Tidningsartiklar från år 1892.

Wasa Tidning 15.1.1892 skrev att Svenska folkskolans vänner har gett ett bidrag på 500 mark för upprättandet av en skola i Skaftung by i Sideby. Dagsmark skola i Lappfjärd erhöll ett bidrag på 100 mark för verksamheten.

Land och Stad 3.2.1892, notiser inskickade av folkskollärare Wadström:

Julhelgen är längesedan förbi. Med verklig tillfredsställelse får jag nämna att helgen i år firats här tämligen lugnt och stilla. Berusande drycker ha inte flödat i sådan mängd, som föregående år. Uti rätt många hem har den begärliga varan inte alls förekommit. Måtte detta goda förhållande framdeles få tjäna till trogen efterföljd och det uti allt större och större utsträckning.

Församlingen har under det gångna året ökats med 34 personer. Till äktenskap har sammanvigts 21 par. Hela församlingens folkmängd utgjorde vid innevarande års ingång 6,009 personer.

Metersystemet, som med detta års ingång uteslutande skall användas i allmänna rörelsen, föranleder mycket bråk för allmänheten. Dagarna efter nyåret var det inte ovanligt att i handelsbutikerna träffa personer, som vill köpa t. ex. en meter petroleum, i stället för en liter, en hektoliter (= 18 l /4 kappar) snus i stället för en hektogram (= 7½ lod) och så vidare.

Wasa Tidning 5.2.1892:

Tre personer döda av kolos. En Bergöfiskare, en bonde från Lappfjärd och en dräng från Kristinestad fick under natten mot gårdagen en hemsk död i kommissionslantmätaren F. H. Rodas gård, Storalånggatan n:o 11 i Vasa.

Hr Rodas kom hem kl. 4 e. m. i förrgår från Kristinestad och hade med sig sin familj, två fiskare från Bergö, Ny och Liljeroos, som hade biträtt honom vid justering av mått och vikter, samt dessutom som skjutskarlar bonden Henrik Bergkulla (1862-1892) från Lappfjärd och Kristinestad fabrikören Bruséns dräng Oskar Josef Perkiö från Bötom.

De fyra sistnämnda personerna hade på kvällen erhållit nattkvarter i en hr Rodas tillhörig bagarstuga, där det under dagen eldats. Vid inbärandet av karlarnas effekter blev det likväl så kallt i rummet, att det befanns nödigt att tända en större brasa i bakugnen. När denna nedbrunnit hade männen skjutit i spjället och lagt sig, men lämnat ugnsluckan öppen.

På morgonen kl. 6 hade gårdens tjänsteflicka kommit in i stugan, men när ingen av de där liggande rört på sig hade hon, förmodande att de var mycket trötta efter resan, genast avlägsnat sig.

När hon emellertid klockan halv sju förnyade besöket och fann männen ännu liggande i samma ställning, hade hon anat oråd och tillkallat folk, där det uppdagades att Ny, Bergkulla och Perkiö var livlösa och den fjärde, Liljeroos, svävande mellan liv och död.

Omedelbart härpå anlände tre av stadens läkare, som konstaterade att männens död orsakats av kolos och inträffat redan under förra delen av natten.

Liljeroos sändes till länslasarettet. Tillsvidare vet man inte säkert huruvida han kan räddas eller ej.

Alla karlarna var unga, raska personer, men i fattiga omständigheter. Ny var gift och efterlämnar många barn, Bergkulla var även gift, men barnlös, Liljeroos har en talrik familj. Endast Perkiö var ogift.

Wasa Tidning 5.2.1892:

Brobyggnad. På åbron inom Lappfjärd by företages för närvarande en vittomfattande reparation. Kostnaderna torde uppgå till över 15,000 mark.

Lässtugan i Dagsmark. Till lässtugan i Dagsmark i Lappfjärd anländer, från Österbottniska studenternas lässtugukommitté, följande tidningar: Wasa Tidning, Lördagskvällen, Land och Stad, Tidskrift för hälsovård, Människovännen och Missionstidningen.

Wasa Tidning 5.2.1892:

Fattigvården i Lappfjärd. Under de två senaste åren har för Lappfjärds kommun utarbetats ett nytt reglemente för fattigvården, som för någon månad sedan blivit fastställt, efter det förslaget två gånger föredragits på kommunalstämman. Där har det gett anledning till många listiga debatter, samt likaledes två gånger varit insänt till fattigvårdsinspektörens påseende. Fattigvårdens handhavande i enlighet med detta reglemente torde dock vara ganska tidsenlig, om ock däri ingående bestämmelser inte är fullt så radikala, som hade varit önskat. Reglementet stadgar bl. a. att fattiga, värnlösa barn, barn till fattiga, illa kända föräldrar och gamla orkeslösa personer, de där ej kunna sig själva vårda, bör ovillkorligen inackorderas hos välkända personer.

Barnen skall helst på längre tid hos en och samma person, eller tills de har fyllt femton år. Vid barnens inackordering bör noga avseende fästas vid att de framför allt erhåller en kristlig uppfostran ”och så länge de är i skolåldern årligen ovillkorligen beredas tillfälle till skolgång, helst i folkskolan”. Då reglementet behandlades på kommunalstämman, yppade sig två olika åsikter rörande de utackorderade barnens skolgång. Under det att flertalet önskade att reglementet i detta avseende skulle avfattats lindrigt och med så små anspråk som möjligt, påverkade ett ringa fåtal att de utackorderade barnen borde, trots att undervisningen i folkskolan inte ännu är obligatorisk, bilda undantag och försättas i tillfälle att inhämta tidsenlig undervisning. Dylika barn borde få undervisning eftersom de ofta saknar närmare anhöriga och vid femton års ålder utan närmare stöd överlämnas åt sig själva. Tack vare detta minoritetens bestämda yrkande, erhöll reglementet den lydelse det nu har i detta avseende.

Land och Stad 9.3.1892, notiser skrivna av folkskolläraren Wadström:

I början av denna månad avled i Lappfjärd barnaläraren Frans Viktor Asklöf i en ålder av 53 år. Den avlidne har i inemot 30 år sysslat med barnaundervisningen, förnämligast inom denna församling. Undervisningen bedrev han ständigt med energi och framgång, och i många fall efter egen metod, varför han ofta betecknades som ett ”original”. Av sina elever fordrade han ovillkorlig respekt, ej blott för sig själv, utan även för andra. Var det någon elev, som i början strejkade i detta avseende, var han säker om, att härför bli tillbörligen näpst. Troget förvaltade Asklöf sitt pund i sin obemärkta och tålamodsprövande ämbetsbefattning. Frid över hans minne!

För de nödlidande i Finland och Ryssland har här insamlats 213 mark. Därav är 68 mark bestämda för nödlidande i Ryssland.

Församlingens folkskolor har under denna vecka inspekterats av länets folkskoleinspektör. I de svenska skolorna går denna termin inemot 200 elever. På tal om skolan må nämnas, att Tjöck och Påskmark bor, tillhörande Kristinestads landsförsamling, torde till nästa höst få en folkskola, enligt för några månader sedan fattat beslut. Säkert är, att i Tjöck byn finns rätt många personer, som tagit sig an folkskolesaken, då de — enligt vad de nyligen yttrade för undertecknad — offentligen har blivit utpekade såsom ett ohyfsadt och mot all folkbildning fiendtlig sinnat släkte. Allt hopp är inte ute, då hederskänslan får komma till sin rätt.

Inom Lappfjärd kommun är under innevarande år 50 ynglingar uppbådade till militärtjänst. Av dessa är nästan halva antalet antecknade såsom avresta till utrikes ort.

Vasabladet 23.4.1892:

Innevarande års värnpliktsuppbåd i Vasa läns första uppbådskrets började i onsdags med Närpes och Kaskö församlingar. Totala antalet uppbådade var 133, närvarande på uppbådet endast 68 och resten förfallolöst uteblivna. Följande dag var det uppbåd i Övermark, 33 var kallade men endast 13 var med och av dessa godkändes 7 ynglingar.

I Lappfjärd var 62 ynglingar kallade, uteblivna var 32 och 19 ynglingar godkändes. I Sideby var läget mycket dåligt, av 27 kallade var det endast 6 som ”gillades”.

På alla uppbåd ser man att emigrationen till Amerika är den stora orsaken till att så många är förfallolöst uteblivna. I kretsens kommuner var totala antalet uppbådade 326, så var endast 163 närvarande. Å andra sidan torde orsaken till emigrationen i många fall helt säkert sökas i värnplikten i den finska militären.

Folkwännen 15.6.1892, artiklar skrivna av lärare Wadström.

Till följd av den otjänliga väderleken har vårsäden här försenats, men pågår nu med stor brådska och torde vara avslutad inom några dagar.

Kostnaderna för Lappfjärd åbro, som under vårvintern undergått en grundlig reparation, uppgår till över 14 000 mark, en ganska kännbar utgift för vederbörande delägare. Ännu kännbarare blir det framtida underhållet av denna åbro, eftersom Storå och Bötom kommuner inom kort kommer att bilda skilt väg- och brobyggarlag. Förrän reparationerna på denna åbro påbörjades, krävde ett fåtal att brolocket skulle göras av järn eller av annat hållbart material, vilket också sakkunniga personer kunde intyga att bron blev långt varaktigare, om ock kostnaderna skulle bli betydligt högre.

Flertalet motsatte sig dock detta förslag men de inser nu sitt misstag, då bron trots de höga kostnaderna inte är tillräckligt durabel. Den bär spår av ett dåligt byggnadssätt, som lämnar mycket övrigt att önska. Men snålheten bedrar visheten!

Lappfjärds kommunalnämnds utgifter för dess gemensamma behov uppgick det senaste året till omkring 9 000 mark. Av detta har litet mer än 2 000 mark varit ställt till fattigvårdsstyrelsens disposition. Fattigvårdsstyrelsen har också fått pengar från allmänna fattigfonden, Estlanderska donationsfonden, Rosenbergska testamentsfonden och Klåvuska fattigskolfonden. Angående fattigvårdsstyrelsens räkenskaper yttrade årets revisorer i sin avgivna berättelse ungefär så här.

Då man ofta träffar personer, som tror sig ha anledning att klandra fattigvårdsstyrelsen för att denna skulle ge ut för rikliga bidrag åt de fattiga, så vill vi framhålla följande:

Lappfjärds kommun hade vid 1891 år utgång en folkmängd om 6 000 personer. Om vi antar, att en procent av detta antal vore fattiga, så skulle det i församlingen finnas 60 personer, som helt och hållet skulle leva på fattigvårdens bekostnad eller kräva fullständig försörjning.

Om vi dessutom antar, att stödet för varje person i medeltal utgör 50 penni per dag, vilket belopp är det lägsta möjliga som i detta fall kan beräknas, så uppgår kostnaden för en person per år till 182 mark 50 penni. För de 60 personer fattiga skulle utgifterna per år stiga till 10 950 mark. Under senaste år utgavs däremot av fattigvårdsstyrelsen till de fattiga endast 3 932 mark, eller mer än 7 000 mark mindre än vad som enligt föregående uträkning, skulle ha kunnat åtgå till de fattiga. Härav framgår tydligt att fattigvårdsstyrelsen iakttagit en sträng hushållning, vilket betyder att allt klander mot denna måste vara fullständigt obefogade.

Folkwännen 15.6.1892, artikel inskickad av folkskolläraren Wadström:

Egennyttan i stor skala. Trots att var och en bör hålla på sina rättigheter torde dock egennyttan emellanåt spela allt för stor roll, som framgår av följande händelse. Till det senast förgångna vintertinget i Lappfjärd var ett tvistemål anhängiggjort genom stämning, angående klander av ett testamente.

Målet avgjordes dock i godo redan före tingets början, då testamentägaren förklarade sig villig att utge åt de klandrande arvtagarna dem tillkommande andel. Därvid fick den största arvtagaren, en broder till den avlidna, några och tjugu mark. En annan, som varit den ivrigaste att göra sin rätt gällande och därför även rådfrågat sig med jurister och andra lagkunniga, angående sakens utgång, fick på sin andel 5 mk 10 penni. Två andra klandrande arvtagare fick envar den nätta summan av — åttiofem penni!

 Wasa Tidning 29.9.1892:

Fackorgan för landets svenska folkskollärarkår. Vid det folkskollärarmöte som hölls på Dagsmark folkskola i Lappfjärd den 10 september 1892 uttalade sig samtliga närvarande för behovet av ett fackorgan för landets svenska folkskollärarpersonal. Man trodde sig visserligen ha skäl att frukta för dess ekonomiska existens, men ville dock inte uppge allt hopp, i synnerhet om en garantiteckning skulle åstadkommas. Man beslöt därför anmoda folkskolläraren Wadström från Dagsmark att träda i förbindelse med för saken intresserade personer.

Wasa Tidning 21.10.1892, 3 korta notiser:

Emigrationen i Lappfjärd. Under året har från Lappfjärd avrest till Amerika åtta män och två kvinnor. Däremot har blott tre personer återvänt därifrån.

Prov för orgelnistvalet i Lappfjärd förrättas av orgelnisten Jakob Mäkinen den 13 november, Amandus Ahlfors den 20 och Karl Blomberg den 27 i samma månad.

Kostnaden för ”munkorgslagen.” Kostnaden för de poliser, som i somras tillsattes i Lappfjärd, för övervakande av att förordningen angående hundars förseende med munkorg efterlevs, stiger månatligen till omkring 250 mk.

Wasa Tidning skrev 1.12.1892 att Vice lantmätaren T. Högström har förordnats att verkställa expropriationssyn på de behövliga ägorna för den nya folkskolbyggnaden i Lappfjärd.