Bönehushemmanets historia.

Uppgjort av Inga-Lill Sandström från Vasa, men som växte upp på A-sidon, där hon hade bönehuset inom synhåll.

Tomten där bönehuset finns var ju den plats på A-sidon dit en av Lång-bönderna från ”byin” flyttade och där byggde sin gård. Maja Lena Andersdotter Lång f.1824 och hennes man Karl Mattsson f. Lillsund blev de sista från detta släkte som ägde hemmanet och bodde i gården. Då de först hade sålt 1/36 del av hemmanet åt Josef Blomkvist sålde de resten eller 1/18 mantal åt Henrik Eriksson Storkull och flyttade själva till Bötom år 1862.

År 1869 sålde Henrik Storkull hemmanet och gården åt torparen Karl Gustaf Josefsson Ingves – Klemets- (1834-1877) och hans hustru Anna Kaisa Lillmals från Påskmark. Denne Karl Gustaf var son till Josef Johansson Korsbäck som var torpare på Klemets i Dagsmark men han var född på Ingves i Sideby där fadern tidigare varit torpare. Hans bror var den Malakias efter vilken ”Kionas” i Dagsmark fått sitt namn. Nu hade han tillsammans med sin hustru Anna Kaisa Lillmals varit torpare i Påskmark och flyttade 1869 med sin familj till A-sidon till den gård som senare skulle bli bönehus.

Karl Gustaf och Anna Kaisa Lång sålde hemmanet år 1877, samma år som Karl Gustaf avled vid 43 års ålder. Köpare denna gång var mjölnaren Johan Josef Johansson Storfors eller Kaas och hans hustru Edla Sofia båda hemma från Påskmark. Köpebrevet skrevs den 8 januari 1877 och de fick fastebrev på hemmanet 1/18 mantal av Lång 11.4.1878. De hade barnen Josef Henrik f. 1868 (for till Amerika 1890), Maria Matilda f. 1870 ( gift 1. år 1892 med Anders Joh. Klemets och 2. år 1902 med Anders Björses-Forsgård), Johan August f. 1872 (övertog hemmanet men for till Amerika 1898), Selma Alvina f. 1889. Johan Josef som kallades Storfåssin och hustrun Edla Josefina innehade hemmanet i nästan 20 års tid.

I november 1895 sålde Storfåssin hemmanet åt sonen Johan August Lång f. 1872. I köpebrevet som är skrivet 12 november 1895 kan man läsa att Johan Josef och Edla Sofia Lång säljer hemmanet 1/18 dels mantal av Lång jämte derå befintliga åbyggnader samt all lösegendom och kreatur av vad slag och beskaffenhet det vara må med undantag av 2 kor och deras gång- och sängkläder för 4.000 mark finskt mynt. Av detta skall köparen betala 2.800 mark till bonden Henrik Johansson Kaas som i hemmanet har intecknat en fordran till detta belopp. Resten av summan skall erläggas till Edla Sofia, 500 mark denna dag och återstoden 700 mark efter 5 år med 5% ränta.

Därtill förbehöll de sig sytningsförmåner under återstoden av sin livstid. Köparen skall årligen erlägga spannmål, hö, halm, strömming, salt, nötkött, pjexor, ved osv. Dessutom skall köparen till boningshus åt dem färdiga den byggnad som redan är påbegynt samt derjemte uppföra fähus och foderlada med port emellan.

De förbehöll sig också flera lindor i Dragåsmossen längs efter Rika Långs rå samt å samma ställe 1/2 ha ouppodlad mark som efter deras död tillfaller deras dotter Selma ”om hon då lever”. Till potatisland undantar de också 2 åkertegar i Godäng ovanom vägen. Om de avlider före dottern Selma uppnått 15 år skall hon åtnjuta 30 l spannmål/år till sagda ålder. ”Bonings-och uthus tillfaller vår dotter Selma efter vår död”. Troligen såldes hemmanet åt sonen då Johan Josef skulle fara till Amerika för i kyrkboken är antecknat om honom ”till Amerika 1895”. Johan August Lång erhöll 1 uppbudet på hemmansköpet vid vintertinget 8.4.1896.

Dottern Selma som det talas om i köpebrevet var född 1889 och således endast 6 år gammal då köpebrevet skrevs. Selma dog före föräldrarna. Hon dog i lungsot år 1903, 14 år gammal.

Redan ett par år efter att Johan August köpt hemmanet drabbas också han av amerikafebern. Hen reste till Amerika 1898 och sålde därför hemmanet åt Karl Eriksson Mattfolk och hustrun Maria Andersdotter. Karl var född Utfolk i Uttermossa 1867 och Maria var född Utter 1867 också i Uttermossa men hennes mor var från Pelas i Dagsmark och hette Maja Lena Lillkull. Hon var syster till ”Pelas-Josip” Josef Mattsson Lillkull. Karl Eriksson och Maria Andersdotter hette Mattfolk då de flyttade till Dagsmark eftersom de en tid varit bönder på detta hemman i Lappfjärd.

Den 23.4.1898 köpte de 1/18 mantal av Lång samt derå befintliga åbyggnader av vad slag och beskaffenhet det vara må med undantag av den befintliga smedjan. För detta betalade de 6.500 mark samt livstidssytning åt Johan Augusts föräldrar Johan Josef och Edla Sofia Lång enligt förut uppgjort kontrakt men sytningshusen i kontraktet överlämnas åt köparen. ”En tomt förbehålles åt mig och mina föräldrar i 50 års tid räknat från denna dag å södra sidan om mangården ca 7 kappland samt kriatursbete åt föräldrarna tillika med bonden”.

Endast tre år hann Karl Eriksson vara bonde på ”bönehushemmanet” för han avled i mars 1901, 33 år gammal. Dödsorsaken är hjärninflammation. Han efterlämnade hustrun Maria och fyra minderåriga barn. Änkan Maria Lång gifte om sig 1902 med Henrik Valentin Johansson f. 1880 (Haga-Hindrik). Vid arvsskiftet efter Karl Eriksson Lång ärvde vart och ett av de fyra barnen 1/144 dels mantal eller tillsammans 1/36 del av hemmanet. Denna del sålde Maria Andersdotter på auktion den 27.9.1901 för sina barn Frans Alfred 12 år, Edit Emilia 8 år, Sigrid 2 år och Evert på första året.

Josef Mattsson Lillkull gav vid auktionen högsta anbudet, 1.500 mark för hemmansdelen samt halva sytningen till Johan Josef och Edla Sofia Lång enligt tidigare kontrakt. Förmyndarnämnden tillstyrker denna försäljning ehuru priset är lågt, ”en följd av fastigheten vidlådande stora sytning”. Josef Mattsson Lillkull erhöll 1 uppbudet på 1/36 del av Lång vid hösttinget 1901 § 31.

Josef Mattsson Lillkull sålde denna hemmansdel vidare redan den 8.3.1902 åt torparen Johan Henrik Johansson Lång f. Lillsjö och hans hustru Karolina Esaiasdotter f. Korsbäck. Köpesumman var 1.800 mark samt skall köparna svara för hälften av sytningen till Josef Johansson Lång (Storfossin) och hustrun Edla enligt tidigare kontrakt. Hemmanet 1/36 mantal såldes utan åbyggnad med undantag av den nya stugtimran som köparen tillträder. Johan Henrik och Karolina fick 1:a uppbudet vid vintertinget 1902 § 15. Detta hemman fick vid storskiftesregleringen namnet Dragås 4:14. Redan under storskiftestiden dog Johan Henrik Lillsjö- Lång och änkan Karolina Esaiasdotter sålde hemmanet i juni 1906 åt Heikki Henberg och hustrun Ulrika. Dessa blir inte heller långvariga på hemmanet utan de sålde det snart vidare.

Den andra delen av ”bönehushemmanet” också 1/36 mantal som Maria Andersdotter Lång erhållit i giftorätt efter sin man sålde hon den 19 maj 1906. Hon sålde hus och ägor till torparen Anders Johansson Lillkull och hustru Maria Matilda Josefsdr. Lillkull. Eftersom dessa nu heter Lillkull och är torpare så betyder det att de varit torpare på Lillkull hemman en tid efter 1904 då de sålde sitt hemman åt Josef Backlund. Detta betyder också att Maria Matilda köpte tillbaka sitt barndomshem. Köpesumman var 3.800 mark samt hälften av sytningskontraktet till Josef Johansson och Edla Karlsdotter. Men säljaren Maria Andersdotter förbehöll sig på 50-års tid en tomtplats ca 15 famnar gånger 12 famnar söder om hemmanets tomt. Anders Johansson och Maria Matilda som nu ändrat sitt namn till Forsgård fick 1 uppbudet på hemmanet vid hösttinget 1906 § 51. Detta hemman fick vid storskiftesregleringen namnet Sandback 4:4.

Även Anders Forsgård for till Amerika. I juni 1910 bjöd han ut sitt hemman i tidningarna och han önskade en snabb affär. Någon affär blev det inte och i november 1910, samtidigt som grannen Viktor Lillkull, reste han till Amerika utan att återvända. Matilda och hennes dotter Alexandra f. 1894, bodde kvar i gården till år 1913 då den såldes till Evangeliföreningen för att ombyggas till bönehus. Matilda och Alexandra flyttade då till Matildas mor Edla som bor på Sunnantillvägen. Även andra markområden såldes från hemmanet. Maria Matilda Forsgård dog år 1916.

Den 5.2.1917 sålde Alexandra Forsgård 1/36 Forsgård del av Lång åt Josef Henrik Storkull (Koll-handlarin) för 2.000 mark samt sytning för denna del åt Edla Sofia Karlsdotter Lång enl. kontr av 12.11. 1895. Från köpet undantas från hemmanet tidigare försålda hemmansdelar:

  1. Villuri parcell
  2. Sandbacka parcell enl. kontr. 24.11.1911 till Erland Fagerroos
  3. Bönehustomten enl. kontr. 1.7.1913
  4. Johannesberg parcell, ägdes av skräddaren Johannes Klemets
  5. Dragåsparcell av 12.7.1915, innehavare Josef och Maria Backlund
  6. Sandlund parcell på 0,8 ha åt Anna Rosenback och Johan Ulfves, och sedan till ”Blötinas” Ida Ulfves (1899-1972).
  7. Gunnilsbärg enl. kontr. av 22.7.1916

På detta fastighetsköp fick Josef Henrik Storkull 1:a uppbudet vid tinget 1917 § 34. En stor del av detta hemman ägdes först av Josef Henrik Storkulls son Evert och hustrun Selma Storkull men har senare delats och haft flera olika ägare.