Andelshandelns filial i Dagsmark.

Uppgjort av Lasse Backlund år 2014. Kompletterat i oktober 2016.

Grundandet av Lappfjärds Andelshandel.

I början på 1900-talet tog Pellervosällskapet initiativ till bildande av handelsbodar på andelsgrund, alltså där kunderna också är delägare. Tidigare hade det funnits endast privata handelsmän med butiker runt om i kommunen. Lantmannagillet i Lappfjärd tog därför initiativ till grundandet av en andelshandel också här. År 1907 valdes en styrelse med uppgift att värva medlemmar, men arbetet gick trögt i början.

De äldre bönderna var rädda för att andelslaget kunde medföra förluster för medlemmarna. De hade i färskt minne de stora förluster som bönderna lidit genom fartygsbyggen och sjöfartsföretag och som blivit avskräckande exempel på ekonomiska sammanslutningar för bönder. Rederiet med bonden Johan Ebb som huvudredare hade ju förorsakat sådana förluster att flera bönder måste gå från hus och hem i sviterna efter konkursen i början av 1880-talet. I samma veva var det också många andra mindre fartygsföretag som gjorde konkurs.  De yngre bönderna såg inga risker med andelslaget utan valde 10 personer att värva medlemmar. Den drivande kraften bakom det här projektet var bonden Viktor Rosenstedt från Perus, han blev vald till ordförande i andelslaget där medlemmarna hette Selim Porander, Henrik Bergkulla, Axel Klåvus, Alfred Ulfves och Johan Björmans.

Den 7 juli 1907 hade styrelsen fått ihop de erforderliga 250 medlemmarna och så uppgjordes stadgar och så lediganslog de tjänsten som föreståndare.

Projektet avancerade snabbt och redan den 4 augusti inköptes Lampikoskis hemman söder om Lappfjärds å på Ulfves hemman för 8 500 mark med byggnader, åkrar och skogsmark. För att finansiera detta såldes direkt en del av skogen för 4 600 mark men kvar blev lokal för butiken och bostad åt personalen och magasin för varorna.

18 augusti 1907 öppnade affären med föreståndaren Alarik Hannelius. Början blev ekonomiskt svår eftersom fel varor köpts in och det ekonomiska resultaten blev dåligt. En som ändå inte gav upp var styrelseordföranden Viktor Rosenstedt, bland så här skrev han i årsberättelsen för år 1909: ”…ty en andelshandel i Lappfjärd måste gå, huru svårt det än skulle synas”. Signaturen ”Lappfjärding” skrev i en artikel i Samarbetet om problemen i början, vill du läsa artikeln så klicka HÄR!

Första årets försäljning blev 19 897 mk men redan 1917 var försäljningen uppe i 91 539 mk.

Efter en tid beslöts att det skall byggas en ny affärsbyggnad och ritningar för denna uppgjordes av byggmästaren Otto Ivars. Den nya butiksbyggnaden stod klar 17 december 1922 och blev att kosta 166 316 mark. Det året var omsättningen redan uppe i 738 291 mark.

På bilden den nybyggda affären, som öppnades i december 1922. Bakom affären syns Starkes mejeri som senare byggdes om till kommunalläkargård.
På bilden den nybyggda affären, som öppnades i december 1922. Bakom affären syns Starkes mejeri som senare byggdes om till kommunalläkargård.

Viktor Rosenstedt var ordförande fram till 1939, alltså i hela 32 år. Han ville då lämna över ansvaret åt yngre, trots att flera medlemmar ville att han skulle fortsätta. Han blev rikligen avtackad av Andelshandeln för långvarigt och troget arbete. År 1926 fick han Centrallagets förtjänstmärke. Styrelsemedlemmen Selim Porander var till stor hjälp, han satt som medlem i hela 34 år.

Så här såg den nyrenoverade huvudaffären ut, som då ansågs vara en av de modernaste i nejden.
Så här såg den nyrenoverade huvudaffären ut, som då ansågs vara en av de modernaste i nejden.

Huvudaffären i Lappfjärd totalrenoverades och öppnades 14 december 1951, saneringen hade kostat 522 000 mark men försäljningen då var redan över 50 miljoner mark. På bilden den nyrenoverade butiken.

Flera filialer öppnades  runtom i Lappfjärd bl.a. Norra filialen öppnade 1920, Mejerifilialen 1929, Lålbyfilialen 1936.

Så här såg den första filialen ut som Lappfjärds Andelshandel öppnade i Perus.
Så här såg den första filialen ut som Lappfjärds Andelshandel öppnade i Perus.

Även i Perus öppnades en filial år 1924 mittemot Viktor Rosenstedts hemgård. Det här var Viktor och Emma Ragnäs hemgård, som de sålde till Andelshandeln. De flyttade själva till Starrängen men den gården flyttades i något skede tillbaka till Erik Kvis område bakom filialen. Viktor och Emmas döttrar Helmi och Miili bodde sedan i huset till slutet på 1900-talet.

År 1936 byggdes en ny filial i Perus i korsningen av Dagsmarkvägen och Perusvägen. Lappfjärds Andelshandel som senare uppgick i Westbotnia sålde denna fastighet åt Inger och Bo Kalberg på 1980-talet, som fortfarande bor där.
År 1936 byggdes en ny filial i Perus i korsningen av Dagsmarkvägen och Perusvägen. Lappfjärds Andelshandel som senare uppgick i Westbotnia sålde denna fastighet åt Inger och Bo Kalberg på 1980-talet, som fortfarande bor där.

I Dagsmark hade ju lantmannagillet startat en andelshandel i liten skala redan år 1908 efter att de övertagit rörelsen av Wilhelmina Ulfves, som kallades för ”Bod-Mina”. Mina hade tillsammans med sin man Viktor bedrivit handel på Sebbasbackan och Dagsmark Andelshandel övertog denna och höll på till år 1916 då huset och rörelsen såldes åt Erland och Fina Norén. Samma år hade Central-handelslaget försökt få till stånd en fusion mellan handelslagen i Lappfjärd och Dagsmark, men med dåligt resultat.

År 1946 öppnade Lappfjärds Andelshandel en filial i Dagsmark då de övertog affärsrörelsen av Erik Andersson som handlat i Koll-Boden sedan 1935. De var här bara på hyra och då Andersson sedan sålde huset, så gavs högsta budet av handlanden Nils Nelson, som en kort tid bedrivit handel i Noréns affärshus.

En kort tid var det här Lappfjärds Andelshandels filial i Dagsmark. De var här endast på hyra och då Andersson ville sälja affärshuset, så gav handlanden Nils Nelson det högsta budet, vilket betydde att Andelshandeln blev tvungen att flytta ut.
En kort tid var det här Lappfjärds Andelshandels filial i Dagsmark. De var här endast på hyra och då Andersson ville sälja affärshuset, så gav handlanden Nils Nelson det högsta budet, vilket betydde att Andelshandeln blev tvungen att flytta ut.

Det var år 1949 som Nils Nelson köpte ”Koll-Boden” och flyttade affären dit. Lappfjärds Andelshandel flyttade i sin tur sin filial till Noréns hus, där de bedrev handel till mitten av 1950-talet.

Det var hit till Noréns hus på Sebbasbackan, som Lappfjärds Andelshandel flyttade sin filial, då de hamnade att flytta bort från Koll-boden.
Det var hit till Noréns hus på Sebbasbackan, som Lappfjärds Andelshandel flyttade sin filial, då de hamnade att flytta bort från Koll-boden.

Åren 1953-1954 byggde Eskil Storkull ett affärhus på en tomt mittemot Nelsons affär, på Bygränden 1. Eskil Storkull var son till Josef Henrik Storkull (1875-1931) och Maria Adelina Lång (1875-1945).  Han var yngste bror till Evert, Emil, Gunnar, Anselm, Valter, Alfred och Einar. Eskil var gift med Hildur Helena Andersson, dotter till Frans (1890-1936) och Matilda (1892-1939).

Här på bilden så ser vi att Eskil Storkull håller på och bygger affärshuset, där Lappfjärds Andelshandel hyrde in sig.
Här på bilden så ser vi att Eskil Storkull håller på och bygger affärshuset, där Lappfjärds Andelshandel hyrde in sig.

Affärshuset byggdes av tellblock i två våningar tillverkade av Stenströms i det nedlagda mejeriet. Den södra ändan uthyrdes som affärslokal åt Lappfjärds Andelshandel och i den norra ändan hade Eskils hustru Hildur ett café. Själva bodde de i övre våningen.

I november 1958 sålde Eskil hela affärshuset åt Lappfjärds Sparbank. Sparbanken hade före köpet varit inhyst på många ställen i Dagsmark men fick nu en egen lokal i det utrymme som varit Hildurs café.

På bilden ser vi hur en lastbil levererar varor till Andelshandels filial. Bilden är från 1961 och nere i högra hörnet ser vi att Eskil Storkull håller på att bygga ett nytt bostadshus på granntomten, Bygränden 7. Uppe i högra hörnet syns tellblock tillverkade i den byggnad som tidigare var Dagsmark Andelsmejeri.
På bilden ser vi hur en lastbil levererar varor till Andelshandels filial. Bilden är från 1961 och nere i högra hörnet ser vi att Eskil Storkull håller på att bygga ett nytt bostadshus på granntomten, Bygränden 7. Uppe i högra hörnet syns tellblock tillverkade i den byggnad som tidigare var Dagsmark Andelsmejeri.

År 1968 fusionerades Lappfjärds Andelshandel med Syd-Österbottens Handelslag i Kristinestad. Det handelslaget hade en längre tid dragits med stora ekonomiska problem men tack vare att centralhandelslaget SOK övertog skulderna kunde fusionen genomföras. Det nya handelslagets namn blev La-Syd.

Ett stort antal unga Dagsmarkbor fick arbete som biträde Andelshandelns filial, bland annat Iris Lövgren, Gunnel Rönnlund, Heddy Nygren, Annel Grans, Rita Lillkull, Inga-Lill Lillkull, och Annel Klemets. Några var i arbete bara sommartid, t.ex Ann-Britt Lillkull, Irma Bergström och Birgitta Liljeblad. Säkerligen fanns det flera som arbetat här någon tid.

Till vänster Nelsons affär och Andelshandelns filial till höger. I bakgrunden Anderssons gård och mitt i bild Åke Backlunds Wartburg.
Till vänster Nelsons affär och Andelshandelns filial till höger. I bakgrunden Anderssons gård och mitt i bild Åke Backlunds Wartburg.
Här Sparbankshuset fotograferat från landsvägen.
Här Sparbankshuset fotograferat från landsvägen.
Affärshuset fotograferat från baksidan.
Affärshuset fotograferat från baksidan.

Affärshuset förstörs i en brand.

En vacker vinterdag den 3 mars 1971 kl. 11.30 utbröt en eldsvåda i Andelshandelns utrymmen i det södra hörnet. Rökutvecklingen var stark men den tillkallade brandkåren från Lappfjärd kunde ganska snabbt bemästra elden. Inom någon timme var elden nästan släckt men så blossade den upp på nytt och i det kalla vädret hade en del slangar och pumpar frusit. Detta försvårade släckningsarbetet vilket betydde att så gott som hela huset totalförstördes invändigt.

Som synes var rökutvecklingen enorm och huset fick stora materiella skador.
Som synes var rökutvecklingen enorm och huset fick stora materiella skador.
Branden fick sin början i den södra delen av byggnaden och snart spred sig elden i hela huset.
Branden som hade fått sin början i nedre våningen i den södra delen av byggnaden och snart spred sig elden i hela huset.
En del av inredningen från Sparbankens kontor kunde räddas medan själva byggnaden förstördes helt. Här står en del bybor och ser på då brandmännen försöker släcka elden.
En del av inredningen från Sparbankens kontor kunde räddas medan själva byggnaden förstördes helt. Här står en del bybor och ser på då brandmännen försöker släcka elden.
Det var sträng kyla denna dag, vilket försvårade släckningsarbetet,
Det var sträng kyla denna dag, vilket försvårade släckningsarbetet.
Brandsoldaterna från Lappfjärd sprutar vatten in i den lägenhet där Anna och Birger Sonntag bodde.
Brandsoldaterna från Lappfjärd sprutar vatten in i den lägenhet där Anna och Birger Sonntag bodde.
Så här såg det ut då huset revs på vårvintern 1971.
Så här såg det ut då huset revs på vårvintern 1971.
Försäkringsbolaget erbjuder brandresterna i en annons i Syd-Österbotten. Affärsmannen Ture Mäkelä köpte varulagret och sålde ut en del av det brand- och rökskadade varorna.
Försäkringsbolaget erbjuder brandresterna i en annons i Syd-Österbotten. Affärsmannen Ture Mäkelä köpte varulagret och sålde ut en del av det brand- och rökskadade varorna.
Trots att byborna på ett möte på skolan velat behålla sin filialbutik så beslöt förvaltningsrådet för La-Syd i maj 1971 helt väntat att någon ny affär inte kommer att byggas i Dagsmark. Andelshandeln hade en butiksbil i trafik och denna skulle trafikera i byn två dagar i veckan och tyngre varor skulle köras ut från huvudaffären i Lappfjärd.
Trots att byborna på ett möte på skolan velat behålla sin filialbutik så beslöt förvaltningsrådet för La-Syd i maj 1971 helt väntat att någon ny affär inte kommer att byggas i Dagsmark. Andelshandeln hade en butiksbil i trafik och denna skulle trafikera i byn två dagar i veckan och tyngre varor skulle köras ut från huvudaffären i Lappfjärd.

Långvarige föreståndaren Birger Björklund fick arbete i en annan av Andelshandelns filialer. Därmed var andelshandels saga all i Dagsmark.

Ragnar Backlund från A-sidon var långvarig styrelseledamot på Lappfjärds Ahl och var frustrerad över den tillbakagång de olika fusionerna förorsakade. I slutet på 1980-talet skrev han denna insändare i Syd-Österbotten:
Ragnar Backlund från A-sidon var långvarig styrelseledamot på Lappfjärds Ahl och var frustrerad över den tillbakagång de olika fusionerna förorsakade. I slutet på 1980-talet skrev han denna insändare i Syd-Österbotten: