Lappfjärd andelshandel, med filial i Dagsmark.

Uppgjort av Lasse Backlund år 2014. Kompletterat i oktober 2016 och flera gånger därefter. Flera fotografier är från andelshandelns arkiv och är utlånade av Kjell Rosenback.

Grundandet av Lappfjärd andelshandel.

I början på 1900-talet tog Pellervosällskapet initiativ till bildande av handelsbodar på andelsgrund, alltså där kunderna också är delägare. Tidigare hade det funnits endast privata handelsmän med butiker runt om i kommunen. Lantmannagillet i Lappfjärd tog därför initiativ till grundandet av en andelshandel också här. År 1907 valdes en styrelse med uppgift att värva medlemmar, men arbetet gick trögt i början.

De äldre bönderna var rädda för att andelslaget kunde medföra förluster för medlemmarna. De hade i färskt minne de stora förluster som bönderna lidit genom fartygsbyggen och sjöfartsföretag och som blivit avskräckande exempel på ekonomiska sammanslutningar för bönder. Rederiet med bonden Johan Ebb som huvudredare hade ju förorsakat sådana förluster att flera bönder måste gå från hus och hem i sviterna efter konkursen i början av 1880-talet. I samma veva var det också många andra mindre fartygsföretag som gjorde konkurs.  De yngre bönderna såg inga risker med andelslaget utan valde 10 personer att värva medlemmar. Den drivande kraften bakom det här projektet var bonden Viktor Rosenstedt från Perus, han blev vald till ordförande i andelslaget där medlemmarna hette Selim Porander, Henrik Bergkulla, Axel Klåvus, Alfred Ulfves och Johan Björmans.

Den 7 juli 1907 hade styrelsen fått ihop de erforderliga 250 medlemmarna och så uppgjordes stadgar och så lediganslog de tjänsten som föreståndare.

Projektet avancerade snabbt och redan den 4 augusti inköptes Lampikoskis hemman söder om Lappfjärds å på Ulfves hemman för 8 500 mark med byggnader, åkrar och skogsmark. För att finansiera detta såldes direkt en del av skogen för 4 600 mark men kvar blev lokal för butiken och bostad åt personalen och magasin för varorna.

Det var i den här bondgården, som det nybildade Lappfjärd Andelshandel öppnade sin första affär 1907.

18 augusti 1907 öppnade affären med föreståndaren Alarik Hannelius. Början blev ekonomiskt svår eftersom fel varor köpts in och det ekonomiska resultaten blev dåligt. En som ändå inte gav upp var styrelseordföranden Viktor Rosenstedt, bland så här skrev han i årsberättelsen för år 1909: ”…ty en andelshandel i Lappfjärd måste gå, huru svårt det än skulle synas”. Signaturen ”Lappfjärding” skrev i en artikel i Samarbetet om problemen i början, vill du läsa artikeln så klicka HÄR!

Första årets försäljning blev 19 897 mk men redan 1917 var försäljningen uppe i 91 539 mk.

Efter en tid beslöts att det skall byggas en ny affärsbyggnad och ritningar för denna uppgjordes av byggmästaren Otto Ivars. Den nya butiksbyggnaden stod klar 17 december 1922 och blev att kosta 166 316 mark. Det året var omsättningen redan uppe i 738 291 mark. Det gamla affärshuset, som stod bakom det nya bjöds ut för rivning redan i februari 1923.

På bilden den nybyggda affären, som öppnades i december 1922. Bakom affären syns Starckes mejeri som senare byggdes om till kommunalläkargård.
På bilden den nybyggda affären, som öppnades i december 1922. Bakom affären syns Starckes mejeri som senare byggdes om till kommunalläkargård. Det vita, dekorativa skåpet på väggen bredvid ingången är Lappfjärds kommuns anslagstavla, som sedan flyttades till kommungården på norra sidan.

Bokstäverna ”m.b.t” efter firmanamnet betyder ingalunda ”med börsen tom”, som någon humorist trodde det var. Bokstäverna står för ”med begränsad tillskottsplikt”, vilket betyder att medlemmarna förutom medlemsinsatsen på olika vis kunde vara skyldiga att vid behov betala ett visst tillägg. År 1955 gjorde Lappfjärd Andelshandel en stadgeändring som tog bort denna tillskottsplikt och på samma gång försvann också de 3 bokstäverna.

År 1933 arrenderade Lappfjärd Andelshandel i bolag med Isojoen Osuuskauppa den norra delen av ett lagerområde mellan Tjärhofsvägen och järnvägsområdet i Kristinestad. På området på 420 kvadratmeter stod ett brädlager som de båda handelslaget kunde använda. Arrendeavtalet skrevs under av ordförande Viktor Rosenstedt.

Viktor Rosenstedt var ordförande fram till 1939, alltså i hela 32 år. Han ville då lämna över ansvaret åt yngre, trots att flera medlemmar ville att han skulle fortsätta. Han blev rikligen avtackad av Andelshandeln för långvarigt och troget arbete. År 1926 fick han Centrallagets förtjänstmärke. Styrelsemedlemmen Selim Porander var till stor hjälp, han satt som medlem i hela 34 år.

Mellan åren 1922 till 1951 såg Lappfjärd Andelshandels huvudaffär ut så här.
Så här såg den nyrenoverade huvudaffären ut, som då ansågs vara en av de modernaste i nejden.
Så här såg den nyrenoverade huvudaffären ut, som då ansågs vara en av de modernaste i nejden.

Huvudaffären i Lappfjärd totalrenoverades och öppnades 14 december 1951, saneringen hade kostat 522 000 mark men försäljningen då var redan över 50 miljoner mark. På bilden den nyrenoverade butiken.

Veljekset Karhumäkis flygfoto från 1952 där Lappfjärd Andelshandels alla byggnader syns.

På flygfotot från 1952 så syns Lappfjärd Tork- och Sorteringsandelslags torkria nära landsvägen. Torkrian byggdes på 1940-talet av en grupp unga bönder som ville satsa på spannmålsodling. I en stort uppslagen artikel i Vasabladet år 1948, så skriver redaktören att byggnaden på utsidan ser ut som vilken lagerbyggnad som helst men att maskinerna där inne fyller besökaren med extas. Dessvärre gick det så, att bönderna mer och mer började satsa på rotfruktsodling, först morötter och sedan på potatis. Från och med september 1948 hyrde Lappfjärd Andelshandel denna byggnad och år1960 sålde Torkandelslaget torkrian med alla maskiner och inventarier åt Lappfjärd Andelshandel för en relativt billig penning. Köpebrevet undertecknades på Torkandelslagets vägnar av Eskil Ingvesgård och Gunnar Södergård. År 1979 rev Nils Berglund ner lagerbyggnaden och använde stockarna till ett egnahemshusbygge i Dagsmark.

På 1930-talet arbetade Alfred Solfvin på Lappfjärd Andelshandels huvudaffär i Lappfjärd. Till vänster står föreståndaren Hugo Granö och till höger Rauha Uusihonko, gift Knus, senare Rönnback.
Personalen på Lappfjärd andelshandel år 1957.
Nere fr.v. Karin Gullmes, Anna Smått, föreståndaren Hilding Sandbacka, Ethel Gustafsson och Anna Söderlund.
Rad 2: Else-Maj Gäddvik, Dagmar Mangs, Göta Lindell, Inga-Lill Klåvus, Majel Eriksson, Maj-Lis Blomfeldt, Helena Granholm och Marita Nygren.
Bakre raden: Lars Österberg, Birger Björklund, Lennart Agnäs, Gunnar Bergfast, Venzel Smith, Eskil Österberg, Erik Vesterback och Algot Kankaanpää.
Frånvarande var Helmi Ekman och Stig Back.
Då den nya hallbutiken till höger öppnades i mars 1975, så stängdes butiken som hade varit i detta hus sedan 1922. Kontoret och lantbruksavdelningen fortsatte dock i den gamla byggnaden.

I december 1969 höll förvaltningsrådet och direktionen för Handelslaget La-Syd en stämma där det bestämdes att en ny butik skall byggas i Lappfjärd, möjligtvis under år 1971.

I mitten av 1970-talet byggde La-Syd en hallbutik i Lappfjärd och den kunde öppna 21 mars 1975. Det var byggmästaren Harry Lillkull, som uppförde den 600 kvm stora affären. Bygganden är numera i bröderna Rosenbacks ägo och den inrymmer en modern Sale-affär.
På 1970-talet byggde Handelslaget La-Syd denna produkthall i Lappfjärd, nära den nybyggda sträckningen av riksväg 8. Hallen står fortfarande kvar.
Handelslaget La-Syd köpte upp jordbruksprodukter, främst potatis som man sedan hanterade i denna Produkthall. Hallen har sedan haft flera ägare och den inhyser numera ett tvätteri.
Firmanamnet har skrivits på olika sätt, för det mesta utan ”s” och någon gång med ”s” som på detta brevhuvud: Lappfjärds Andelshandel m.b.t.

Flera filialer öppnades.

Norra filialen.

Flera filialer öppnades  runtom i Lappfjärd bl.a. Norra filialen på Bötomvägen öppnade 1920 i en liten lokal som de hyrde av Viktor Holm. I november 1936 köpte andelshandeln ett område på Björmans skattehemman av bondedottern Alvina Engblom. I köpet ingick ett större sädesmagasin, några liderbyggnader och en boningsbyggnad. Boningsbyggnaden renoverades och byggdes om till affär och år 1939 öppnades filialen och den användes fram till 1957, då en helt ny byggnad togs i bruk i Idbäcks vägskälet.

Otydligt foto av den nybyggda ”Släta filialin” på vägen till Bötom.
Norra filialen som byggdes 1939 verkade här till 1957 då den stängdes. År 1960 såldes fastigheten åt Doris och Ingmar Rosenback, som bodde här i närmare 15 år, tills de i mitten av 60-talet byggde en ny gård bakom denna affärsbyggnad. Den gamla byggnaden plockades ned av Motel-Terttu från Lålby, eller rättare sagt, så hade hon ett gäng polacker att plocka ned huset. Det uppfördes sedan som sommarstuga i Sandjärv i Uttermossa, där den fortfarande står. Huset till höger tillhörde Einar Hoxell.

I april 1956 köpte Lappfjärd Andelshandel ett tomtområde i Bötomkorsningen av läraren Håkan Teir, som hade flyttat till Gamlakarleby. Håkan var gift med Svea Långvik och han var bror bland annat till Harald Teir och Grels Teir. Håkan hade förvärvat området av sin far, läraren på norra folkskolan Frans Teir, som i sin tur hade köpte det av Axel Lillträsk. Då Lappfjärd Andelshandel köpte området var det utarrenderat åt sytningsmannen Axel Stenman, som dock inte ville ge arrenderätten ifrån sig. Efter en rättstvist och förlikning fick andelshandeln efter en tid tillgång till området på 0,2 ha, som hade namnet ”Per vid vägen”. På området fanns inga byggnader och Olof Lillsunde fick i uppdrag att uppgöra ritningar.

År 1957 byggde Lappfjärd andelshandel en ny ”Norra filial” i vägskälet till Bötom. Det här var det första bygget som byggmästare Thure Nygren tog på sig, sedan efter några år blev han den största byggaren i Lappfjärd och Kristinestad. Då denna filial togs i bruk, så stängdes den gamla norra filialen, som stod längre upp mot Bötom. Likaså stängdes ”femmon”, alltså filial nr 5, som hade öppnats i början på 1935 i f.d. handlanden Henrik Ingves gård. Före ”femmon” stängdes, så hade den flyttat till Hautaviitas gård i Stenmanas kroken.

Central Café.

Mellan åren 1938 till 1941 hade Lappfjärds andelshandel ett café, som kallades Central café i Ingves´gård på norra sidan, den som senare började kallas Uddströms gård. Efter kriget flyttade Lappfjärds Sparbank till detta hus, som de hade förvärvat några år innan.

Här låg Central café under några få år runt 1940.
Efter att handlanden Henrik Ingves hade avlidit 1935, så förvärvade Lappfjärd andelshandel hans stora affärshus på norra sidan. De inrättade här filial nr 5, som i folkmun kallades ”femmon”. Gården såldes sedan åt Lappfjärds Sparbank som hade sitt kontor här fram till efter kriget då de flyttade till Fenniagården. Andelshandeln flyttade i något skede ”femmon” till Wiljam Hautaviitas gård i Stenmanas kroken och filialen stängdes definitivt år 1957 då Norra filialen öppnades i Bötomvägskälet. Under några år i början av 1940-talet drev andelshandeln Central café, som inte blev så framgångsrikt som man hade hoppats. Den stora gården har sedan haft flera ägare, tills den revs för något år sedan, efter att ha stått tom i flera år. (Veljekset Karhumäkis flygfoto)

Södra filialen.

Mellan åren 1929 till 1943 hade Lappfjärds andelshandel också en Södra filial, eller mejerifilial som den också kallades. Den började i utrymmen som andelshandeln hyrde av affärsmannen Axel Lillträsk. År 1933 köpte de en egen lokal på Klockarsbackan eller Dahlbackan, men den drogs in under kriget, eftersom det var brist på alla varor. Affärshuset som stod nära Perusvägen såldes 1948 åt lantmätaren Gunnar Gröndahl från Dagsmark. År 1959 flyttade Gunnar med familjen till Närpes och gården såldes. Efter en tid såldes den åt Alvar Westerlund och huset står fortfarande kvar.

Lålby filialen.

I början på 1930-talet byggde änklingen Karl Storlåhls (1864-1933) en sytningsstuga åt sig och sin dotter Hilma. Som medhjälpare hade han mågen Otto Björses men så gick det så illa att då huset fick taket på år 1933, så dog Karl. Efter 3 år såldes det halvfärdiga huset åt Lappfjärd Andelshandel som byggde om det till butiksfilial. Filialen verkade här till år 1958, då den flyttade till en nybyggd affärsbyggnad på andra sidan landsvägen. Följande att bo i huset var Karls sonson Kenneth Storlåhls (f.1937) och han sålde den sedan åt Thorvald och Margit Hohenthal, som både bodde här men också använde de huset som fritidsbostad. Efter deras död sålde sonen Kim huset på 1980-talet åt Åke och Rigmor Löfgren från Lålby, som byggde om det till sytninsstuga. Det blev slutligen deras dotter som övertog huset och hon bor där med sin familj.

År 1936 öppnade Lappfjärd Andelshandel en filial i denna byggnad i Lålby. Här bedrevs handel fram till 1958 då andelshandeln köpte en nybyggd affärsbyggnad på andra sidan landsvägen av Sigfrid Grannas. Läkarparet Hohenthal köpte sedan den gamla filialen och använde den som bostad. Sedan har gården haft flera ägare, den har byggts till och den står fortfarande kvar.

Centralbutiken.

I augusti 1959 köpte Lappfjärds andelshandel ett tomtområde bredvid Fenniagården av Österbottens kött. På tomten fanns då en gammal byggnad, där bland annat Erik Stens hade haft en affär. Andelshandeln anlitade Thure Nygren som byggare av en ny affär på samma ställe och i november 1960 kunde Centralbutiken öppnas.

I den här butiken fanns andelshandelns Centralbutik från november 1960 tills den sedan såldes åt en privatperson. I den högra delen av huset finns i dag Lappfjärds bibliotek.

Perus filialen.

Så här såg den första filialen ut som Lappfjärds Andelshandel öppnade i Perus.
Så här såg den första filialen ut som Lappfjärd Andelshandel öppnade i Perus.

Även i Perus öppnades en filial år 1924 mittemot Viktor Rosenstedts hemgård. Det här var Viktor och Emma Ragnäs hemgård, som de sålde till Andelshandeln. De flyttade själva till Starrängen men den gården flyttades i något skede tillbaka till Erik Kvis område bakom filialen. Viktor och Emmas döttrar Helmi och Miili bodde sedan i huset till slutet på 1900-talet.

År 1936 byggdes en ny filial i Perus i korsningen av Dagsmarkvägen och Perusvägen. Lappfjärds Andelshandel som senare uppgick i Westbotnia sålde denna fastighet åt Inger och Bo Kalberg på 1980-talet, som fortfarande bor där.
År 1936 byggdes en ny filial i Perus i korsningen av Dagsmarkvägen och Perusvägen. Lappfjärd Andelshandel som senare uppgick La-Syd och sedan i Westbotnia sålde denna fastighet åt Inger och Bo Kalberg på 1980-talet, som fortfarande bor där.
I Perus byggdes denna affär i så modern stil, så att styrelsen uppmanade byggare Otto Ivars att i fortsättningen planera och bygga affärer enligt den traditionella modellen. Fotot från 1970-talet.

Andelslaget höll stämmor varje vår och höst, och i tidningen Syd-Österbotten infördes ofta nog referat av dessa. Vill du läsa vad som skrevs, så klicka t.ex. på: höststämma 1935!, vårstämma 1960.

Lappfjärd andelshandel fusioneras med Sydösterbottens Handelslag.

År 1968 fusionerades Lappfjärd Andelshandel med Sydösterbottens Handelslag i Kristinestad. Det sista styrelsemötet hölls den 11 mars 1969 och sekreterare Bertel Ekman skrev så här i protokollet: ”Då Lappfjärds andelshandels verksamhet nu kan betecknas som avslutad framförde styrelsens ordförande Lennart Björses styrelsens tack till föreståndare Hilding Sandbacka och övriga anställda för deras arbete under det tilländalupna verksamhetsåret och det goda resultatet, som därunder uppnåtts. Dessutom uttalade han förhoppningen, att det nya företaget La-Syd skulle kunna föra Lappfjärds andelshandels traditioner vidare, då det gäller att på andelsrörelsens grund tillvarata sina medlemmars intressen och betjäna dem på bästa möjliga sätt.” Närvarande på det sista mötet var Lennart Björses, K. E. Holm, Eskil Ingvesgård, Uno Klockars, Ragnar Backlund, Yrjö Sillanpää, Edvin Engman och Bertel Ekman.

Vill du läsa mera om Tjöck Handelslag, som sedan blev Sydösterbottens Handelslag och som tillsammans med Lappfjärd Andelshandel bildade La-Syd, så skall du klicka HÄR!

Andelshandelns filial i Dagsmark.

I Dagsmark hade ju lantmannagillet startat en andelshandel i liten skala redan år 1908 efter att de övertagit rörelsen av Wilhelmina Ulfves, som kallades för ”Bod-Mina”. Mina hade tillsammans med sin man Viktor bedrivit handel på Sebbasbackan och Dagsmark Andelshandel övertog denna och höll på till år 1916 då huset och rörelsen såldes åt Erland och Fina Norén. Samma år hade Central-handelslaget försökt få till stånd en fusion mellan handelslagen i Lappfjärd och Dagsmark, men med dåligt resultat.

På andelslagsstämman den 13 mars 1942 beslöts det enhälligt att det skall öppnas en filial också i Dagsmark och styrelsen fick i uppdrag att förverkliga beslutet. Men det dröjde några år, möjligtvis på grund av kriget innan det blev av. År 1946 öppnade Lappfjärd Andelshandel en filial i Dagsmark då de övertog affärsrörelsen av Erik Andersson som hade handlat i Koll-Boden sedan 1935. De var där bara på hyra och då Andersson sedan sålde affärshuset, så gavs högsta budet av handlanden Nils Nelson, som en kort tid bedrivit handel i Noréns affärshus.

En kort tid var det här Lappfjärds Andelshandels filial i Dagsmark. De var här endast på hyra och då Andersson ville sälja affärshuset, så gav handlanden Nils Nelson det högsta budet, vilket betydde att Andelshandeln blev tvungen att flytta ut.
En kort tid var det här Lappfjärds Andelshandels filial i Dagsmark. De var här endast på hyra och då Andersson ville sälja affärshuset, så gav handlanden Nils Nelson det högsta budet, vilket betydde att Andelshandeln blev tvungen att flytta ut.

Det var år 1949 som Nils Nelson köpte ”Koll-Boden” och flyttade affären dit. Lappfjärd Andelshandel flyttade i sin tur sin filial till Noréns hus, där de bedrev handel till mitten av 1950-talet.

Det var hit till Noréns hus på Sebbasbackan, som Lappfjärds Andelshandel flyttade sin filial, då de hamnade att flytta bort från Koll-boden.
Det var hit till Noréns hus på Sebbasbackan, som Lappfjärd Andelshandel flyttade sin filial, då de hamnade att flytta bort från Koll-boden.

Åren 1954-1955 byggde Eskil Storkull ett affärhus som han kallade Tellgård på en tomt mittemot Nelsons affär, på Bygränden 1. Eskil Storkull var son till Josef Henrik Storkull (1875-1931) och Maria Adelina Lång (1875-1945). Han var yngste bror till Evert, Emil, Gunnar, Anselm, Valter, Alfred och Einar. Eskil var gift med Hildur Helena Andersson, dotter till Frans (1890-1936) och Matilda (1892-1939).

Här på bilden så ser vi att Eskil Storkull håller på och bygger affärshuset, där Lappfjärds Andelshandel hyrde in sig.
Här på bilden så ser vi att Eskil Storkull håller på och bygger affärshuset, där Lappfjärd Andelshandel hyrde in sig i december 1955.

Affärshuset byggdes av tellblock i två våningar tillverkade av Stenströms i det nedlagda mejeriet. I september 1955 skrev Eskil hyreskontrakt med Lappfjärds Andelshandel att de på 5 år skulle hyra butikslokalen i den södra ändan för en månadshyra om 17.000 mark. Lokalen skulle vara inflyttningsklar före den 1 december 1955 och Eskil åtog att så snart det var möjligt uppföra en lagerbyggnad på gården. I väntan på den lagerbyggnaden skulle Andelshandeln få använda hyresvärdens lagerbyggnad bakom mejeriet. I den norra ändan av affärshuset hade Eskils hustru Hildur ett café och själva bodde de i övre våningen.

I mars 1958 avtalade Lappfjärd Andelshandel med Shell Ab att en bensinförsäljningspunkt skall inrättas i Dagsmark.

I november 1958 sålde Eskil hela affärshuset åt Lappfjärds Sparbank. Sparbanken hade före köpet varit inhyst på många ställen i Dagsmark men fick nu en egen lokal i det utrymme som varit Hildurs café.

På bilden ser vi hur en lastbil levererar varor till Andelshandels filial. Bilden är från 1961 och nere i högra hörnet ser vi att Eskil Storkull håller på att bygga ett nytt bostadshus på granntomten, Bygränden 7. Uppe i högra hörnet syns tellblock tillverkade i den byggnad som tidigare var Dagsmark Andelsmejeri.
På bilden ser vi hur en lastbil levererar varor till Andelshandels filial. Bilden är från 1961 och nere i högra hörnet ser vi att Eskil Storkull håller på att bygga ett nytt bostadshus på granntomten, Bygränden 7. Uppe i högra hörnet syns tellblock tillverkade i den byggnad som tidigare var Dagsmark Andelsmejeri.

Ett stort antal unga Dagsmarkbor fick arbete som biträde Andelshandelns filial, bland annat Iris Lövgren, Göta Lindell, Gunnel Rönnlund, Heddy Nygren, Annel Grans, Rita Lillkull, Inga-Lill Lillkull, och Annel Klemets. Några var i arbete bara sommartid, t.ex Ann-Britt Lillkull, Irma Bergström och Birgitta Liljeblad. Säkerligen fanns det flera som arbetat här någon tid.

Till vänster Nelsons affär och Andelshandelns filial till höger. I bakgrunden Anderssons gård och mitt i bild Åke Backlunds Wartburg.
Till vänster Nelsons affär och Andelshandelns filial till höger. I bakgrunden Anderssons gård och mitt i bild Åke Backlunds Wartburg.
Nelsons affär till vänster och Sparbankshuset till höger. Fotot möjligtvis från slutet av 60-talet.
Nelsons affär till vänster och Sparbankshuset till höger. Fotot möjligtvis från slutet av 60-talet.
Här Sparbankshuset fotograferat från landsvägen.
Här Sparbankshuset fotograferat från landsvägen.
Göta Lindell betjänar en kund i Dagsmark filialen.
Affärshuset fotograferat från baksidan.
Affärshuset fotograferat från baksidan.

Affärshuset förstörs i en brand.

En vacker vinterdag den 3 mars 1971 kl. 11.30 utbröt en eldsvåda i Andelshandelns utrymmen i det södra hörnet. Rökutvecklingen var stark men den tillkallade brandkåren från Lappfjärd kunde ganska snabbt bemästra elden. Inom någon timme var elden nästan släckt men så blossade den upp på nytt och i det kalla vädret hade en del slangar och pumpar frusit. Detta försvårade släckningsarbetet vilket betydde att så gott som hela huset totalförstördes invändigt.

Som synes var rökutvecklingen enorm och huset fick stora materiella skador.
Som synes var rökutvecklingen enorm och huset fick stora materiella skador.
Branden fick sin början i den södra delen av byggnaden och snart spred sig elden i hela huset.
Branden som hade fått sin början i nedre våningen i den södra delen av byggnaden och snart spred sig elden i hela huset.
En del av inredningen från Sparbankens kontor kunde räddas medan själva byggnaden förstördes helt. Här står en del bybor och ser på då brandmännen försöker släcka elden.
En del av inredningen från Sparbankens kontor kunde räddas medan själva byggnaden förstördes helt. Här står en del bybor och ser på då brandmännen försöker släcka elden.
Det var sträng kyla denna dag, vilket försvårade släckningsarbetet,
Det var sträng kyla denna dag, vilket försvårade släckningsarbetet.
Brandsoldaterna från Lappfjärd sprutar vatten in i den lägenhet där Anna och Birger Sonntag bodde.
Brandsoldaterna från Lappfjärd sprutar vatten in i den lägenhet där Anna och Birger Sonntag bodde.
Så här såg Sparbankens hus ut efter branden den 3 mars 1971. Lappfjärds Andelshandels filial i den bortre ändan och Lappfjärds Sparbanks sidokontor till höger. Ovanför banklokalen fanns Anna och Birger Sonntags bostad.
Så här såg Sparbankens hus ut efter branden den 3 mars 1971. Lappfjärds Andelshandels filial i den bortre ändan och Lappfjärds Sparbanks sidokontor till höger. Ovanför banklokalen fanns Anna och Birger Sonntags bostad. Fotot taget av Ritva Rosenback.
Försäkringsbolaget erbjuder brandresterna i en annons i Syd-Österbotten. Affärsmannen Ture Mäkelä köpte varulagret och sålde ut en del av det brand- och rökskadade varorna.
Försäkringsbolaget erbjuder brandresterna i en annons i Syd-Österbotten. Affärsmannen Ture Mäkelä köpte varulagret och sålde ut en del av det brand- och rökskadade varorna.
Trots att byborna på ett möte på skolan velat behålla sin filialbutik så beslöt förvaltningsrådet för La-Syd i maj 1971 helt väntat att någon ny affär inte kommer att byggas i Dagsmark. Andelshandeln hade en butiksbil i trafik och denna skulle trafikera i byn två dagar i veckan och tyngre varor skulle köras ut från huvudaffären i Lappfjärd.
Trots att byborna på ett möte på skolan velat behålla sin filialbutik så beslöt förvaltningsrådet för La-Syd i maj 1971 helt väntat att någon ny affär inte kommer att byggas i Dagsmark. Andelshandeln hade en butiksbil i trafik och denna skulle trafikera i byn två dagar i veckan och tyngre varor skulle köras ut från huvudaffären i Lappfjärd.

Långvarige föreståndaren Birger Björklund fick arbete i en annan av Andelshandelns filialer. Därmed var andelshandels saga all i Dagsmark.

Ragnar Backlund från A-sidon var långvarig styrelseledamot på Lappfjärds Ahl och var frustrerad över den tillbakagång de olika fusionerna förorsakade. I slutet på 1980-talet skrev han denna insändare i Syd-Österbotten:
Ragnar Backlund från A-sidon var långvarig styrelseledamot på Lappfjärd Andelshandel och var frustrerad över den tillbakagång de olika fusionerna förorsakade. I slutet på 1980-talet skrev han denna insändare i Syd-Österbotten: