{"id":942,"date":"2016-09-27T20:33:35","date_gmt":"2016-09-27T18:33:35","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=942"},"modified":"2025-12-07T16:23:05","modified_gmt":"2025-12-07T14:23:05","slug":"lantmannagillet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=942","title":{"rendered":"Lantmannagillet"},"content":{"rendered":"

L\u00e4raren Einar Lind fr\u00e5n Dagsmark hade gjort en handskriven sammanfattning av Lantmannagillets verksamhet och Eva Gr\u00f6nlund, hemma fr\u00e5n A-sidon men bosatt i Vasa har renskrivit dessa. Protokollb\u00f6ckerna fr\u00e5n 1940 och fram\u00e5t har varit till stor hj\u00e4lp.<\/span><\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa n\u00e5gra tidningsartiklar om Lantmannagillet, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

Lantmannagillet var i tiderna en viktig f\u00f6rening men vars verksamhet tynade bort i mitten p\u00e5 80-talet och efter det inte haft n\u00e5gon egentlig verksamhet. I nedanst\u00e5ende historik kan ni l\u00e4sa ur protokollen med b\u00f6rjan fr\u00e5n \u00e5r 1904 till \u00e5r 2016 vilken typ av verksamhet Lantmannagillet har haft.\u00a0<\/strong><\/p>\n

Einar Linds utredning.<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1797 bildades i \u00c5bo Finska hush\u00e5llss\u00e4llskapet som verkade f\u00f6r att utvidga de ekonomiska kunskaperna bland landets folk, genom spridning av b\u00f6cker och skrifter samt genom anskaffning och spridning av \u00e4ndam\u00e5lsenliga jordbruksredskap och genom bel\u00f6ning av personer som utm\u00e4rkt sig i lanthush\u00e5llning. S\u00e5lunda erh\u00f6ll plogsmeden Josef Pettersson Ingves i Lappfj\u00e4rd \u00e5r 1866 n\u00e4mnda s\u00e4llskaps medalj f\u00f6r sin plog, den s.k Lappfj\u00e4rdsplogen.<\/p>\n

\u00c5r 1863 bildades Vasa l\u00e4ns lantbrukss\u00e4llskap som var tv\u00e5spr\u00e5kigt och omfattade hela Vasa l\u00e4n. P\u00e5 detta s\u00e4llskaps uppmaning tog agronomen Johan Starcke initiativ till bildande av en husbondef\u00f6rening omfattande hela Lappfj\u00e4rds kommun. Detta skedde den 21 augusti 1898. Starcke blev ordf\u00f6rande och J.J. Wadstr\u00f6m fr\u00e5n Dagsmark vice ordf\u00f6rande. \u00c5r 1899 bildades i Helsingfors s\u00e4llskapet Pellervo, som hade till uppgift att bilda sammanslutningar, s\u00e5 kallade kooperationer. De h\u00e4r kunde vara handelsf\u00f6retag, andelskassr, andelsmejerier och b\u00f6ndernas sammanslutningar. Vill du l\u00e4sa mera om s\u00e4llskapet Pellervo, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Denna Lappfj\u00e4rds husbondef\u00f6rening om\u00e4ndrades 1901 enligt Pellervos<\/a> direktiv till Lappfj\u00e4rds lantmannagille. Till detta gille h\u00f6rde ocks\u00e5 dagsmarkborna. Lappfj\u00e4rds lantmannagille sysslade i likhet med de flesta lantmannagillena i \u00d6sterbotten denna tid, mycket med gemensamma ink\u00f6p av f\u00f6rn\u00f6denheter f\u00f6r gillesmedlemmarna, fr\u00f6varor, big\u00f6dsel, salt mm. Troligen fann dagsmarkborna att det var obekv\u00e4mt f\u00f6r dem att h\u00e4mta dessa varor fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. De bildade ett eget lantmannagille och fick d\u00e5 varorna hem till byn. Detta skedde 25 september 1904. Dagsmark lantmannagilles f\u00f6rsta ordf\u00f6rande blev Viktor Lillkull,<\/a> som kallades \u201dPelas-Viktor\u201d. Gillet hade vid starten 18 medlemmar och ansl\u00f6t sig omedelbart till det samma \u00e5r grundade \u00d6sterbottens svenska lantbrukss\u00e4llskap.<\/p>\n

Om man beaktar jordbrukets utveckling genom tiderna s\u00e5 finner man att utvecklingen har g\u00e5tt mycket sakta fram\u00e5t fr\u00e5n ur\u00e5ldriga tider d\u00e5 jordbruk uppstod och \u00e4nda till mitten av 1800-talet. De tv\u00e5 senaste seklen 1850-1950 betecknar en revolutionerande utveckling och f\u00f6rvandling av v\u00e5r \u00f6sterbottniska bygd p\u00e5 snart sagt alla omr\u00e5den: landskap och m\u00e4nniska, n\u00e4ringsliv och samf\u00e4rdsel, andlig kultur och livsuppfattning.<\/p>\n

Ser man n\u00e4rmare p\u00e5 denna 100-\u00e5riga tidsperiod, s\u00e5 \u00e4r det fr\u00e4mst vetenskapen och tekniken som har tagits i lantbrukets tj\u00e4nst. Allt b\u00e4ttre och b\u00e4ttre jordbruksredskap har f\u00f6rts fram. Konstg\u00f6dsel, f\u00f6r\u00e4dlade v\u00e4xtsorter och f\u00f6r\u00e4dlade boskap har h\u00f6jt produktionen och skogens tr\u00e4d har blivit exportvara, som till \u00f6ver 80 % fyller landets utf\u00f6rsel. Allt det nya som tiden f\u00f6rt fram har spritts ut \u00f6ver landet. Kunskapen har n\u00e5tt varje liten by, fr\u00e4mst tack vare en h\u00f6jd folkbildning genom skolor, genom lantbrukss\u00e4llskap och lantmannagillen.<\/p>\n

Lantmannagillets maskiner och redskap.\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 <\/strong><\/h3>\n

En av Lantmannagillets uppgifter var att anskaffa maskiner som sedan kunde hyras ut \u00e5t medlemmarna. H\u00e4r en f\u00f6rteckning p\u00e5 de viktigaste:<\/p>\n

20.1.1907: 1 slaktmask, 10.7.1907 2 st slaktmaskar. ( Slaktmask sattes p\u00e5 djurets huvud och anv\u00e4ndes vid slakt)<\/em><\/p>\n

9.2.1908: Turnipss\u00e5ningsmaskin, 25 mk<\/p>\n

9.5.1909: 1 fr\u00f6s\u00e5ningsmaskin av Karl Blombergs fabrikat. (s\u00e5ldes \u00e5t E.A. Klemets 45:- 15.10.1925)<\/p>\n

21.8.1910: G\u00f6dselspridare (s\u00e5ldes \u00e5t V. Nyroos 18.10.1925 f\u00f6r 280:- )<\/p>\n

7.6.1914: Kl\u00f6vt\u00e5ng<\/p>\n

1925: Sorterare<\/p>\n

24.9.1923: Matstrupsspiral<\/p>\n

14.9.1939: Tr\u00e4dg\u00e5rdstryckspruta<\/p>\n

1941: Potatismj\u00f6lkvarn<\/p>\n

1943: Betningstunna<\/p>\n

1950: G\u00e4ngskiva (g\u00e5va av mejeriet)<\/p>\n

1952: Kalkspruta<\/p>\n

\u00c5rsm\u00f6tet uts\u00e5g \u00e5rligen maskinsk\u00f6tare som skulle ha hand om dessamaskiner och som s\u00e5g till att de var i skick:<\/p>\n

\u00c5r\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Sk\u00f6tare<\/p>\n

1932\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Emil Kl\u00e5vus<\/h6>\n
1933-1936\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Agn\u00e4s<\/h6>\n
1937-1949\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Otto Bj\u00f6rklund<\/h6>\n
1950-1953\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Ragnar Skogman<\/h6>\n
1954-1968\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Emil L\u00f6fgren<\/h6>\n
1969-1970 \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Yngve S\u00f6derqvist<\/h6>\n
1971 –\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Lennart Grans<\/h6>\n
<\/h6>\n

T\u00e4vlingar.<\/strong><\/h3>\n

Lantmannagillet ordnade i b\u00f6rjan t\u00e4vlingar i de mest varierande grenar, allt fr\u00e5n v\u00e4lsk\u00f6tta tr\u00e4dg\u00e5rdar till v\u00e4lsk\u00f6tta g\u00f6dselst\u00e4der.<\/p>\n

10.3.1907<\/strong><\/p>\n

Anm\u00e4lda. Turnipst\u00e4vling; 18 medlemmar, I grist\u00e4vling, 18 medlemmar, I tr\u00e4dg\u00e5rdst\u00e4vling 8 medlemmar.<\/p>\n

20.11.1907<\/strong><\/p>\n

Rotfruktst\u00e4vling I) Erland B\u00e5sk 16:- , II) +III) E.A. Klemets 16:-, I) Viktor B\u00e5sk 16:-, II) Josef Lillkull 8:-, III) Anders L\u00e5ng 4:-<\/p>\n

F\u00f6r v\u00e4lsk\u00f6tta kor: I) Vadstr\u00f6m 10:-, II) s\u00e5g\u00e4g. Nylund 6:-, III) E.A. Klemets 4:-<\/p>\n

F\u00f6r grisar: I) Viktor Lillkull 10.-, II) Henrik J\u00e4rvel\u00e4 6:-, III) E.A. Klemets 4:-<\/p>\n

F\u00f6r v\u00e4lsk\u00f6tta tr\u00e4dg\u00e5rdar: I) Vadstr\u00f6m 5:-, II) Nylund 3:-, III) Josef Lillkull 2:-<\/p>\n

8.11.1908 <\/strong><\/p>\n

Rotfruktsodling I) E.A. Rosengren 10:-, II) E.A. Klemets 7:-, II) V. L\u00e5ng 7.-, III) V. Nyros 5:-, II) Josef Lillkull 5:-, III) Erland B\u00e5sk 5.-, IV) Karl Blomkvist 3:-, E. Henrik Klemets 3:-<\/p>\n

\u00a0<\/strong>27.9.1909<\/strong><\/p>\n

Rotfruktst\u00e4vling I) Henrik Klemets 74 po\u00e4ng 14:-, II) Erik Rosengren 71 p, 7:-, III) Viktor B\u00e5sk 69 p, 7:-, III) Josef Str\u00f6mberg 65 p, 4:-, III) Viktor Eklund 62 p, 4.-, III) Viktor Nyroos 60 p, 4:-<\/p>\n

18.1.1910<\/strong><\/p>\n

Ladug\u00e5rdssk\u00f6tsel: I) Josef Lillkull 8:-, II) Josef Backlund 5:-, III) Henrik Klemets 4:-, IV) Erik Rosengren 3:-<\/p>\n

16.10.1910<\/strong><\/p>\n

Turnipsodling: I) J.J. Vadstr\u00f6m 12:-, II) V. Nylund 8:-, III) V. B\u00e5sk 5:-<\/p>\n

13.12.1910<\/strong><\/p>\n

V\u00e4lsk\u00f6tta ladug\u00e5rdar; i) Henrik Klemets 8:-, II) Viktor Nylund 7:-,<\/p>\n

29.10.1911<\/strong><\/p>\n

Rotfruktst\u00e4vling: I) J.J. Vadstr\u00f6m 14:-, Viktor L\u00e5ng 7:-, Josef Storkull 4:-<\/p>\n

10.12.1911<\/p>\n

V\u00e4lsk\u00f6tta ladug\u00e5rdar: I) Viktor Rosenkvist 10:-, II) Viktor Nylund 6.-, III) Viktor Nyroos 4:-<\/p>\n

15.12.1912<\/strong><\/p>\n

Rotfruktst\u00e4vling: I) Erik Englund 9:-, II) Alfred Nordberg 6:-, III) Josef Backlund 5:-<\/p>\n

V\u00e4lsk\u00f6tta g\u00f6dselst\u00e4der: I) E. Englund 8:-, II) Viktor Eklund 6:-, III) Viktor Rosenkvist 3:-, Henrik Bj\u00f6rklund 3:-<\/p>\n

Ingen rasgalt fanns att premiera, f\u00f6r oerlagt belopp 2 mark k\u00f6ptes litteratur.<\/p>\n

8.12.1913<\/strong><\/p>\n

Rotfruktsodling: I) Erland Nor\u00e9n 9:-, II) E.A Englund 4:50, II) V. Nylund 4:50,<\/p>\n

20.12.1914<\/strong><\/p>\n

G\u00f6dselst\u00e4der: I) E. Fageroos 10:-, Axel Hummelg\u00e5rd 6:-, V. B\u00e5sk 4:-, Johan Lillkull, N. Nystr\u00f6m, V. Eklund, J. Backlund, E. Englund och E. Br\u00e4nn.<\/p>\n

Beredning av sm\u00f6r: (bed\u00f6mt av Einar och Gunnar Vadstr\u00f6m och Karl Rosenback): I) Josef Backlund 7:-, II) E.A. Br\u00e4nn 5:-, III) V. Nylund 3:-<\/p>\n

11.2.1917<\/strong><\/p>\n

V\u00e4lsk\u00f6tta kor: I) Karl Lindell 5:-, II) Valter Nyroos 3:-, III) J. Lillkull 2:-<\/p>\n

G\u00f6dselst\u00e4der: I) E. Englund 5:-, II) Viktor B\u00e5sk 3:-, III) Josef Backlund 2:-<\/p>\n

29.12.1917<\/strong><\/p>\n

Meddelades att Viktor R\u00f6nnkvist tilldelats II pris, 15:- och Axel Hummelg\u00e5rd III pris 10:- i Lantbrukss\u00e4llskapets tr\u00e4dg\u00e5rdst\u00e4vling.<\/p>\n

1923<\/strong><\/p>\n

Kurs: husdjursbruk av Blondine R\u00f6nnholm hos V. Nylund<\/p>\n

H\u00e4ckplantering hos Englund o….konsulent E.H<\/p>\n

3.8.1924<\/strong><\/p>\n

Tr\u00e4da: I) N. Nystr\u00f6m, II) Englund, III) E. Rosengren<\/p>\n

Rotfrukter: I) V. L\u00e5ngkvist, II) E.A Klemets, III) E. Englund, J. Granlund och N. Nystr\u00f6m<\/p>\n

Gr\u00f6nfoder: I) J. Granlund, II) E.A Rosengren<\/p>\n

Resultaten publicerades i tidningen Syd-\u00d6sterbotten.<\/p>\n

Ur protokollen:<\/strong><\/h3>\n

25.9.1904 besl\u00f6ts att ink\u00f6pa salt f\u00f6r medlemmarna. Uppdrag \u00e5t Josef och Henrik Klemets. Diskuterades behovet av annonssk\u00e5p.<\/p>\n

30.10.1904. E.A Klemets, Henrik Agn\u00e4s valdes att g\u00f6ra ink\u00f6p av s\u00e4rskilda f\u00f6rn\u00f6denheter. Annonssk\u00e5pet besl\u00f6ts att anskaffas. Stadgar f\u00f6redrogs och godk\u00e4ndes. Protokollet undertecknat av Viktor Lillkull o J.J. Wadstr\u00f6m.<\/p>\n

15.3.1906 besl\u00f6ts bilda och \u00f6ppna andelshandel i egen lokal s\u00e5 snart ev medlem anm\u00e4lt sig. Prisuppgifter p\u00e5 ….skall skaffas. Erland B\u00e5sk, Emil Klemets. Dagsmark Andelshandel bildades f\u00f6rst i mars 1908, d\u00e5 stadgarna antogs och f\u00f6ljande m\u00e5nad k\u00f6pte Andelshandeln Bod-Minas g\u00e5rd p\u00e5 Sebbasbackan.<\/p>\n

20.1.1907. N\u00e4rvarande 12 medlemmar. \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Pris f\u00f6r v\u00e4lsk\u00f6tta kor: 1). Josef Lillkull 10:-, 2). J.J. Wadstr\u00f6m 6:-, 3). Josef Backlund 4:-, v\u00e4lsk\u00f6tta g\u00f6dselst\u00e4der: 1) Erland B\u00e5sk 10:-, E.A. Klemets (Sundblom) 6:-, 3) Viktor Eklund 4:-.<\/p>\n

J.J. Wadstr\u00f6m skaffa slaktmask. \u00c5rsavgift 50 p. Prenumereras 25 ex Pellervo. M\u00f6ten 2:a s\u00f6ndagen i m\u00e5n. Ny. Medl. E.A. Josefsson B\u00e5sk, inhyses.<\/p>\n

10.3.1907 n\u00e4rvarande 27 medlemmar. E.A. Klemets (Sundblom) o Erland B\u00e5sk mottog lantbrukss\u00e4llskapets avels\u00e4gg f\u00f6r renrasiga h\u00f6ns.<\/p>\n

27.11.1907 \u00e5rsavgift 1 mk. Ett sk\u00e5p f\u00f6r gillets b\u00f6cker. Ordf och vice ordf \u00e5tervaldes.<\/p>\n

8.12.1907 diskuterades nyttan av en andelshandel. Erland B\u00e5sk och Josef Backlund valdes att ink\u00f6pa varor till jul.<\/p>\n

25 ex Pellervo.<\/p>\n

9.2.1908 sk\u00e4nktes 2 b\u00f6cker till l\u00e5nebiblioteket. I bokf\u00f6ringskurs anm\u00e4ldes E.A. Klemets, Henrik Klemets, E.A. Broberg, Josef Backlund, Josef Klemets, Erland B\u00e5sk, Viktor Nyroos, V. Nylund, E.A. Storkull. Besl\u00f6ts \u00f6ppna andelshandel om 100 medlemmar anm\u00e4ler sig. Ins\u00e4ttning 5 mk tillskottspl 100:-. Medlemsv\u00e4rvare: Henrik Klemets, E.A. Broberg, Viktor Nyroos, Josef Klemets, Josef Backlund.<\/p>\n

15.3.1908 s\u00e4nktes andelshandels plikt till 50:-. 64 medlemmar uppr\u00e4knades. Medlemsv\u00e4rvningskommitt\u00e9n ut\u00f6kades till 13 personer ocks\u00e5 i Korsb\u00e4ck. Andelshandelsstyrelse valdes: ordf Erland B\u00e5sk, medl. Karl Josefsson Klemets, Viktor Josefsson Rosenlund, Henrik Eriksson Klemets, Viktor Nyroos, E.A. Broberg, Erland Lindkvist, Erland Klemets, suppl. Oskar Granat.<\/p>\n

10.5.1908, \u00c5rsrapport\u00f6r: Viktor Lillkull.<\/p>\n

8.11.1908 Bokf\u00f6ringskursen blir ej av, ej heller matlagningskursen.<\/p>\n

24.1.1909 Gillet medlem av Finlands svinavelsf\u00f6rening: \u00e5rs avgift 5 :-.<\/p>\n

14.2.1909 diskuterades behovet av torvstr\u00f6 och r\u00e5dpl\u00e4gades om tjur- och kontrollf\u00f6rening, vilka ans\u00e5gs vara absolut n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att kunna f\u00f6rb\u00e4ttra den …. kreaturstam som \u00f6verallt finnes \u00e5 orten.<\/p>\n

7.3.1909 uttalas om staten borde med bidrag till storskiftet st\u00f6da skifteslaget f\u00f6r att utflyttningen av jordbrukets verkande och f\u00f6rb\u00e4ttrande efter storskiftet. En skrivelse d\u00e4rom till \u00d6.S.L.<\/p>\n

Rotfruktsinstrukt\u00f6ren Anders \u00d6ling hade rekommenderat Planet J:2 N:8 h\u00e4sthacka fr\u00e5n V. Forselius i \u00c5bo pris 70 :- som anskaffas av Vadstr\u00f6m.<\/p>\n

\"Bild
Bild p\u00e5 h\u00e4sthacka.<\/figcaption><\/figure>\n

Medverka f\u00f6r allm\u00e4nt deltagande i snart skeende lantdagsval.<\/p>\n

 <\/p>\n

9.5.1909. T\u00e4vling i lantbrukssk\u00f6tsel. D\u00e4rvid kommer utseende och v\u00e5rd \u00e4ven som omkring och snygghet i ladug\u00e5rd b\u00f6r uppm\u00e4rksammas vid premieringen, skulle h\u00e5llas.<\/p>\n

Del\u00e4gare: Dagsmarks tr\u00f6skverksandelsslag uttalade \u00f6nskan att p\u00e5 h\u00f6stsommaren f\u00e5 anlita lantbrukss\u00e4llskapets maskinmont\u00f6r f\u00f6r besiktning av \u00e5ngtr\u00f6skverket.<\/p>\n

11.7.1909 upptogs l\u00e5n 70.- f\u00f6r den ink\u00f6pta h\u00e4sthackan. Gillets fr\u00f6s\u00e5ningsmaskiner och h\u00e4sthacka placeras i andelshandelshus magasin.<\/p>\n

10.10.1909 Lappfj\u00e4rds lantmannagille hade inbjudits (n\u00e4rvarande V. Rosenstedt, Otto P\u00e4rus, Selim Porander och Hugo Porander)<\/p>\n

F\u00f6r gillets maskiner avgift 25 p. Utomst\u00e5ende 1 mk. Besl\u00f6ts anskaffa kraftfoder, jordn\u00f6tskakor? samt thomasslagg. Diskuterades anskaffande av spadharv och g\u00f6dselspridare. Diskuterades behovet av samlingslokal f\u00f6r ortens f\u00f6reningsliv, enkannerligen (s\u00e4rskilt)<\/em> ungdomsf\u00f6reningen. Bondesonen E.A Viktorsson Klemets anm\u00e4lde sig som medlem.<\/p>\n

19.12.1909 Kr\u00e4ftvattenr\u00e4tten \u00f6verl\u00e4ts \u00e5t UF. Exkursion till Josef Siggs m\u00f6nsterladug\u00e5rd i Pjelax.<\/p>\n

18.1.1910 Bokf\u00f6ringskurs i gamla folkskolan 17-21 mars av A.\u00d6ling.<\/p>\n

\"\u00c5r
\u00c5r 1910 annonserades det flitigt, hela 4 g\u00e5nger.<\/figcaption><\/figure>\n

6.3.1910 P\u00e5 Agrikulturens ekonomiska F\u00f6rs\u00f6ksstationens f\u00f6rfr\u00e5gan om havre och \u00f6rtsorter som odlats inom omr\u00e5det minst 8 \u00e5r svarades:<\/p>\n

    \n
  1. att inhemsk svarthavre i huvudsak odlats \u00e5 orten av n\u00e5gra i cirka 20 \u00e5r, havresorten v\u00e4xer \u00e4ven i s\u00e4mre jordm\u00e5n, gives riklig halm men mognar sent.<\/li>\n
  2. att Ilola svarthavre ocks\u00e5 numera utbreda sig allt mera har av n\u00e5gra odlats i 6 \u00e5r, fordrar kraftigare jordm\u00e5n, mognar s\u00e5 tidigt att den vanligen kan sk\u00f6rdas samtidigt som r\u00e5gen.<\/li>\n
  3. ett av korn 6 radigt inhemskt korn allm\u00e4nt anv\u00e4nds, d\u00e5 tidigare i bruk varande fr\u00e5n Holstein och Danmark importerat korn g\u00e5r ut samt<\/li>\n
  4. att odling av \u00f6rter alls inte f\u00f6rekomma \u00e5 orten.<\/li>\n<\/ol>\n

    8 kg \u00d6stersundom turnipsfr\u00f6 skulle rekvireras f\u00f6r gillesmedlemmarna Erik Sundholm, Niklas Nystr\u00f6m, Viktor Lillkull, Erik Rosengren, Viktor R\u00f6nnkvist, Erik B\u00e5sk, Josef Nyg\u00e5rd, Henrik Klemets, Viktor Eklund, Josef Backlund, Henrik Agn\u00e4s, Erik Englund, Viktor B\u00e5sk, V. Nylund o J.J. Vadstr\u00f6m. N\u00e5got behov av big\u00f6dsel anm\u00e4ldes icke.<\/p>\n

    16.5.1910 Erik Sundblom, Viktor R\u00f6nnkvist och Josef Backlund \u00f6nskade l\u00e4rarinna i tr\u00e4dg\u00e5rdssk\u00f6tsel.<\/p>\n

    26.6.1910 s\u00e5ldes byasmedjan.<\/p>\n

    21.8.1910 Avgiften f\u00f6r den nya g\u00f6dselspridaren. 10 p s\u00e4cken f\u00f6r tomasfosfat och Kainit och 15 p s\u00e4cken f\u00f6r benmj\u00f6l.<\/p>\n

    Gillet anh\u00f6ll hos l\u00e4nsmannen att han skulle ombes\u00f6rja j\u00e4mning och s\u00e4nkning av s.k. Finng\u00e4rdbacken i Lappfj\u00e4rd en\u00e4r omn\u00e4mda vinterv\u00e4gen d\u00e4r \u00e4r sv\u00e5r att trafikera. Ist\u00e5nds\u00e4ttadet av s.k Mittst\u00e5get \u00e5ligger Dagsmarksby envar skulle nu k\u00f6ra 1 lass grus dit. Skifte av Dagsmark bys byav\u00e4gar diskuterades men bordlades.<\/p>\n

    16.10.1910 Praktisk teoretisk kurs i kreaturssk\u00f6tsel 10 dagar. Viktor Nylund lovade taga mot kursen och l\u00e4rarinnan, varj\u00e4mte meddelades att i Nylunds ladug\u00e5rd finns fem kor.<\/p>\n

    Besl\u00f6ts instundande vinter h\u00e5lla par dagars kurs i skogssk\u00f6tsel. D\u00e5 det anm\u00e4ldes att en fr\u00e5n Jurva hemmah\u00f6rande smed \u00f6nskat bli antagen som byasmed uppdrogs \u00e5t J.H Storkull och Viktor Nyroos att efterh\u00f6ra bostad f\u00f6r honom.<\/p>\n

    R\u00e5dpl\u00e4gning om \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r st\u00f6djande av det i h\u00f6g grad f\u00f6rargelsev\u00e4ckande liv en del av ortens ungdom d\u00e5 och d\u00e5 under senaste sommar och om senast under Mikaelihelgen l\u00e5tit komma sig till last.<\/p>\n

    Gillets medlemmar framh\u00f6ll med ber\u00e4ttigad f\u00f6rtrytelse, huru endel vuxna ungdomar, d\u00e4ribland dem som bes\u00f6kt folkh\u00f6gskolan, upptr\u00e4tt \u00f6verlastade \u00e5 allm\u00e4nna v\u00e4gar med ett infernaliskt oljud, att en stor del av inte skriftskoleungdom under mikaelihelgen med f\u00f6r\u00e4ldrarnas goda minne upptr\u00e4tt \u00f6verlastade och trakterat (*best\u00e5tt) sina gelikar med br\u00e4nnvin, att \u00e5bron i byn ofta \u00e4r samlingsplats f\u00f6r byssungdomen dans och andra f\u00f6r orten neds\u00e4ttande upptr\u00e4den, samt att en del husb\u00f6nder uppl\u00e5tit sina hem till knutdansen, d\u00e4r den allra st\u00f6rsta oreda ofta nog \u00e4ga rum.<\/p>\n

    F\u00f6r att st\u00e4vja f\u00f6ren\u00e4mnda f\u00f6r byalaget neds\u00e4ttande och klanderv\u00e4rda f\u00f6rh\u00e5llande besl\u00f6t n\u00e4rvarande gillesmedlemmar enh\u00e4lligt: att h\u00e4refter hos polismyndigheten f\u00e5 v\u00e4ckande av \u00e5tal n\u00e4mnda envar som g\u00f6r sig skyldig till ovanantydda ofog.<\/p>\n

    D\u00e5 bonden Anders Forsg\u00e5rd f\u00f6rutom andra tillf\u00e4llen under senaste Mikaelihelg uppl\u00e5tit sin bostad till dansstuga f\u00f6r byssungdomen, varest ett i h\u00f6g grad st\u00f6rande uppf\u00f6rande varit r\u00e5dande, besl\u00f6ts erinra Anders Forsg\u00e5rd om det ol\u00e4mpliga i ett f\u00f6r slikt \u00e4ndam\u00e5l uppl\u00e5ta sitt hem.<\/p>\n

    N\u00e4rvarande medlemmar: J.J. Vadstr\u00f6m, Viktor R\u00f6nnkvist, Josef Lillkull, Viktor Lillkull, Henrik Bj\u00f6rklund, E. Englund, J.H. Storkull, Viktor B\u00e5sk, V. Nylund, E. Sundblom, E. Rosengren, V. Nyroos, E. Nor\u00e9n och Erik Anders Klemets.<\/p>\n

    29.1.1911 \u00d6SL:s f\u00f6rslag till stadgar f\u00f6r provmj\u00f6lkningsf\u00f6reningen godk\u00e4ndes.<\/p>\n

    17.4.1911 uts\u00e4ttande av rotfruktsfr\u00f6stocken hos V. Nylund i maj. Best\u00e4lldes kalk fr\u00e5n Pargas kalkberg Ab ev. 10 medlemmar 210 kg jordbrukskalk.<\/p>\n

    28.1.1912 J.J. Vadstr\u00f6m anm\u00e4lde sig till lantbrukss\u00e4llskapets t\u00e4vling i tr\u00e4dg\u00e5rdssk\u00f6tsel.<\/p>\n

    \"1912
    1912 annonserades m\u00f6tet s\u00e5 h\u00e4r. Det ordnades p\u00e5 den nybyggda sm\u00e5barnsskolan.<\/figcaption><\/figure>\n

    7.7.1912 besl\u00f6ts premiera med 20 mk 5 m\u00e5naders rasgaltar som ej slaktas innan de n\u00e5tt ett \u00e5rs \u00e5lder.<\/p>\n

    9.3.1913 Diskussion: \u201dHuru f\u00e5 ett m\u00f6nsterjordbruk i v\u00e5r omnejd?\u201d Referent Erik Sundblom. \u201d\u00c5tg\u00e4rder f\u00f6r f\u00f6rb\u00e4ttrande av bondens ekonomiska st\u00e4llning\u201d. Referent Emil B\u00e5sk.<\/p>\n

    27.4.1913 Diskussion: \u201dMotsvarar folkskolan nutidens krav?\u201d<\/p>\n

    24.8.1913 V. Nylund, E. Englund och Erland Fagerroos anm\u00e4lde sig f\u00f6r anlitande av s\u00e4llskapets tr\u00e4dg\u00e5rdsinstrukt\u00f6r.<\/p>\n

    19.10.1913 Diskussion om ett andelsmejeri i byn. Byn ans\u00e5gs f\u00f6r liten och f\u00f6r ringa koantal.<\/p>\n

    5.12.1913 Kokkurs planeras. Val av medlemmar i skoldirektionen: I st\u00e4llet f\u00f6r J.V. B\u00e5sk som undanbett sig \u00e5terval valdes Viktor Nyroos, f\u00f6r N. Nystr\u00f6m valdes Josef Backlund, f\u00f6r E. Rosengren valdes E.A. Englund.<\/p>\n

    7.6.1914 Att insamla f….f\u00f6rem\u00e5l valdes Josef Backlund och V. L\u00e5ngkvist.<\/p>\n

    18.10.1914 Efterh\u00f6rdes pris p\u00e5 slaktboskap f\u00f6r milit\u00e4rens r\u00e4kning.<\/p>\n

    1.11.1914 Diskussion om ink\u00f6p av ett parti uts\u00e4desvete (\u201dkornvete\u201d = v\u00e5rvete)<\/p>\n

    28.1.1915 Viktor R\u00f6nnkvist anm\u00e4ld till lantbrukss\u00e4llskapets tr\u00e4dg\u00e5rdst\u00e4vling.<\/p>\n

    Besl\u00f6t s\u00e4nda sm\u00f6r till H. Isaksson i H:fors ifall hon betalar 310 p kg. 14 anm\u00e4lde sig att s\u00e4lja, n\u00e4mligen E. Englund, V. B\u00e5sk, V. Eklund, Alfred Nordberg, J. Lillkull, J. Backlund, E. Broberg, V. R\u00f6nnkvist, Henrik Bj\u00f6rklund, Henrik Agn\u00e4s, V. L\u00e5ngkvist, Erik Br\u00e4nn, Axel Hummelg\u00e5rd och Erland Fagerroos.<\/p>\n

    Erik Englund f\u00f6reslog att gillet skulle ink\u00f6pa en s\u00e4desrensare vilket besl\u00f6ts.<\/p>\n

    \"Bild
    Bild p\u00e5 en s\u00e4desrensare.<\/figcaption><\/figure>\n

    \u00a0<\/strong>Besl\u00f6ts att k\u00f6pa en h\u00f6press.<\/p>\n

    18.4.1915 \u201dKornvete\u201d skulle k\u00f6pas om man fick det f\u00f6r 40 p kg, till uts\u00e4de. F\u00f6ljande best\u00e4llde: Niklas Nystr\u00f6m 10 kg, Johan Lillkull 10 kg, E.A.Br\u00e4nn 5 kg, Axel Hummelg\u00e5rd 5 kg, E. Fagerroos 10 kg.<\/p>\n

    Priset p\u00e5 sorterare hade Englund f\u00e5tt: 150-160:-. Besl\u00f6ts skaffa sorteraren omedelbart.<\/p>\n

    27.4.1915 besl\u00f6ts f\u00e5 hit en konsulent att besiktiga korna f\u00f6r att se om de g\u00e5 in i stamboken, en\u00e4r s\u00e5dana ej tv\u00e5ngsrekvireras f\u00f6r krigs\u00e4ndam\u00e5l. \u201dFr\u00e5gan diskuterades livligt om h\u00e4r i byn finnes s\u00e5dana djur en\u00e4r det icke finnes n\u00e5gon som vet varifr\u00e5n dessa djur h\u00e4rstamma\u201d.<\/p>\n

    Gillet kunde inte vidtaga n\u00e5gon \u00e5tg\u00e4rd i anledning av konsulent O.W. Sl\u00e4tis skrivelse om \u00e5 orten fanns kor av ayshireras, n\u00e4r tjurf\u00f6rening icke finnes p\u00e5 orten. Erik Englund var villig att f\u00f6ra lantbruksbokf\u00f6ring.<\/p>\n

    2.7.1916 hembygdsforskning, representant f\u00f6r gillet E. Englund.<\/p>\n

    F\u00f6r att uppta antalet kor f\u00f6r bildande av tjurf\u00f6rening valdes Lillkull, Englund, Hummelg\u00e5rd och Fagerroos.<\/p>\n

    17.11.1916 E. Fagerroos o E. Englund valdes representera gillet vid m\u00f6te i Lappfj\u00e4rd 3 december f\u00f6r bildande av hembygdsf\u00f6rening.<\/p>\n

    \"2
    2 annonser fr\u00e5n 1916.<\/figcaption><\/figure>\n

    3.12.1916 En\u00e4r sm\u00f6ret betalades medelst maximipris i K:stad besl\u00f6ts att ans\u00f6ka hos guvern\u00f6ren om tillst\u00e5nd att f\u00e5 s\u00e4nda sm\u00f6r till Helsingfors.<\/p>\n

    15.1.1917 Gillesmedlemmar 30 st.<\/p>\n

    11.2.1917 Agr. Bj\u00f6rkvist f\u00f6redrog stadgarna f\u00f6r en kommunen omfattande skogsv\u00e5rdsf\u00f6rening. Endast Nylund anteckna antecknade sig som medlem.<\/p>\n

    Diskussion om vad som b\u00f6r g\u00f6ras mot den f\u00f6rd\u00e4rvliga l\u00f6nnbr\u00e4nningen. En kommitt\u00e9 p\u00e5 15 personer valdes som skulle bist\u00e5 myndigheterna.<\/p>\n

    25.2.1917 St\u00f6rre delen av gillets medlemmar anm\u00e4lde sig som medlemmar i \u00d6sterbottens kreaturslag.<\/p>\n

    Diskussion om vad som b\u00f6r g\u00f6ras f\u00f6r svenskjordens bevarande i svenska h\u00e4nder. En kommitt\u00e9 valdes (V. B\u00e5sk, Erland B\u00e5sk, J. Lillkull, J. Backlund och Henrik Agn\u00e4s) som skulle \u00f6vertala och bota alla som st\u00e5r i ber\u00e5d att s\u00e4lja sina hemman \u201dtill finnar\u201d.<\/p>\n

    20.5.1917 Diskussion om v\u00e5r tids situation och 8-timmarsdagen. Referat V. B\u00e5sk. Regeringen kritiserades, allm\u00e4n f\u00f6rv\u00e5ning \u00f6ver andra partiers of\u00f6rst\u00e5nd i jordbruksv\u00e4g. Det \u00e4r s\u00e5 l\u00e4tt att uppmana till st\u00f6rre \u00f6kning i produktionsf\u00f6rfarande, men att utf\u00f6ra det \u00e4r en annan sak. D\u00e5 antingen saknas f\u00f6rst bristande arbetskraft, big\u00f6dsel, uts\u00e4de mm. M\u00f6tet besl\u00f6t protestera mot \u00e5tta-timmarsdagens inf\u00f6rande i jordbruket. Protesten skulle inf\u00f6ras i S.\u00d6.<\/p>\n

    16.6.1917 Diskuterades om s\u00e4rskild lantmannagrupp – avdelning inom Dagsmark by, utanf\u00f6r Svenska folkpartiet. Alla n\u00e4rvarande antecknade sig mangrant. Den uti Lappfj\u00e4rd hela kommun ordf\u00f6rande under svenska folkpartiet tillt\u00e4nkta lantmannagillegruppen ans\u00e5gs inte under r\u00e5dande f\u00f6rh\u00e5llanden vara l\u00e4mplig f\u00f6r att kunna tillvarataga lantbruksbefolkningens intressen.<\/p>\n

    I styrelsen f\u00f6r Dagsmarkgruppen valdes J. Backlund, V. B\u00e5sk, E. Englund ordf, Emil B\u00e5sk vice.ordf.<\/p>\n

    5.8.1917 Diskuterades \u00e5tg\u00e4rder mot beslagtagning av spannm\u00e5l. Fr\u00e5gan bordlades.<\/p>\n

    12.8.1917 Ans\u00e5gs att en brandk\u00e5r borde bildas inom byn. Efter diskussion valdes tillsyningsm\u00e4n och ledare vid ev. Eldsv\u00e5dor. Ledarna skulle b\u00e4ra om armen ett r\u00f6tt band m\u00e4rkt D.L till tecken p\u00e5 sin v\u00e4rdighet. Valdes J. Backlund, V. L\u00e5ngkvist och J.H. Storkull.<\/p>\n

    4.8.1918 E. Englund valdes till ombud f\u00f6r Ab Svenska Sm\u00e5bruk.<\/p>\n

    5.5.1918 Besl\u00f6t om att med arbete och pengar hj\u00e4lpa g\u00e5rdar d\u00e4r arbetskraften l\u00e5g vid fronten. Komitt\u00e9 h\u00e4rf\u00f6r: V. L\u00e5ngkvist, Josef Storkull, Emil B\u00e5sk, Viktor Nylund och Emil Backlund.<\/p>\n

    14.12.1919 P\u00e5 anh\u00e5llan fr\u00e5n Lappfj\u00e4rds nybildade ostmejeri om leverans av mj\u00f6lk fr\u00e5n Dagsmark uttalade m\u00f6tet att mejeriet var bra och uttalade ordf\u00f6rande ett tack till ut .. av mejeriet. Samtliga vid m\u00f6tet (20 pers) trodde att mejeriet var de aff\u00e4r som jordbrukarna numera b\u00f6r ansluta sig till. Produktionskostnaderna f\u00f6r spannm\u00e5lsodling var f\u00f6r dyr, den b\u00f6r minskas, h\u00f6produktionen d\u00e4remot \u00f6kas. Efter julen skulle mj\u00f6lkleveransen vidtagas av alla som bara har mj\u00f6lk att avst\u00e5.<\/p>\n

    Fr\u00f6kontrollombud valdes: Johan Lillkull.<\/p>\n

    Ur \u00e5rsber\u00e4ttelsen f\u00f6r 1919: \u201d P\u00e5 jordbrukets omr\u00e5de har under \u00e5ret vidtagits f\u00f6rb\u00e4ttringar allt mer och mer, man har insett att det nu b\u00e4r sig. Genom gillet har 25 nyodlingsans\u00f6kningar ansl\u00f6ts. Big\u00f6dsel har ink\u00f6pts. Fr\u00f6kontrollombud har valts o.s.v. Det gamla f\u00f6rfaringss\u00e4ttet \u00e4r man ej mera n\u00f6jd med. Dugligt uts\u00e4de skall s\u00e5s, sk\u00f6rdarna skall vara goda, gr\u00e4sfr\u00f6 skall ins\u00e5s \u00f6verallt. V\u00e5ra ny\u00e5kersjordbrukare inser att detta f\u00f6rfaringss\u00e4tt enbart b\u00e4r sig. Turnips och gr\u00f6nfoder odlas \u00e4nnu allt f\u00f6r litet, som b\u00f6r r\u00e4ttas. Inga f\u00f6redragare har under \u00e5ret bes\u00f6kt v\u00e5rt gille, ett f\u00f6rh\u00e5llande som vi \u00f6nskar se r\u00e4ttat.<\/p>\n

    Nyodlingar: J.H. Storkull ans\u00f6kningar, Emil B\u00e5sk, Karl L\u00f6vgren, K.E Johansson Sj\u00f6holm, Erland Gr\u00f6nroos, E.A. Br\u00e4nn, Erland Rosenback, Josef Granlund, J. Lillkull, N. Nystr\u00f6m, K.E. L\u00e5ngfors, Emil Fagerroos, Viktor Grans, Johannes Granlund, H. Bj\u00f6rklund, H. Agn\u00e4s, J.H Klemets, A. Hummelg\u00e5rd, E. Englund, K.J. Lindell, E. Rosengren, V. Gr\u00f6ndahl, J. H\u00e4llback, E. Backlund, J. Backlund.<\/p>\n

    1.8.1920 Diskuterades fr\u00e5ga om en enhetligare sammanslutning f\u00f6r spannm\u00e5lsf\u00f6rs\u00f6rjningen. Spannm\u00e5len borde mot kostnad av 4 mk kg f\u00f6r erh av produktionskostnaden.<\/p>\n

    16.8.1920 mantals\u00e4gare: Enligt l\u00e4nsstyrelsens resolution 10\/8 1920 N: 2449 erbj\u00f6ds v\u00e4garna underh\u00e5ll \u00e5t kommunerna. Nu besl\u00f6ts att mantals\u00e4garna skulle underh\u00e5lla sina gamla v\u00e4glotter den kommande tv\u00e5\u00e5rsperioden f\u00f6r 100.000 mk \u00e5rligen.<\/p>\n

    5.9.1920 Gillet tecknar en aktie \u00e0 200:- i ett tillt\u00e4nkt agrarpolitiskt tidningsorgan (skrivelse av …….)<\/p>\n

    10.10.1920 s\u00e4nds lin till Tammerfors linspinneri. Enbart Erland Fagerroos.<\/p>\n

    Valde v\u00e4gm\u00e4rken f\u00f6r byav\u00e4garna.<\/p>\n

    1920 k\u00f6ptes big\u00f6dsel f\u00f6r 4508:-<\/p>\n

    20.2.1921 Mejeristen Karl Lundholm fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd ville f\u00e5 600 kg mj\u00f6lk dagligen fr\u00e5n Dagsmark. Ehuru saken hade stor betydelse f\u00f6r mejeriets vidmakth\u00e5llare p\u00e5 orten ans\u00e5g sig de n\u00e4rvarande f\u00f6r tillf\u00e4llet icke \u00e4ga mj\u00f6lk utom det egna behovet.<\/p>\n

    Juni 1921 Diskuterades om ink\u00f6p av en gemensam simplats f\u00f6r ungdomen, utan resultat.<\/p>\n

    19.6.1921 Gemensam f\u00f6rs\u00e4ljning av r\u00e5gmj\u00f6l till Labor, 5 mk kg. Br\u00e4nn och Emil Backund deltagare i Lantbrukss\u00e4llskapets exkursion Tj\u00f6ck \u2013 Vasa \u2013 Ilmola.<\/p>\n

    17.7.1921 Ingen anm\u00e4lde sig som medlem i Finlands svenska svinavelsf\u00f6rening.<\/p>\n

    \u201dDen av interimsstyrelsen f\u00f6r Lappfj\u00e4rds mejeri uts\u00e4nda f\u00f6rs\u00f6ksteckningslistan diskuterades, men gjordes inga anteckningar.\u201d<\/p>\n

    P\u00e5 framst\u00e4llning av Johan Lillkull upptogs till diskussion fr\u00e5gan om f\u00e5rens v\u00e5rdande fr\u00e5n och med f\u00f6rstkommande v\u00e5r. Fr\u00e5gan h\u00e4nsk\u00f6ts till kommunalfullm\u00e4ktige i Lappfj\u00e4rd. I september 1921 behandlade s\u00e5 kommunens fullm\u00e4ktige den hemst\u00e4llan av Dagsmark lantmannagille om \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r erh\u00e5llande av f\u00f6rbud f\u00f6r f\u00e5r att f\u00e5 g\u00e5 l\u00f6sa omkring p\u00e5 allm\u00e4nna v\u00e4gar till f\u00f6rargelse f\u00f6r allm\u00e4nheten. Efter en l\u00e4ngre diskussion, varvid flertalet ans\u00e5g att ”friheten” f\u00f6r dessa djur vore b\u00e4st, besl\u00f6t man att l\u00e4mna fr\u00e5gan d\u00e4rh\u00e4n, emedan det ans\u00e5gs att fullm\u00e4ktige \u00e4r or\u00e4tt forum f\u00f6r fr\u00e5gans vidare behandling.<\/p>\n

    4.11.1921 Diskussion: L\u00f6nar det sig b\u00e4ttre att l\u00e4mna mj\u00f6lken till mejeri eller att k\u00e4rna hemma? Referent disponenten f\u00f6r Lappfj\u00e4rds mejeri. Svar: mejeri \u201dehuru Lappfj\u00e4rds mejeri var i fr\u00e4mmande h\u00e4nder\u201d.<\/p>\n

    Insamling av spannm\u00e5l f\u00f6r fj\u00e4rrkarelare underst\u00f6ddes ej.<\/p>\n

    1921 jultredjedag: Erik Rosengren och Alfred Nordberg anm\u00e4ldes i lantbrukss\u00e4llskapets t\u00e4vling f\u00f6r v\u00e4lsk\u00f6tta jordbruk. 11 medlemmar best\u00e4llde lantbrukskalendern.<\/p>\n

    14.5.1922 Diskussion om huru byn kunde f\u00f6rsk\u00f6nas. Komitt\u00e9 h\u00e4rf\u00f6r. J.E. Sj\u00f6blad, V. Nylund och Emil B\u00e5sk.<\/p>\n

    22.7.1922 Englund och Granlund anm\u00e4lda f\u00f6r exkursion till S\u00f6dra Finland. Erland Krook och Axel Forslin anm\u00e4lda f\u00f6r exkursion till Jeppo \u2013 Oravais \u2013 V\u00f6r\u00e5.<\/p>\n

    27.12.1922 J. Lillkull anm\u00e4lde sig f\u00f6r provmj\u00f6lkning. Kreatursk\u00f6tarkurs diskuterades.<\/p>\n

    7.1.1923 Diskuterades fr\u00e5gan om bildandet av ett mejeri i orten. Fr\u00e5gan refererades av Erik Englund. Efter en stunds diskussion besl\u00f6ts l\u00e4mna fr\u00e5gan beroende fram\u00e5t. Enh\u00e4lligt uttalades behovet av ett mejeri, f\u00f6r existensens skull f\u00f6r bonden, men ans\u00e5gs det att tiden ej vore l\u00e4mplig som s\u00e5 l\u00e4nge dyrtiden varar. Den som \u00e4r skilt betagen av mejeriverksamheten kan leverera mj\u00f6lk till Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

    10.6.1923 Emil Backlund \u00e5tog sig lantbruksbokf\u00f6ring f\u00f6r ett \u00e5r.<\/p>\n

    16.12.1923 Konsulent S. Finnil\u00e4 hade \u00e5t gillet inh\u00e4mtat anbud fr\u00e5n Mannila g\u00e5rd i Lojo p\u00e5 3 st renrasiga tjurkalvar i \u00e5ldern 3-7 m\u00e5nader. I anledning d\u00e4rav besl\u00f6t de n\u00e4rvarande att bilda en tjurf\u00f6rening p\u00e5 orten och valdes en bestyrelse av fyra personer n\u00e4mligen E.A. Englund, J. Lillkull, J. Granlund och E.A. Klemets.<\/p>\n

    \u00c5rsber\u00e4ttelsen: Granlund deltog i exkursion till Nagu och Pargas. Forslin, Emil Eklund och Backlund till maskinutst\u00e4llning. F\u00f6rs\u00f6ksstation i Ilmola och J. Dahl, N. Nystr\u00f6m och Erland Gr\u00f6nroos likas\u00e5 till Ilmola.<\/p>\n

    15.6.1924 V. Nyroos, Frans Agn\u00e4s, Joh. H\u00e4llback, Erik Rosengren och V. Bj\u00f6rklund deltagare i s\u00e4llskapets exkursion till Tuomikyl\u00e4 6.7.1924 (alla reste utom Nyroos och Rosengren; i st\u00e4llet Emil L\u00e5ngfors).<\/p>\n

    25.12.1924 M\u00f6tet ans\u00e5g det hoppl\u00f6st att kunna v\u00e4rva n\u00e5gon elev till Korsholms lantbrukssola.<\/p>\n

    Andelskassefr\u00e5gan upptogs till diskussion och ans\u00e5g m\u00f6tet att en s\u00e5dan sammanslutning skulle vara beh\u00f6vlig \u00e5 orten och tillsattes en komitt\u00e9 best\u00e5ende av Johan Lillkull, Frans Agn\u00e4s, Erik A Klemets och Erik Englund.<\/p>\n

    Ur \u00e5rsber\u00e4ttelsen: kurs i kreaturssk\u00f6tsel hos V. Nylund. Big\u00f6dsel f\u00f6r 12 000:-. Erik Englund har premierats f\u00f6r v\u00e4lsk\u00f6tt jordbruk i lantbrukss\u00e4llskapets t\u00e4vling.<\/p>\n

    13.3.1926 Diskuterades mejerifr\u00e5gan inom byn. N\u00e5gra ville bygga att f\u00f6r byn eget mejeri, n\u00e4r de \u00f6nskade andelarna blir t\u00e4ckande, d\u00e5 d\u00e4remot de flesta voro av den \u00e5sikten att man borde bygga tillsammans med kyrkobyn. Och valdes s\u00e5 en komitt\u00e9; F. Agn\u00e4s, J.V Bj\u00f6rklund, E.A Klemets och J. Granlund att resa till Lappfj\u00e4rd f\u00f6r att tillsammans med dem utse n\u00e5gon f\u00f6r b\u00e5da byarna passande och gemensam plats, d\u00e4r ett mejeri kan byggas.<\/p>\n

    14.10.1927 utst\u00e4llning. Diskussion om tjurf\u00f6rening. Tjuren som skulle k\u00f6pas \u00e4r av v\u00e4stfinsk ras. En f\u00f6rs\u00f6ksteckning f\u00f6retogs varvid n\u00e5got \u00f6ver ett tiotal medlemmar antecknade sig.<\/p>\n

    Lantbrukss\u00e4llskapet 25 \u00e5r 1929.<\/p>\n

    15.1.1928 besl\u00f6ts om tv\u00e5 veckors kreatursk\u00f6tarkurs hos Nylund.<\/p>\n

    15.3.1928 V. Nylund anm\u00e4lde sig till (s\u00e4llskapets) hush\u00e5lls- och m\u00f6nstertr\u00e4dg\u00e5rdar. Nylund anh\u00f6ll om tr\u00e4dg\u00e5rsinstruktris f\u00f6r klippning av h\u00e4ckar. F\u00f6r tr\u00e4dg\u00e5rdsanl\u00e4ggning V. Rosengren och E. Englund.<\/p>\n

    10.6.1928 V. Roseng\u00e5rd anm\u00e4lde sig till Sunilas lantbruksbokf\u00f6ring.<\/p>\n

    Till 1929 \u00e5rs fr\u00f6utst\u00e4llning (s\u00e4llskapets) anm\u00e4lde sig E.Englund med Kyt\u00f6 havre och svanhalskorn, A. Forslin med Kyt\u00f6 havre, E. Klemets med sval\u00f6vsr\u00e5g och svanhalskorn och Frans Agn\u00e4s med Kyt\u00f6 havre, svanhalskorn och sval\u00f6vs r\u00e5g.<\/p>\n

    Till Lantbrukss\u00e4llskapets exkursion till Ilmola och Tuovikyl\u00e4 anm\u00e4lde sig O. Bj\u00f6rklund, E. Agn\u00e4s, F. Eklund, V. Rosengren och J. Stenlund.<\/p>\n

    Till s\u00e4llskapets kurs i g\u00f6dselr\u00e5d inom distriktet anm\u00e4lde sig E. Englund, V. Storkull, V. Nyroos, A. Forslin, V. Rosengren, E.A. Klemets, J. Lillkull, E. Backlund och Frans Agn\u00e4s.<\/p>\n

    10.11.1928 Lantmannadag och utst\u00e4llning (ingen utst\u00e4llning, s\u00e5 d\u00e5lig kvalitet)<\/p>\n

    9.12.1928 P\u00e5 Lantbrukss\u00e4llskapets f\u00f6rfr\u00e5gan om g\u00e5rdar som kunde mottaga exkursion n\u00e5got av de n\u00e4rmaste \u00e5ren f\u00f6reslogs E. Englund, E. Backlund, V. Nylund och J. Nyg\u00e5rd.<\/p>\n

    20.3.1929 Besl\u00f6ts erh\u00e5lla om hj\u00e4lp fr\u00e5n Vasa skogsv\u00e5rdsn\u00e4md f\u00f6r avv\u00e4gning och uttorkning av sanka skogsmarker.<\/p>\n

    25.5.1929 V. Nylund anm\u00e4lde sig till s\u00e4llskapets tr\u00e4dg\u00e5rdst\u00e4vling.<\/p>\n

    23.2.1930 Besl\u00f6ts underst\u00f6da lantbruksklubben med 500 mk.<\/p>\n

    16.11.1930 Utst\u00e4llning (protokollet saknas)<\/p>\n

    15.2.1932 diskussion om kontrollf\u00f6rening gemensam f\u00f6r hela kommunen.<\/p>\n

    31.8.1932 utst\u00e4llning \u00e5 L.S.K. boskap, ett trettital djur utst\u00e4llda i skolhagen. I pris 400 mk. Prisdomare Finnil\u00e4 \u00e5 Josef Granlund. Pristagarna ej n\u00e4mda.<\/p>\n

    18.10.1932 Konsulent E. Forss\u00e9n framh\u00f6ll i ett f\u00f6redrag att dagsmarkborna borde b\u00f6rja odla vete, helst f\u00f6r eget behov.<\/p>\n

    5.3.1933 Avslogs en anh\u00e5llan om underst\u00f6d f\u00f6r lantbruksklubben.<\/p>\n

    7.12.1933 bidrag till Korsholms elevf\u00f6rbunds 75-\u00e5rsjubileum och utst\u00e4llning 100:-<\/p>\n

    7.10.1934 utst\u00e4llning \u00e5 jordbruksprodukter i samband med lantbruksklubbens utst\u00e4llning: 59 prov d\u00e4rav 11 Diamant v\u00e5rvete, 15 Toivo r\u00e5g, 7 Vega korn samt n\u00e5gra Orion havre. Ordf\u00f6rande Erland Norrg\u00e5rd I:a pris, Lindkvists pokal f\u00f6r veteodling.<\/p>\n

    11.11.1934 Diskussion om kontrollf\u00f6rening h\u00e4nsk\u00f6ts till n\u00e5got martam\u00f6te.<\/p>\n

    8.9.1936 besl\u00f6ts mottaga lantbrukss\u00e4llskapets ambulerande kreaturssk\u00f6tarskola.<\/p>\n

    18.10.1936 utst\u00e4llning och fest i Korsb\u00e4ck.<\/p>\n

    I) Toivo r\u00e5g; Erland Krook, Alfr. Storkull, Frans Nyg\u00e5rd, Anselm Nyg\u00e5rd, Karl Hemberg, Joh. Stenlund.<\/p>\n

    Sval\u00f6vs r\u00e5g: II:a pris Anselm Viklund, Axel Forslin, Frans Storkull<\/p>\n

    H\u00f6stvete II:a pris Erland Norrg\u00e5rd, Joh. Stenlund<\/p>\n

    Diamant vete I:a pris Selim Norrvik, II:a pris Erland Norrg\u00e5rd<\/p>\n

    Vega korn I:a pris F. Nyg\u00e5rd, II.a pris E. Krook<\/p>\n

    Kyt\u00f6 havre I:a V. Sten<\/p>\n

    Lanthavre III:a E. Krook<\/p>\n

    Kl\u00f6verfr\u00f6 I:a F. Storkull och F. Nyg\u00e5rd<\/p>\n

    K\u00e5lhuvud I:a V. Rosengren<\/p>\n

    Pumpa I:a Margit Nelson<\/p>\n

    Fodermor\u00f6tter I:a Ingeborg Krook<\/p>\n

    Mor\u00f6tter II:a L. Eklund, III:a Edit Agn\u00e4s<\/p>\n

    Kreatursk\u00f6tarskolan vidtog den 22 november 1936 i sm\u00e5skolan. Praktisk undervisning hos Emil Kl\u00e5vus. Elever: Ellen Agn\u00e4s, Inga Klemets, Ines Nordberg, Vera L\u00f6vgren, Ellen S\u00f6derkvist, Verna Krook, Sylvi H\u00e4llback och Ellen Englund.<\/p>\n

    10.1.1937 besl\u00f6ts ordna t\u00e4vling i veteodling och i rotfrukts- och foderk\u00e5lodling.<\/p>\n

    \"\"
    ”Pala-Viktor” H\u00e4gglund var den som inf\u00f6rde veteodlingen i Dagsmark och det var klart att det var han som skulle f\u00e5 f\u00f6rsta priset i t\u00e4vlingen i veteodling. Som prisdomare verkade Erland Norrg\u00e5rd, Lennart Nystr\u00f6m och Otto Bj\u00f6rklund.<\/figcaption><\/figure>\n

    9.1.1938 Vid \u00e5rsm\u00f6tet besl\u00f6ts arrangera diskussionsaftnar varannan m\u00e5nad. Till varje m\u00f6te ordf\u00f6rande, sekreterare och referant. Till f\u00f6rsta m\u00f6tet i februari valdes till ordf\u00f6rande Joh. H\u00e4llund, sekreterare Lennart Nystr\u00f6m, referant Frans Storkull. Diskussionsfr\u00e5ga: Vilken n\u00e4ringsgrupp inom jordbruket \u00e4r mest l\u00f6nande?<\/p>\n

    1.5.1938 Beviljades 500:- till pris vid utst\u00e4llning i Lappfj\u00e4rd 25-26 juni (endast f\u00f6r dagsmarkbor)<\/p>\n

    14.9.1939 besl\u00f6ts anskaffa en kalkspruta f\u00f6r ladug\u00e5rdar.<\/p>\n

    13-14.2.1939: kurs i g\u00f6dsling- och v\u00e4xtodlingsplan.<\/p>\n

    14.9.1939: besl\u00f6ts att ink\u00f6pa kalkspruta f\u00f6r uppsnyggning av f\u00e4husen inomhus, Frans Agn\u00e4s och Axel Forslin skulle sk\u00f6ta om ink\u00f6pet. P\u00e5 grund av kriget nere i Europa besl\u00f6ts att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 tag p\u00e5 big\u00f6dsel till n\u00e4sta v\u00e5r, vilket ans\u00e5gs vara sv\u00e5rt. Priserna p\u00e5 s\u00e5 gott som alla varor har stigit kraftigt de senaste veckorna men priset p\u00e5 spannm\u00e5l och andra lantbruksprodukter \u00e4r det samma som tidigare, n\u00e5got som bekymrade m\u00f6tesdeltagarna.\u00a0Tr\u00e4dg\u00e5rdsspruta k\u00f6ptes.<\/p>\n

    28.5 1940<\/strong>: gillet besl\u00f6t att i samband med de andra f\u00f6reningarna i byn bidraga med medel f\u00f6r en v\u00e4lkomstfest f\u00f6r de hemv\u00e4ndande frontsoldaterna. En sk\u00f6rdefest hade ordnats den 13 oktober med s\u00e5ng och f\u00f6redrag. Pris f\u00f6r sommarens veteodlingar utdelades. 3 medlemmar hade f\u00f6rlorats i vinterkriget, n\u00e4mligen Artur Mitts, Anselm Viklund och Bertel Krook. Gillet hade hedrat dessa med kransar. Big\u00f6dsel har f\u00f6rmedlats mycket, p\u00e5 grund av den stora bristen p\u00e5 s\u00e5dan.<\/p>\n

    1941:<\/strong> Veteodlingst\u00e4vling skulle ordnas ocks\u00e5 detta \u00e5r och 150 mark anslogs i prispengar. Prisn\u00e4mnden best\u00e5r av Erland Norrg\u00e5rd, Otto Bj\u00f6rklund och Lennart Nystr\u00f6m. Emil Backlund som hade valts till kass\u00f6r p\u00e5 \u00e5rsm\u00f6tet v\u00e4grade av n\u00e5gon orsak att ta emot uppdraget och styrelsen uts\u00e5g den 7 mars Frans Agn\u00e4s att handha uppgiften. P\u00e5 samma m\u00f6te besl\u00f6t styrelsen att detta \u00e5r skall kalksalpeter kosta 206 mark f\u00f6r 100 kg, ammoniumsulfat 204 mark, Kali 40 % 181 mark och Superfosfat 116 mark f\u00f6r 100 kg. I november k\u00f6pte gillet en potatismj\u00f6lkvarn fr\u00e5n Labor i Vasa f\u00f6r 900:-. Forts\u00e4ttningskriget hade sk\u00f6rdat 3 offer och Viktor Rosenlund, Bruno Klemets och Gunnar Granlund hedrades med en inbetalning p\u00e5 50 mark per man till fonden f\u00f6r de stupades minnesv\u00e5rd.<\/p>\n

    1942<\/strong>: \u00c5rsm\u00f6tet besl\u00f6t att gillets maskiner inte skall hyras ut \u00e5t icke medlemmar. D\u00e4remot best\u00e4mdes att ensamma kvinnor nog kan f\u00e5\u00a0hyra, men mot dubbel avgift. \u00a0Prisdomare i eventuell veteodlingst\u00e4vling skulle vara Otto Bj\u00f6rklund, Erland Norrg\u00e5rd och E. A. Klemets(sedan dess omn\u00e4mnes ej veteodlingst\u00e4vlingen). Gillets maskiner fanns inte upptagna i n\u00e5gon bokf\u00f6ring och p\u00e5 f\u00f6rslag av Johan Lillkull skulle nu g\u00f6ras en inventering \u00f6ver maskinerna:<\/p>\n

    -potatismj\u00f6lkvarnen 900 mark<\/h6>\n
    -kalksprutan 1 100 mark<\/h6>\n
    -s\u00e4dessorteraren 800 mark<\/h6>\n
    -h\u00f6fr\u00f6s\u00e5ningsmaskiner 2 st, tillsammans 150 mark<\/h6>\n
    -kl\u00f6vt\u00e4nger st, tillsammans 100 mark<\/h6>\n
    -matstrupsspiralen 50 mark<\/h6>\n
    -h\u00e4sthackan 20 mark<\/h6>\n
    -turnipss\u00e5ningsmaskinen 25 mark<\/h6>\n
    -arkivsk\u00e5pet 300 mark.<\/h6>\n

     <\/p>\n

    1943<\/strong>: gillet besl\u00f6t att\u00a0anskaffa en betningstunna, som skulle betalas av Lantbrukss\u00e4llskapet. Den 5 december besl\u00f6t styrelsen att 100 mark skall ges som bidrag till frakt f\u00f6r en kurirvagn \u00e5t soldaterna vid svirfronten. Krigstiden \u00e4r sv\u00e5r och ordf\u00f6randen Frans Storkull skriver i \u00e5rsber\u00e4ttelsen: ”I hopp om att ljusare tider trots allt \u00e4nnu skall randas f\u00f6r v\u00e5rt land, f\u00e5 vi ej l\u00e5ta missmodet nedtrycka v\u00e5r verksamhetslust, det \u00e4r p\u00e5 landets jordbrukare utg\u00e5ngen till stor del beror”.<\/p>\n

    1944<\/strong>: verksamheten har varit lamslagen p\u00e5 grund av kriget. Ordf\u00f6randen Frans Storkull \u00e4r \u00e4nd\u00e5 hoppfull d\u00e5 fred har slutits med fienden och han hoppas ”att gillet sm\u00e5ningom skall b\u00f6rja visa mera livstecken nu d\u00e5 fredliga f\u00f6rh\u00e5llanden intr\u00e4der. Ett f\u00f6rsta tecken h\u00e4rp\u00e5 \u00e4r att gillet anordnade en fest tillsammans med lokalavdelningen av Svenska folkpartiet”.<\/p>\n

    1945<\/strong>: ett 20-tal medlemmar gjorde den 25-26 augusti en utf\u00e4rd till lantbrukss\u00e4llskapets sommarm\u00f6te i samband med en lantbruksutst\u00e4llning i Helsingby i Korsholm. Gillet har 70 medlemmar.<\/p>\n

    1946<\/strong>: gillet ordnade en fest p\u00e5 ungdomshemmet den 23 januari som var talrikt bes\u00f6kt. Det var s\u00e5ng, tal av Frans Storkull, en konsulent pratade om AIV-foder, Einar Lind ledde en k\u00f6r i 2 s\u00e5nger och festen avslutades med dragspelsmusik.<\/p>\n

    1947<\/strong>: gillet besl\u00f6t att ”under \u00e5ret skall de \u00e5teruppta big\u00f6dselhandeln d\u00e5 nu reglementeringen \u00e5 densamma till st\u00f6rsta delen \u00e4r upph\u00e4vd”. Lantbrukss\u00e4llskapet hade beg\u00e4rt ett bidrag om 500 mark till Helenelunds kommunalr\u00e5dstitel men gillet f\u00f6resl\u00e5r att ans\u00f6kan skall avsl\u00e5s ”emedan gillets inkomster inte t\u00e5lde alla on\u00f6diga utgifter samt ans\u00e5g styrelsen vidare att den som beh\u00f6ver en ny titel m\u00e5 sj\u00e4lv betala f\u00f6r den”.<\/p>\n

    1949<\/strong>: styrelsen besl\u00f6t att ansl\u00e5 500 mark till en g\u00e5va \u00e5t Frans Storkull p\u00e5 hans 50-\u00e5rsdag.<\/p>\n

    1950<\/strong>: G\u00e4ngskiva, g\u00e5va fr\u00e5n mejeriet.<\/p>\n

    1951<\/strong>: Valdemar Rosengren fick i uppdrag att anskaffa en kalkspruta. Den 20 januari hade styrelsen ett m\u00f6te med endast ett \u00e4rende, d\u00e5 det besl\u00f6ts att ”gillets maskiner skall f\u00f6ras hem efter varje anv\u00e4ndning”.<\/p>\n

    1952<\/strong>: k\u00f6ptes kalkspruta. Detta \u00e5r sammantr\u00e4dde styrelsen endast en g\u00e5ng och det var p\u00e5 ny\u00e5rsaftonen, d\u00e5 de dryftade varifr\u00e5n pengar skulle tagas f\u00f6r att betala kalksprutan som nyligen kommit. Antingen skulle pengar l\u00e5nas fr\u00e5n andelskassan eller av n\u00e5gon privat person som vore villig att l\u00e5na en tid fram\u00e5t tills pengar kommit fr\u00e5n annat h\u00e5ll, antingen fr\u00e5n medlemsavgifter eller som bidrag fr\u00e5n Dagsmark Andelsmejeri. Ordf\u00f6randen Frans Lindfors beklagar i \u00e5rsber\u00e4ttelsen ”att gillet st\u00e5r i skuld nu”.<\/p>\n

    1953<\/strong>: Frans Lindfors och Artur Gr\u00f6ndahl erh\u00f6ll pris i lantbrukss\u00e4llskapets 3-\u00e5riga g\u00f6dselv\u00e5rdst\u00e4vling.<\/p>\n

    1954:<\/strong> i april ordnade gillet en 2-dagars traktorsk\u00f6tarkurs, d\u00e4r ett 15-tal deltagare deltog.<\/p>\n

    1955<\/strong>: nya ordf\u00f6rande skriver i \u00e5rsber\u00e4ttelsen att ”verksamheten har under \u00e5ret inte varit n\u00e5got livlig, lantbrukss\u00e4llskapets konsulenter ha bes\u00f6kt oss en g\u00e5ng och d\u00e5 f\u00f6redrog de att resa till Korsb\u00e4ck”.<\/p>\n

    1956<\/strong>: inte heller detta \u00e5r har gillet haft n\u00e5gon egentlig verksamhet, ordf\u00f6randen Gunnar Norrg\u00e5rd skrev att den har varit lamslagen.<\/p>\n

    1957<\/strong>: Lantbrukss\u00e4llskapets konsulenter bes\u00f6kte Dagsmark en g\u00e5ng med f\u00f6redrag och det var ocks\u00e5 enda verksamheten. Styrelsen hade endast ett m\u00f6te d\u00e4r de behandlade ett cirkul\u00e4r fr\u00e5n Lantbrukss\u00e4llskapet. De hade meddelat att pengar finns i Frihetsk\u00e4mpars fond och gillet kan d\u00e4rifr\u00e5n anh\u00e5lla om bidrag f\u00f6r obesuttna personer. Gillet ans\u00f6kte \u00e5t 2 personer.<\/p>\n

    1958<\/strong>: under \u00e5ret anordnades 2 intressanta och nya kurser i Dagsmark. Den f\u00f6rsta var en pl\u00f6jningskurs med traktor och d\u00e4r deltog Ragnar Backlund, Alf Mitts, Eliel Holmberg, Artur Gr\u00f6ndahl och Eskil Rosenback, d\u00e4rtill ett tiotal \u00e5sk\u00e5dare. Den andra kursen var en kurs f\u00f6r erh\u00e5llande av traktork\u00f6rkort. Konsulent Sund var l\u00e4rare och besiktningsmannen Vuorenmaa var med f\u00f6r att godk\u00e4nna k\u00f6rkortsaspiranterna. P\u00e5 \u00e5rsm\u00f6tet i januari valdes Nils Nygren till ordf\u00f6rande i st\u00e4llet f\u00f6r avg\u00e5ende Gunnar Norrg\u00e5rd. Gunnar Lillkull och Lennart Nystr\u00f6m valdes i styrelsen och till kass\u00f6r uts\u00e5gs Frans Lindfors. I slutet av januari h\u00f6ll byggm\u00e4stare C. Kull ett f\u00f6redrag om byggnader och dess konstruktion.<\/p>\n

    23.2.1961:<\/strong> Besl\u00f6ts att inregistrera f\u00f6reningen Dagsmark lantmannagille i f\u00f6reningsregistret. F\u00f6reningens \u00e4ndam\u00e5l: Att bedriva upplysningsverksamhet f\u00f6r lantbrukets ekonomiska och kulturella str\u00e4vanden. Anordna m\u00f6tes- f\u00f6redragstillf\u00e4llen, kurser, studiecirklar premieringar, exkursioner och utst\u00e4llningar. Denna inregistrering visade sig dock vara sv\u00e5rare \u00e4n de trodde, f\u00f6r p\u00e5 ett styrelsem\u00f6te i slutet p\u00e5 \u00e5ret s\u00e5 besl\u00f6t de att bordl\u00e4gga hela \u00e4rendet eftersom f\u00f6reningsregistret till och med 2 g\u00e5nger f\u00f6rkastat deras anh\u00e5llan. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen h\u00f6lls nu en extra st\u00e4mma i Sparbankens samlingslokal i Dagsmark, tidigare har st\u00e4mmorna h\u00e5llits p\u00e5 ungdomshemmet.<\/p>\n

    1962<\/strong>: \u00e5rsm\u00f6tet godk\u00e4nde nu de korrigerade stadgarna och styrelsen fick i uppdrag att p\u00e5 nytt f\u00f6rs\u00f6ka inregistrera f\u00f6reningen. I \u00e5rsber\u00e4ttelsen st\u00e5r det att pappren fortfarande ligger i Helsingfors och v\u00e4ntar p\u00e5 behandling.<\/p>\n

    1963<\/strong>: nu ser det ut som om inregistreringen lyckats, f\u00f6r p\u00e5 ett m\u00f6te talas det om de nya stadgarna. P\u00e5 \u00e5rsm\u00f6tet i februari 1963 valdes Ingvar Westerback till ordf\u00f6rande och i styrelsen invaldes Egil Norrvik, Lennart Grans, Verner R\u00f6nnlund och Egil Mannfolk.<\/p>\n

    1965<\/strong>: f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen kunde styrelsen h\u00e5lla ett m\u00f6te p\u00e5 den nybyggda Baren i Dagsmark.<\/p>\n

    1967<\/strong>: f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen h\u00f6ll Lantmannagillet sitt \u00e5rsm\u00f6te i Andelskassans samlingsrum i b\u00f6rjan p\u00e5 februari. P\u00e5 m\u00f6tet blev Frans Storkull kallad till hedersmedlem. Verksamheten det \u00e5ret bestod av f\u00f6redrag och demonstrationer. Styrelsen h\u00f6ll i juni ett m\u00f6te p\u00e5 ”Potatisk\u00e4llaren”, det som i dag heter Lappfj\u00e4rds Potatis. En skattekurs h\u00f6lls ocks\u00e5 under \u00e5ret eftersom beskattningen av jordbruk skulle f\u00f6r\u00e4ndras rej\u00e4lt fr\u00e5n b\u00f6rjan av \u00e5r 1968.<\/p>\n

    1968<\/strong>: verksamheten under \u00e5ret har pr\u00e4glats av det nya skattesystemet som tr\u00e4tt i kraft. Flera kurser har h\u00e5llits och intresset har varit stort.<\/p>\n

    1969<\/strong>: ordf\u00f6randen Boris L\u00e5ngfors skriver i \u00e5rsber\u00e4ttelsen att verksamheten har varit svag, p\u00e5 grund av den stora avgift som Lantbrukss\u00e4llskapet debiteras f\u00f6r konsulenternas bes\u00f6k. En deklarationskurs h\u00f6lls \u00e4ndock under \u00e5ret. P\u00e5 \u00e5rsm\u00f6tet best\u00e4mdes det att all gillets maskiner som inte l\u00e4ngre anv\u00e4nds skall k\u00f6ras och f\u00f6rvaras i Agn\u00e4s Eskils uthus. Tillsammans med Lantmannagillet i Lappfj\u00e4rd skulle ocks\u00e5 en potatisf\u00f6rening eller en s\u00e5 kallad potatisring bildas.<\/p>\n

    1971<\/strong>: enligt markkartering har jordens PH-v\u00e4rde visat sig vara l\u00e5ngt under 5 och det resulterade i ett storartat samkalkningsprojekt. 500 000 kg spreds ut p\u00e5 \u00e5krarna och Hankkija sk\u00f6tte om det ”till ett synnerligen f\u00f6rdelaktigt pris”. P\u00e5 \u00e5rsm\u00f6tet i februari omvaldes Boris L\u00e5ngfors till ordf\u00f6rande och Lennart Grans till materialsk\u00f6tare. P\u00e5 m\u00f6tet deltog konsulent Henry Sandvik och han rekommenderade b\u00f6nderna att b\u00f6rja odla sockerbetor. I kombination med kreaturssk\u00f6tsel skulle det vara en bra och l\u00f6nsam kombination. Man kan anta att konsulent Sandvik inte k\u00e4nde till att markerna i Dagsmark inte l\u00e4mpade sig f\u00f6r odling av sockerbetor.<\/p>\n

    \"\u00c5r
    \u00c5r 1972 ordnades en resa till Kangasala.<\/figcaption><\/figure>\n

    1974<\/strong>: \u00e5rsm\u00f6tet h\u00f6lls i Korsb\u00e4ck och det blev diskussion om gillet borde fusioneras med de \u00f6vriga gillena i den nya storkommunen. Flera r\u00f6ster h\u00f6jdes mot detta f\u00f6rslag varf\u00f6r fr\u00e5gan f\u00f6rf\u00f6ll. Gillet hade nu 67 medlemmar och verksamheten bestod av f\u00f6redrag, exkursioner och f\u00e4ltgranskningar av potatisf\u00e4lt.<\/p>\n

    1975<\/strong>: verksamheten har igen svag men en intressant exkursion gjordes i alla fall till Danmark.<\/p>\n

    1976<\/strong>: p\u00e5 grund av \u00f6verproduktion av potatis h\u00f6lls i januari ett krism\u00f6te p\u00e5 en fullsatt ungdomslokal d\u00e4r Bjarne Smeds, B\u00f6rje Norrg\u00e5rd och Lappfj\u00e4rds Potatis deltog.<\/p>\n

    \"1976
    1976 skrev Syd-\u00d6sterbotten att potatism\u00f6tet drog fullt hus.<\/figcaption><\/figure>\n

    1980<\/strong>: verksamheten h\u00e5ller p\u00e5 att tyna bort. En kurs f\u00f6r damer i traktork\u00f6rning ordnades \u00e4nd\u00e5 hos ordf\u00f6randen Stig Rosengren i oktober. En resa till Farma-m\u00e4ssan i \u00c5bo ordnades ocks\u00e5.<\/p>\n

    \"En
    En traktorf\u00f6rarkurs ordnades hos Rosengrens i Dagsmark.<\/figcaption><\/figure>\n
    \"M\u00f6te
    M\u00f6te 1981.<\/figcaption><\/figure>\n
    \"1981
    1982 s\u00e5 ordnades diskussionstillf\u00e4lle d\u00e5 Pohjolan Voima t\u00e4nker g\u00e5 \u00f6ver fr\u00e5n olja till kol och hur detta kommer att p\u00e5verka jordbruket.<\/figcaption><\/figure>\n

    1982<\/strong>: eftersom Pohjolan Voima i Kristinestad t\u00e4nker bygga ut sitt kraftverk och b\u00f6rja\u00a0driva det med kol, s\u00e5 ordnade gillet\u00a0ett informationstillf\u00e4lle p\u00e5 ungdomslokalen.<\/p>\n

    \"M\u00f6te
    M\u00f6te 1983.<\/figcaption><\/figure>\n

    1984<\/strong>: ordf\u00f6randen skrev att verksamheten g\u00e5r p\u00e5 sparl\u00e5ga men \u00e4nd\u00e5 annonserades det flitigt. \u00c5rsm\u00f6tet besl\u00f6t att Lantmannagillets antika\u00a0egendom skall uppbevaras hos Lennart Grans.<\/p>\n

    \"1984
    1984 annonserades det flitigt.<\/figcaption><\/figure>\n

    1986<\/strong>: Dagsmark Ungdomsf\u00f6rening anordnade Potato-86 som blev en synnerligen lyckad tillst\u00e4llning, b\u00e5de publikm\u00e4ssigt och ekonomiskt. Lantmannagillet var med endast genom att l\u00e5na ut sitt namn, detta f\u00f6r att h\u00f6ja trov\u00e4rdigheten\u00a0hos utst\u00e4llarna.<\/p>\n

    \"\u00c5r
    \u00c5r 1986 annonserades det sista \u00e5rsm\u00f6tet som Lantmannagillet h\u00f6ll.<\/figcaption><\/figure>\n

    1990<\/strong>: Ungdomsf\u00f6reningen planerade att \u00e4nnu en g\u00e5ng ordna en utst\u00e4llning om potatis, som skulle heta Potato-90 och gillet besl\u00f6t ocks\u00e5 denna g\u00e5ng att ungdomsf\u00f6rening f\u00e5r l\u00e5na gillets namn. N\u00e5gon ekonomiskt ansvar tog inte gillet och n\u00e5got anspr\u00e5k p\u00e5 del av vinsten gjordes inte heller. Av n\u00e5gon orsak s\u00e5 blev det ingenting av detta storstilade projekt och n\u00e5gon fler\u00a0potatisutst\u00e4llning har inte heller ordnats efter Potato-86.<\/p>\n

    2001<\/strong>: p\u00e5 nya Majbo ordnades en information om droger och polis Risto Nyholm och l\u00e4nsmannen Bosse Hanses deltog. Informationen ordnades p\u00e5 grund av att det gick rykten att droger anv\u00e4nts allm\u00e4nt i Dagsmark, vilket dock best\u00e4mt f\u00f6rnekades av poliserna. Cirka 40 personer deltog och Lantmannagillet bj\u00f6d p\u00e5 kaffe och bulla.<\/p>\n

    18.7. 2016<\/strong> h\u00f6lls ett m\u00f6te p\u00e5 Martharummet d\u00e4r deltagarna Hans-Erik Norrvik, Stig Rosengren, Lars-Erik Gr\u00f6nlund, Kim Stenlund och Leif Hammarberg besl\u00f6t att Lantmannagillets verksamhet skall upph\u00f6ra eftersom det inte har varit n\u00e5gon verksamhet efter 1985. Senaste revisionen har gjorts i b\u00f6rjan p\u00e5 1986 och m\u00f6tet besl\u00f6t att tillg\u00e5ngarna p\u00e5 litet mer \u00e4n 800 \u20ac skulle delas j\u00e4mt mellan Dagsmark Marthaf\u00f6rening och Korsb\u00e4ck Ungdomsf\u00f6rening. Den 10 augusti 2016 utbetalades summorna och kontot avslutade och d\u00e4rmed var Dagsmark Lantmannagilles saga all. Den hann verka i 112 \u00e5r med varierande framg\u00e5ng men har otvivelaktigt haft en viktig roll i utvecklingen i Dagsmark.<\/p>\n

    Kurser och f\u00f6redrag.<\/strong><\/h3>\n

    16-17.6.1907<\/strong><\/p>\n

    Amanda Orre, tr\u00e4dg\u00e5rd och plantering<\/p>\n

    24.1.1909<\/strong><\/p>\n

    \u00d6nskades instrukt\u00f6r f\u00f6r byggnader i och med skiftesregleringen och utflyttning. Viktor B\u00e5sk, E.A. Rosengren, Viktor L\u00e5ng, Emil Klemets, Viktor Nyroos och Erland B\u00e5sk.<\/p>\n

    Byggnadsinstrukt\u00f6ren vistades i byn en vecka efter 14 februari 1909.<\/p>\n

    Byggnadsinspekt\u00f6ren G.V. Storfors vistades efter rekvisition i Dagsmark 15-22.2 f\u00f6r upplysning och r\u00e5d i byggnads\u00e4renden.<\/p>\n

    7.3.1909<\/strong><\/p>\n

    \u00d6nskades r\u00e5d av s\u00e4llskapets jordbrukskonsulent i maj. M\u00e5nga hade f\u00e5tt nya \u00e5krar och jord efter storskiftet. \u00d6nskades r\u00e5d betr\u00e4ffande jordens beskaffenhet, r\u00e5d i big\u00f6dsling, uppg\u00f6rande av plan f\u00f6r v\u00e4xelbruk. F\u00f6ljande anm\u00e4lde sig f\u00f6r r\u00e5d: Viktor B\u00e5sk, Erland B\u00e5sk, Erik Klemets, Viktor Nylund, Henrik Klemets, Josef Lillkull, Viktor L\u00e5ng och Josef Str\u00f6mberg.<\/p>\n

    30.5.1910 kl 12<\/strong><\/p>\n

    O.V. Sl\u00e4tis demonstrerade rotfruktsfr\u00f6odling genom uts\u00e4ttande av fr\u00f6stockar hos V. Nylund.<\/p>\n

    10.3.1912<\/strong><\/p>\n

    Skogsinstrukt\u00f6r Vikman, skogsgallring p\u00e5 By\u00e5sen. Deltagare: V. Nyroos, Viktor B\u00e5sk, Erland Nor\u00e9n, E.A. Br\u00e4nn, Erik Anders Sundblom och Erland B\u00e5sk.<\/p>\n

     <\/p>\n

    Lantmannagillets funktion\u00e4rer:<\/strong><\/h3>\n

    \u00c5r\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Ordf\u00f6rande\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Sekreterare\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Kass\u00f6r<\/strong><\/p>\n

    1904\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Viktor Lillkull\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Viktor Lillkull<\/h6>\n
    1905\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Viktor Lillkull\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Viktor Lillkull<\/h6>\n
    1906\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Erik Anders Sundblom\u00a0 \u00a0 \u00a0Erik Anders Sundblom<\/h6>\n
    1907\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Erik Anders Sundblom\u00a0 \u00a0 \u00a0Erik Anders Sundblom<\/h6>\n
    1908\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 J. J. Wadstr\u00f6m\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 J. J. Wadstr\u00f6m<\/h6>\n
    1909\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 J. J. Wadstr\u00f6m\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 J. J. Wadstr\u00f6m\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Josef Backlund<\/h6>\n
    1910\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 J. J. Wadstr\u00f6m\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 J. J. Wadstr\u00f6m\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Viktor Nyroos<\/h6>\n
    1911\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 J. J. Wadstr\u00f6m\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 J. J. Wadstr\u00f6m\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Viktor Nyroos<\/h6>\n
    1912\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Josef Backlund\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Josef Backlund\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Viktor Nyroos<\/h6>\n
    1913\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Erik Anders Englund\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Erik Anders Englund\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Viktor Nyroos<\/h6>\n
    1914\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Johan Lillkull\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Johan Lillkull\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Viktor L\u00e5ngkvist<\/h6>\n
    1915\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Erland Fagerroos\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Erland Fagerroos\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Erik\u00a0 Englund<\/h6>\n
    1916\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Erland Fagerroos\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Erland Fagerroos\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Erik\u00a0 Englund<\/h6>\n
    1917\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Emil B\u00e5sk\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Emil B\u00e5sk\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Erik Anders Br\u00e4nn<\/h6>\n
    1918\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Emil B\u00e5sk\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Emil B\u00e5sk\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Erik Anders Br\u00e4nn<\/h6>\n
    1919\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Emil B\u00e5sk\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Emil B\u00e5sk\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Emil Eklund<\/h6>\n
    1920\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Emil B\u00e5sk\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Emil B\u00e5sk\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Emil Eklund<\/h6>\n
    1921\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Erik Anders Englund\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Erik Anders Englund\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Frans Agn\u00e4s<\/h6>\n
    1922\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Erik Anders Englund\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Erik Anders Englund\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Frans Agn\u00e4s<\/h6>\n
    1923\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Emil Backlund\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Emil Backlund\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0E. A. Roseng\u00e5rd<\/h6>\n
    1924\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Josef Granlund\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Josef Granlund\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Erik Klemets<\/h6>\n
    1925\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Josef Granlund\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Josef Granlund\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Erik Klemets<\/h6>\n
    1926\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Agn\u00e4s\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Agn\u00e4s\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Erik Klemets<\/h6>\n
    1927\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Agn\u00e4s\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Agn\u00e4s\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Otto Bj\u00f6rklund<\/h6>\n
    1928\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Agn\u00e4s\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Agn\u00e4s\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Otto Bj\u00f6rklund<\/h6>\n
    1929\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Agn\u00e4s\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Agn\u00e4s\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Otto Bj\u00f6rklund<\/h6>\n
    1930\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Valdemar Rosengren\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Frans Agn\u00e4s\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Emil Kl\u00e5vus<\/h6>\n
    1931\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Erland Krook\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Erland Krook\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Evert Gr\u00f6ndahl<\/h6>\n
    1932\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Erland Norrg\u00e5rd\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Erland Norrg\u00e5rd\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Evert Gr\u00f6ndahl<\/h6>\n
    1933\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Erland Norrg\u00e5rd\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Erland Norrg\u00e5rd\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 E. A Klemets<\/h6>\n
    1934\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Erland Norrg\u00e5rd\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Erland Norrg\u00e5rd\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 E. A Klemets<\/h6>\n
    1935\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Erland Norrg\u00e5rd\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Erland Norrg\u00e5rd\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 E. A Klemets<\/h6>\n
    1936\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Storkull\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Storkull\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Agn\u00e4s<\/h6>\n
    1937\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Storkull\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Storkull\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Agn\u00e4s<\/h6>\n
    1938\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Storkull\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Storkull\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Agn\u00e4s<\/h6>\n
    1939\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Storkull\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Storkull\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Agn\u00e4s<\/h6>\n
    1940\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Storkull\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Storkull\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Agn\u00e4s<\/h6>\n
    1941\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Storkull\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Storkull\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Agn\u00e4s<\/h6>\n
    1942\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Storkull\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Storkull\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Lennart Nystr\u00f6m<\/h6>\n
    1943\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Storkull\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Storkull\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Lennart Nystr\u00f6m<\/h6>\n
    1944\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Storkull\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Storkull\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Lennart Nystr\u00f6m<\/h6>\n
    1945\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Storkull\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Storkull\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Lennart Nystr\u00f6m<\/h6>\n
    1946\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Gunnar Lillkull\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Gunnar Lillkull\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Lennart Nystr\u00f6m<\/h6>\n
    1947\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Gunnar Lillkull\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Gunnar Lillkull\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Emil Nyberg<\/h6>\n
    1948\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Gunnar Lillkull\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Gunnar Lillkull\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Emil Nyberg<\/h6>\n
    1949\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Ragnar L\u00e5ngfors\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Ragnar L\u00e5ngfors\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Emil Nyberg<\/h6>\n
    1950\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Lindfors\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Lindfors\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Emil Nyberg<\/h6>\n
    1951\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Lindfors\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Lindfors\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Emil Nyberg<\/h6>\n
    1952\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Lindfors\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Lindfors\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Emil Nyberg<\/h6>\n
    1953\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Lindfors\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Lindfors\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Eskil Agn\u00e4s<\/h6>\n
    1954\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Lindfors\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Lindfors\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Eskil Agn\u00e4s<\/h6>\n
    1955\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Eskil Agn\u00e4s\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Eskil Agn\u00e4s\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Karl Lillkull<\/h6>\n
    1956\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Gunnar Norrg\u00e5rd\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Gunnar Norrg\u00e5rd\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Karl Lillkull<\/h6>\n
    1957\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Gunnar Norrg\u00e5rd\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Gunnar Norrg\u00e5rd\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frans Lindfors<\/h6>\n
    1958\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Elis Nygren\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Elis Nygren\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Frans Lindfors<\/h6>\n
    1959\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Elis Nygren\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Elis Nygren\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Eliel Holmberg<\/h6>\n
    1960\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Elis Nygren\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Elis Nygren\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Eliel Holmberg<\/h6>\n
    1961\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Egil Mannfolk\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Egil Mannfolk\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Lennart Grans<\/h6>\n
    1962\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Egil Mannfolk\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Egil Mannfolk\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Lennart Grans<\/h6>\n
    1963\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Ingvar Westerback\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Ingvar Westerback\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Lennart Grans<\/h6>\n
    1964\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Ingvar Westerback\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Ingvar Westerback\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Lennart Grans<\/h6>\n
    1965\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Ingvar Westerback\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Ingvar Westerback\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Lennart Grans<\/h6>\n
    1966 \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Egil Mannfolk\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Egil Mannfolk\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Nils Gr\u00f6nlund<\/h6>\n
    1967 \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Egil Mannfolk\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Egil Mannfolk\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Nils Gr\u00f6nlund<\/h6>\n
    1968 \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Boris L\u00e5ngfors\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Boris L\u00e5ngfors\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Nils Gr\u00f6nlund<\/h6>\n
    1969 \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Boris L\u00e5ngfors\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Boris L\u00e5ngfors\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 G. Norrg\u00e5rd<\/h6>\n
    1970 \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Boris L\u00e5ngfors\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Boris L\u00e5ngfors\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Brynolf Kl\u00e5vus<\/h6>\n
    1971\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Boris L\u00e5ngfors\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Boris L\u00e5ngfors\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Brynolf Kl\u00e5vus<\/h6>\n
    1972\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Boris L\u00e5ngfors\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Boris L\u00e5ngfors\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Brynolf Kl\u00e5vus<\/h6>\n
    1973\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Boris L\u00e5ngfors\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Boris L\u00e5ngfors\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Brynolf Kl\u00e5vus<\/h6>\n
    1974\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Boris L\u00e5ngfors\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Boris L\u00e5ngfors\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Brynolf Kl\u00e5vus<\/h6>\n
    1975\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Boris L\u00e5ngfors\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Boris L\u00e5ngfors\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Brynolf Kl\u00e5vus<\/h6>\n
    1976\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Stig Rosengren\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Stig Rosengren\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Tunar L\u00e5ngfors<\/h6>\n
    1977\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Stig Rosengren\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Stig Rosengren\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Tunar L\u00e5ngfors<\/h6>\n
    1978\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Stig Rosengren\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Stig Rosengren\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Torolf Lindfors<\/h6>\n
    1979\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Stig Rosengren\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Stig Rosengren\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Torolf Lindfors<\/h6>\n
    1980\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Stig Rosengren\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Stig Rosengren\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Torolf Lindfors<\/h6>\n
    1981\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Stig Rosengren\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Stig Rosengren\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Torolf Lindfors<\/h6>\n
    1982\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Stig Rosengren\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Stig Rosengren\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Torolf Lindfors<\/h6>\n
    1983\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Stig Rosengren\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 John Backlund\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0H-E Norrvik<\/h6>\n
    1984\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Stig Rosengren\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 John Backlund\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0H-E Norrvik<\/h6>\n
    1985\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Stig Rosengren\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 John Backlund\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0H-E Norrvik<\/h6>\n
    1986\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Stig Rosengren\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 John Backlund\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0H-E Norrvik<\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    L\u00e4raren Einar Lind fr\u00e5n Dagsmark hade gjort en handskriven sammanfattning av Lantmannagillets verksamhet och Eva Gr\u00f6nlund, hemma fr\u00e5n A-sidon men bosatt i Vasa har renskrivit dessa. Protokollb\u00f6ckerna fr\u00e5n 1940 och fram\u00e5t har varit till stor hj\u00e4lp. Om du vill l\u00e4sa Forts\u00e4tt l\u00e4sa Lantmannagillet<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":1391,"menu_order":2,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-942","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/942","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=942"}],"version-history":[{"count":33,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/942\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25108,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/942\/revisions\/25108"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1391"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=942"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}