Tidningsartiklar från år 1930.

Syd-Österbotten 5.2.1930.

Kommunalfullmäktige i Lappfjärd höll sammanträde den 30 januari 1930 och tidningen refererade några beslut:

Av nämndemännen gjord anhållan att dem tillkommande avlöning måtte ökas från 600 mk till 1,250 mk blev icke av fullmäktige bifallen.

Betingade entreprenadkostnader för uppföranden av egna byggnader under detta år för Korsbäck folkskola fmk 274,900 och för Härkmeri finska folkskola 214,000 mk godkändes av fullmäktige.

Beträffande underhållet av enskilda vägar och broar i kommunen hade tidigare utsedda kommitterade uppgjort och till fullmäktige ingivit förslag, enligt vilket Härkmeri vägen, från Träskvik räknat, till en halv kilometer skulle övertagas av hemmansägare i Träskvik, och kommunen sedan i fortsättning övertager 3 km jämte Härkmeri åbro, samt resten av vägen underhålles av Härkmeri skifteslag.

Av Uttermossa vägen skulle kommunen överta 4 km och resten skötas av Uttermossa skifteslag. Vägen i Lappfjärds by, från andelshandeln över gamla bron till norra sidan, ävensom vägen på södra sidan byn med s.k. Mitts och Pärus åbroar skulle övertagas av kommunens vård.

För ombyggande av den s.k. Lilla åbron i Dagsmark föreslogs ett bidrag om 8,000 mk.

Beslöts anhålla om statsanslag av därför avsedda statsmedel för omedelbart anordnande av nödhjälpsarbete på orten. För att härom ansöka valdes J. J. Wadström och Viktor Nylund. Såsom lämpligt nödhjälpsarbete förorda fullmäktige torrläggning av Storsjö och Lillsjö träsk, om vilkas torrläggning med statsmedel vederbörande intressenter i nämnda träsk även tidigare anhållit.

Syd-Österbotten 5.3.1930:

Tillbud till eldsvåda yppade sig i Lappfjärds kyrka i söndags. Något av värmerören hade lekt, varför vinden blev alldeles fylld med rök. Någon eld syntes dock lyckligtvis inte till.

Syd-Österbotten 22.03.1930:

Eldsvåda. I tisdags rasade eldsvåda å Lillån. Det torra gräset å marken hade råkat i brand och löpte vida omkring, bl.a. antändes 7 tomma lador, som uppbrunno. Den uppkomna skadan uppskattas till omkring 5,000 mark.

Syd-Österbotten 2.4.1930:

Skyddskårsavdelningen i Dagsmark hade i söndags den 30 mars kl 1.e.m. ordnat prisskjuttävling. Tävlingssträckan var 300 m mot ringad tavla och 10 skott. Resultaten blev: första pris Leander Nyholm, 79 poäng, tvåa var Hemming Nyholm med 63 poäng och trea Anselm Lillkull med 62 poäng.

På kvällen var det skyddskårsfest på ungdomshemmet anordnad. Programmet inleddes med Vasa marsch, sedan höll avdelningschef Artur Storkull hälsningstal, lärarinnan Österholm deklamerade ”De fallna” av J. Hemmer, sedan följde föredrag av lärare G. Roos och sedan blev det prisutdelning för skyttarna.

Efter kaffepausen uppläste Frans Storkull från tidningen ”Skyddskåristen” reflektionen om fredsrörelsen och skyddskårsrörelsen av G. Dahlbo. Sist på programmet följde en skämtsam dialog, varfeter dansen vidtog. Festen var fåtaligt besökt, ordningen var god under hela festen.

Syd-Österbotten 14.06.1930.

Skolornas direktioner har utsett nya lärarinnor och i Dagsmark högre folkskola valdes Anna Linnea Teir från Närpes. Till lärarinna i Korsbäck lägre folkskola utsågs Linda Sofia Byman och i Härkmeri finska folkskola Ano Lydia Veränen.

Syd-Österbotten 9.7.1930.

Avskedsfest. I tisdags senaste vecka hade byssbor i Dagsmark anordnat avskedsfest för herrskapet Sjöblad med anledning av deras förestående flyttning till Jeppo. Det var talrika skaror, som i den varma sommarkvällen kl.8 samlades i bönehuset.

Lärare Sjöblad höll avskedspredikan, som tacksamt åhördes av allmänheten. Bonde Erik Anders Rosengren framförde i enkla ordalag byssbornas tack till herrskapet Sjöblad för deras verksamhet i byn under de gångna nio åren, både för deras arbete i folkskolans tjänst och för deras förkunnande av Guds ord i bönehuset. Därefter överräcktes till herrskapet Sjöblad ett prydligt tekök samt blommor.

Lärare Sjöblad tackade i varma ordalag för hyllningen, erinrande om de vackra stunder man haft under bönehusets tak, lyssnande till Guds ords förkunnelse och om de oförgätliga dagarna vid Evangeliska folkhögskolans öppnande i Dagsmark, dessa vinterkvällar, som flitigt besöktes av byssborna.

Den som inte har upplevt dessa dagar, kan inte ana dess skönhet. Man glömde detta livs jordbundenhet, man var mera där uppe än här nere. Denna tids dyrbara gåvor kan aldrig gklömmas. Minnet är outplånligt inristat i mångas hjärtan, vilar som guldkorn på hjärtats botten, evighetsblommor för en troende själ. De mörka moln, som ibland uppstiga, försvinna som dagg för solen för Guds andliga kunskaps rikedom.

Mångas ögon stod fulla med tårar. De, som älska Guds ord, samlas så gärna för att få mätta sin hungrade själ med livets klara ljus, Jesu Kristi nådeverk. Under den korta tid som rektor Sjöblad verkat i Dagsmark, har Guds ord ej återkommit fåfängt. Frukter har spirat i spåren av enighetssådden.

Till rektorskan Sjöblad framfördes ett tack från syföreningens sida för hennes ordförandeskap inom föreningen under de sista åren, då denna haft att kämpa med stora ekonomiska svårigheter.

Härefter drack man kaffe och sjöng gemensamt flera sånger. Det drog ut på småtimmarna, innan man tog avsked och önskade lycka och framgång. Den vackra avskedsfesten kommer att stanna länge i minnet.

Syd-Österbotten 2.8.1930:

Idrottstävlingar i Dagsmark.

Trots regnigt väder hade Lappfjärds skyddskårs idrottsmän mött talrikt upp till tävlan i friidrott om en pokal skyddskårsavdelningarna emellan i Dagsmark senaste söndag. Dagsmark avdelningen med sin hurtiga chef Storkull i spetsen stod för arrangemangen, vilka var synnerligen lyckade.

I länghopp vann Gunnar Gröndal med 5,58 meter och Elmer Rosengren förlorade med endast 1 cm. I diskus vann Valter Lindell med 30,60 meter, i spjutkastning blev han andra med ett kast på 41,82 och i kula blev han trea med den längsta stöten på 9,96.

Vilho Myllyniemi vann helt väntat 1 500 meter löpning på tiden 4,20 men han blev också tvåa på 100 meter, på samma tid som Elmer Rosengren. Tiden var 12,8 sekunder. Ytterligare kan nämnas att Gunnar Gröndahl också hoppade höjd och han blev tvåa med resultatet 152 cm.

Bilhuligan i Dagsmark.

Senaste lördag kväll vid 10-tiden fick man i Dagsmark prov på bilterror i sino prydno. Vi nämnda tid kom en lastbilsägare körande med sin lastbil genom byn. Detta trots att han saknade körkort och dessutom var synbart berusad.

Han stannade utanför handlandens Rosengård för att köpa bensin. Någon sådan fick han dock inte. Rosengård förhåll honom, att han inte skall köra utan körkort, samt dessutom berusad, utan han borde ta sig hem, innan han får något människoliv på sitt samvete.

Nå, intet annat var att göra än att vända hems igen men i den vändningen höll Rosengårds plank och grind på att följa med. Sedan bar det av åt Lappfjärd till med 60 kms fart slingrande från det ena diket till det andra. Om någon hade kommit emot på vägen, hade en kollision knappast kunnat undvikas. På det sättet gick det ungefär en kilometer, men så kom bilen för lite långt ut från vägen, så att bara två hjul var uppe på vägen.

Bilen gjorde en dubbelvolt och kom, underbart nog, ner på rätt köl. Bilen blev rätt så svårt ramponerad. Ägaren och hans passagerare blev ändå oskadda. I glädjen däröver satte de sig på vägkanten och började ogenerat umgås med en medhavd flaska.

-Kan ingenting göras åt sådana som kör bil utan körkort i fyllan, frågar några dagsmarkbor, som hade lämnat oss ovanstående uppgifter. Vi tillåter oss att ställa en motfråga: hur skulle det vara att anmäla om saken åt länsmannen? Han brukar kunna skaffa dylikt läder en lämplig smörja.

Hemsk dödsolycka på hamnbanan.

I onsdags något före kl. 8 på morgonen inträffade i Kristinestad på hamnbanan en hemsk olycka. Arbeterskan Anna Alvina Jansson var på väg till lastningsarbete i hamnen och tog vägen över järnvägsbanken till pålkajen. Hon hade så bråttom till arbetet att hon inte märkte att ett lokomotiv med 4 vagnar körde in på pålkajen med den påföljd att hon hamnade under tåget.

Jansson fördes genast till sjukhuset, där hon fick tre injektioner med avled hon det oaktat genast efter framkomsten. Den förolyckade var född i Dagsmark 1886. Hon gifte sig med en bonde i Övermark, blev änka 1922 och flyttade till Kristinestad samma år. Hon har levat under mycket knappa omständigheter och efterlämnar 3 barn, av vilka det äldsta är 13 år gammalt.

Anna Alvina Jansson (1886-1930) var dotter till Johan Johansson Fröberg (1850-1891) och Anna Greta Johansdotter Lillsjö (1850-1927). Hon var gift med bonden Johan Jakobsson Jansson från Övermark (1878-1922) och fick med honom 3 barn:

-Lennart Jansson (1917-1988) som gifte sig med Lilja Irene Torkkola från Storå och de fick en son, bosatt i Kristinestad.

-Rurik Jansson (f. 1918) som var gift med Vera, emigrerade och fick flera barn.

-Linnea Jansson (d. 1921) gift 2 gånger och fick flera barn.

Syd-Österbotten 15.10.1930:

Korsbäck folkskola invigdes senaste söndag den 12 oktober 1930 med en anslående högtidlighet. Sedan psalmen ”Sanningens Ande” sjungits förrättades invigningen av prosten Rancken, som talade om undervisningens nödvändighet för det uppväxande släktet och betingelserna för välsignelse i skolarbetet. Byggnadskommitténs ordförande Viktor Nylund, som lämnade diverse uppgifter om det nu slutförda skolbyggnadsarbetet, som utförts för en entreprenadsumma av 274,900 mk, överlämnade de nya skolbyggnaderna till kommunen för dess vidare vård.

Kommunalfullmäktiges ordförande J. J. Wadström, som på kommunens vägnar mottog de nu uppförda skolbyggnaderna, för att kommunen som dess egendom vidare vårdas och underhållas för det syfte de blivit uppförda, uttalade kommunens erkänsla och tack till byggnadskommittén för väl utfört uppdrag vid övervakandet av skolbyggnadsarbetet samt lämnade en relation om skolfrågans utveckling i Korsbäck.

Under 45 år, räknat från 1878 då Dagsmark folkskola öppnades, har allmänheten i Korsbäck för sina barns undervisning begagnat sig av Dagsmark folkskola. Genom påbjuden läroplikt sammanfördes Lillsjö och Korsbäck byasamhällen till ett särskilt skoldistrikt och öppnades skolan i Korsbäck från hösten 1923 i provisorisk lokal. Skolan, som till en början var en skola med förkortad lärokurs, omlades 1929 till fullständig folkskola, som genom den nya skolbyggnaden fått ett eget trevligt hem, varigenom Korsbäck skoldistrikt nu kommit till sin fulla naturliga rätt.

 Syd-Österbotten 8.11.1930:

På Dagsmark andelsmejeris och andelskassans höststämma den 28 oktober behandlades bland annat följande: Till ordförande för stämman utsågs Erik Englund och till sekreterare Frans Agnäs. Genom lottning avgick ur styrelsen för mejeriet Erik Englund och Axel Forslin, men Englund återvaldes och i stället för Forslin valdes Johannes Stenlund, samt till suppleant Erland Norrgård.

Som arvode åt styrelsemedlem för bevistat sammanträde bestämdes 5 mk och för sekreteraren 10 mk. Till revisorer valdes mejeriförbundet och som lokala revisorer Emil Backlund och Valdemar Rosengren. Beslöts att prenumerera på Lantmän och Andelsfolk för år 1931 åt samtliga medlemmar.

Vid mejeriet har under årets tre första kvartal invägts 516,816 kg mjölk, varav tillverkats 21,752 kg smör. Medelmjölkåtgången till 1 kg smör har varit 23,5. Till leverantörerna har utbetalats i pengar 423,553 mk eller i medeltal 82 penni per kg mjölk.

På andelskassans stämma behandlades följande: Kallelsen till stämman godkändes av de närvarande. Till ordförande utsågs Erik Englund och till sekreterare Viktor Björklund. Inlåningsgränsen fastställdes till 600,000 mk och utlåning till medlem 20,000 mk och mot inteckning 100,000 mk, och till andelslag 350,000 mk, deposition av en person till högst 50,000 mk.

Till revisorer valdes Emil Backlund och Erik Anders Klemets. I styrelsen avgick Johan Lillkull och Josef Granlund, samt suppleanten Alfred Nordberg men samtliga återvaldes.

Av berättelsen framgick att kassan under året utgivit 44 lån med en gemensam summa av 73,910 mark. Magister af Hällström från Lappfjärd folkhögskola höll ett intressant föredrag om jordbrukets räntabilitet, varefter följde diskussion.

Under pausen bjöd mejeriet på gratis kaffe. Stämman var talrikt besökt, vilket visar att intresset för andelsverksamheten på orten är ganska stor.

Syd-Österbotten 12.11.1930:

Svenska dagen den 6 november högtidlighölls i Dagsmark med en talrikt besökt och stämningsfull fest på ungdomshemmet. Festen började kl. 7 e.m., som inledning sjöngs psalmen ”Vår Gud är oss en väldig borg” till pianoackompanjemang av läraren Einar Lind, som även därpå höll festtalet. Sjöngs så ”Modersmålets sång”, varpå lärarinnan Linnea Teir med värme och känsla deklamerade ”Vår svenska stam” av Hjalmar Procopé.

Efter en kaffepaus sjöngs ”Du gamla du fria”, sedan läste Gerda Englund en berättelse ”Lapp-Jonte”. Sedan uppträdde Aina Lillkull och Elna Storkull med en dialog av Alexandra Eriksson, som behandlade nykterhetsspörsmålet i vår tid. Festen avslöts med ”Vårt land”.

Syd-Österbotten 5.12.1930:

Nykterhetsfest hade föreningen Framtid i Dagsmark senaste lördag kväll. Festprogrammet inleddes med Modersmålets sång, hälsningstal hölls av föreningens ordförande Frans Storkull, deklamation av lärarinnan Linnea Teir, S. Kronman spelade på violin några gamla Lappfjärdsmenuetter.

En handskriven tidning, som hette ”Gnistan” uppläste Julia Lindroos, som även redigerat den. Som sista nummer på programmet förevisades en tablå ”Soldatens sista syn”. Sist följde svängom till god musik. Festen hade nog kunnat vara talrikare besökt än fallet var, i synnerhet synes nykterhetsintresset bland de äldre vara minimalt, ty från det hållet var närvarande endast en.

Syd-Österbotten 13.12.1930:

Till kommunalfullmäktige i Lappfjärd har valts följande personer: Viktor Rosenstedt, Axel Lillträsk, K. H. Landgärds, Erland Båsk, Sigfrid Rosenholm, J. J. Wadström, Otto Kronman, Frans Jutila, Karl Knus, Hemming Ellfolk, Johannes Stenlund, Johan Lillkull, Emil Berg, E. J. Björses, Sigfrid Grannas, Frans Vester, K. Erland Holm, Erland Krook och Viktor Krokbäck.

Till suppleanter valdes bland annat Evert Lindqvist, Valdemar Rosengren, Erland Norrgård och Emil Backlund.