Släkten Klemets i Dagsmark.

Denna släktutredning är uppgjord av ”Dal” Eva Grönlund, född på A-sidon men bosatt i Vasa. Eva dokumenterade de 10 första generationerna som publicerades första gången på denna hemsida år 2014. Inga-Lill Sandström har bidragit med vissa uppgifter.I slutet kan du hoppa vidare till själva utredningen om släkten Klemets, som börjar runt år 1800.

Första generationen:

Clemet. Han beräknas ha varit född ca 1480.  Klemets hemman var beläget mitt i byn nedanför dagens skola.

Klemets 1

Jordeboken 1546, s.148 Närpes Sockn. I Daxmarck fanns 2 skattebetalande bönder, Olof Nilsson och Måns Clemetsson.

Från år 1540 finns bevarade dåtida ”skattekalendrar” som kallas jordeboken och där antecknades bönderna enligt kommun och by. Dagsmark hörde till Närpes socken på den tiden. Det finns inga uppgifter om hur många personer som bodde i gårdarna utan man var endast intresserad av personernas beskattningsbara egendom.

Andra generationen:

Clemets son hette:

Måns Clemetsson. Han var bonde på Clemets fram till 1557. Om honom finns det mera uppgifter tack vare att han var bondeseglare och seglade till Stockholm med varor. I tullräkenskaperna för år 1556 framgår att Måns förde smör, gäddor, idar, näverklovar och 3 båtar med sig till Stockholm.

Bondeseglationen handlar om den handel och sjöfart som bönderna i Österbotten bedrev med egna fartyg. Mellan åren 1540-1600 fanns det fem bondeseglare från Dagsmark. Deras resor gick längs kusten söderut och över till Stockholm och de seglade i skeppslag tillsammans med bondeseglare från Lappfjärd. I dokumentet över Måns Clemetsson står att han var skeppare i Lappefjell.

Med på hemresan från Stockholm hade bondeseglarna viktiga varor. T.ex salt var nödvändigt för kött och fisk som skulle förvaras. Tyger var också begärliga varor.

Klemets 2

(Axplock 3, Närpes släktforskare, s. 30)

1 lispund = 8,5 kg

1 kloff (näverklove) = packe av näver lagd mellan störar och hopbunden med vidjor

Tredje generationen:

Måns Clemetssons son hette:

Olof Månsson. Han var bonde i Dagsmark år 1562. Han var också nämndeman. År 1562 var även han bondeseglare.

Fjärde generationen:

Olof Månssons son hette:

Måns Olofsson. Han var bonde 1569 och fram till omkring 1617. Han var nämndeman från 1577. I silverskatteregistret från år 1571 framgår att Måns var en förmögen bonde. Han hade 35 mark i kistbottnen, 3 lispund koppar, 5 hästar, 20 kor och 24 nöt. Egendomen hade ett värde på 406 mark, vilket var mycket år 1571.

Korna på 1500 och 1600-talet var små, omkring hälften mindre än dagens kor. Av de 5 hästarna som han ägde var också några fålar.

Måns hade en bror som hette Lars Olofsson. Han var bondeseglare till Stockholm år 1592 och 1593.

Måns Olofsson hade två söner:

Olof Månsson Klemets

Lars Månsson Klemets

Olof Månsson var född ca 1584 och var bonde på Klemets hemman 1620 till 1635. Han hade får, en fåle, en häst och 7 kor år 1635. Olofs änka Anna Eriksdotter hade hand om Klemets hemman år 1638 och 1639 (Jordeboken år 1636). Olof och Anna hade en son som hette Mickel. Hans fortsatta historia är obekant.

Efter Olofs änka var det Måns Olofssons andre son Lars Månsson som blev bonde på hemmanet.

 Femte generationen:

Lars Månsson Klemets var storbonde på Klemets hemman åren 1639-1673 (Österbottens södra fögderi jordeböcker 1638-1673). Han odlade råg och korn, och hade en egen skuta med vilken han skeppade varor till Stockholm. Han hade samarbete med kyrkoherden Anders Kempe i Lappfjärd och de sålde fisk, tjära och smör direkt till Stockholm. Reglerna var sådana att all utförsel av varor skulle ske via en stad och närmaste staden var Vasa som hade grundats 1606. Också de varor som fördes med hem från Stockholm skulle tullas i Vasa, men Lappfjärds- och Närpesbönderna motsatte sig den extra omvägen och lämnade varor otullade. Att fuska med tullarna ledde till stora böter och därför fanns det ett uppenbart behov av en handelsstad på närmare håll.

År 1639 åtalades och dömdes Kempe i tingsrätten för brott då han lämnat varor otullade. Han fick 40 mark i böter, hälften av godset tillföll kronan och andra halvan Vasa stad. Detta ledde till osämja mellan Kempe och Månsson som ju hade varit i bolag om handeln, och år 1641 anlitades länsmannen i Närpes samt en nämndeman för att lösa tvisten.

Lars Månsson Klemets som riksdagsman

1641 och 1642 var råg- och kornskördarna dåliga i Österbotten. Skatter och pålagor som kronan krävde blev betungande för bönderna. På hösten år 1643 blev Lars Månsson Klemets från Dagsmark och Mårten Mårtensson Jut från Lappfjärd valda att delta i riksdagen i Stockholm. Med kom också Mårten Knutsson (Bengs) från Rejpelt, Vörå och en man från Lillkyro. De lämnade in ett besvär till den riksdag som inleddes den 3 oktober. I besväret klagade de på att det i tre år hade varit svårt då vårsådden inte lyckats och också av höstsäden blev det dåligt resultat. Nöden var stor. Ingen hade något att undsätta den andra. Lanttågsgärden (extra skatt) krävdes av bönderna för två år, men uppbördsmännen gillade inte den säd som skördats. Bönderna såg ingen annan utväg än att nödgas svälta ihjäl. De anhöll därför att få föra sina varor till den ort där det gick att sälja dem d.v.s. till Stockholm.

Regeringens svar på böndernas besvär var tyvärr intetsägande. En liten personlig uppmuntran fick de. De erhöll fri skjuts hem.

Lars Månsson Klemets utsågs sedan år 1649 att på Närpes och Lappfjärds socknars vägnar föra fram en ansökan om att en stad skulle grundas på Koppö. Han reste till Åbo för att förhandla om Kristinestads grundande. Per Brahe som var generalguvernör i Finland grundade Kristinestad år 1649.

Tingsprotokollet från Närpes och Lappfjärds socknar från slutet av 1649:

”Ibland allt annat förefallande saker och ärenden åsatte tinget de 12 i nämnden tillika med hela tingslaget var för sig uti en mun skade och begärde ett attestation och bevis av rätten att söka ödmjukligen och underdånigt Grevlige nådes excellentia högvälborne herr riksdrotsen och general gubernatorn på det … täcktes efterlåta att en stad uti deras socken på Kopöö funderas och upprättas, vilket allmogen och gemene man endräkteligen anammade, att med första öppna vatten … begynna skulle, orsaken förebärandes är långt till städer och mycket besvärligt deras handelsgods framföra, vilket i Vasa stad för den myckenhets skull som där faller ganska ringa åtgår eller gäller, och således ringa fördel där om hava.

Oavsett vilken roll detta brev, som vårvintern 1649 skulle avgå till Per Brahe, hade för grundandet av Kristinestad samma år, så är det onekligen en ny företeelse att en ekonomiskt aktiv och handelsdrivande allmoge ber om att få en stad på sitt område.” (Plöjande borgare och handlande bönder. Mötet mellan den europeiska urbana ekonomin och vasatidens Sverige. Åke Sandström Stockholm 1996, s.71.)

Vid vintertinget 1658 åtalade löjtnanten Mårten Böökman bonden Lars Mågnsson Klemets i Dagsmark för att han med hugg och slag motsatt sig att löjtnanten skulle få utmärka oxar till utlagor. Lars Månssons son Lars Larsson hade sedan fört penningar till Lappfjärds by för utlagorna. Lars Larsson hade gått över bron till andra sidan ån och skällt löjtnanten till ”rövare och rappare”. Löjtnanten hade gått efter honom och skjutit med löst krut Lars Larsson under armen med pistol, så att förladdningen något skadat honom. Sannolikt avskedades löjtnanten för sin självrådighet.(Lappfjärds historia andra delen, 1952, s.167).

Sjätte generationen:

Lars Månsson Klemets son:

Lars Larsson f. ca 1630 var bonde 1663-1690 och nämndeman 1658-1693. Han var gift med Walborg Olofsdotter f. ca 1640.

Det var denne Lars Larsson Klemets som tillsammans med sina barn byggde den första kvarnen vid Klemetsforsen i mitten på 1600-talet. När barnen blev vuxna så delades hemmanet mellan Anders Larsson Klemets och hans bror Henrik Larsson Klemets, senare Nyy och från år 1705 Båsk eller Ny. Vid tinget i Lappfjärd krävde då den yngre brodern Henrik att han skulle få ”en halv del med Anders uti Sågqwarnen, vartill han värke jämte honom tillskaffat”. År 1696 tilldömde tinget Henrik sin andel i kvarnen.

Om du vill läsa mera om klyvningen av Klemets hemman i slutet av 1600-talet, så klicka HÄR! Där finns också mycket annat att läsa.

Barn till Lars och Walborg:

-Anders Larsson Klemets

-Gertrud Larsdotter Klemets

-Margareta Larsdotter Larsdotter

-Henrik Larsson Båsk ( ½ mtl, använde namnet Nyy och 1705 vid Båsk el Ny. Han var bonde 1694-1712. Han var gift med Valborg Larsdotter.

-Matts Larsson Klemets

-Karin Larsdotter Klemets f 1669, d. av ålderdom 1761, 92 år (gamla pigan)

-Lars Larsson Klemets

-Måns Larsson Klemets

Sjunde generationen:

Anders Larsson Klemets var bonde 1694-1724 och nämndeman 1698-1730. Klemets hemman delades genom klyvning år 1694 så att Anders Larsson fick ½ mtl och behöll namnet Klemets. Han var gift med Maria Markusdotter Storkorck eller Lång, d. 04.02.1750. Anders dog 1736.

Barn till Anders och Maria:

A) Lars Andersson Clemes1686, d. 20.8.1755 (69 år)

B) Anders Andersson Clemes 1688 begravd 13.9.1778 (90 år)

Matts Andersson Clemes

Måns Andersson Clemes

Margareta Andersdotter Clemes

Karin Andersdotter Clemes

Anna Andersdotter Clemes

Hendrik Andersson Clemes

Åttonde generationen:

A) Lars Andersson Clemes föddes 1686 och var bonde på på Klemets 1724-1755. Lars dog 20.8.1755, 69 år. Han var gift med Walborg Mickelsdotter Storkull, f. 1696, d. 25.3.1778, 82 år. Lars bror Anders och dennes hustru bodde också på hemmanet.

Lars och Walborgs barn:

Maria Larsdotter Clemes  född 23.7 1726. Begravd 22.7 1801, 75 år gammal. Gift  med bonden Johan Persson Lillkull f. 1718. Död 1788, 70 år gammal. Genom sonen Carl Johansson f. 1751 och dottern Anna Johansdotter f. 1757 har Maria Larsdotter Clemes otaliga ättlingar.

Lars Larsson Clemes f. 8.10.1727, d. 25.4.1796 (69 år), g. Margareta Johansdotter Småträsk född 17.4.1736, d. 16.3.1810, (74 år). Vigda 16.12.1756 i Dagsmarcken. År 1755 delade denne Lars Larsson hemmanet med sin bror Hindrik, så att de fick 1/3 mantal var och enligt lärare Lind så flyttade Lars Larsson sin gård ner till ”Utklemets”, det ställe som i dag kallas Andesas eller Mattas-Lennatas.

Hindrik Larsson Clemes f. 27.1.1730 g. m Maria Matiasdotter f.1735

Anna Larsdotter Clemes f.1742,begravd 16.3.1800, 59 år, vigdes 8.12.1763 till Matts Mattson Storkull, f.1739, begravd 15.2.1801.

Efter syskonen Lars Larsson Clemes f. 8.10.1727, Hindrik Larsson Clemes f. 27.1.1730  och Anna Larsdotter Clemes f. 1742 finns idag ett stort antal ättlingar.

B) Anders Andersson Clemes 1688 begravd 13.9.1778 (90 år) g.m Maria Peersdotter f. 1709, d. 13.2.1774

Barn:

Erik Andersson f. 1740

Matts Andersson f. 1742, d. 10.5.1767, 25 år

Anders Andersson f. 3.11.1745, d. 6.11.1808 i Lappfjärd g.m Maria Jakobsdotter

Klockars, Lappfjärd, f. 20.3.1755, d. 19.12.1822 (finns i ”Släkten Klockars” s.310)

Catharina Andersdotter f. 15.11.1754. Piga i Bötom, d. 8.10.1781 i Bötom 27 år

Nionde generationen:

Hindrik Larsson Clemes eller Henrik Larsson Klemets f. 1730, d. 1818 var gift med Maria Mattsdotter f. 1735, d. 1801 och de var bönder under tiden 1755-1790 på 1/3 mantal och enligt lärare Lind så flyttades gården till Bränn Klemets, alltså bredvid nuvarande folkskolan. Enligt läraren så skulle ”Klemes-Kalle” Ragnas ha berättat om hur det gick till då Henrik skulle dela sitt hemman mellan sina söner:

”Då fadern Henrik Larsson skulle dela hemmanet mellan sönerna Matts och Anders sprang Anders ut och gömde sig i en åkertrumma. Han ville ej ha något hemman. Då gav fadern honom ett stort torp ”Strandtorpet”. Men hans efterkommande skötte ej om pappren, utan det föll tillbaka till hemmanet.”

Det var nog det här ”Strandtorpet” som sedan övertogs av Josef Andersson Storkull (f.1837), som alltså var far till ”Strand” Erland Storkull och deras ättlingar har kallats för ”Strand” sedan dess.

Henriks och Marias barn:

Matts f. 1763 som övertog hemmanet

Anders f. 1766, som blev torpare på Klemets hemman på det så kallade Strandtorpet nere vid ån.

Maria f. 1771.

Tionde generationen:

Matts Henriksson Klemets f. 1763, d. 1844 var gift med Lisa Persdotter Svartti, f. 1764 i Storå, d. 1846 och de var bönder under tiden 1790-1820 på 1/3.

Matts och Lisas barn:

Anders, f. 1787, d. 1788.

Maria, f. 1790, gift Finne

Henrik, f. 1793 som övertog hemmanet, se tabell 1!

Margaretha, f. 1796

Johan, f. 1880, d. 1820

Erik, f. 1895, d. 1810.

Själva släktutredningen om Klemets börjar här med Henrik Mattsson Klemets, f. 1793 och vill du fortsätta så klicka HÄR!