Tidningsartiklar om ungdomsföreningen.

14.2.1903 Syd-Österbotten:

Dagsmark ungdomsförening, som under senare åren fört en tynande tillvaro har nu uppvaknat till nytt liv och räknar för närvarande omkring 40 medlemmar. Som ordförande i föreningen står nu fröken Elin Andersson. Vi tillönska föreningen ett långt och verksamt liv. Då föreningen stiftades 1896 fick den röna ett hårt motstånd till och med från äldre personers sida, utom det att ungdomarna själva fruktade att föreningen skulle lägga band på deras äventyrslystnad, varför då endast ett mindre antal slöt sig till föreningen. Vi hoppas, att föreningens nuvarande medlemmar insett nödvändigheten av ett mera hyfsat uppträdande och att de sedvanliga ungdomsförströelserna tillhöra ett förgånget århundrade. Flertalet av dem, som stormodigt föredraga att stå utom föreningen, tillhöra den skara, som helst låter sitt uppträdande bestämmas av spritdrycker.

18.7.1903 Syd-Österbotten:

Dagsmark Ungdomsförening hade senaste söndag samkväm å Klemets hemman. Sedan föreningens viceordförande hälsat de närvarandevälkomna, förekom enligt programmet uppläsandet av föreningens handskrifna tidning ”Försöka duger”, brevutdelning, ett teaterstycke (Lump Lenas testamente), fornforskaren, mete (15 penni nappet) och slutligen dans.

22.8.1903 Syd-Österbotten:

Söndagen den 16 dennes hade ungdomsföreningen sitt månadsmöte hos bondehustrun Maria Lång.

Sedan en sång avsjungits, upplästes hälften av föreninens handskrivna tidning ”Försöka duger”, som denna gång var mycket diger till innehåll och format. Sedan utdelades bref, hvarefter en sång sjöngs och andra hälften af tidningen lästes. Två av de kvinnliga medlemmarna utförde därpå en dialog ”Småprat”. Unger uppehållet, som följde, fick hvar och en efter behag tillgodose sig med det lekamliga, som bjöds på stället.

När man fått nog av hvilan, fortsattes mötet. Tvenne manliga ungdomar spelade” Gesällen och polismästaren”. Detta nummer satte de närvarandes skrattmuskler i en förtvivlad rörelse. Då man skrattat nog, sjöngs en sång. En tablå ”Den döende krigaren” förevisades äfven. Sedan man dryftat föreningens inre angelägenheter, hvarvid bondesonen E. Båsk valdes till sekreterare, började danses, som tråddes till kl. ½ 12 på natten.

(Maria Lång bodde på Brobackas där Beckaas. E. Båsk var säkerligen Emil Båsk som bodde där Gröndahlas på Åbackan)

19.12.1903 Syd-Österbotten:

Dagsmark Ungdomsförening hade senaste söndag sitt månadsmöte hos bonden Viktor Lillkull. Enligt programmet förekommo föredrag, teaterstycket ”I sommartid” bygdemålsberättelse, brefutdelning, sång, lekar och dans. Tyvärr saknar föreningen egen lokal för sina sammankomster, som synas utöfva dragningskraft och blifva alltmera besökta. Sammanvaron i det trånga utrymmet försvåras ytterligare däraf, att en och annan ungdom icke finner det olämpligt att röka under tillställningen. Vi hoppas att en dylik osed, som vittnar om obelevenhet, ej vidare må förekomma vid föreningens samkväm.

Då föreningen icke i närmaste framtid kan drömma om att få en egen lokal, borde enhvar som har ungdomar, tänka sig manade att turvis utan ersättning upplåta rum för föreningens möten, då man eljes plägar vara färdig att upplåta rum för de sedvanliga knutdanserna. Inom föreningen har under hösten äfven bildats en sångförening, som en gång i veckan haft sångövningar. Flera af föreningens medlemmar hafva äfven tagit detta förädlande arbete på fullt allvar. Å andra sidan har ej heller saknats dem, som mera hämmat än befrämjat den goda sakens framgång, då de gärna vid tillfälle låtit sina vilda känslor komma till utbrott. En person som sluter sig till en förening, bör befrämja föreningens intressen och åtminstone icke avsiktligt motarbeta desamma. Enighet ger styrka, är ju grundtonen för varje sammanslutning och den som icke inser detta, borde tillsvidare stå utom föreningsväsendet.

2.1.1904 Syd-Österbotten:

Julhögtiden har här gått ovanligt stilla och fridfull. Fylleri med ty åtföljande oljud har hört till sällsynta undantag. Flertalet af de ungdomar, som tillhöra ortens ungdomsförening, hafva helt och hållet afhållit sig från spritdrycker. Måtte detta föredöme för framtiden vinna välförtjänt efterföljd!

Tidskriften ”Ungdomen” 1.4.1904:

Dagsmark ungdomsförening (Lappfjärd) hade den 10 april sitt årsmöte hos bonden Henrik Klemets. Sedan sången »Var välkommen enhvar» avsjungits och de närvarande hälsats av ordföranden välkomna, företogs val av bestyrelse för det nu började året, varvid till ordförande återvaldes fröken Elin Andersson. Till bestyrelsemedlemmar invaldes: Aina Vadström, Selma Lillkull, Amanda Båsk. Selma Klemets, Ida Klemets, Alvina Klemets, Henrik Rosenback (lärare), Emil Båsk, Erik Anders Båsk, Karl Henrik Rosenback, Emil Klemets och Erik Anders Storkull.

Av den vid tillfället upplästa årsberättelsen inhämtades, att föreningen under det förlidna året haft elva ordinarie månadsmöten, vid vilka tio teaterstycken och sex tablåer förevisats, och särskilda utfärder företagits. Antalet medlemmar i föreningen har varit 70, varav några till följd av bortflyttning eller andra orsaker senare avgått. I den avgivna berättelsen nämndes med tacksamhet den välvilja föreningen fått röna av bonden Viktor Lillkull, som flera gånger under året hyresfritt upplåtit lokal för föreningens möten. Vid tillfället avtackades bestyrelsen för det gångna året av läraren Vadström, som särskilt uttalade föreningens tacksamhet till fröken Andersson, som i egenskap av ordförande träget offrat tid och krafter för föreningens strävanden, Talaren uttaladen den förhoppningen, att föreningen under det ingångna året kunde arbeta med större fiamgång och att dess verksamhet för ungdomens väl alltmera skulle uppskattas av allmänheten. Därefter upplästes föreningens handskrivna tidning med ett omväxlande och lärorikt innehåll, varefter spelades ett teaterstycke ”Konjaks-agenten”, därvid de uppträdande skötte sina roller mycket väl. Senare förekom omväxlande lekar och dans, varefter mötet efter en trevlig samvaro avslutades midnattstiden.

Notis i tidskriften ”Ungdomen” 1.7.1904:

Dagsmark ungdomsförening har nyligen på initiativ af folkskolläraren Henrik Rosenback bildat ett hornkapell samt tillhandlat sig vordna nykterhetsföreningen Rauhas i Kristinestad horn för 250 mk.

21.3.1905 Syd-Österbotten:

Dagsmark ungdomsförening hade i söndags månadsmöte. Programmet upptog förutom sång, som förekom i flera särskilda repriser, föredrag av föreningen ordförande, fröken Elin Andersson, hornmusik av föreningens hornkapell, teaterstycket ”Borta bra men hemma bäst”, lekar och dans. Mötet var mycket talrikt besökt.

Föreningen räknar för närvarande 60 medlemmar.

Tidskriften ”Ungdomen”, 1.5.1906:

Dagsmark ungdoms- o. nykterhetsförening höll sitt årsmöte söndagen den 29 april. Sedan sången »Vi oss ej sammanslutit” avsjungits, hälsades alla välkomna av föreningens ordf. fröken Andersson, som framhöll hur en ny vårlig tid randas för ungdomen, en tid, som kräver mycket arbete av densamma. Därpå valdes H. Rosenback att leda förhandlingarna för kvällen. Följde så uppläsning av årsberättelsen samt val av funktionärer för det kommande året. Till ordf. valdes enhälligt Emil Båsk och till bestyrelsemedlemmar Ida Klemets, Selma Klemets d.ä., Manda Rosenback, Amanda Klemets, Selma Rosenlund, Emilia Bränn, Amanda Rosenback d. y., Karl Henrik Rosenback, Einar Vadström, H. Rosenback. Erik Anders Båsk, Erik Anders Storkull, Erik Anders Klemets, Emil Storkull, Viktor Rosenback. Följde så paus, varefter fröken Ahlskog höll ett föredrag om uppfostrans betydelse för den blivande kvinnan och mannen. Sedan spelades teaterstycket »Nystu dansen” . som gick med lust och liv. Därefter upplästes tidningen av sekreteraren K. H. Rosenback, varpå föreningens tack till den nu avgående ordf. frambars av H. Rosenback. Talet besvarades av fr. Andersson. Härpå följde en sång och sist allmän dans.

Tidskriften ”Ungdomen” hade gjort en längre reportageresa i Sydösterbotten och så skrev de om besöket i Dagsmark 1.5.1907:

Till vårt besök hos Dagsmark u. f. i Lappfjärd den 5 jan. hade ungdomarna anordnat en julfest i folkskolan. För första gången såg vi flickorna på ungdomsmöten klädda i nationaldräkter, som här var mörkrödrandiga blusar och kjolar och ljusa dukar. Mötet blev det angenämaste vi dittills varit med om. Ungdomarna tycktes aldrig vilja tröttna att höra sina gäster. Där föredrogs om UF:s cirklar, om folkbildningen, vandrande folkhögskolor, om nykterhet, om vallagen, teaterstycket „Då far köpte lampan” utfördes och som avskedsord talade lärare R. ännu om svenskhetens bevarande i våra bygder.

”Ungdomen” publicerade också den 1.5.1907 ett referat från årsmötet:

Dagsmark ungdomsförening

höll årsmöte söndagen den 12 maj i folkskolan. Sedan sången »Var välkommen envar” avsjungits, hälsades alla välkomna av föreningens ordf. bondesonen Emil Båsk, som framhöll att det i norden fordom funnits ett starkt och duktigt folk, vars ättlingar vi svenskar är. Därpå valdes sågägare Nylund att leda förhandlingarna. Följde så uppläsning av årsberättelsen samt val av funktionärer för det kommande året. Till ordförande valdes enhälligt småbarns lärarinnan fr. Betty Karlsson. Till revisorer utsågs herrar Vadström och Nylund samt till suppleant hr Rosenback. Att representera föreningen vid representantmötet i Mustasaari, den 19 maj valdes fr. Betty Karlsson och Emil Båsk. Följde så paus, varefter fr. Ahlskog höll ett föredrag om det mystiska guldet som mången av våra ungdomar försöker skaffa sig i fjärran västern. Sedan spelades ett teaterstycke »Mot beräkning”, som gick med lust och liv. Därefter upplästes föreningens handskrivna tidning „Försöka Duger” av sekreteraren K. H. Rosenback, varpå följde ett föredrag av herr Rosenback »huru man skall bli en man, och hur mången tror sig bli en sådan”, Sorgligt nog fanns det en massa äldre kvinnliga medlemmar, som inte kunde försaka en usel knutdans, utan avlägsnade sig före programmet tog slut. Av dem hade några under året tillhört bestyrelsen.

18.5.1907 Syd-Österbotten:

Dagsmark Ungdomsförening höll sitt sedvanliga årsmöte söndagen den 12 maj i folkskolan. Sedan sången ”Var välkommen enhvar” avsjungits, hälsades alla välkomna av föreningens ordf. bondesonen Emil Båsk, som framhöll att det i norden fordom funnits ett starkt och duktigt folk, hvars ättlingar vi svenskar äro.

Därpå valdes sågägar Nylund, att leda förhandlingarna. Följde så uppläsning af årsberättelsen samt val av funktionärer för det kommande året. Till ordförande valdes enhälligt småbarnslärarinnan Betty Karlsson och till styrelsemedlemmar fr. Ahlskog, Ida Klemets, Emilia Bränn, Amanda Klemets, Amanda Lillkull, Amanda Rosenback, Emil Båsk, Karl Rosenback, Storkull, Erik Anders Klemets, Storkull, Aron Karlsson och Frans Agnäs. Till revisorer utsågs herrar Wadström och Nylund samt till suppleant hr Rosenback. Att representera föreningen vid representantmötet i Mustasaari, den 19 maj valdes fr. Betty Karlsson och Emil Båsk.

Följde så paus, hvarefter fr. Ahlskog höll ett föredrag om det mystiska guldet som mången av våra ungdomar försöker skaffa sig i fjärran vestern. Sedan spelades ett teaterstycke ”Mot beräkning” som gick med lust och liv. Därefter upplästes föreningens handskrivna tidning ”Försöka Duger” av sekreteraren Karl Rosenback, hvarpå följde ett föredrag af herr Rosenback ”huru man skall bli en man och hur många tror sig bli en sådan”.

Sorgligt nog fanns det en massa äldre kvinnliga medlemmar, som ej kunde försaka en usel knutdans, utan avlägsnade sig före programmet tog slut. Af dem hade några under året tillhört bestyrelsen.

”Ungdomen” skrev så här 1.12.1909:

Dagsmark ungdomsförening inköper egen lokal. Dagsmark ungdomsförening har för en köpesumma av 2,500 mark från Klemets hemman i Dagsmark by tillhandlat sig en parcell om 3 tunnland jord med därpå befintliga åbyggnader. Mangårdsbyggnaden innehåller 5 rum, men har föreningen för avsikt att instundande sommar utvidga densamma med en större fest- och samlingssal, där även andra å orten verkande föreningar kunde beredas tak över huvudet. Tillträdet sker den 1 maj nästa år.

Den 4 juli 1911 annonserade ungdomsföreningen i Syd-Österbotten.

Syd-Österbotten 11.7.1911. Det utförliga referatet är troligtvis skrivet av tidningen Syd-Österbottens redaktör Julius Eriksson. Eva Grönlund, som är född i Dagsmark men numera bosatt i Vasa, har hittat och renskrivit referatet:

Kristinestad och omnejd.
Stort diskussionsmöte i Dagsmark.

 

Dagsmark ungdomsförening hade senaste söndag å Majbo ungdomshem anordnat ett stort diskussionsmöte, som var besökt av inemot 400 personer icke allenast från Dagsmark by utan också från Lappfjärd, Tjöck, Kristinestad m fl. avlägsnare orter.

Mötet öppnades med en unisont avsjungen sång, varpå Dagsmark ungdoms-föreningsordförande Amanda Båsk i ett tal hälsade de närvarande välkomna. Följde så ett föredrag av redaktör Julius Eriksson, vilken talade om ungdomsidealen och deras förverkligande i ungdomsarbetet, samt om de äldres ställning till detta arbete.

Efter det åter en sång förklingat vidtogo de egentliga mötesförhandlingarna med val av funktionärer och utsågs till ordförande folkskolläraren J.J. Wadström samt till sekreterare hr Julius Eriksson.

Första frågan lydde:

”Hur kan emigrationen motarbetas?” samt refererades av folkskolläraren Henrik Rosenback, vilken påpekade emigrationens stora omfattning i synnerhet ibland vår svenska befolkning och den förlust emigrationen förorsakar hela den svenska stammen i vårt land, sökte finna utvandringens orsaker i förhållandena på landsbygden, där icke på långt när allt vore såsom det borde vara. Mestadels lämna våra allmogeungdomar hemlandet, emedan de ej trivas i sitt fädernehem. Här äro föräldrarna ofta gnatiga och snåla samt behandla barnen snarare som tjänare än som jämlikar. I hemmet saknas dessutom trevnad och snygghet. Barnen ha intet eget mål, för vilket de kunde arbeta. Någon kärlek till jorden söker man icke inpränta hos dem. Alla dessa missförhållanden måste det enligt talarens mening rådas bot på, innan man kan vänta någon minskning i emigrationen. Framförallt borde föräldrarna taga saken om hand, i synnerhet som det måste ligga i deras eget intresse att deras barn och efterkommande stannade i hemlandet för att bebruka sina fäders jord. För att vänja barnen vid självständigt arbete och sparsamhet samt hos dem väcka kärlek till torvan, kunde föräldrarna exempelvis avstå till dem mindre jordstycken, vilka de kunde bebruka efter förgottsinnande, och av vilka de själva finge uppbära avkastningen. En omständighet, som ytterligare borde tagas med i betraktande, då det gäller utforskandet av emigrationens orsaker, vore den hos oss rådande bristen på skickliga hantverkare och yrkesarbetare. Det klagas så ofta över att god arbetsförtjänst saknas i Finland, ehuru man själv försummar att begagna sig av de tillfällen härtill som finnas. I synnerhet för våra svenska trakter vore det av stor vikt, om man mera än hittills egnade sig åt dylikt arbete, vilket vanligen betalar sig väl. Nu måste oftast hantverkare importeras från närliggande finska trakter.

Slutligen fann ref. bl. a. ett gott medel för emigrationens motarbetande ligga i ökad bildning och ökat vetande, förädlande nöjen etc. Ref. Sammanfattade sitt uttalande i följande klämmar:

För att få bort emigrationen böra vi arbeta på

l:o att främst den lösa befolkningens, men även bönders barn lära sig till skickliga yrkesarbetare, på vilka det nu råder stor brist bland oss svenskar;

2-o att lånekassor sammanbringas, därifrån billigare lån kunde utgivas;

3:o att jordstycken och husdjur utdelas bland de besuttnes barn, så att dessa få något att arbeta på och förtjäna av

4:o att hemlivet göres gladare och mera tilldragande för de unga;

5:o att de unga förädlas genom föreningsliv eller nyttiga böcker; samt

6:0 att kvinnorna lära sig bättre matlagning.

Frågan gav upphov till en särdeles lång och uttömmande debatt, varvid ämnet blev från alla sidor belyst. De allra flesta i diskussionen deltagande understödde därvid på det varmaste i synnerhet referentens förslag om mindre jordstyckens fördelning bland barnen. Vidare medgavs, att föräldrarna oftast bära skulden till att deras barn utvandra, beroende på i hemmet rådande missförhållanden. Småbrukets och andelsrörelsens betydelse vid emigrationens motarbetande betonades även. Så fort den kooperativa rörelsen hunnit slå fast rot och kommit i rätt utveckling skulle den bliva ett kraftigt medel för bevarande av ungdomen för eget land. Andelslag borde fås till stånd ej allenast för inköp av maskiner och jordbruksredskap, utan även för avsättning av lantmannaprodukter. Betydelsen av att så mycket som möjligt tillverkades i hemmet påpekades, men invändes häremot också att man icke borde slå sig på allting, utan endast på något särskilt, emedan i motsvarande fall ingenting bleve ordentligt utfört.

De höga utskylder, som trycka åkerbruket och jorden framhöllos såsom icke motsvarande den valuta våra små hemman ge. Men å andra sidan påstods också att våra lägenheter gott kunde bära å dem lagda onera, så vida de blott brukades på ett tidsenligt sätt. För åstadkommande av trevnad i hemmen, borde man mera lägga an på plantering av träd och blommor samt trädgårdsodling, vilken för övrigt väl lönar sig. Idrotten borde av de unga på allt sätt uppmuntras såsom skapande friska och härdade individer.

Referentens klämmor godkändes av mötet enhälligt jämte ett till andra i klämmen gjort tillägg att lån framförallt borde utgivas för småbruksändamål. Likaså godkändes en under diskussionen föreslagen kläm, vilken gick ut på, att andelsrörelsen med alla medel borde utvecklas och förbättras.

Efter en längre paus, varunder menigheten var i tillfälle att ur den välförsedda bufetten tillfredsställa magens krav, utfördes av medlemmar i ungdomsföreningen några sånger, vilka mottogos med skallande applåder.

Andra frågan.

Därefter skreds till diskussion av andra frågan: ”Behöver allmogekvinnan kunskap?” Även denna fråga refererades av herr Rosenback, som fann, att allmänna åsikten på landsbygden vore den, att kvinnan nog reder sig utan högre kunskaper.  Allt vore bra, om hon blott bleve gift. Granskar man närmare förhållandena framgår likväl med önskvärd tydlighet, att allmogekvinnan ingalunda är så kunnig som hon borde vara, utan att det brister i mångt och mycket också vad skötseln av ett hem angår. Städningen är långt ifrån klanderfri. Fönster och dörrar hållas även under de härligaste sommardagar tilltäppta, utestängande sol och frisk luft. Vid uppgörandet av eld i spislar och kakelugnar felas ofta. Matlagningen vidlades av stora brister. Ehuru allmogekvinnan nog har att tillreda mat av, kan hon icke laga maten smaklig och närande.

Barnavården är också bristfällig. Barnen erhålla under sin spädaste ålder icke sådan skötsel, som bäst skulle lämpa sig för dem. Uppfostran lämnas uteslutande åt skolan.

Man betänker icke att skolundervisningen måste åtföljas av god hemuppfostran. På sjukvård förstår hon sig icke alls och kan knappast förbinda ett sår då så behövs. Kreatursskötseln bedrivs efter gamla föråldrade principer.

På grund av allt detta inses lätt att allmogekvinnan nog behöver såväl allmänna som fackkunskaper och att reformer härvidlag äro av nöden.

I våra dagar ställde det sig dock icke på långt när omöjligt att skaffa sig nödiga insikter, ifall man blott själv hade lust därtill. Lantbrukssällskapets speciellt anordnade kurser, vore fåtaligt besökta, ehuru i dem erhölles undervisning i många för husmodern nödvändiga kunskapsgrenar. I husmodersskolorna inhämtas samma lärdom och nyttiga böcker i hithörande ämnen finnas även att tillgå. Det vore endast att avskaka sig den rådande likgiltigheten och lojheten.

Diskussionen blev även i denna fråga ganska omfattande. Det påpekades att kvinnans uppfostran sedan långa tider tillbaka försummats och att man först i våra dagar börjat inse, att även kvinnan behöver kunskaper.

Kvinnan borde emellertid sättas i tillfälle att likaväl som mannen inhämta såväl fack- som allmänbildning. Såsom sorgliga följder av allmogekvinnans okunnighet anfördes den härjande tuberkulosen, vilken med större varsamhet från kvinnans sida skulle kunna hämmas. För bibringande av nödiga insikter åt kvinnan, vore det nödvändigt att redan föräldrarna toge itu därmed, ty så fort den unga flickan ingått äktenskap, har hon ingen tid övrig att ägna åt sin egen utbildning. Så länge emellertid värdinnorna icke själva äro kompetenta att meddela sina flickor undervisning i hemmets skötsel, borde denna absolut nödvändigt sökas på annat håll. Av de närvarande kvinnorna anfördes att okunnighet i matlagning ofta vore av den mest skadliga inverkan såväl på trevnaden som hälsan i hemmet. För att få bättre matordning borde de unga flickorna fatta en ära i att besöka de kurser, som för ändamålet anordnas samt sedan införa reformerna i hemmet.

Rörande matlagning framhölls också att allmogekvinnan ej har råd att vid tillredandet av sin mat använda de ingredienser såsom bildat folk begagna härvidlag. Många allmogekvinnor vore nog i stånd att tillreda maten blott de hade pengar och tid. Häremot invändes dock att maten icke behövde utgöras av läckerheter, blott den vore smaklig och närande, och härför behövdes inga dyra kryddor.

Diskussionen fick utgöra svar på frågan.

På grund av den redan långt framskridna tiden nödgades man lämna obehandlade de båda övriga å programmet upptagna diskussionsfrågorna, vilka berörde sytningens avlyftande från hemmanen och anskaffade av lån för jordbruksändamål.

Under den följande pausen demonstrerades å ett fält i närheten särskilda åkerbruksmaskiner, vilkas arbete tilldrog sig närvarande lantmäns stora uppmärksamhet. Särskilt fäste man sig vid den å Jakobstads Mekaniska verkstad tillverkade slåttermaskinen Fennia, vilken enligt jordbrukares egna omdömen gott kan möta sig med utlandets bästa tillverkningar i branschen.

Programmets återstående del inleddes med ett belysande och innehållsrikt föredrag i rationell skogsvård av lantbrukssällskapets skogsinstruktör Wikman, vilken påpekade stora betydelse en välskött skog eger för lantmannen såväl ur ekonomisk som klimatologisk synpunkt. Talaren betonade för sin del en avverkningsmetod enligt olika skiften samt förordade för erhållande av nya skogsbestånd skogsplantering. Sedan efter föredragets slut en sång avsjungits gick ridån upp för ett komiskt teaterstycke, rörande rättegångsförhandlingarna vid en häradsrätt i en österbottnisk landsända. Stycket mottogs med ihållande applåder. Vidare upptog programmet en väl utförd daladans, vilken måste bisseras, samt olika scener ur kaffetanternas liv på landet, även dessa spelade till belåtenhet av medlemmar i ungdomsföreningen. Den i allo lyckade tillställningen avslöts med lekar och dans. I detta sammanhang kunna vi ej underlåta att uttala vår livligaste tillfredsställelse med att möten sådana detta anordnas ute i landsbygden för diskussion av för vår svenska befolkning brännande kulturella och ekonomiska spörsmål. Det gjorde ett synnerligen gott intryck och talade väl om våra sydösterbottningars vakenhet och intresse för allmänna strävanden, att mötet blev så pass talrikt besökt, och att landsbefolkningen själv med liv och lust tog del i mötesförhandlingarna.

Syd-Österbotten 24.9.1921:

25-års fest firade Dagsmark ungdomsförening Mikaelidagen. Festen öppnades med sången ”Jag älskar min hembygd”, varefter hr Viktor Nylund hälsade de närvarande välkomna. Talaren påpekade skillnaden mellan förr och nu vad ungdomsnöjen beträffar. 25- års historiken upplästes av läraren H. Rosenback, som även författat densamma. Innehållet var mycket intressant. E. Bränn och L. Sjöberg spelade å fiol några fosterländska sånger. Föreningens handskrivna tidning ”Försöka duger” utkom med präktig festnummer, som upplästes av dess red. Selma Hummelgård. Tidningen var rik på både allvar och skämt. Under en därpå följande paus i programmet bjöds det på de kända ”Dagsmarks vofflorna.” Även stod det att fås limonad och kaffe med gott bröd.

Efter serveringen vidtog programmet åter med avsjungandet av några folkvisor, varefter hälsningsskrivelser från gamla medlemmar nu bosatta å andra orter upplästes. En roande bygdemålsberättelse berättades av Alvina Bränn. Teaterstycket ”En smugglingshistoria” spelades på ett överhuvudtaget förtjänstfullt sätt. Särskilt uppbars ”Fredrikas” roll berömvärt av fröken S. Kull. Till sist följde en vacker och väl arrangerad tablå. Stämningen var hela tiden den bästa. Föreningens lokal har undergått en ganska grundlig remont och ter sig nu prydlig och inbjudande. Kostnaden därför torde ha bestritts av några äldre medlemmar, vilket må dem till heder omnämnas.

Syd-Österbotten 13.2.1926:

Årsmöte hade Dagsmark ungdomsförening senaste söndag den 7 februari. Mötet öppnades med sången ”Var välkommen envar”, varefter föreningens ordf. Frans Storkull hälsade de närvarande välkomna och uppläste ett cirkulär samt ordningsregler för ungdomsföreningar, sända från Svenska Österbottens ungdomsförbunds styrelse. Att leda förhandlingarna vid mötet utsågs Viktor Björklund och till sekreterare frk. Daga Kjellberg. Föreningens sekreterare Hulda Lillkull uppläste årsberättelsen, varav framgick att föreningen arbetat livligt under det gångna året. Kassaställningen genomgicks, kassör hade varit Emil Nyholm. Styrelsen beviljades utan klander full ansvarsfrihet.

Följde sedan val av funktionärer för det kommande året. Till ordförande återvaldes Frans Storkull, som i två år handhaft denna post. Till viceordf. återvaldes Artur Rosengren. Till kassör återvaldes Emil Nyholm och till sekreterare återvaldes Hulda Lillkull. Styrelsemedlemmar blev: Viktor Nvlund (hedersmedlem), Valdemar Rosengren, Selim Blomqvist, Selim Lillkull, Anselm Lillkull, Hilma Agnäs, Elin Lillkull, Sandra Forsgård, Daga Kjellberg, Amanda Rosengren, Hulda Storkull, Aina Lillkull, Gunnar Storkull,  Ellen Norén och Jenny Sundblom. Suppleanter blev Julanda Nyroos och Elmer Nordberg. Enligt de nya ordningsreglerna för ungdomsföreningar valdes till skattmästare Anselm Lillkull och till buffetföreståndarinna Aina Lillkull. Kvinnlig överdejour blev Hulda Storkull och manlig Selim Blomkvist. 8 ordningsmän utsågs nämligen; Erik Englund, Emil Agnäs, Viktor Björklund, Frans Agnäs, Axel Forslin, E. A. Klemets, Selim Lillkull och Evert Gröndahl. Till redaktör för föreningens handskrivna tidning ”Försöka Duger” valdes Daga Kjellberg. Medhjälpare blev Sandra Forsgård, Artur Rosengren och Frans Storkull.

Till revisorer valdes Erik Englund och Viktor Björklund med E.A. Klemets som suppleant. Att förvalta byggmästare Emil Storkulls sjukhjälpsfond återvaldes lärare J. E. Sjöblad, Erik Englund och E. A. Klemets. Beslöts att understöda Finlands Svenska kulturhärd Åbo akademi med 100 mk årligen i 3-års tid. Årsmötet avslöts med ”Vasa marsch”, varefter följde allmän dans.

Syd-Österbotten 14.4.1926:

Vårfest. Senaste lördagkväll den 10 dennes firade Dagsmark ungdomsförening vårfest. Programmet inleddes med sjungandet av ”Slumrande toner” unisont, varefter ordf. hälsade festbesökarna välkomna. Följde så musik på piano av fröken Daga Kjellberg varpå deklamation av fröken Sandra Forsgård. Föreningens sångkör sjöng ett antal sånger. Handskrivna tidningen ”Försöka Duger” upplästes av fröken Kjellberg och innehöll den såväl lärorika som skämtsamma bitar, som belönades av de närvarande med kraftiga applåder. Efter en längre paus samlades man ånyo i festsalen och sjöngs sången ”Du gamla du fria”. Artur Rosengren läste så en skämtsam berättelse, som hette ”Karlssons fiskafänge”. Sist på programmet spelades teaterstycket ”När det regnar”. Stycket utfördes väl i synnerhet av dem som innehade huvudrollerna. Dansen vidtog därefter med liv och lust till god musik och fortgick till något in på småtimmarna. Festen var ganska talrikt besökt och var ordningen den bästa.

Syd-Österbotten 14.4.1926:

På ungdomsföreningens årsmöte i februari väcktes förslag om att ungdomsföreningen måtte föranstalta ett lotteri instundande sommar. För att närmare utröna möjligheterna för detsamma tillsattes då en kommitté bestående av: Frans Storkull, Viktor Nylund, Emil Nyholm, Daga Kjellberg, Sandra Forsgård och Hulda Lillkull. Nämnda kommitté har nu fått frågan så långt ordnad, att ansökan till vederbörlig ort om tillstånd inlämnats för två veckor tillbaka. Lotteriet kommer att hållas i samband med en folkfest, som anordnas i slutet av maj eller i början av juni och kommer det att omfatta 6,000 lotter å 1 mk. Varje tionde utfaller med vinst. För att även före lotterifesten få lottsedlarna försålda kommer dessa att tryckas. Huvudvinst blir en velociped jämte värdefulla handarbeten. För hopbringandet av de övriga vinsterna har kommittén beslutat att varje medlem inom ungdomsföreningen bör bidraga med minst 2 vinster och får lägsta värdet på varje vinst ej understiga 5 mark. Naturligt mottagas flera, det sagda är minimiantalet. Även till allmänheten, till gamla medlemmar och vänner av föreningen få vi utsträcka vår vädjan med begäran om vinster som mottagas med tacksamhet.

Listor för anteckning av vinster hava samtliga lotterikommitténs medlemmar. För att få vetskap om till huru stort antal vinster vi genom dessa listor komma till, böra dessa vara till undertecknad inlämnade före den 1 maj. På bestämd tid före lotteriet hopsamlas de antecknade vinsterna.

Emotseende ett gott resultat!

Å lotterikommitténs vägnar Frans Storkull.

Syd-Österbotten publicerade den 22.5.1926 ett brev från Ömossa:

Den 16 dennes firade Dagsmark U:f fest å föreningens lokal i Ömossa, med rikt och omväxlande program och hoppas vår förening å sin sida, att mot hösten bliva i tillfälle att ”gästa” Dagsmark U:f, ty dylika turnéer bidraga mycket till att lyfta och stärka modet, då man finner sig icke stå ensam i striden mot de nattliga dimmorna. Välkomna åter en annan gång.

Programmet upptog bl. a. hälsningstal av föreningens ordf. Artur Storkull, körsång ledd av frk. D. Kjellberg, bygdemål, kuplettsång, samt ett teaterstycke, vari huvudrollen på ett särdeles förtjänstfullt sätt uppbars av frk. Kjellberg, vilken även dekl. Runebergs storslagna dikt: Fänrikens marknadsminne. Programmet avslutades för övrigt med en anslående folkdans.

Stämningen var god och kvällen kan i allo betecknas som lyckad, skada blott att publiken var fåtaligare, än som man hoppats.

Syd-Österbotten 9.6.1926:

LOTTERIET OCH FOLKFESTEN i Dagsmark i söndags hade att bjuda på det bästa festväder och en synnerligen talrik publik, varav många kom med cyklar och bilar långt från Närpesbygden. Folkfesten började på dagen kl. 2 e. m. med Vårt land, varefter fil. mag. Gunnar Vadström höll hälsningstal. Programmet upptog sedan körsång, violinmusik av kantor Otto Storfors och deklamation av lärarinnan frk. Daga Kjellberg samt försäljning av lotter, som gick raskt åt som smör i solsken. På kvällen kl. 8 e. m. började festen i ungdomslokalen med Modersmålets sång, varefter ett medryckande föredrag hölls av rektor T. Ström från Kristinestad. Fröken Daga Kjellberg sjöng känsligt och varmt solo, varefter hon efter pausen även framsade en dikt. Teaterstycket ”Två unga löjtnanter” spelades förtjänstfullt av medlemmar i ungdomsföreningen, som genom den i allo lyckade tillställningen torde få ett vackert tillskott till sin kassa.

Syd-Österbotten 24.7.1926:

Sommarfesten, som firades av Dagsmarks ungdomsförening i lördags på aftonen, var talrikt besökt. Programmet inleddes av sången ”Härlig är kvällen”, varefter följde föredrag av fil. mag. Gunnar Wadström. Under ledning av kantor Otto Storfors sjöng sångkören ett antal sånger. Föreningens handskrivna tidning upplästes av Hulda Lillkull. Till pianoackompagnemang sjöng kantor Storfors solo anslående och vackert. Till sist spelades teaterstycket ”Lars, hans käring och dotter”. Stycket är mycket skrattretande och erhöll ett gott utförande samt belönades med starka applåder. Till sist tråddes dansen till in på småtimmarna. Ordningen var god. Olyftade vinster finnas ännu från lotteriet och böra vinstsedlars innehavare låta uttaga vinsterna inom denna månad.

 Syd-Österbotten 26.10.1926:

Ungdomsföreningsarbetet, som något försummades under den brådaste tiden, har nu tagit raskare fart. Under september månad avlade föreningen två gästbesök. Tjöck gästades den 11 september. Festen ehuru ej så talrikt besökt, till följd av rådande regnväder präglades av den bästa fest- och kamratanda i deras rymliga och hemtrevliga lokal, och får framföras ett hjärtligt tack för det vänliga bemötandet. Hoppas på snart återseende i Dagsmark ungdomshem.

Det andra gästbesöket företogs till Kalaks och Tjärlaks U. F. i Närpes den 18 sept. Det rådande fina vädret bidrog till att festen här var ganska talrikt besökt. För den uppskattning här röntes framföres ett tack. Den 10 okt. hade vi gästbesök av Ömossa u. f. Genom regnväder var festen ej så talrikt besökt som önskligt varit. På programmet, som var rikligt, må särskilt omnämnas det anslående och med intresse åhörda talet av föreningens ordf. G. Videskog. Till allmän förtrytelse avlossade några slynglar på hemvägen de omtalade revolverskotten. De är nog förut så välkända för dylikt, varför betvivlas må om skotten var avsedda för gästerna.

Syd-Österbotten 13.11.1926:

30-ÅRS FESTEN som Dagsmark ungdomsförening firade i söndags, var talrikt besökt av såväl ungdom som äldre personer, oaktat det dåliga vädret. Festen inleddes med sången ”Jag älskar min hembygd” unisont, ordf. hälsade så festbesökarna välkomna. Festtalet höll rektor J. Nyquist, som med värme och övertygelse framhöll ungdomsföreningarnas fosterländska uppgift. Följde så två föredrag av konsulenter från Österbottens Svenska Lantbrukssällskap, som för tillfället på föredragsturné voro i Dagsmark. Efter en kaffepaus sjöng hr O. Storfors solo till pianoackompanjemang. Historiken över föreningens 30-åriga verksamhet upplästes av lärare Henrik Rosenback som även skrivit den. Med en skämtsam monolog uppträdde Selim Blomkvist, varefter det togs en kortare kafferast. Sångkören ledd av kantor O. Storfors lockade därefter publiken till festsalen. Efter körsången framsade Svenska andelsförbundets sekreterare herr August Rosendahl några trevliga deklamationsbitar. Frans Agnäs berättade en munter bygdemålsberättelse. Teaterstycket ”Svartsjuka och kärlek” utfördes till allmän belåtenhet. Den stämningsfulla festen slutade med en svängom för ungdomen.

Syd-Österbotten 26.2.1927:

ÅRSMÖTE HADE DAGSMARK UNGDOMSFÖRENING

den 20 febr. Mötet var fåtaligt besökt. Det öppnades med avsjungandet av ”Var välkommen envar”. Föreningens ordf. Frans Storkull inledde mötet med att kasta en återblick över det gångna året, riktande maningsord till medlemmarna att sträva och arbeta för de goda idéerna. Att leda mötesförhandlingarna utsågs direktör V. Nylund. Till att föra protokollet utsågs stud. Rurik Nylund. Årsberättelsen föredrogs av sekr. Hulda Lillkull och framgick av denna, att föreningsverksamheten under året varit livlig samt att god anda varit rådande. Inalles har föreningen under året anordnat 9 fester däribland tre utflykter: till Ömossa den 16 maj, till Tjöck den 11 sept. och till Kalaks den 18 sept. Kassaställningen och revisionsberättelsen genomgingos och beviljades kassören och styrelsen full och tacksam ansvarsfrihet. Till ordf. för innevarande år valdes Anselm Lillkull. Förutvarande ordf. Frans Storkull, som innehaft ordförandeposten i tre år, avsade sig bestämt återval. Viceordf. blev F. Storkull. Förutvarande sekreteraren Hulda Lillkull återvaldes, likaså kassören Emil Nyholm. I styrelsen valdes: Valdemar Rosengren, Viktor Nylund, Selim Blomkvist, Valter Lindell, Evert Nyholm, Alfred Storkull, Hilma Agnäs, Elin Lillkull, Jenny Sundblom, Aina Lillkull, Julia Norén, Elna Lövdahl, Amanda Rosengren, Hulda Nyholm och Fanny Klemets. En särskild buffetsektion på 16 flickor valdes med Aina Lillkull som föreståndarinna.

För biljettförsäljningen valdes 6 gossar med Selim Blomkvist som kontrollant eller (skattmästare). Till kvinnlig överdejour valdes Jenny Sundblom och till manlig Frans Storkull. Redaktören för föreningens handskrivna tidning ”Försöka Duger” skulle väljas kvartalsvis. För första kvartalet valdes Jenny Sundblom. Till att handhava Emil Storkulls sjukhjälpsfond utsågos E. Englund, E. A. Klemets och Axel Forslin.

Revisorer blevo Frans Agnäs, Viktor Björklund och till revisorssuppleant Otto Björklund.

Ordningsmän blevo Emil Agnäs, Erik Englund, Axel Forslin, Evert Gröndahl, Frans Agnäs, Viktor Björklund, E. A. Klemets och Emil Nyholm.

Föreningen beslöt att anordna kvartalsmöten i stället för månadsmöten. Medlemmarna hava fritt tillträde till dessa möten.

Medlemsavgiften höjdes från 2 mk till 3 mk.

Syd-Österbotten 24.3.1928:

ÅRSMÖTE

hade Dagsmark Ungdomsförening senaste söndag kl. 2 e. m. Mötet öppnades med sången ”Fast liten är vår skara”, varefter till ordförande för mötet valdes herr Viktor Nylund och till sekreterare frk. Daga Kjellberg. Först upplästes års- och revisionsberättelserna, varefter styrelsen och kassören beviljades tacksam ansvarsfrihet.

Följde så val av styrelsemedlemmar. Till ordförande valdes Artur Storkull, viceordf. Anselm Lillkull, sekreterare Jenny Sundblom, kassör Hulda Lillkull. Övriga styrelsemedlemmar blev: Elna Storkull, Daga Kjellberg, Aina Lillkull, Hulda Lång, Leander Nyholm, Valter Lindell, Frans Storkull och Selim Blomkvist. Till buffetföreståndarinna utsågs Julia Norén, till skattmästare valdes Valter Lindell. Kvinnlig överdejour blev Aina Storkull, manlig överdejour blev Anselm Lillkull.

Till ordningsmän utsågos; Emil Agnäs, Valdemar Rosengren, Axel Forslin, Frans Agnäs, Artur Mitts, Viktor Björklund, Emil Nyholm och Selim Blomkvist. Vidare beslöt mötet att återuppliva idrottsföreningen. Till ordförande inom idrottsklubben valdes Frans Storkull. Övriga styrelsemedlemmar blevo Lennart Nyström, Valter Lindell och Vilho Myllyniemi. På kvällen kl. halv 8 hade anordnats en fest, men på grund av det dåliga vädret, var publiken fåtalig. Sedan tonerna av Vasa marsch förklingat, utfördes pianomusik av frk. Daga Kjellberg. En glad militärhistoria upplästes, varefter stud. Rurik Nylund utdelade pris åt dem, som deltagit i den på förmiddagen föranstaltade skidtävlingen. Efter en kort kaffepaus uppfördes teaterstycket ”Skomakar Kalle eller prästen” och sedan dansade några glada ungdomar två vackra folkdanser. Sist tråddes dansen en stund. Ordningen var under kvällen den allra bästa.

Syd-Österbotten 14.4.1928:

Fest hade Dagsmark ungdomsförening andra dag påsk kl. 8 e. m. Programmet inleddes med sången: ”Skön är våren i en ynglings hjärta”. Hälsningstalet hölls av föreningens_ ordf. Artur Storkull, fröken Daga Kjellberg framsade dikten ”Snöfrid” av Rydberg. Herr S. Kronman utförde på sitt välkända sätt violinsolo, som belönades rqed ihållande applåder. En humoristisk föreläsning uppträdde herr Selim Blomqvist med på scen, handskrivna tidningen ”Försöka Duger” uppläste fröken Jenny Sundblom, som även skrivit den. Innehållet var både lärorikt och muntert.

Efter pausen sjöngs ”Du gamla, du fria’’, fröken D. Kjellberg sjöng vackert och känsligt solo till pianoackompanjemang. Som sista nummer utfördes en dialog av studeranden Rurik Nylund och Frans Storkull. Dansen tråddes sedan med liv och lust till god musik. Ordningen var den bästa, icke en enda berusad märktes, och avslöts festen kl. halv 1.

Syd-Österbotten 27.3.1929:

Fest hade Dagsmark ungdomsförening Mariedagen. Festen inleddes med sången ”Skön är våren i en ynglings hjärta”, föreningens ordf. hälsade så alla välkomna till festen, varefter deklamation av Fannv Klemets. Handskrivna tidningen ”Försöka duger” uppläste Ines Forslin, som även redigerar den. Den innehöll såväl pigga som allvarliga bitar. ”Slumrande toner” avsjöngs unisont. Efter pausen utfördes ett teaterstycke som hette ”Sme Olas stora synd” Det var i tre akter och fick ett förtjänstfullt utförande. Dansmusiken skötte S. Kronman om. Festen avslöts kl. 12 p. n. och god ordning rådde.

Syd-Österbotten 21.8.1929:

Dagsmark UF:s lotteri.

Om lördag och söndag 24 – 25 augusti försiggår Dagsmark ungdomsförenings lotteri i samband med I skyddskårskretsens tävlingar i allmän idrott vilka äro förlagda till Dagsmark. varom hänvisas till annons på annat ställe. Lotteriet är ett förköpslotteri med 5,000 lotter á 2 mk och är det anordnat att inbringa medel till idrottsplan, som föreningen varit i avsaknad av.

Huvudvinsterna i lotteriet är en 6 pers. matservis, en större väggklocka och ett par goda skidor. Ingen vinst understiger i värde 50 mk.

Dragningen försiggår om söndag kväll å lotterifesten offentligt under myndighets kontroll. Om programmet för lotteriet må nämnas, att lördagens fest bjuder på föredrag av studeranden Bertel Forslin, solosång av fröken Daga Kjellberg, handskriven tidning och teaterstycke. Dansmusiken av S. Kronman,

Den egentliga lotterifesten om söndag kväll upptar programmet: Musik av Åbygg stråkkvartett, festtal av herr A. Nygård från Mörtmark, deklamation av fröken Kjellberg, prisutdelning från idrottstävlingarna samt dragning i lotteriet, varom nämnts. Dansmusiken av stråkkvartetten. Att observera för alla som erhållit lottsedlar till försäljning: Lottsedlarna bör likvideras eller ifall de äro osålda återsändas senast den 25 aug. kl, 8 på kvällen.

Syd-Österbotten 12.1.1939:

Dagsmark ungdomsförening höll sitt årsmöte den 8 januari kl. 14. Mötet öppnades med Modersmålets sång, varpå ordföranden Gunnar Gröndahl hälsade välkommen. Till ordförande för mötet valdes läraren Einar lind och till sekreterare fröken Hjördis Nylund.

Sedan årsberättelsen upplästs och kassaställningen delgivits, beviljades styrelsen full och tacksam ansvarsfrihet. Då ingenjör Gunnar Gröndahl bestämt undanbett sig återval, valdes Eskil Backlund enhälligt till föreningens ordförande. Övriga styrelsemedlemmar blev Hjördis Nylund, Inga Klemets, Ellen Agnäs, Elin Storkull, Einar Lind, J. A. Wester, Frans Storkull, Selim Eklund, Gunnar Gröndahö och Eskil Norrgård. Till revisorer valdes J. V. Björklund och Frans Agnäs, med Otto Björklund som suppleant. Till buffetföreståndare återvaldes Ellen Agnäs, till kvinnlig överdejour Ellen Söderkvist, samt till manliga överdejourer Ragnar Norrgrann och Yngve Söderkvist. Till redaktörer för den handskrivna tidningen ”Försöka duger” valdes Gunnar Gröndahl och Inga Klemets.

Ordningsmän blev Emil Klåvus, handlanden J. A. Wester, Bertel Krook, Runar Grans, handlanden Erik Andersson, Frans Storkull och Selim Eklund. Till chef för biljettförsäljningen valdes Gunnar Långkvist.

Efter en kaffepaus konstituerade sig den nya styrelsen, varvid till viceordförande valdes Selim Eklund, till sekreterare återvaldes Inga Klemets och till kassör Hjördis Nylund.

(Hjördis Nylund var född 1910 i Kronoby och arbetade på mejeriet i Dagsmark. I september 1939 gifte hon sig med Urho Myllyniemi från Åbackan. Efter en tid flyttade paret till Kronoby och sedan till Högbacken i Vasa, där Urho drev ett snickeri).

Ungdomsföreningens idrottsklubb höll sitt årsmöte samma dag. Som ordförande fungerade läraren Einar Lind och som sekreterare Gunnar Gröndahl. Sedan årsberättelsen och kassaställningen föredragits beviljades styrelsen tacksam ansvarsfrihet. Den nyvalda styrelsen består av ordförande och sekreterare Frans Storkull, viceordförande Eskil Backlund, kassör Bertel Krook, samt Einar Lind och Gunnar Gröndahl.

Syd-Österbotten 4.1.1941:

-Julfest firade Dagsmark ungdomsförening fjärdedag jul kl. 19.30. Festen inleddes med den välkända julsången ”Nu är det jul i min älskade Nord”, varpå hälsningstalet hölls av föreningens viceordförande Frans Storkull. Fröken Adele Långfors deklamerade förtjänstfullt ”Trots allt” av J. Hemmer och rektor J. Nyquist höll festtalet. Efter en kaffepaus uppfördes ett teaterstycke ”En beväring med tur”. Stycket fick ett gott mottagande och belönades med kraftiga applåder. Orkestern Bajanda skötte om dansmusiken till den talrika publikens belåtenhet.

-Vid årsskiftet fanns det i Lappfjärds församling 6 236 personer och det var en ökning med 15 från året innan. Under det gångna året hade det fötts 100 barn, varav 6 utom äktenskapet. 103 personer hade avlidit och den äldsta var en kvinna som var 93 år gammal. 15 personer hade avlidit i lungsot. 31 äktenskap hade ingåtts och 35 hade upplösts genom den ena partens dödsfall. I Kristinestad fanns det vid årsskiftet 3 126 personer, i Tjöck 1 484, i Sideby 3 506 och i Närpes 11 304 personer.

Syd-Österbotten 13.02.1943:

Dagsmark ungdomsförening höll årsmöte den 7 februari. Verksamheten har under det gångna året legat nere nästan helt och hållet. På årsmötet beslöt man att återuppta verksamheten. Regelbundna månadsmöten med program skulle anordnas för medlemmarna. En programkommitté tillsattes.

Föreningens styrelse återvaldes. Ordförande är Eskil Agnäs och en del andra funktionärer valdes. Sålunda valdes Edit Agnäs till buffetföreståndarinna, Else-Maj Wester kvinnlig överdejour, samt Alfons Lillsjö och Åke Klemets manliga. Redaktör för den handskrivna tidningen blev Inga Klemets.

Medlemsavgiften bestämdes till 7 mark. Mötet beslöt att genom Syd-Österbotten sända en hälsning till de medlemmar som är i försvarstjänst.

Syd-Österbotten 26.01.1950:

Årsmötet besluter bygga en ny lokal.

Dagsmark ungdomsförening höll årsmöte på söndagen. Efter avgiven verksamhetsberättelse och kassarapport beviljades styrelsen full ansvarsfrihet. Till ordförande för det kommande året valdes Nils Lillkull och i styrelsen invaldes Åke Backlund, Arne Rosengren, Einar Lind, Boris Långfors, Frans Storkull, Frida Klemets, Greta Gröndahl, Elvi Söderkvist, Eskil Agnäs och Åke Klemets.

Ledare för teaterverksamheten blev Frida Klemets, och Åke Backlund skulle uppbära medlemsavgiften, som bestämdes till 30 mk. Till ordförande för sångkören återvaldes Eskil Agnäs och till ledare för en nyinrättad diskussionsklubb valdes Åke Hemberg.

Behovet av en ny, mera ändamålsenlig föreningslokal har blivit all mera påtagligt. Beslut om nybygge föreligger sedan ett par år tillbaka. Nu går det inte mera att avsiktligen bromsa byggnadsivern. Byggmästare Forsséns skissritningar uppvisades nu för årsmötet och godkändes med smärre ändringar. Årsmötet beslöt att byggnadsplanerna skall verkställas så fort som möjligt och valde en byggnadskommitté bestående av ordförande Frans Storkull, Einar Lind, Rurik Nylund, Algot Björklund, Nils Lillkull, Karl Hemberg, Emil Nyholm och Emil Klåvus.

Ännu en kommitté tillsatte årsmötet, nämligen ett ekonomiutskott som i samråd med byggnadskommittén skall planlägga och organisera finansieringen av nybygget. Ekonomiutskottet består av ordförande Einar Lind, Nils Lillkull, Åke Hemberg, Yngve Söderkvist och Nils Nelson.

För ekonomiutskottet stod det genast klart, att för finansieringen av ett föreningslokalbygge kan man inte påräkna ekonomiskt bidrag av vare sig kommun, stat eller församling. Här återstår bara en enhet, nämligen byn och den stora allmänheten. Det är byn som skall bekosta byggandet av en egen lokal för sina egna andliga och kulturella behov.

Går det att få byns folk enat om den uppgiften? Ja, om vi återgår till det gamla tankesättet och igen tar till heders på fullaste allvar våra fäders lystring: ”All som en, som dagsmarkan”!

Syd-Österbotten 18.11.1954:

Enighet och offervilja gav Dagsmark uf ståtligt samlingshus.

Invigningen av ett nytt förnämligt ungdomsföreningshem är väl om något ett bevis för att det fortfarande finns initiativkraft, framtidstro och offervilja på den finlandssvenska landsbygden. Och det märkliga är att det är en så pass liten by som Dagsmark som svarar för byggprestationen. Och ännu märkligare är att den stora byggnaden fåtts till stånd med frivillig arbetskraft. Men så är ju Dagsmarkborna kända för att hålla ihop när det gäller gemensamma intressen.

I debatten om finlandssvenskarnas framtid har man ställt frågan var de svagaste positionerna finns. Dagsmark har för sin del gett en fingervisning om att det nog är på andra håll än den sydösterbottniska landsbygden som försvaret borde sättas in. Invigningshögtidligheterna på söndagen blir inte bara en högtidsstund för byns egna invånare, de blir samtidigt ett manande och hoppingivande inlägg i debatten om de finlandsvenska stammarnas fortbestånd i detta land.

Hösten 1950 satte man i Dagsmark igång med grundgrävningen för bygget och samtidigt gjorde byggmästare Forssén de första utkasten till ritningar för ungdomshemmet. Byggnaden är delvis uppförd i två våningar. Den första våningen består av en rymlig hall, serveringsrum, kök, förvaringsrum och en festsal som är 16 x 10 meter. I den andra våningen finns en ljus och rymlig mindre sal jämte hall, som är reserverad för byns marthor, rum för föreningssammankomster samt ytterligare tre rum i vilka telefoncentralen skall inrymmas.

Bygget har till övervägande del fått till stånd på frivillighetens väg. Byborna har utfört 1,250 gratisdagsverken, som i pengar överstiger en miljon mark. Dessutom har utförts 250 hästdagsverken, motsvarande 75,000 mark, samt bil- och traktorkörslor till ett värde av 30,000 mark. Bönderna i byn har givit 450 stockar, värda i pengar 324,000 mk och vidare har spannmålsinsamlingen inbragt 130,000 mk.

Det största bidraget till bygget har ungdomsföreningen erhållit av Dagsmark andelsmejeri, som tillskjutit 550,000 mk och dessutom fick föreningen ur mejeriets skog hugga ca 700 stockstammar till ett uppskattat värde av c. 300,000 mk.

Den skuld föreningen häftar i då den stora byggnaden nu står färdig uppgår endast till 600,000, ett talande bevis för vad offervilja och enighet kan åstadkomma.

Invigningsfesten börjar på lördag med teaterafton och dans till Jam-Sessions toner för att fortsätta på söndagen kl. 20. Festtalet hålls av rdm Verner Korsbäck.

Syd-Österbotten 30.12.1954:

Fjärdedag jul anordnade Dagsmarks ungdomsförening sin julfest. Föreningens ordförande Åke Grans höll hälsningstalet och Else-Maj Hemberg sjöng vacker solosång. Festföredraget hölls av läraren Einar Snickars, som utgående från Betlehemsstjärnan talade om företeelser i stjärnrymden, astronomiska och astrologiska spörsmål. Programmet upptog för övrigt deklamation, dragspelssolo och luciatablå. God ordning och feststämning var rådande.

Syd-Österbotten 16.2.1956:

I tidningen finns ett långt referat men som nästan uteslutande handlade om personvalen. Boris Långfors blev vald till ordförande med slutna sedlar och på styrelsemötet efteråt valdes Stig Rosenback till kassör och Göta Lindell till sekreterare. Det beslöts också att byggnadsnämnden med Frans Storkull i spetsen skulle se till att den nya lokalen blev målad till sommaren.

Österbottniska Posten 13 november 1970:

Dagsmark uf hyr ut till Viihdeohjelma om avtalet passar.

Nej, vi har inte bestämt oss slutgiltigt om Viihdeohjelma skall få hyra vår lokal, säger Kurt Backlund, ordförande för Dagsmark uf. Deras representant Helge Rönnholm skall komma med ett kontraktsförslag i slutet av veckan och först då avgör vi frågan.

Men Dagsmark uf har redan i princip beslutat att Viihdeohjelma får hyra lokalen åtta till nio gånger i vinter bara kontraktet kan accepteras. Firman skulle betala 300 mark i hyra för varje danskväll.

Denna 300 mark blir den enda inkomst föreningen får av danskvällarna.

-Vi tycker i alla fall att vi får mera på det här sättet än genom det samarbetsorgan som förslagits, säger Backlund.

Enligt det förslag uppgjorts av ringen skulle Lappfjärd uf få 51 procent, Dagsmark 14, Tjöck-Påskmark 14, Brahegården 7, Korsbäck 7 och Härkmeri 7 procent.

Det förslaget accepterades inte av Dagsmark, men ringsekreteraren Per Thomasfolk uppger att de andra föreningarna ändå kommer att bilda samarbetsorganet – utan Dagsmark.

Direktör Rönnholm har uppgett att Viihdeohjelma tänker köpa mark av en ungdomsförening cirka 15 km söder om Vasa vid riksåttan och där bygga en s.k. dansbubbla. ÖP kontrollerade hos de aktuella föreningarna Hoppet, Vikby, Tölby, Solf och Pörtom men ingen av dessa föreningar säger sig ha planer på att sälja mark åt Viihdeohjelma.

Syd-Österbotten 1977:

Tor-Erik Rosenback ny uf-bas i Dagsmark.

Till nt ordförande för Dagsmark ungdomsförening valdes vid årsmötet på söndagen Tor-Erik Rosenback. Till viceordförande valdes Torolf Lindfors och till sekreterare John Backlund. Övriga i styrelsen är Kurt Vikfors, Ann-Christine Heinonen, Kristina Berg, Christina Norrvik, Ruben Ånäs, Marianne Klemets, Eva Grönlund och Roger Lundell.

Ur verksamhetsberättelsen för 1976 kan nämnas att föreningen ordnat 17 danstillställningar, därav 9 gammeldanser, samt en julfest. Den 12 april fyllde föreningen 80 år och jubileumsfest hölls den 12 december med bland annat sång, tal och uppträdanden. Under året spelades det bingo 33 gånger. Föreningen gjorde också en resa till Odlingens vänner på Åland, samt ett besök på Vasa Teater. Ungdomsklubben har även haft en regelbunden verksamhet med bland annat diskodanser och spelkvällar. Verksamheten för det kommande året kommer att fortsätta som förut med tyngpunkten lagd på bingo och ungdomsverksamhet. Dessutom beslöt man att uppta motionsskidning i sin verksamhet.

Mötet som besöktes av ett trettiotal medlemmar leddes av avgående ordförande Stig Rosengren.

Syd-Österbotten 1979:

Dagsmark uf planerar renovering.

Det skall byggas innetoaletter på Dagsmark Uf:s lokal. Finansieringen sker tillsvidare medelst banklån men föreningen har gott hopp om att erhålla renoveringsbidrag från staden i nästa år. Det här beslöt ett enigt årsmöte i Dagsmark för någon tid sedan. Placeringen av innetoaletterna diskuterades livligt och till slut kunde man enas om att nuvarande damrummet och en del av hallen utanför är det lämpligaste stället.

För att få ned renoveringskostnaderna beslöt mötet också att det mesta arbetet skall göras på talko – det är bara själva rörmokararbetet som ges åt fackmän. Alf Lind och Bengt Gröndahl har fått i uppdrag att leda och övervaka arbetet och de hoppas att föreningens medlemmar sluter upp när det blir aktuellt.

Själva verksamheten diskuterades också. Föreningen fortsätter med gammeldanserna i traditionell stil, bland annat på Långfredagskvällen kommer Kvevlas Spelmansgille på besök och på Valborgsmässoafton blir det troligtvis bordsbeställning. En kommitté har tillsatts för att närmare diskutera danserna. Några ungdoms- eller diskotekdanser är inte aktuella och inte heller något bingospel. En talkokommitté tillsattes också och deras första uppgift är att få gårdsplanen i skick. Flaggstången börjar också bli till åren och bör förnyas.

Ordförande John Hammarberg återvaldes för det kommande året. Alla 20-talet närvarande stödde återvalet. På styrelsemötet som hölls senaste söndag valdes Mikael Nelson till viceordförande, Hans-Erik Norrvik till kassör och Lasse Backlund till sekreterare.

Syd-Österbotten 28.2.1981:

Dagsmark kämpar med inre likgiltighet.

En allmän likgiltighet för de gemensamma ärendena tycks ha brett ut sig i Dagsmark. I höstens kommunalval lyckades man inte få in någon egen representant och betecknande nog anses det misslyckade försöket att utse en ny uf-ordförande på torsdagskvällen också hänga samman med den bristande samhörighetskänslan i byn. Vid årsmötet diskuterade man dessa problem och rent allmänt talar man nu om en kris och att en uppryckning behövs.

Som ett första led i att åtminstone försöka rycka upp ungdomsföreningen valde man en helt ny styrelse, men misslyckades i försöket att utse en ny ordförande. Valda blev Torolf Lindfors, Tor-Erik Rosenback, Kaj Lundell, Stig Rosengren, Per-Erik Englund, Mikael Gröndahl, Kurt Backlund, Ann-Charlotte Björklund, Fredrik Grönlund, Bernt Berglund och Anette Rönnlund. Därtill valdes sex suppleanter.

Föreningen kommer att vara tvungen att utföra smärre renoveringar med anledning av de nya byggkraven. Bland annat måste man installera en ny dörr och iordningställa nödbelysningen. Åtgärderna är inte så stora, men kostar i alla fall och föreningen anser sig ekonomiskt trängd.

Det senaste årets tillställningar har inte gått så bra och nu behövs det nya, fräscha idéer av den nya styrelsen. De fyra ungdomsdanser som man haft under året har gått med förlust och man måste överväga om det lönar sig att fortsätta med dem. Gammeldanserna kommer man dock att fortsätta med.

Syd-Österbotten 11.7.1998, artikel skriven av redaktör Benita Hansas:

Dagsmark uf inviger sin lokal – skulle säljas 1969.

1996 är ett år som dagsmarkborna sent skall glömma Det var det året byns anrika ungdomsförening skulle fira sitt 100-årsjubileum med pompa och ståt.

Men ödet ville annorlunda. Den 9 maj brann byns drygt fyrtioåriga ungdomslokal ner till grunden och skrinlade därmed alla festplaner. Efter att den första chocken lagt sig, samlade byborna dock till ett snabbt rådslag.

-Hela byn engagerade sig. Alla var eniga om att en ny lokal snabbt skall byggas, erinrar sig byggmästare Kurt Backlund, ordförande för den byggnadskommitté som på ort och ställe utsågs.

I dag kan han och de övriga dagsmarkborna glädjas över en ny ungdomslokal, som vad storlek, arkitektur och inredning beträffar saknar motstycke i vår region. Utöver sedvanliga utrymmen finns i byggnaden också en bastu med ett gemytligt brasrum.

Lördagskvällens danstillställning förväntas dra en stor danspublik, likaså söndagens invigningsfest där europaparlamentarikern Astrid Thors festtalar. I övrigt blir festprogrammet sång- och musikbetonat med några dansinslag.

Den nya uf-lokalen är lika stor som den nedbrunna – 788 kvm – och invalidanpassad. Köket är toppenmodernt utrustat och uppvärmningen planerad så att varje rum kan värmas upp enskilt.

Men smakar det, så kostar det. Byggnadskostnaderna har stigit till 4,5 miljoner mark. Tack vare en hyfsad försäkring, gedigna talkoinsatser och en del donationer har vi klarat av den ekonomiska biten, konstaterar Backlund.

Lokalen skulle säljas.

Själv femtiotalist har han hunnit uppleva uf-dansernas uppgång och nedgång. Dagsmark uf gick igenom sin skärseld på 1960-talet. Ur protokollen framgår att byborna år 1969 var beredda att avyttra lokalen för 1,2 miljoner gamla mark till ett rikssvenskt företag, som visade intresse för att etablera sig på orten.

Stadens industrialiseringsnämnd gick i spetsen för initiativet, som likväl rann ut i sanden – något som byborna snart hade anledning att glädjas över. Bak hörnet väntade nämligen bättre tider. Danserna i Dagsmark blev snabbt populära.

-Fram till mitten av 1970-talet drog danserna i Dagsmark fullt hus, minns Backlund. Också bingokvällarna var populära. Men idag är allt annorlunda. Små dansplatser klarar sig inte i konkurrensen med de stora danspalatsen.

Men så bygger Dagsmark uf av idag inte heller sin verksamhet enbart på danstillställningar. Lokalen är tänkt som en samlingsplats för olika aktiviteter och olika åldersgrupper i byn. Marthaföreningen har till och med ett eget utrymme i lokalen.

Sommarens höjdpunkt i den nya lokalen, som i likhet med den första lokalen, bär namnet Majbo, blir Barnens dag den 2 augusti. Själva Pippi Långstrump från Stundars har lovat infinna sig för att roa barnen. Från Nådendal väntas en uppsättning mumintroll. Och populära Sås och Kopp kommer att bidra till stämningen och underhållningen.

Och för att försäkra sig om att alla barnen skall ha roligt har arrangörerna också ordnat med ponnyridning, levande djur, tävlingar, en lokal variant av Spice Girls, tivoli och en sevärd clown.