Byggmästaren Emil Storkulls sjukhjälpsfond.

Sammanställt av Lasse Backlund i september 2019:

Emil Storkull föddes den 30 september 1887 och han var son till bonden Josef ”Koll-Josip” och Anna Greta Storkull som bodde på Brobackan. Hans hem stod fram till storskiftet vid Milantå bakom Mylläris gård. Som yngsta son i familjen utbildade han sig till byggmästare på Industriskolan i Vasa. Efter utbildningen började han arbeta bland annat åt sin bror Viktor Nylund, som år 1909 fick uppdraget att bygga den nya skolan i Dagsmark. Det var Emil som skötte det praktiska med byggandet och Viktor tackade honom efteråt för ett väl utfört arbete.

Byggmästaren Emil Storkull, ca 1910.

Emil Storkull gjorde år 1908 också ritningar till brodern Erik Englunds gård i Palon, då den skulle flyttas från Brobackan upp till Palon. Möjligtvis så gjorde han också ritningen till den affärsbyggnad som hans bror Josef Henrik Storkull byggde år 1916. Troligtvis hade han också ett finger med i spelet då Dagsmark Ungdomsförening köpte bondgården av Maja Klemets och när den sedan byggdes om till ungdomshemmet ”Majbo”.

Redan då folkskolan byggdes så insjuknade Emil i lungsot och han vårdades till och med på sanatoriet i Nummela. Högåsens sanatorium var inte ännu byggt när Emil var sjuk.

Bland det sista Emil gjorde i livet var att skriva ett gåvobrev på 500 mark åt Dagsmark Ungdomsförening. Den tiden var 500 mark en stor summa och enligt valutaomräknaren så skulle det år 2018 motsvara närmare 2 000 euro. Gåvobrevet lyder så här:

Gåvobrev.

Härmed överlämnar undertecknad åt Dagsmark Ungdomsförening en summa av femhundra (500) mark, vilken summa bör förvaltas enligt följande grunder:

Av summan bildas en fond, benämnd ”Emil Storkulls sjukhjälpsfond” varav endast tre fjärdedelar (3/4) av den årliga räntan utbetalas till medellösa sjuka inom Dagsmark by för förbättrande av deras hälsa, och bör fondens förvaltningsråd noggrant kontrollera att det utgivna beloppet användes till sagda ändamål. Resten av räntan lägges årligen till kapitalet.

För fondens förvaltning utser Ungdomsföreningens bestyrelse ett förvaltningsråd bestående av 3 personer, vilka väljas för 3 år i sänder och vilka i enlighet med fondens syftemål fördelar räntemedlen.

Ifall Ungdomsföreningen skulle upphöra med sin verksamhet äger lärarpersonalen vid byns folkskola rätt att utse medlemmar i förvaltningsrådet.

För fonden bör årlig redovisning avges.

Dagsmark den 4 februari 1912.

Emil Storkull

Såsom för ändamålet tillkallade och på en gång närvarande vittnen intygar undertecknade att Byggmästaren Emil Storkull i vår närvaro med sunt och fullt förstånd och av fri vilja underskrivit förestående gåvobrev och för oss förklarat detsamma utgöra hans yttersta vilja.

Dagsmark, som ovan,

J. J. Wadström och  Ida Wadström

Gåvobrevet var alltså undertecknat 4 februari 1912 och 4 dagar senare avled Emil Storkull, ogift och barnlös, endast 24 år gammal. Förutom föräldrarna lämnade han efter sig också bröderna sågägaren Viktor Nylund (1873-1936), handlanden Josef Henrik Storkull (1875-1931), handlanden Erland Norén (1877-1965) och bonden Erik Englund (1880-1948). Emil hade också 4 syskon som dog i unga år.

Dagsmark ungdomsförening förvaltade kapitalet och delade årligen ut hjälp åt behövande. Vart tredje år utsåg föreningen förvaltare, som brukade vara folkskolans lärare. någon nära släkting eller annars betrodd person. Det är tillsvidare oklart när fonden upphörde och vad som då skedde med medlen.

Emil Storkull närmare kameran, vårdades på sanatoriet Röykkä i Nummela och det gällde att vistas så mycket som möjligt ute i friska luften. Sanatoriet som låg långt ifrån övrig bebyggelse är i dag i dåligt skick men är tänkt att bli en förläggning för asylsökande flyktingar.
Så här såg Koll-gården på Kårkbackan ut år 1908 fotograferad från väster av Viktor Nylund. På fotot Viktors bröder byggmästaren Emil Storkull och den blivande bonden Erik Anders som år 1910 bytte namn till Englund. Till höger husbonden ”Koll-Josip” och hans Anagret. Virket i förgrunden skulle användas på det nya stället i Palon.
Så här såg fasaden ut ner mot byn. Ritningen över fasaderna är konstnärligt utförda och vackert färglagda. Trots att det inte fanns några bostadsrum på vinden, så var huset försett med någonting så ovanligt som en balkong, troligen den första i Dagsmark. Ritningen gjordes av Emil Storkull.