots att guvernörsämbetet ålagt distriktet att anställa en biträdande lärarinna vid skolan. Man skulle tycka, att i en sådan viktig och angelägen sak som denna, man med intresse och största välvilja skulle omfatta och hylla folkskolesaken. Det har dock hittills varit den största grämelse och motvilja rådande mot skolans utvidgande.

Det finns dock tecken som tyder på att sakerna har vänt sig till det bättre, eftersom största delen av de mera tänkande i byn nu anser att anställande av en lärarinna är av behovet påkallat. Kostnaden blir inte heller så stor, att någon med god vilja och öppen blick för framtiden, skulle ens tänka på att vilja undandra sig utgiften för folkskolan. Det är ju av det unga uppväxande släktet som vi skall hoppas få ett upplyst, enigt och fosterlandsälskande folk.

Därför är det vår plikt att inte vara njugga, när det gäller en så god sak som denna. Därför, fäder och målsmän inom Dagsmark, må vi följa med vår tid och inte vara emot folkbildning, ty skolan är vår styrka.

Ett nytt århundrade har just ingått och måtte det nu vara slut på alla fördomar. Må vi ta till lösen att skänka ljus och bildning åt våra barn. De utgifter, som vi ikläder oss för skolan kommer inte att vara betungande, som vi nu förställer oss. Ty välsignelse skall följa i deras spår. Vi kan dessutom med gott samvete säga att vi har följt med vår tid och gjort vår plikt mot våra barn och mot fosterlandet.

Wasa-Posten 30.1.1900:

Vid bystämma med Dagsmark, Korsbäck samt Åbygg östra läsrote den 21 dennes på folkskolan i förstnämnda by behandlades frågan om småbarnsskolornas byggande inom de tre byarna. Kyrkostämman hade föreslagit att bygga skolorna gemensamt, men detta ville ej vederbörande byggnadsskyldige, utan beslöts efter mycket jämkande och tredskande, att var och en skulle bygga sin skola skilt för sig, utom Korsbäck, som skulle bygga gemensamt med Dagsmark. Åbygg distriktet skulle för att utjämna byggnadstungan med Dagsmark och Korsbäck utbetala 40 mark till nämnda distrikt. Nämnda skolor skall uppföras, den i Dagsmark instundande vår samt i Korsbäck följande år, varför småbarnsskolebehovet på orten i närmaste framtiden blir tillgodosett.

Kristinestads Tidning 7.2.1900:

Via Ulrik Sjöbloms agenturaffär i Lappfjärd hade det tecknats kreatursförsäkringar under det gångna året och i Dagsmark hade det försäkrats 46 hästar och kor för en totalsumma om 8 500 mk. Det var den största mängden i hela Sydösterbotten, till exempel i Lappfjärd var totala mängden 20 djur, Härkmeri 3, Storå 26, Bötom 15 och i Sideby 30 hästar och kor.

Kristinestads Tidning redogjorde 10.2.1900 för olika statistiker från Vasa län. Tullmedel hade influtit totalt 391 000 mark, därav var Vasas andel 290 000 mk. Kristinestad kom sist i listan med en tullinkomst på 2 000 mark.

Städernas tillgångar i Vasa län uppgick till 4,7 miljoner mark, därav Vasa 2 148 000 mk, Kristinestad låg tvåa med 758 000. Jyväskylä som den tiden låg i Vasa län hade tillgångar på 321 000 mk och Kaskö låg sist med 165 000 mark. Några städer hade skulder, bland annat Vasa 790 000 mk, Kaskö 11 250 mk medan Kristinestad var skuldfri.

Kristinestads Tidning 17.2.1900:

Läsestugor är för bekvämlighets skull placerade på följande ställen i Dagsmark, nämligen hos bönderna Karl Josefsson Korsbäck (Stenlundas i Korsbäck), Henrik Rosenback i Kvarnå, Viktor Andersson Lång (Nyback Viktor i centrala Dagsmark) och hos torparna Josef Gustavsson Lillkull, Konstatin Lindell (i Lillsjö), Johan Nyholm (i Norrviken) och Reinhold Korsbäck (senare Lillkull, nära Kiaskroken) hos vilka personer tidningar finns tillgängliga för allmänheten.

Folkskolan. Söndagen den 11 februari var medlemmarna i skoldistriktet igen sammankallade för att rådgöra och besluta om anställande av en biträdande lärarinna vid folkskolan från nästa läsårs början. Denna fråga förekom också för ett år tillbaka till omprövning och den avancerade då så långt, att skoldistriktet genom guvernörens utslag skulle bli skyldiga att anställa en biträdande lärarinna. När ärendet nu förekom till förnyad behandling, blev man nog tvungna att erkänna det rättmäriga i denna åtgärd, men beklagligt nog så ansåg man det visligt att fatta ett beslut i sådan riktning att fortfarande spjärna emot anställande av en biträdande lärarinna. Här besannas ordspråket att ”snålheten bedrar visheten”,

Poststationen i Dagsmark är numera upplåten till postsparbankskontor, Insättning av pengar i postsparbanken kan där göras och därtill kan allmänheten tillhandahålla sig sparmärken.

Kristinestads Tidning 28.2.1900:

Olyckshändelse. Den 22 dennes då bonden Viktor Lillkulls dräng i Dagsmark vid hemforsling av virke från skogen skulle köra genom en åker där vintervägen gick, så ville ödet att hästen strök ner i ett dike med ena bakbenet, varvid det andra bröts så illa att djuret måste avlivas. En lycka i olyckan var att hästen var försäkrad. En kännbar förlust i alla händelser för jordbrukaren i dessa bråda tider. Den 17 mars 1900 skrev tidningen att försäkringsbolaget nu har utbetalat ersättningen åt Viktor Lillkull. Viktor rekommenderar alla att försäkra sina djur via agenturaffär Ulrik Sjöblom i Lappfjärd.

Dödsfall. Den 18 dennes avled i Dagsmark bondehustrun Edla Maria Lång efter en kort men svår sjukdom och efterlämnade make och gamla föräldrar. Den avlidne var endast 33 år gammal.

Kristinestads Tidning 3.3.1900:

Inom Lappfjärds kommun fanns det denna tid endast 2 broar över Lappfjärds å, det vill säga Nybron i Lappfjärd och Storabron i Dagsmark. Utöver dessa fanns det 3 kavelbroar, alltså sådana som var byggda på bockar och som vid islossningen måste tas upp på land.

Kommunalstämman i Lappfjärds valde på en stämma tillsyningsmän för dessa broar och deras uppgift var att se till att broarna var i skick under den tid de var utsatta. För Gamla bron i Lappfjärd utsågs Viktor Ingves, Henrik Ingves och Johan Henrik Ingves, för flottbron vid Mitts i Perus valdes Henrik Karlsson Mitts, Henrik Isaksson Mitts och Erik Anders Knus. Den sista bron fanns i Perus där åbron finns i dag och för den valdes Josef Karlsson Mangs, Viktor Eriksson Mangs och Oskar Mangs.

Kristinestads tidning 10.3.1900:

Eftersom sommaren 1899 var mycket kall och kort, så blev skördarna i allmänhet mycket dåliga. Vissa tidningar liknade situationen med missväxtåren på 1860-talet och förutspådde hungersnöd i landet, åtminstone i städerna. Denna missväxt ledde till en stor brist på utsäde för det kommande året och därför beslöt kronan att hjälpa bönderna. Tidningen skrev:

”Vårutsäde. Lappfjärds kommuns af kronan beviljade utsädeslån kommer att till vederbörande utgifvas, hafren i Lappfjärd kronoboda måndagen den 19 innevarande mars kl. 9 på morgonen och kornet i Närpes kronoboda den 20, 21 och 22 dennes. De, hvilka önska större eller mindre belopp av ifrågavarande utsäde, böra i detta afseende anmäla sig hos ordföranden i kommunalnämnden Karl Henrik Björses. Priset å nämnda utsäde, hvilket skall i penningar återbetalas, utgör vid kontant betalning 13 mark 75 penni för korn och 11 mark 5 penni för hafre och vid utkreditering, hvarvid priset erlägges till halva beloppet på hösten 1901 och återstoden samma tid 1902, utgör priset 15 mark 10 penni för korn och 12 mark 15 penni för hafre, allt per hektoliter och inberäknadt priset för säd. I de fall då spannmålen utgifves från kronans förrådshus och hvarvid kommunen äger förse sig med egna säckar, minskas ofvan angifna pris med 80 penni per hektoliter.”

Kristinestads tidning 10.3.1900:

Afslagna ansökningar. Af förre soldaterna Karl Hägg och Erik Klemets från Dagsmark by gjorda ansökningar om, att enhvar måtte erhålla en s.k. Nikolai pension, hafva å vederbörlig ort blifvit afslagna.

Kristinestads tidning 10.3.1900:

Benbrott. Nyligen hände sig att Lappfjärdsgrindvakten, när han skulle vika in till sitt hem, mitt på släta vägen kom att bryta sitt ben ganska illa. Nog torde han komma att få ligga, tills ”göken” ropar, säger vår meddelare. Som läkare och förståsigpåare användes naturligtvis hr Spolander, hvars praktik på senaste tid lära hafva utsträckt sig ända till staden.

Kristinestads Tidning skrev den 4.4.1900 om något omtänksamt och efterföljansvärt. En allmogeman i Dagsmark har börjat insätta de pengar på sparbanken, som han annars hade tänkt använda till starka drycker. Han har beslutat att offra dessa pengar på sin sons skolbildning. ”Gack I ock gören sammaledes”!

Kristinestads Tidning 7.4.1900:

Nykterhetsarbetet. Senaste söndag höll faktor Ahlroos och Lappfjärds nykterhetsförenings ordförande Klåvus nykterhetsföredrag på folkskolan i Dagsmark. Sammankomsten var välbesökt av en talrik menighet. Föredragshållarna framhöll på ett klart och övertygande sätt rusdryckernas fördärv och det elände, som dessa drycker åstadkommit på flera ställen.

Efter föredragens slut ifrågasattes att i Dagsmark bilda en nykterhetsförening men de flesta verkade dock önska sig betänketid. Emellertid antecknade sig nio personer som medlemmar i den blivande föreningen. Allt hopp är dock inte ute, att antalet medlemmar inom kort kommer att ökas.

Ett uppriktigt tack uttalas härmed till herrar Ahlroos och Klåvus, som välvilligt åtagit sig besväret att genom sina föredrag rikta allmänhetens uppmärksamhet på nykterhetssträvandena. Såsom ledare för dessa strävanden på orten står bonden Viktor Lillkull. Tidningen önskar den nybildade föreningen all möjlig framgång. (om du vill läsa mera om denna nykterhetsförenings, så skall du klicka HÄR!)

Kristinestads Tidning 18.4.1900: (skrivet av signaturen Jo Ja, alltså lärare Wadström)

Våldsbragd. Någon kväll i förliden vecka hafva några ungdomar, däribland äfven kvinnliga, å Rosenback hemman i Kvarnå roat sig med att sönderslå ett fönster och utöfvat åtskilliga om synnerlig råhet vittnande bragder. Roligheten kommer att få ett efterspel vid tinget, då man hoppas att fridstörarene tillmätas välbehöflig näpst.

Småbarnsskola. Vid kyrkostämman med Lappfjärd kommun den 22 innevarande april förekommer även till avgörande den av Lillsjö hemmansåboar gjorda anhållan, att församlingen för deras barns undervisning må inrätta och underhålla en småbarnsskola inom deras byasamhälle. Då på Lillsjö hemmansnummer samt en del av Rosenback (Kvarnå), som även lämpligast kan betjäna sig av en småbarnsskola i Lillsjö, finnas omkring tjugu barn i skolåldern, måste ifrågavarande anhållan anses fullt berättigad, synnerligast som avståndet till Dagsmark, det närmaste stället, där skolor finnas att tillgå, är över tre kilometer och vägalaget vintertid vanligast är sådant att det inte lämpar sig att dagligen sända barn så lång väg.

Storskifte. — Sammanträde rörande storskiftes kompletteringen i Dagsmark är numera av lantmätaren S. Nilsson utlyst till torsdagen den 3 nästkommande maj hos bonden Karl Oskar Kvarnbäck i Kvarnbäck.

 Kristinestads Tidning 28.4.1900:

Islossningen har ställvis börjat och torde ån endera dagen befria sig från sitt istäcke.

Kristinestads Tidning 28.4.1900:

En aktningsvärd äldre bror syntes åter igen onsdagen den 25:te dennes flanera på byavägarna härstädes, bärande på en väldig ”laukku”.

I yngre bröder och systrar, gifven akt!! – Det blir sommar nu och då kunna ”ugglorna” – bekvämt ”gömma sig i mossen”, – för att vid tillfälle skada er.—

Kristinestads Tidning 28.4.1900:

Inom Lappfjärd kommun finnas f.n. 10 st. landthandelsaffärer och en agenturaffär. Gästgifverierna äro 2 st. Ett sådant borde nödvändigtvis inrättas i Härkmeri by, därom har enligt hvad jag vill minnas, förut ingått i Kr. Tidning en notis från en resande, och beaktansvärd är äfven denna sak. Måtte därför vederbörande icke glömma bort saken!

Kristinestads Tidning 28.4.1900:

Våra industriella inrättningar. Å denna ort finnas ganska många fabriker af skilda slag. Mjölkvarnarna äro omkring 16 st., sågvärken icke mindre än 4. Dessa sistnämnda drifvas samtliga med vatten. Dessutom finns en ångsåg (i Härkmeri by). Vidare har socknen att uppvisa ett garfveri, tvänne färgerier, två mäjerier, båtbyggerier m.m.

Kristinestads tidning 5.5.1900:

Olyckshändelse. Den 3 dennes, återvände bonden Viktor Rosenback från Kristinestad. I staden hade han på auktion inropat en symaskin, hvilken han ställt på kärran med ett täcke öfver. När han hunnit till Lappfjärd grindvakten, fogade ödet, att täcket lossnade och började fladdra för vinden. Den annars sediga hästen blef skrämd och lad i väg i vildaste fart. Under bemödandet att få denna hejdad, hvarvid äfven hustrun försökte hjälpa till, gick det så illa att lasset stjälpte i det djupa diket. Hvarken man eller hustru skadades dock nämnvärt. Hästen tycks nog vara litet sjuk och möjligt är äfven att det uppstått några inre skador. Maskinen gick i tusen bitar.

(Viktor Rosenback (1861-1917) som kallades för ”Eljasas-Viktor” bodde tillsammans med hustrun Edla Maria (1860-1941) på Rosenback hemman på Sebbasbackan, nuvarande Agnäs. Viktor var far till ”Eljasas-Josip” alltså Josef Rosenback som sålde hemmanet åt Henrik och Mina Agnäs och själv flyttade till Finngärdstå i Lappfjärd)

Kristinestads tidning 5.5.1900:

Förändrade tider. Här i Dagsmark har det alltid varit brukligt att större familjehögtider ha firats med ”dryckjom” m.m. Nu ha tiden och sederna förändrats så till vida att på barsölet i söndags hos bonden Nylund ej anskaffats en enda ”droppe starkt”. Familjefesten gick nyktert, värdigt och hyggligt af stapeln och länder till berömmelse samt manar till efterföljd.

Kristinestads tidning 5.5.1900:

Flottning af skogsalster har vidtagits i Lappfjärds å. Ganska mycket props kommer att härifrån och från Dagsmark nedflötas till kusten. Snö finnes ännu rätt mycket på vissa ställen i skogarna och äfven å åkrarna inne i byn. Rågbrodden ser skral ut. Hamnen i staden är närapå isfri och isbrytaren Murtaja har kunnat avsegla vidare upp till Bottniska viken.

Kristinestads tidning 30.6.1900:

Midsommaren firades härstädes med superi, oljud och slagsmål.

Hos bonden Henrik Rosenback hade några gubbar och ungdomar sammanstött. Härvid uppstod slagsmål och hårdare smekningar. Kniven var ett nödvändigt vapen för bägge parterna. Följden därav blef som vanligt där kniven är framme, att en och annan fick sig några märken efter drabbningen. Så t.ex. fick en pojke icke mindre än sex hål i hufvudet och en gubbe fick äfven åtskilliga sår, äfven han i hufvudet. Som en följd af samma slagsmål må nämnas, att en ungdom hade ögonen igenmurade följande dag, så att han såg ingenting. De sårades tillstånd är dock icke af värre beskaffenhet.

Det är beklagligt, då människor genom gift och sedan misshandla hvarandra på detta sätt. Då personer nått sina femtio år icke ha bättre vett än stridslystna slynglar, hvad skall man då fordra af människan.

Här behövs säkert nykterhetsförening och den har här en svår mission. –Gån på, I nykterhetskämpar, ty Edert mål är stort och det är svårt att uppnå!

(artikeln är undertecknat med ”Josse).

Artikel i tidskriften ”Balder” den 28.4.1900. Balder var en opartisk nykterhetstidning:

Lappfjärd.

Nykterhetsföreningen Viktoria i Lappfjärd är nu två år gammal. Först när föreningen blev stiftad gick den framåt med raska steg, men innan första året blev slut, fanns i föreningen endast ett femtiotal medlemmar, som höll föreningen vid makt och ej lät den dö. Nu igen har saken tagits om händer av flera Lappfjärdsbor, så att det ser glädjande ut. Men nog finns det många i Lappfjärd, som säger: ”Vi behöfva bränvin till att styrka kroppen med”.

Den 2 november kom två män hemma från Härkmeri by i Lappfjärds socken, åkande i en kärra efter vägen, som leder till Dagsmark, dit det var deras mening att resa som gäster. Men på vägen hade de styrkt sig för mycket. Deras kärra blev för smal, den kunde ej stå på sina hjul, båda höll i tömmarna, men ändå gick det ej bättre än att kärran stjälpte omkull och hästen sprang över Pärusbron, där den blev fasttagen av några personer, då var kärran sönder och ett hjul alldeles borta. Man började då se efter varifrån hästen kom, tills man fann de båda männen som låg sanslösa i diket med sönderslagna ansikten, Ja, det var hemskt att åse! Ingen kände igen dem, förrän till slut en kvinna kom, somvisste varifrån männen var. De befanns vara fader och son. Fadren lades i kärran samt fördes utav några ynglingar till en stuga, där han inbars. Sonen igen leddes av några kvinnor till samma stuga, där de båda rengjordes från blod och smuts. Vi fick ej den gamla karlen att yttra något annat än ”som du säjr, som du säjr.”

Kristinestads tidning 22.08.1900:

Ett torrläggningsarbete av ganska stort omfång har under denna ävensom sistlidna sommar pågått på den så kallade „”Söderfjärden” i Lappfjärd. Söderfjärden, som ägs av nio hemmansnummer i Lappfjärd by, är en kitteldal, som i omkrets torde utgöra omkring en mil och tidigare såväl vårtid som och efter ihållande regn sommartid varit översvämmad, och dess uppodling därför varit omöjlig. Emellertid vidtogs för vidpass tio år sedan åtgärder för ängens fullständiga uttorkande. Saken har nog, till följd av flerfaldiga rättegångar och verkställda undersökningar på stället, krävt lång tid, innan den kommit till utförande.

Vederbörande lantbruksingenjör, som åren 1896 och 1897 verkställde undersökning på stället, anför bl. a., att Söderfjärden utgörs av tillandningsmark, som förut varit havsbotten, men genom landets höjning och utförda torrläggningsarbeten småningom förvandlats till sumpig ängsmark. Jordmånen utgörs av ett nära nog en meter mäktigt dylager vilande på lera med tämligen stark alunhalt.

Avkastningen har tidigare utgjorts av tämligen värdelöst starrhö. Sedan nämnda fackman obetingat förordade Söderfjärdens torrläggande och dess tagande under odling på grund av dess fördelaktiga läge, har åtgärd för arbetets utförande nu hunnit så långt, att det med denna sommar torde kunna avslutas. Genom Söderfjärden har man nu åstadkommit ett väldigt dike, liknande en å, vilket självfallet inte kunnat tagas i så anspråkslösa dimensioner, då den vattenmassa, som är avsedd att ledas från nejden, samlas från ett område av inemot ettusen hektar odlingsbar mark och återstoden av skogsmarker. Om också detta torrläggningsarbete kräver dryga kostnader, så torde den tid inte vara avlägsen då Söderfjärden blivit förvandlad till ett böljande sädesfält och då rikligt lönar den möda, som därpå blivit nedlagd.

— Höbärgningen som i år blivit synnerligen försenad, torde med mitten av månaden överallt vara avslutad. Avkastningen måste för i år, överallt inom kommunen, betecknas såsom väsentligen under medelmåttan. Även uti Dagsmark Storsjö träsk, där höskörden annars brukar vara riklig, har avkastningen för i år utfallit synnerligen klen, sannolikt förorsakad av att vattnet senaste vår för tidigt utsläpptes från träsket. Till följd av den knappa fodertillgången nödgas helt visst envar till nästa vinter avyttra en god del av sina kreatur.

— Telefonledningar består sig redan åtskilliga personer härstädes och torde flera personer i närmaste framtiden komma att skaffa sig sådana. Till Storfors och Ragnarsvik sågar kommer även telefonledningar med allra första att uppsättas. Också Dagsmark byamän synas vara synnerligen intresserade för att telefonledningen skulle komma till byn. Ärendet torde därstädes inom kort komma att företagas till avgörande av byastämma. Vi vågar hoppas att den viktiga frågan icke må stanna vid blotta tanken.

— Småskolorna. Vid kyrkorådets sammanträde senaste lördag antogs följande aspiranter såsom lärarinnor vid församlingens ambulatoriska småbarnsskolor, nämligen: Hilma Ånäs i Lappfjärd by, Ida Lång i Låhlby och Mörtmark, Wilhelmina Rosenback i Dagsmark, Elisabeth Karlsson i Härkmeri samt Selma Lindkvist i Uttermossa och Träskvik. De antagna lärarinnorna har alla genomgått kurs för småskollärarinnor. Att tillsvidare tjänstgöra som lärare vid ortens finska småskola valdes barnaläraren Oskar Träskvik. Alla småbarnsskolor vidtar med sin verksamhet den 20 innevarande augusti.

Kristinestads tidning 28.11.1900:

Dömde våldsvärkare. Vid nu pågående ting hafva tvenne bröder, inhysessönerna Erik Anders och Erland Josefssöner Storkull blifvit dömda enhvar till 3 månaders fängelse och betalande af rättegångskostnad samt vittnesarvoden för de senaste midsommarafton roat sig med fönsterinslagning och andra störande uppträdande hos bonden Henrik Rosenback i Kvarnå. Det var en välbehöflig näpst, som nämnda orostiftare längesedan väl förtjänat.

Tjufnad. Häromdagen passerade en okänd person orten, som därvid besökte bonden Erik Lång (Erik Lång torde vara far till Kårk-Erk-Jåhan som bodde i Palon, där Norrvikarna bor i dag) där han på anhållan ungfägnades med mat. Men vid bortgåendet fann personen i fråga för godt att i ett obevakat ögonblick tillegna sig ett fickur från väggen i stugan. Tjuvnaden observerades snart och gjordes därför följande morgon efterspaningar med det resultat, att personen i fråga följande morgon greps i Storå, samt då befanns innehafva uret. Mannen ifråga, som är hemma från näjden af Nystad, togs i fängsligt förvar.

Syd-Österbotten 17.1.1903:

Folkmängden i Kristinestad var vid senaste årsskifte 2 903 personer, en ökning med 76 personer. I landsförsamlingen, alltså i Tjöck fanns det 1 460 personer och i Kaskö 920 personer. I Lappfjärds hade det fötts 163 barn under år 1902, 127 personer hade dött och den totala folkmängden uppgick till 6 476. 42 par vigdes enbart i Lappfjärd. I Sideby hade det under det senaste året fötts 83 barn och totala folkmängden där är nu 3 050 personer.

Syd-Österbotten 17.1.1903:

Tidningen skrev i en artikel en översikt över de beslut som Lappfjärds kommun hade gjort under det senaste året. Bland annat hade förbjudit utauktionerandet av fattighjonen till de minst bjudande.

Lappfjärd. Öfversigt för år 1902.

Bland viktigare åtgärder inom kommunala lifvet under sistförlidna år må nämnas, att kommunen antagit ett nytt reglemente för fattigvården, som äfven vunnit behörig fastställelse. Uti nämnda reglemente hafva tidsenliga krav rörande fattigvården blifvit beaktade. Enligt däri ingående bestämningar bör numera skriftligt kontrakt vid fattighjonsutackordering uppsättas emellan fattigvårdsstyrelsen och vårdaren, innehållande icke blott förbindelsen om god uppfostran och vård, utan äfven sådana noggranna bestämningar angående hjonets omvårdnad, som fattigvårdsstyrelsen i anseende till dess hälsotillstånd, ålder och bildning kan finna behöfliga, och får härvid offentlig auktion icke förekomma.

Barn, som underhållas af fattigvården, skola beredas tillfälle till skolgång i småskolan från 7:de till 9:de året samt sedermera genomgå högre folkskola. Minderåriga blinda, döfstumma, vanföra, andesvaga och därmed jämförliga skola erhålla undervisning uti för dem afsedda anstalter.

För att öfvervaka att de personer, som hos sig hafva inackorderade fattiga, fullgöra sina skyldigheter och för att utöfva tillsyn öfver understödstagare tillsättas tillsyningsmän och inspektörer, vilka öfver sina besök hos de fattiga lämna redogörelse till fattigvårdsstyrelsen.

För brandstodsföreningen inom kommunen har äfven antagits nytt reglemente, hvarigenom försäkring mot eldskada blifvit ordnad efter tidsenliga principer. Kommunens beslut därom att fårkreaturen från 1902 års ingång skulle af en hvar ägare vårdas och icke vidare betala på oinhägnade marker vid vite från tio till fyratio mark som icke vunnit guvernörens fastställelse, enär beslut därom skall godkännas af flertalet lägenhetsinnehafvare efter beräkning af deras stående mantal och sedermera fastställas af domstolen i orten. Ärendet kommer väl i anledning häraf i närmaste framtid till förnyad behandling på kommunalstämma, och är det skäl att hoppas att kommunens medlemmar då enas om välberättigad åtgärd i förnämgdt syfte.

Syd-Österbotten 14.3.1903:

Nykterhetsarbetet. Herr Dahlström från Sverige, vilken under denna vinter givit omtyckta scioptikon förevisningar jämte nykterhetsföredrag flerstädes i vårt land, besöker även inom kort omnejden och håller förstkommande fredag den 20 mars föreläsning å Dagsmark folkskola kl. 5-6 för barn och kl. 8 e.m. för äldre personer.

En scioptikon är en projektor med vilken man kan visa ljusbilder på en bildskärm.
En scioptikon är en projektor med vilken man kan visa glasbilder på en bildskärm.

Syd-Österbotten 18.4 1903:

Dagsmark ungdomsförening.

Föreningen hade sitt månadsmöte annandag påsk å folkskolan. Sedan sången ”Välkommen envar under ungdomens tak” avsjungits höll föreningens ordförande Elin Andersson föredrag om nödvändigheten av ”Självuppfostran”.

Därefter följde ett teaterstycke ”Eget bo” och förevisades tvenne tablåer ”Vårt framtidshopp” och ”Den bärgtagna”. Efter förevisningarna följde sång, varefter de närvarande roade sig med lekar och ringdanser. Omkring etthundra personer, företrädesvis äldre, voro särskilt inbjudna och syntes alla synnerligen belåtna med samkvämet, som avslöts kl. 10 på kvällen.

Syd-Österbotten 18.4 1903:

Vandringsbiblioteket.

Sällskapet Svenska Odlingens vänner i Kristinestad, som städse visat synnerligt intresse för folkbildningens befrämjande och bl.a. verksamt bidragit till inrättandet av lånebibliotek i omnejden, har under senaste tid inrättat s.k. Vandringsbibliotek, vilka såsom namnet antyder ambulerat på olika ställen. Sällskapets vandringsbibliotek N:o 1 har från den 8 sistlidne januari, i tre månader, varit placerat på folkskolan i Dagsmark.

Biblioteket innehåller 56 band av blandat läsvärt innehåll, vilka böcker inrymmas i ett mindre lätt flyttbart skåp. Under förenämnda tid har därifrån utgivits 194 boklån, varav framgår att biblioteket flitigt anlitats. Vid ett genomgående av utlångsingkatalogen inhämtas, att av de utgivna boklånen utgjorde religiösa arbeten 46 boklån, berättelseböcker 34, historiska arbeten 18, böcker för barn och ungdom 37 och böcker av blandat innehåll 59, summa 194 boklån. Biblioteket kommer nu att flyttas till sytningsmannen Johan Nyholm i Korsbäck, varigenom allmänheten i Korsbäck och Lillsjö blir i tillfälle att begagna sig av detsamma.

Syd-Österbotten 9.5 1903:

Stöld.

Natten mot senaste söndag blev bonden Viktor Häggblom eller Rosenback i sitt hem bestulen på cirka 340 mark. Mannen ifråga kom hem omkring kl. 3 söndag morgon, då han lade sig och lämnade sin börs i fickan. När han vaknade på morgonen, saknades börsen jämte dess innehåll. Misstankarna om stölden riktades genast emot tvenne bröder, inhysessönerna Erland och Erik Anders Storkull, eller de s. k. Strandpojkarna, vilka deltagit i ett mycket bråkigt supgille, som under natten ägt rum hos Rosenback. Erland Storkull, som bevisligen lördag kvällen ägt endast några kopparslantar, hade på söndagen synnerlig god tillgång på mynt och gjorde rikliga uppköp av ett och varje. På söndag kvällen blev han av polis anhållen och erkände då, att han förövat stölden. Vid på måndagen anställt polisförhör blev även den andre brodern Erik Anders Stortull häktad och äro de nu vardera internerade på fångstationen i Lappfjärd. Stöldmålet förekommer sannolikt före vid tinget redan denna vecka. Av de stulna penningarna har omkring 140 mark återbekommits. Fylleriet har ofta sina svåra följder.

Notis i tidningen ”Ungdomen” 1.7.1903:

Dagsmark ungdomsförening i Lappfjärd hade den 12 juli samkväm å Klemets hemman. Sedan föreningens viceordförande hälsat de närvarande välkomna, förekom enligt programmet uppläsandet av föreningens handskrivna tidning »Försöka duger», brev utdelning, ett teaterstycke i (Lump-Lenas testamente), fornforskaren, mete (15 penni nappet) och slutligen dans.

Syd-Österbotten 21.5.1904:

En gemensam majfest firades mcd eleverna vid Dagsmark och Lappfjärd bys norra folkskolor och småbarnsskolor senaste tisdag å Storfors. Oaktadt större delen af den till omkring 170 uppgående barnskaran haft att gå en half mils väg och därutöfver visades ingen trötthet. Tiden förflöt hastigt med omväxlande lekar och sång och barnen undfägnades med smörgåsar och kaffe. Herr Backman, som upplåtit en lämplig plats för festen, hade välvilligt dagen förut iordningställt densamma, för hvilket skolornas lärarepersonal uttrycka sin varma tacksägelse. Efter en mycket angenäm samvaro åtskildes de skilda skolornas elever kl. 5 e.m,, och torde majfesten hos enhvar lämnat ett ljust minne.

Syd-Österbotten 4.2.1905:

Ett dåligt hästbyte gjorde bonden V. Rosenback från Dagsmark by i onsdags, då han mot en häst, vars värde uppskattats till 300 mark, erhöll av zigenarna en, som för tillfället såg bra ut och även tycktes vara kvick, men följande dag befanns vara både eländig och mager, samt – blind. Ehuru efterforskningar vidtagits, ha de bedrägliga zigenarna ej ännu kunnat anträffas.

Syd-Österbotten 11.2.1905:

Vid entreprenadauktionen på Lappfjärds norra folkskola i tisdags åtog sig sågägaren Nylund uppförandet vid skolan av en uthusbyggnad om 14 famnars längd och 4 famnars bredd för 2.100 mk. Byggnaden skall uppföras av korsvirke, förutom fähuset som blir av stock.

En leverans av 30.000 tegel övertogs i skilda poster för ett pris emellan 31-32 penni per st.

Pellervotidningen 1.11.1906:

Tillslutningen till tröskvärkandelslagen. Dagsmarks tröskvärkandelslag har erhållit stor tillslutning. Å grundläggande mötet tecknades redan 97 andelar. Tillskottsplikten är 60; — per andel och det är således ingen svårighet att ställa borgen för skulden, trots att de redan inköpta maskinerna kostade hela 6,000 mk.

Den 3 april 1907 infördes Dagsmark maskinandelslag i handelsregistret och det kungjordes i Registreringstidningen på detta vis.
Den 3 april 1907 infördes Dagsmarks maskinandelslag i handelsregistret och det kungjordes i Registreringstidningen på detta vis.

Syd-Österbotten 6.4.1907:

År 1907 ordnades lantdagsmannaval i Finland och i en artikel i tidningen Syd-Österbotten skrev en okänd skribent från Dagsmark så här:

Bland torparena härstädes har före valen gått rykten, om allmän likställighet, om att ifall de rösta på den och den kandidaten, kunna de vara vissa om att arbeta till sitt synnerliga bästa, ity att jorden kommer att delas, böndernas marker att skiftas den lösa befolkningen emellan. En torpare yttrade i anledning häraf: nu har jag levat så länge och sett bättre och sämre lottade leva jämsides, den ena den andres stöd, men att alla skulle kliva lika, det är lika omöjligt, som skulle jag t.ex. säga till en yngling i du skall alltid vara lika ung, du får ej bli äldre. Han kan det ej, ty han står under inflytande af lagar som stå öfver oss.

När man betänker den jäsning i sinnena som förefinnes hos så stora lager av vårt finska folk och huru det ena partiet med all makt vill störta det andra, rinner en i hågen ett annat litet folks öden, som iakttagandes lagens bud genom havets vågor och öknens sand fördes till framgång och lycka, men glömmande dessa bud splittrades och spriddes kring jorden. Läs härom, svensk som finne. Allt hvad i viljen människorna skola göra eder, det gören ock dem. Måtte vår snart instundande landtdag med ömsesidig förståelse partierna emellan kunna lända vårt kära fosterland till sann och varaktig lycka.

Nykterhetstidningen Balder skrev den 15.10.1907 att flera ”Hoppets Här” föreningar har registrerats, bland annat i Dagsmark och dess ledare var T. Ahlskog.

Syd-Österbotten 7.12.1907:

Eldsvåda i Lappfjärd.

I torsdags härjade eldsvåda i kommunalnämndsordf. Karl Holms gård. Elden utbröt kl. ½ 5 på morgonen i en gården tillhörande mindre byggnad, inrymmande tvätt-och bagarstuga, samt därmed sammanbygdt vedlider. Sprutorna kommo snabbt fram. Stor fara förelåg, att även ladugården skulle gripas av eldtungorna, hvilket dock förhindrades genom släckningsmanskapets raskhet och rådihet. Oaktat det duktiga släckningsmanskapet, hvarunder bl.a. nämndeman V. Båsk ådrog sig brännskador, nedbrann byggnaden till grunden med däri befintliga kör- och åkerbruksredskap, så även lidret med dess vedförråd. Byggnaden var brandförsäkrad, ehuru lågt.

Om eldens löskomst har man sig intet bekant.