Rönnqvists på Dagsmarkvägen 292.

Sammanställt av Lasse Backlund i mars 2019. Flera fotografier är lånade av Ingmar Rosengård.

Den här gården som stod nära Elof Lindells snickeri har under åren haft många ägare. Fotot är taget från söder.

Den här gamla gården byggdes i slutet av 1800-talet av bonden Viktor Andersson Klemets eller Rönnqvist (1858-1944) och hans hustru Aurora Johansdotter (f. Rosenback 1870-1940).

Viktor var son till gamla bonden på ”Andersas” Anders Henrik Klemets (1818-1884) och Maja Greta (1818-1906). Viktor var bror till yngre bonden på ”Andersas” Anders Klemets (1841-1890) och till Maja Sofia (1844-1927) som gifte sig med ”Rebeck-Kalle” och flyttade till Sånan på A-sidon. År 1884 fick han fastebrev på detta hemman omfattande 1/24 mantal av Klemets hemman.

År 1887 gifte sig Viktor med Rora, som på riktigt hette Aurora Rosenback och var dotter till bonden, gästgivaren och Häradsnämndemannen Johan ”Sebbin” Rosenback eller Finne (1817-1883), som bodde på Sebbasbackan.  Auroras mor var Sebbins andra hustru Mathilda Waxlax (f. i Mustasaari 1838-1927). Viktor kallades i folkmun för ”Rooraas Viktor”.

Mellan åren 1889 till 1901 fick Viktor Rönnqvist och Aurora fem barn, som alla dog i unga år.

I storskiftet 1900-1912 fick Viktor Rönnqvist sitt hemman Rönnkvist 1:7 på 30 hektar väl samlat i ett skifte runt hemgården, medan skogen fanns på Byåsen, Svartmossen, Bymossen och Stormyron. Han var bonde på hemmanet fram till våren 1936 då han sålde hela hemmanet på 1/24 mtl åt Viktor Långkvist.

I köpet ingick hela hemmanet, till och med en häst och en slåmaskin men inte ett 1 hektar stort område nära Kvään-Josip Guss, mellan Emil Nybergs rå och ett utfallsdike. På den här området byggde Viktor och Aurora en sytningsstuga, där de bodde så länge de levde. Efter Viktors död så övertogs tomten och huset av Ethel och Veli Kangas, som efter en tid byggde en ny gård på samma tomt.

Viktor och Aurora Rönnqvist utanför sin sytningsstuga, som de byggde då de sålde hemmanet och huvudbyggnaden åt Viktor Långkvist.

Redan på sensommaren samma år, alltså 1936 sålde Viktor Långkvist hemmanet vidare. Rågrannen Artur och Hulda Lindell köpte 1,8 ha mark som de kallade Alros, alltså det område där deras dotter Gunhild och hennes man Helmer 10 år senare byggde sitt hem. Av detta Alros lägenhet sålde Artur Lindell i april 1945 ett litet område åt skomakaren Artur Lövholm, dit han hade flyttat en gård från Nystad.

Själva gården och resten av hemmanet sålde Viktor Långkvist åt Niilo och Alma Hakala med god förtjänst. Den här tiden fanns det starka svenska krafter som motsatte sig hemmansförsäljningar åt finnar. Tidningen Syd-Österbotten fick nys om detta och skrev så här nedlåtande om affären:

Svensk jord i finska händer.

I Dagsmark har avslutats ett hemmansköp som väckt allmän förtrytelse bland ortsbefolkningen. Rönnkvist lägenhet som i hundratals år ägts och brukats av svenskar har nyligen övergått i finskt ägo. Hemmanet har enligt bybornas utsago senaste vår inköpts i spekulationssyfte, och ser det även nu ut som om kärleken till Mammon genom framom allt annat. Vi skulle inte säga något ifall svenska spekulanter inte hade funnits men lär det inte ha varit brist på sådana.

Hemmanet Rönnkvist nr 1:7 var väl samlat och den röda pilen visar på själva gården och uthusen. Närmare landsvägen stod i tiderna en gård, där ”Jåssas Erik Jåhan” har bott, vem nu det är. Mitt på skiftet så finns en gård utritad och det kan mycket väl vara den gård som Emil och Hulda Löfgren flyttade upp till Korsbäckvägen 38, när de gifte sig.

Under kriget år 1942 köpte Heikki och Martta Rajamäki hemmanet av familjen Hakala. Familjen bestod av:

-fadern ”Heikki” eller Henrik Hjalmar (f.1897 i Merikarvia) och modern Martta (f.1903 i Kajana), samt barnen Reino (f.1928), Pekka (f.1935), Pirkko (f.1937), Sointu Karin (f.1937), alla födda i Rovaniemi, Terttu (f.1939 i Merikarvia) och Väinö (f. 1942 i Dagsmark).

I september 1954 köpte Onni Heiniö Rönnkvist hemman av Rajamäkis men Onni och Tyyne bodde inte alls där utan de hyrde ut gården åt Algot och Margit Rosengård, som hade bott i gården på hyra sedan 1950.

Följande ägare år 1955 kom att bli Paavo Enberg, som i 2-3 års tid hade bott i Skomakas-Viktor Rosenlunds gård på Sunnantillvägen. Familjen Rosengård hade året innan flyttat till Åbackvägen 14 i byns centrum då Enbergs flyttade till gården år 1955.

Vill du läsa mera om familjen Enberg, så skall du klicka HÄR!

Då familjen Enberg flyttade till Lerviken i Kristinestad år 1963 så sålde de själva huset med tomt åt Ernst och Greta Lindell. Efter Enbergs har ingen bott i gården. Själva gården revs i mitten på 1960-talet och av stockarna hyvlades byggnadsvirke till Hans och Gunlis Lindells gård på Dagsmarkvägen 316.

Foton.

Gården fotograferad från söder år 1965, alltså något år före den revs.
Bröderna Ingmar och Bjarne Rosengård framför gården i början av 1950-talet.
Ingmar Rosengård, Olavi Niemi, Annel Grans och Anna-Lisa Lindell med Rajamäkis gård till vänster. Olavi Niemi bodde hos mormor och morfar i Lövholms gård, som finns till vänster om fotografen. Året är 1952.