Hembergs gård på Storåvägen 185.

Sammanställt av Lasse Backlund 2017, med hjälp av Dick Hemberg och Margaretha Englund. Inga-Lill Sandström har bidragit med viktig information.

Detta foto av Hembergs gård är från början av 1960-talet.
Detta foto av Hembergs gård är från början på 60-talet.

Det här huset byggdes år 1932 av ”Heembergas-Kalle”, alltså Karl Hemberg (1902-1986) och Hulda (f. Storkull 1903-1969) och familjen bodde här till år 1971 då huset revs och en ny modern gård uppfördes på samma plats.

Här förlovningsparet Hulda Storkull och Karl Hemberg. De gifte sig i februari 1927.
Här förlovningsparet Hulda Storkull och Karl Hemberg. De gifte sig i februari 1927.

Ulrika och Heikki Hemberg.

Karl Hemberg var son till Ulrika Josefina Kuusela (1864-1933) som bodde i Ylikylä i Bötom. Ulrikas far Jaakko Kuusela var från Teuva och var gift med Liisa och de fick 7 barn och Ulrika var äldst. I mitten på 1880-talet gifte sig Ulrika med Axel Viktor Viita, som for till Amerika år 1889 och rapporterades död där år 1899.

År 1902 fick Ulrika sonen Karl medan hon bodde i Bötom. Ungefär år 1905 gifte sig änkan Ulrika för andra gången med änklingen Heikki Hemberg (1850-1920). Heikki var född i Honkajoki och hade varit gift med en Maria Margareta men då hon dog år 1900, så flyttade Heikki till Sideby med 5 barn. Heikki Hembergs namn har skrivits på många olika vis, till exempel Henrik Gustafsson Mäenpää, Henrik Gustafsson Henberg, Heikki Kustaanpoika Heenperi-Heikkilä. Heikki flyttade sedan till Bötom då han gifte sig med Ulrika men i april 1907 flyttade de till Dagsmark.

Året innan i juni 1906 hade Heikki Henberg-Mäenpää köpt hemmanet Dragås 4:14 på Lång skattehemman. Hemmanet på ungefär 20 ha låg på A-sidon, under Bergåsen nära Gamla vägen, därtill fanns det lite skog på Bergåsen och i Villurin. Säljare var bondeänkan Karolina Esaiasdotter (f. Korsbäck 1851-1934). Karolina var änka efter Johan Henrik Lillsjö el Lång (1847-1905).

De flyttade troligen inte till det nya hemmanet Dragås 4:14 trots att de år 1907 anmälde att de skulle flytta en bostadstimra dit. Tillsammans med Anders Forsgård anhöll han också att flytta gemensamma sytningshus. I skogsbrynet finns fortfarande en fungerande brunn, som högst troligt är grävd på denna tid.

Här ser vi var hemmanet Dragås 4:14 låg under Bergåsen, bredvid Gamla vägen upp till Korsbäck.
Här ser vi var hemmanet Dragås 4:14 låg under Bergåsen, bredvid Gamla vägen upp till Korsbäck.

I november år 1907 sålde Heikki (Henrik) Henberg och Ulrika Josefiina Lång hemmanet på 1/36 mantal vidare åt Sven Kangasniemi och i det köpet ingick också ett bostadshus. Då Heikki och Ulrika sålde hemmanet åt Kangasniemi, så flyttade de själva till ett torp i Klemetsändan, som vi i dag kallar för Norrgård Gunnaras lillstugon. Där hade tidigare bott Heikki Henbergs bror som hette Johan Teivala tillsammans med hustrun Anna. Johan for till Amerika redan 1897 men hade någon son, som troligen lämnade kvar i Klemetsändan.

Där ”Jöranas” eller hos Erland Norrgård flaggades det hösten 1941 då dottern Svea gifte sig med grannen Gunnar Guss. Till höger ser vi lillstugan, alltså den dit Heikki och Ulrika Henberg flyttade i november 1907. Troligen hade lillstugan tidigare stått på en annan plats på samma tomt. Här ser vi att lillstugan som bäst skarvas i både på gårdssidan och med större vindsutrymmen, då Erland och Ida Norrgård flyttade in.
Där ”Jöranas” eller hos Erland Norrgård flaggades det hösten 1941 då dottern Svea gifte sig med grannen Gunnar Guss. Till höger ser vi lillstugan, alltså den dit Heikki och Ulrika Henberg flyttade i november 1907. Troligen hade lillstugan tidigare stått på en annan plats på samma tomt. Här ser vi att lillstugan som bäst skarvas i både på gårdssidan och med större vindsutrymmen, då Erland och Ida Norrgård flyttade in.

Efter några år där ”Jöranas” så flyttade familjen Hemberg till Lillsjölidvägen, där de köpte ett litet hemman av det som i tiderna hade varit ”Pelas-Viktoras” jättehemman. De byggde där en liten stuga, som fortfarande står kvar. Heikki Hemberg dog 1920 medan Ulrika levde till 1933.

Den gård som Heikki och Ulrika byggde någon gång efter 1910 har renoverats och byggts till flera gånger. Fotot från 2003, taget från Lillsjölidvägen.
Den gård som Heikki och Ulrika byggde någon gång efter 1910 har renoverats och byggts till flera gånger. Fotot från 2003, taget från Lillsjölidvägen.
Här på sockenkartan från år 1935 så ser vi var Heikki och Ulrika Henberg byggde sin gård nära Lillsjölidvägen. Bron över Lillån låg i tiderna nedanför Hällfors gård och vägen upp mot Hembergs kallas ännu i dag för Rikaas-tå.
Här på sockenkartan från år 1935 så ser vi var Heikki och Ulrika Henberg byggde sin gård nära Lillsjölidvägen. Bron över Lillån låg i tiderna nedanför Hällfors gård och vägen upp mot Hembergs kallas ännu i dag för Rikaas-tå.

Den här gården i Lillsjö har efter Hembergs haft flera ägare. Följande ägare var Johannes Hietaoja, som tog namnet Granlund men som kallades ”Lilltopinas-Johannes”. År 1933 övertog Selim och Agda Bergqvist gården, följande ägare blev Eero och Elna Mylläri. År 1948 övertogs gården av Rintala-Joss från Bötom och efter honom sonen Mauno Rintala och hans hustru Inga. 1971 köpte ”Dunderas-Einar” Koivumäki huset och i dag har huset ägare från främmande ort.

Karl och Hulda Hemberg.

Sonen Karl Hemberg (1902-1986) bodde hos sin mor och styvfar som barn och sedan på flera ställen i Dagsmark. År 1927 gifte han sig med Hulda Storkull, som var född 1903 på Milantå på Brobackan, men som i samband med storskiftet 1900-1912 blev utflyttade till Skräddarmossen på Åbackan. Hembergas Kalle och Hulda bodde första tiden i ”Pala”-Viktor Hägglunds lillstuga i Palon och där föddes de första sönerna och första dottern. Sedan flyttade de till lillstugan där Kuoppa eller Mäki som de hette på riktigt. Kuoppas låg nära Dragåsen på landsvägens norra sida.

I lillstugan som inte ens hade något golv levde de fattigt och enkelt, barnen hade inte mat varje dag.

Den 29 december 1928 köpte Karl och Hulda Hemberg ett 4 ha stort område några hundra meter västerut från Kuoppas och på andra sidan landsvägen. Säljare var Anselm och Hulda Peltomaa från Storå och de hade i början på 1920-talet köpt en stor del av ”Kårk-Erk-Jåhanas” alltså Erik Johan Långs hemman i Palon. Paret Peltomaa från Storå bodde alltså inte själva på den ungefär 40 ha stora delen de köpte av ”Kårk-Erk-Jåhan”. ”Kårk-Erk-Johan som var gift med Mokkela-Tilda bodde själv i en stor bondgård där Norrviks bor i dag och han hade ärvt hemmanet av sin mor, som kallades ”Kårk-Lena”.

På den nya tomten som döptes till Långholm byggde Hembergs år 1932 ett nytt och rymligt hus i modern stil.

Här står dottern Else-Maj som nybliven lärarinna utanför Hembergs gård, foto från mitten av 50-talet.
Här står dottern Else-Maj som nybliven lärarinna utanför Hembergs gård, foto från mitten av 50-talet.

År 1937 byggde Hembergs ett uthus med fähus och stall på gården och de utökade hemmanet genom att köpa in mera mark. Tidigt började han också köpa upp stockar, som sedan sågades på kompanjonen Emil Nyholms såg i Kvarnå. Det sågade virket såldes sedan till Kaskisten Puutavara i Kaskö, som sålde det vidare till utlandet.

Efter en tid skiljdes deras vägar, men Karl Hemberg fortsatte att köpa upp virke som han lät såga till plankor och bräder på Pitkäkoskis såg i Kärjenkoski eller på en såg i Villamo. Det färdiga virket såldes fortsättningsvis till Kaskö. Karl Hemberg blev delägare i Kaskisten Puutavara, så det var naturligt att sälja det dit. Någon gång i början på 50-talet, så föreslog Karl att mjölnarbröderna Veli och Voitto Kangas som hade en kvarn i Klemetsforsen, skulle bygga en såg bredvid kvarnen. Hemberg till och med lovade en del gratis virke till sågen, bara de skulle bygga den. Han lovade också att de skulle få såga en viss mängd åt honom varje år.

Det här var ett så pass lockande erbjudande att bröderna Kangas började bygga sin första cirkelsåg. (Vill du läsa mera om Klemets såg, så klicka HÄR!) Det här samarbetet fortsatte i flera år och utökades vartefter. På 50-talet köpte Hemberg en Bedford lastbil med vilken stockarna hämtades från skogen och det sågade virket kördes till Kaskö. En del virke sålde han åt privata byggare i närområdet.

Med ålderns rätt slutade Karl Hemberg med de egna virkesaffärerna någon gång på 70-talet, men fortsatte en tid som uppköpsombud åt Kaskisten Puutavara.

Hustrun Hulda Hemberg skötte hela tiden ladugården och hemmet, och de fick med tiden 11 barn, varav 4 dog i unga år. Hulda dog år 1969 och ett par år efteråt byggdes en ny gård på samma plats där den gamla hade stått.

Den här gården byggde Karl Hemberg år 1971 på samma ställe som den gamla gården. Den övertogs sedan av sonen Sten Hemberg (1945-2013) och efter Stens död övertogs gården av utomstående. Fotot från landsvägen år 2003.
Den här gården byggde Karl Hemberg år 1971 på samma ställe som den gamla gården. Den övertogs sedan av sonen Sten Hemberg (1945-2013) och efter Stens död övertogs gården av utomstående. Fotot från landsvägen år 2003.

Efter Huldas död 1969 övertogs hemmanet av sönerna Dick och Sten Hemberg. Änklingen Karl bodde där i ungefär 10 år men flyttade i början på 80-talet till Vasa, där han köpte en lägenhet på Långviksgatan och han bodde sedan där tills han dog år 1986.

Karl Hembergs hemman som övertogs av sönerna Dick och Sten är fortfarande i släktens ägo men har övertagits av följande generation. Arealerna har under årens lopp utökats rejält och odling av potatis är dominerande.

Foton.

I bakre raden står Sten, Åke, Kjell och Dick och framme sitter Gunvor, Else-Maj och Margaretha.
I bakre raden står Sten, Åke, Kjell och Dick och framme sitter Gunvor, Else-Maj och Margaretha.
Läraren Einar Linds elever fick ofta i uppgift att göra upp ritningar av hemgården. År 1951 gjorde Dick Hemberg denna ritning. Det fanns inga rum på vinden, så hela familjen samsades i nedre våningen.
Läraren Einar Linds elever fick ofta i uppgift att göra upp ritningar av hemgården. År 1951 gjorde Dick Hemberg denna ritning. Det fanns inga rum på vinden, så hela familjen samsades i nedre våningen.
Hulda som var syster bland till ”Koll-Frans” Storkull, föddes på Brobackan men växte upp på Åbackan, på gränsen till Bötom. Som vuxen var det hennes roll att sköta om hemmet, de många barnen och allt där runtomkring. Under en tid var hon medlem i Dagsmark Marthaförening.
Hulda som var syster bland till ”Koll-Frans” Storkull, föddes på Brobackan men växte upp på Åbackan, på gränsen till Bötom. Som vuxen var det hennes roll att sköta om hemmet, de många barnen och allt där runtomkring. Under en tid var hon medlem i Dagsmark Marthaförening.
Åtminstone Dick Hemberg, som just har fått körkort visste hur stockkranen på pappa Kalles Bedford fungerade. Med denna Bedford kördes det både timmer från skogen, och plankor och bräder till Kaskö.
Åtminstone Dick Hemberg, som just har fått körkort visste hur stockkranen på pappa Kalles Bedford fungerade. Med denna Bedford kördes det både timmer från skogen, och plankor och bräder till Kaskö.
Karl Hemberg engagerade sig mycket i byggandet av den nya ungdomslokalen i början på 1950-talet. På ungdomsföreningens årsmöte i januari 1950 tillsattes en byggnadskommitté där Karl Hemberg valdes till medlem. Det var ju bröderna Berg från Norrviken som gjorde själva stenfoten, men med sin specialgjorda hästkärra körde Karl gamla kilade stenar från Kias-Erlandas. Det var stenar som skulle användas till murgrunderna och de kördes med en låg, 2-axlad kärra. Också i övrigt var han en pådrivande man i bygget.
Karl Hemberg engagerade sig mycket i byggandet av den nya ungdomslokalen i början på 1950-talet. På ungdomsföreningens årsmöte i januari 1950 tillsattes en byggnadskommitté där Karl Hemberg valdes till medlem. Det var ju bröderna Berg från Norrviken som gjorde själva stenfoten, men med sin specialgjorda hästkärra körde Karl gamla kilade stenar från Kias-Erlandas. Det var stenar som skulle användas till murgrunderna och de kördes med en låg, 2-axlad kärra. Också i övrigt var han en pådrivande man i bygget.
Karl Hemberg var medlem i Dagsmark Andelsmejeri och då andelslaget upplöstes i början på 50-talet så skulle egendomen delas mellan delägarna. Nu framkastades ett förslag att alla de betydande tillgångarna som mejeriet hade skulle doneras åt Dagsmark Ungdomsförening. Det var klart att alla inte gillade detta och på stämman där detta ärende upptogs var åsikterna delade. En del ville att tillgångarna skulle delas jämt mellan ägarna enligt deras andelar men då steg bonden Karl Hemberg upp och tog till orda. Han lade handen på rocken där pengarna brukade vara och så sade han bestämt, att om här fanns sådana fattiga med, som inte har råd med att donera sin andel till ungdomsföreningen, så skall de kontakta honom så skall han ur egen ficka betala andelen i mejeriet åt dessa. Detta visade sig vara ett smart drag av Hemberg, för när stämman fortsatte så var det ingen som mera vågade opponera sig mot förslaget. Det är oklart om Hemberg hamnade att betala åt någon delägare men Dagsmark Ungdomsförening fick så gott som mejeriets alla tillgångar som donation.
Karl Hemberg var medlem i Dagsmark Andelsmejeri och då andelslaget upplöstes i början på 50-talet så skulle egendomen delas mellan delägarna. Nu framkastades ett förslag att alla de betydande tillgångarna som mejeriet hade skulle doneras åt Dagsmark Ungdomsförening. Det var klart att alla inte gillade detta och på stämman där detta ärende upptogs var åsikterna delade. En del ville att tillgångarna skulle delas jämt mellan ägarna enligt deras andelar men då steg bonden Karl Hemberg upp och tog till orda. Han lade handen på rocken där pengarna brukade vara och så sade han bestämt, att om här fanns sådana fattiga med, som inte har råd med att donera sin andel till ungdomsföreningen, så skall de kontakta honom så skall han ur egen ficka betala andelen i mejeriet åt dessa. Detta visade sig vara ett smart drag av Hemberg, för när stämman fortsatte så var det ingen som mera vågade opponera sig mot förslaget. Det är oklart om Hemberg hamnade att betala åt någon delägare men Dagsmark Ungdomsförening fick så gott som mejeriets alla tillgångar som donation.
Sonen Dick Hemberg byggde denna gård på samma tomt år 1966.
Sonen Dick Hemberg byggde denna gård på samma tomt år 1966.
På detta foto från slutet av 40-talet står längst fram, från vänster: Annel Lindblad, Helvi Mäki, Lea Mäki och Margaretha Englund. Där bak står från vänster Siv Nordberg (f. Grönroos), Dick Hemberg, Gunvor Hemberg med katten i famnen, Hulda Hemberg med sonen Sten i famnen. Skymd bakom Lea står Ruby Storkull.
På detta foto från slutet av 40-talet står längst fram, från vänster: Annel Lindblad, Helvi Mäki, Lea Mäki och Margaretha Englund. Där bak står från vänster Siv Nordberg (f. Grönroos), Dick Hemberg, Gunvor Hemberg med katten i famnen, Hulda Hemberg med sonen Sten i famnen. Skymd bakom Lea står Ruby Storkull.
Här står Else-Maj och Åke Hemberg i klubblandet, som de visar upp för fotografen Selim Björses från Lappfjärd. Fotot från Traditionsarkivet i Vasa.
Här står Else-Maj och Åke Hemberg i klubblandet, som de visar upp för fotografen Selim Björses från Lappfjärd. Fotot från Traditionsarkivet i Vasa.
Fotot från 23.9.1969 då Helsingforsbankens kontor i Kristinestad firade att banken fyllde 90 år. Bakom disken betjänar från vänster Karin Lindholm, Marja-Liisa Niemelä, Helena Landgärds, Gun-Lis Roos och till höger Margaretha Englund. Direktör på kontoret denna tid var Börje Nygård, och Karl Hemberg från Dagsmark var en av bankens 8 kontrollanter.
Fotot från 23.9.1969 då Helsingforsbankens kontor i Kristinestad firade att banken fyllde 90 år. Bakom disken betjänar från vänster Karin Lindholm, Marja-Liisa Niemelä, Helena Landgärds, Gun-Lis Roos och till höger Margaretha Englund. Direktör på kontoret denna tid var Börje Nygård, och Karl Hemberg från Dagsmark var en av bankens 8 kontrollanter.
Här sitter Karl Hemberg i samspråk med tjöckborna Alvar Back och Verner Utfolk på ett kalas hos Lindfors på Åbackan. Längst till höger sitter Ingvar Westerback.
Här sitter Karl Hemberg i samspråk med tjöckborna Alvar Back och Verner Utfolk på ett kalas hos Lindfors på Åbackan. Längst till höger sitter Ingvar Westerback.
Åke Jossandts biltraktor var speciell och många ville vara med och provköra men alla rymdes inte med. Från vänster Birgit Englund, okänd man, Dagny Lillkull, stående Gunvor Hemberg och framför henne sitter systern Else-Maj och till höger sitter Greta Gröndahl. Cyklisterna från vänster är läraren Einar Lind, Bengt Gröndahl och lite skymd Åke Löfgren. I bakgrunden syns uthusen hos Hembergs.
Åke Jossandts biltraktor var speciell och många ville vara med och provköra men alla rymdes inte med. Från vänster Birgit Englund, okänd man, Dagny Lillkull, stående Gunvor Hemberg och framför henne sitter systern Else-Maj och till höger sitter Greta Gröndahl. Cyklisterna från vänster är läraren Einar Lind, Bengt Gröndahl och lite skymd Åke Löfgren. I bakgrunden syns uthusen hos Hembergs.
Gunvor Hembergs man Alpo Peltonen, Karl Hemberg och Rurik Nylund uppvaktar den nya studenten Per-Erik Englund år 1982.
Gunvor Hembergs man Alpo Peltonen, Karl Hemberg och Rurik Nylund uppvaktar den nya studenten Per-Erik Englund år 1982.
Här står Hulda Hemberg med en del av barnen. Framför henne står Gunvor och Margaretha, längst fram pojkarna Dick och Sten.
Här står Hulda Hemberg med en del av barnen. Framför henne står Gunvor och Margaretha, längst fram pojkarna Dick och Sten.