{"id":9223,"date":"2018-07-16T22:43:16","date_gmt":"2018-07-16T20:43:16","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=9223"},"modified":"2018-08-08T22:57:50","modified_gmt":"2018-08-08T20:57:50","slug":"tidningsurklipp-fran-ar-1921","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=9223","title":{"rendered":"Tidningsurklipp fr\u00e5n \u00e5r 1921."},"content":{"rendered":"

Folkm\u00e4ngden i Lappfj\u00e4rds kommun\u00a0\u00f6kade under det g\u00e5ngna \u00e5ret med 65 till totalt 7\u00a0458 personer. Under \u00e5ret hade f\u00f6tts 169 barn och de avlidnas antal var 104. Fr\u00e5n Sideby kan noteras 85 f\u00f6dda barn och i Kristinestad har befolkningen minskat med 30 till 3 514 personer.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 5.1.1921:<\/span><\/p>\n

\"P\u00e5
P\u00e5 ny\u00e5rsdagen hade 4 Sidebypojkar gett sig ut p\u00e5 svag is med sparkst\u00f6ttingarna. Lite utanf\u00f6r Kilhamn brast isen och f\u00f6re n\u00e5gon hj\u00e4lp hann fram hade alla 4 drunknat. F\u00f6rutom denna ovanliga d\u00f6dsannons fanns det p\u00e5 tidningens insida en kort notis om olyckan.<\/figcaption><\/figure>\n

Hufvudstadsbladet 4.2.1921:<\/span><\/p>\n

De ungas f\u00f6rening<\/strong> \u00e4r enligt ett till oss s\u00e4nt meddelande namnet p\u00e5 en nyligen bildad ungdomsf\u00f6rening i Lappfj\u00e4rd. Sammanslutningen, som ocks\u00e5 g\u00e5r under namnet \u201dDe fattigas eskort\u201d, skulle ha till uppgift att motarbeta rusdrycksmissbruket samt verka f\u00f6r fattiga barns b\u00e5de undervisning och f\u00f6rhj\u00e4lpande till en b\u00e4ttre ekonomisk st\u00e4llning. Som f\u00f6reningens ordf\u00f6rande tecknar sig hr Uno Lilltr\u00e4sk, vilken i skrivelsen \u00e4ven v\u00e4djar till allm\u00e4nhetens underst\u00f6d.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 12.2.1921:<\/span><\/p>\n

S\u00e5 som i senaste nummer i korthet omn\u00e4mndes h\u00f6ll \u00d6sterbottens s\u00f6dra nykterhetskrets \u00e5rsm\u00f6te h\u00e4rst\u00e4des i tisdags p\u00e5 eftermiddagen. Till kretsen, som omfattar de svenska socknarna fr\u00e5n och med Sideby till och med \u00d6vermark j\u00e4mte st\u00e4derna Kristinestad och Kask\u00f6, h\u00f6r f\u00f6r n\u00e4rvarande 12 lokalf\u00f6reningar med n\u00e5got \u00f6ver 1,000 medlemmar. St\u00f6rsta f\u00f6reningen \u00e4r \u00d6vermark ungdomsf\u00f6renings nykterhetsavdelning som vid \u00e5rsskiftet r\u00e4knade 138 medlemmar, och minsta f\u00f6reningen \u201dFramtid” i Dagsmark med 20 medlemmar. (Vill du l\u00e4sa mera om nykterhetsf\u00f6reningen Framtid i Dagsmark, s\u00e5 klicka<\/span> H\u00c4R!)<\/span><\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

Svenska Tidningen som utkom i Helsingfors, skrev 19.4.1921 en artikel undertecknad av S. S:<\/span><\/p>\n

Det lyste r\u00f6tt p\u00e5 Kristinestads backiga torg med det vita r\u00e5dhuset i fonden av de r\u00f6da kjolar och granna, rutiga dukar och schalar, som man endast ser i dessa nejder, den l\u00f6rdag jag for d\u00e4r f\u00f6rbi f\u00f6r att bege mig till Lappfj\u00e4rd, dit jag blivit kallad att h\u00e5lla f\u00f6redrag. En k\u00e4ck skyddsk\u00e5rist med pigga bruna \u00f6gon var min k\u00f6rsven. Han ber\u00e4ttade, att han var elev i folkh\u00f6gskolan i vinter. Genom dess grind k\u00f6rde vi ocks\u00e5 in, sedan vi tillryggalagt den 9 km l\u00e5nga v\u00e4gen genom skogen och farit genom L\u00e5hlby, f\u00f6rbi Hansas Kalles gamla r\u00f6da g\u00e5rd och flera andra g\u00e5rdar, utrustade p\u00e5 det f\u00f6r dessa trakter karakt\u00e4ristiska viset med vita foderbr\u00e4den runt takkanten.<\/p>\n

Lappfj\u00e4rd folkh\u00f6gskola upplever i \u00e5r sitt 14:de verksamhets\u00e5r. Den har st\u00e4ndigt haft att k\u00e4mpa med sv\u00e5righeter, vad ekonomi, elevanskaffning och lokaler betr\u00e4ffar. Det lilla jordomr\u00e5de, som h\u00f6r till skolan, hinner knappt till f\u00f6r de omfattande nybyggnader, som vore av behovet p\u00e5kallade, och d\u00e5 skulle den ursprungligen med omsorg planerade och sk\u00f6tta tr\u00e4dg\u00e5rden bliva f\u00f6rst\u00f6rd. Byggnaderna har fr\u00e5n b\u00f6rjan utgjort ett privat hem, och brist p\u00e5 medel b\u00e4r skulden f\u00f6r, att de icke kunnat bliva tillr\u00e4ckligt v\u00e4l underh\u00e5llna. Sj\u00e4lva skolsalen \u00e4r inrymd i en uthusbyggnad och f\u00e5r p\u00e5 samma g\u00e5ng tj\u00e4na som gymnastiksal. Andra l\u00e4rarens bostad ser \u00e4ven ut att vara en f.d. uthusbyggnad. Vid betraktandet av dessa sm\u00e5 och anspr\u00e5ksl\u00f6sa lokaler kunde man undra, om det minimielevantal av 30 – 40 elever, som f\u00f6reslagits som villkor f\u00f6r utgivande av statsanslag f\u00f6r en skola, som arbetar under dylika f\u00f6rh\u00e5llanden vore v\u00e4lbet\u00e4nkt. Denna Syd\u00f6sterbottens lilla, enkla, tappert k\u00e4mpande skola beh\u00f6ver leva och fylla sin uppgift som svenskhetens utpost. Redan \u00e4r 30 hemman av Lappfj\u00e4rd gamla svensk jord i finska h\u00e4nder.<\/p>\n

Under h\u00e4llregn letade jag mig p\u00e5 kv\u00e4llen i m\u00f6rkret l\u00e4ngs den hala isgatan och den bristf\u00e4lliga bron \u00f6ver \u00e5n till f\u00f6reningslokalen, dit inemot 80 personer infunnit sig f\u00f6r att \u00e5h\u00f6ra f\u00f6redrag om hemkultur och Carl Larsson, det svenska hemmets v\u00e5rdare. Det var en vaken och intresserad publik, som man kunde v\u00e4nta p\u00e5 en ort, d\u00e4r man s\u00e5 l\u00e4nge haft folkh\u00f6gskola. Flickornas r\u00f6da kjolar lyste upp allt det skyddsk\u00e5rsgr\u00e5a. Det var klara \u00f6ppna anleten och sl\u00e4tt, sorgf\u00e4lligt benat h\u00e5r. Ungdomsf\u00f6reningshemmet \u00e4r p\u00e5 samma g\u00e5ng kommunalstuga, och d\u00e4r finnes t. o. m. telefon. Vaktm\u00e4staren bor p\u00e5 lokalen och h\u00e5ller den i skick. F\u00f6reningen kan i \u00e5r fira 25 \u00e5rsjubileum. Dess n. v. ordf\u00f6rande fr\u00f6ken Hulda Blomberg har varit med i arbetet fr\u00e5n dess f\u00f6rsta b\u00f6rjan. Vid otaliga s\u00e5ngfester har de syd\u00f6sterbottniska ungdomarna i sina vackra hembygdsdr\u00e4kter satt stil p\u00e5 det hela och f\u00f6rt med sig en fl\u00e4kt av gammal bygdekultur. De har bildat en \u00e4kta och vacker bakgrund till tonerna fr\u00e5n stugor och stigar.<\/p>\n

Wasa-Posten 3.5.1921:<\/span><\/p>\n

En olycklig simtur<\/strong>. Under den r\u00e5dande v\u00e4rmen skulle bonden Alfred Nordbergs i Dagsmark 16-\u00e5riga son, Alvar, senaste tisdag svalka sig genom att taga ett bad i \u00e5n. Detta lyckades emellertid icke b\u00e4ttre \u00e4n att han ganska snart sj\u00f6nk till botten och drunknade. Inom n\u00e5gra minuter h\u00e4mtades l\u00e4kare med automobil till den f\u00f6rolyckade, men blevo alla upplivningsf\u00f6rs\u00f6k fruktl\u00f6sa. (Automobilen tillh\u00f6rde h\u00f6gst troligt Viktor Nylund, f\u00f6r den andra personbilen h\u00e4mtade Frans Eklund med fr\u00e5n Amerika 1925)<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 11.5.1921:<\/span><\/p>\n

F\u00f6r\u00f6dande brand i Stor\u00e5.<\/strong><\/h5>\n

I f\u00f6rrg\u00e5r vid pass 2-tiden p\u00e5 dagen utbr\u00f6t av ok\u00e4nd anledning eld i en av g\u00e4stgiveriets i Stor\u00e5 uthusbyggnader. V\u00e4rdinnan befann sig f\u00f6r tillf\u00e4llet i pr\u00e4stg\u00e5rden, men skyndade genast hem. Pr\u00e4stg\u00e5rdens brandspruta fick man \u00e4ven till platsen. Trots stora anstr\u00e4ngningar kunde branden inte hejdas utan g\u00e5rden brann ned till grunden. Ingenting kunde r\u00e4ddas.<\/p>\n

V\u00e4rdinnan sj\u00e4lv gjorde sitt yttersta och blev illa br\u00e4nd. Ett svin innebr\u00e4ndes. \u00d6vriga kreatur var ute p\u00e5 bete, s\u00e5 de undgick f\u00f6rst\u00f6relsen. P\u00e5 g\u00e5rdsvinden fanns ett st\u00f6rre parti laddade patroner som tillh\u00f6rde skyddsk\u00e5ren. Dessa b\u00f6rjade naturligtvis explodera i t\u00e4ta salvor och f\u00f6rv\u00e4rrade sl\u00e4ckningsarbetet.<\/p>\n

Den r\u00e5dande stormen f\u00f6rv\u00e4rrade l\u00e4get ytterligare. L\u00e5gor och gnistor fl\u00f6g l\u00e4tt \u00f6ver den smala landsv\u00e4gen. F\u00f6ljden blev att efterhand ant\u00e4ndes en hel r\u00e4cka med byggnader och lades i aska.<\/p>\n

Andelshandeln brann ned totalt med varulager och allt. F\u00f6rest\u00e5ndaren kunde inte r\u00e4dda n\u00e5gonting av sina tillh\u00f6righeter, utan st\u00e5r nu tillsammans med sin familj, blott och bar.<\/p>\n

Handlande Leivos lagermagasin med kaffe- och mj\u00f6lf\u00f6rr\u00e5d m.m. f\u00f6rst\u00f6rdes, d\u00e4remot undgick sj\u00e4lva butiken f\u00f6r\u00f6delsen. Ylinens g\u00e5rd invid handlanden Leivo, arbetarf\u00f6reningens hus, skr\u00e4ddare V\u00e4liviitas g\u00e5rd, en g\u00e5rd som tillh\u00f6rde R\u00e4fs\u00f6 s\u00e5gbolag, en ria samt telefoncentralen brann ned. Ocks\u00e5 sparbankens hus lades i aska j\u00e4mte kommunens handlingar och arkiv. Endast det brands\u00e4kra kassask\u00e5pet blev kvar med sitt inneh\u00e5ll. Apoteket n\u00e5ddes inte av branden,\u00a0inte heller\u00a0kyrkan och pr\u00e4stg\u00e5rden f\u00f6r att vinden inte l\u00e5g \u00e5t det h\u00e5llet.<\/p>\n

Kyrkobyn f\u00f6reter nu en sorglig anblick med aska, ruiner och ensamma skorstenar. Sju familjer st\u00e5r nu utan tak \u00f6ver huvudet. \u00c4garen av g\u00e4stgiveriet led den st\u00f6rsta f\u00f6rlusten. Handlanden Leivo led ocks\u00e5 stora f\u00f6rluster, medan Andelshandeln torde ha haft sig egendom f\u00f6rs\u00e4krad. Det antages att branden f\u00f6rorsakats av ovarsamt handskande med elden, som n\u00e5gra bes\u00f6kande p\u00e5 g\u00e4stgiveriet hade gjort sig skyldiga till.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 22.6.1921:<\/span><\/span><\/p>\n

En lastautomobil har i dessa dagar ink\u00f6pts av ett bolag i Lappfj\u00e4rd. S\u00e5 snart n\u00f6diga sittplatser inretts kommer bilen att g\u00f6ra ett par bussturer med passagerare till Vasa, m\u00f6jligen redan i dag.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 2.7.1921:<\/span><\/p>\n

K. Smeds hade gjort en predikoresa i Lappfj\u00e4rd och s\u00e5 h\u00e4r skrev han i M\u00e4nniskov\u00e4nnen:<\/span><\/span><\/p>\n

Vad Lappfj\u00e4rd betr\u00e4ffar v\u00e4ckte tv\u00e5 ting s\u00e4rskilt v\u00e5r uppm\u00e4rksamhet: dess stora kyrka och de r\u00f6da folkdr\u00e4kterna. Hade man f\u00f6rut inte k\u00e4nt sig s\u00e5 liten, d\u00e5 man tr\u00e4dde in i Guds hus s\u00e5 gjorde man det d\u00e5 n\u00e4r man tr\u00e4dde in i Lappfj\u00e4rds v\u00e4rdiga och \u00f6verv\u00e4ldigande stora kyrka. Den sades vara byggd p\u00e5 ett tunnlands jord. V\u00e4ldig var den i alla h\u00e4ndelser och erbjuder plats f\u00f6r tusenden. <\/span><\/span><\/p>\n

Och de r\u00f6da folkdr\u00e4kterna sedan. Pietisterna tycker ju inte om r\u00f6da, utan om m\u00f6rka f\u00e4rger. Men dock hade en pietistgumma vid bes\u00f6k hos prosten funnit Lappfj\u00e4rdsborna vara allvarsamt kl\u00e4dda. Och s\u00e5 tyckte \u00e4ven jag. Det l\u00e5g en v\u00e4rdig gammaldags enkelhet \u00f6ver det r\u00f6dkl\u00e4dda, som jag inte fann hos dem, som inte anv\u00e4nde de r\u00f6da dr\u00e4kterna. Och trevlig tycktes mig v\u00e4ktaren, n\u00e4r han gick omkring i det stora templet i sin r\u00f6dbrokiga v\u00e4st.<\/span><\/span><\/p>\n

Vasabladet 8.7.1921:<\/span><\/p>\n

Dagsmarks ungdomsf\u00f6rening har nyligen l\u00e5tit tapetsera och inv\u00e4ndigt m\u00e5la sin lokal. Efter renoveringen\u00a0\u00e4r den mycket snygg och trevlig. Kostnaderna \u00f6verstiga 3.000 mark.<\/p>\n

I h\u00f6stas reparerades ungdomshemmets golv, som drog en kostnad av c:a 2,500 mark. F\u00f6reningen har allts\u00e5 nedlagt en betydlig summa p\u00e5 f\u00f6rb\u00e4ttring och f\u00f6rs\u00e4kring av sitt hem. \u00c4nnu funderar man p\u00e5 att skaffa nya kulisser till scenen.<\/p>\n

I s\u00f6ndags hade ungdomsf\u00f6reningen anordnat en danssoar\u00e9. En talrik allm\u00e4nhet hade infunnit sig och trivdes v\u00e4l i den nyrenoverade lokalen. Tyv\u00e4rr hade \u00e4ven finska br\u00e5kmakare fr\u00e5n B\u00f6tom infunnit sig, men de h\u00f6lls i styr av ortsborna.<\/p>\n

Wasa-Posten 16.8.1921:<\/span><\/p>\n

Fr\u00e5n Dagsmark meddelas att tr\u00f6skverkens antal d\u00e4rst\u00e4des \u00f6kas. F\u00f6rut har funnits ett \u00e5ngtr\u00f6skverk. Nu har bildats tv\u00e5 andelslag som anskaffat tr\u00f6skverk, drivna av oljemotorer och ett fj\u00e4rde andelslag \u00e4mnar driva sitt verk med elektrisk motor.<\/span><\/p>\n

Kask\u00f6 Tidning 27.8.1921:<\/span><\/p>\n

St\u00f6lder<\/strong>. Under de senaste n\u00e4tterna ha fr\u00e5n \u00e5krar, bel\u00e4gna upp mot Dagsmark, fr\u00e4cka tjuvar begynt stj\u00e4la r\u00e5gskylar. S\u00e5lunda har de bortf\u00f6rt fr\u00e5n ett st\u00e4lle 8 skylar, fr\u00e5n ett annat 2 skylar och fr\u00e5n tv\u00e5 st\u00e4llen 1 skyl.<\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 8.10.1921:<\/span><\/p>\n

25-\u00c5RSFEST <\/strong>firade Dagsmark ungdomsf\u00f6rening Mikaelidagen. Festen \u00f6ppnades med s\u00e5ngen \u201dJag \u00e4lskar min hembygd”, varefter hr Viktor Nylund h\u00e4lsade de n\u00e4rvarande v\u00e4lkomna. Talaren p\u00e5pekade skillnaden mellan f\u00f6rr och nu vad ungdomsn\u00f6jen betr\u00e4ffar. 25- \u00e5rs historiken uppl\u00e4stes av l\u00e4raren Henrik Rosenback, som \u00e4ven f\u00f6rfattat densamma. Inneh\u00e5llet var mycket intressant. E. Br\u00e4nn och L. Sj\u00f6berg spelade p\u00e5 fiol n\u00e5gra fosterl\u00e4ndska s\u00e5nger. F\u00f6reningens handskrivna tidning \u201dF\u00f6rs\u00f6ka duger” utkom med pr\u00e4ktig festnummer, som uppl\u00e4stes av dess redakt\u00f6r Selma Hummelg\u00e5rd. Tidningen var rik p\u00e5 b\u00e5de allvar och sk\u00e4mt. Under en d\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljande paus i programmet bj\u00f6ds det p\u00e5 de k\u00e4nda \u201dDagsmarks vofflorna.” \u00c4ven stod det att f\u00e5s limonad och kaffe med gott br\u00f6d. Efter serveringen vidtog programmet \u00e5ter med avsjungandet av n\u00e5gra folkvisor, varefter h\u00e4lsningsskrivelser fr\u00e5n gamla medlemmar nu bosatta p\u00e5 andra orter uppl\u00e4stes. En roande bygdem\u00e5lsber\u00e4ttelse ber\u00e4ttades av Alvina Br\u00e4nn. Teaterstycket \u201dEn smugglingshistoria” spelades p\u00e5 ett \u00f6verhuvudtaget f\u00f6rtj\u00e4nstfullt s\u00e4tt. S\u00e4rskilt uppbars \u201dFredrikas” roll ber\u00f6mv\u00e4rt av fr\u00f6ken S. Kull. Till sist f\u00f6ljde en vacker och v\u00e4l arrangerad tabl\u00e5. St\u00e4mningen var hela tiden den b\u00e4sta. F\u00f6reningens lokal har underg\u00e5tt en ganska grundlig remont och ter sig nu prydlig och inbjudande. Kostnaden d\u00e4rf\u00f6r torde ha bestritts av n\u00e5gra \u00e4ldre medlemmar, vilket m\u00e5 dem till heder omn\u00e4mnas.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 30.11.1921:<\/span><\/p>\n

Folkh\u00f6gskolan i Lappfj\u00e4rd hade i flera \u00e5r haft en st\u00e4ndig brist p\u00e5 elever och den var flera g\u00e5nger indragningshotad. Det flesta eleverna kom fr\u00e5n den egna kommunen och det \u00f6nskades flera elever fr\u00e5n andra kommuner men det lyckades inte alltid.<\/p>\n

L\u00e4s\u00e5ret 1921-1922 var det 32 inskrivna elever. De flesta var fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, bland annat Artur Mitts och Georg Rosenback. Av eleverna var 5 fr\u00e5n Dagsmark, n\u00e4mligen Thure Anselm Nystr\u00f6m, Selim Lillkull, Julanda Nyroos, Hulda Agn\u00e4s och Karl Henrik Liljedahl.<\/p>\n

Plock ur Syd-\u00d6sterbotten 7.12.1921:<\/span><\/p>\n

I b\u00f6rjan p\u00e5 december 1921 h\u00f6lls det val till kommunernas fullm\u00e4ktige och i Lappfj\u00e4rd invaldes bonden Viktor Rosenstedt, l\u00e4raren\u00a0August Emil\u00a0Appel, bonden Erland Mattfolk, bonden Frans Oskar V\u00e4ster,(finne), kommunalr\u00e5det Johan Starcke, bonden Erland B\u00e5sk fr\u00e5n Dagsmark, handlanden Sigfrid F\u00f6rn\u00e4s och handlanden Henrik Ingves. Bland de 4 suppleanterna finns skr\u00e4ddaren Viktor S\u00f6derholm fr\u00e5n Dagsmark. 4 revisorer valdes i samma val, bland annat Erik Anders Roseng\u00e5rd fr\u00e5n Dagsmark.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 31.12.1921:<\/span><\/p>\n

Landsv\u00e4gsbroarna.<\/strong><\/p>\n

Enligt f\u00f6rordnande av \u00f6verstyrelsen f\u00f6r v\u00e4g- och vattenbyggnaderna har ing. Hj. Sourander verkst\u00e4llt inspektion p\u00e5 de landsv\u00e4gsbroar i l\u00e4net, som har \u00f6vertagits av staten. Dessa \u00e4r bron \u00f6ver Kyro \u00e4lv i Lillkyro p\u00e5 v\u00e4gen till V\u00f6r\u00e5, bron i Lappfj\u00e4rd kyrkoby, Kurikka bro och bron i Ylistaro kyrkoby.<\/p>\n

Lappfj\u00e4rds-bron \u00e4r byggd 1821. Murar och pelare \u00e4r av sten. N\u00f6dig reparation ber\u00e4knades kosta 10,000 mark. Emellertid anser besiktningsmannen att brons tr\u00e4virke redan av brons egen tyngd \u00e4r utsatt f\u00f6r st\u00f6rre p\u00e5frestning \u00e4n r\u00e5dligt \u00e4r, varf\u00f6r hela bron snarast m\u00f6jligt \u00e4r, varf\u00f6r hela bron snarast m\u00f6jligt b\u00f6r ers\u00e4ttas med en ny.<\/p>\n

Broarna \u00e4r redan \u00f6vertagna av staten p\u00e5 s\u00e5dana villkor, att de f\u00f6rra v\u00e4g- och brobyggnadslagen skall utf\u00f6ra de reparationer, som distriktsingenj\u00f6ren hade ansetts n\u00f6diga. D\u00e5 \u00f6verstyrelsen f\u00f6r v\u00e4g- och vattenbyggnaderna ytterligare talar om bl. a. en ny bro i Lappfj\u00e4rd, \u00e4r detta \u00e5tg\u00e4rder, som n\u00e4ppeligen mera kan p\u00e5tvingas v\u00e4g- och brobyggnadslagen, utan som sj\u00e4lvfallet ankommer p\u00e5 statsverket, sedan detta p\u00e5 tidigare angivna reparationsvillkor en g\u00e5ng \u00f6vertagit broarna. De nya kraven kommer som en fullst\u00e4ndig \u00f6verraskning och b\u00f6r sj\u00e4lvfallet tillbakavisas.<\/p>\n

Landsv\u00e4gar som borde \u00f6vertagas av staten.<\/strong><\/p>\n

Den 14 november detta \u00e5r inl\u00e4mnades till Statsr\u00e5det en anh\u00e5llan om granskning betr\u00e4ffande de allm\u00e4nna landsv\u00e4garna i svenska \u00d6sterbotten, som \u00e4nnu inte har \u00f6vertagits av staten. Vid kommunalm\u00f6tet i Vasa senaste vinter besl\u00f6t man s\u00f6ka p\u00e5 denna v\u00e4g f\u00e5 r\u00e4ttelser till st\u00e5nd och uppdrog \u00e5t f\u00f6rbundets styrelse att skaffa utredning om f\u00f6rh\u00e5llandena samt ing\u00e5 till vederb\u00f6rlig ort med framst\u00e4llning i saken. Kommunalf\u00f6rbundets ordf\u00f6rande och sekreterare har nu fullgjort detta. I inlagan f\u00f6resl\u00e5s nu unders\u00f6kning i 21 kommuner ang\u00e5ende de v\u00e4gstr\u00e4ckor som staten \u00e4nnu b\u00f6r \u00f6vertaga. Enligt Kommunaltidning f\u00f6r Finlands sv. landsbygd meddelas h\u00e4r n\u00e5gra uppgifter, om de r\u00e4ttelser, som p\u00e5yrkas i n\u00e4rliggande kommuner.<\/p>\n

Tj\u00f6ck<\/strong> kommun \u00f6nskar liksom Lappfj\u00e4rd och N\u00e4rpes kommuner att v\u00e4gen Lappfj\u00e4rd kyrkoby\u2014Tj\u00f6ck station till N\u00e4rpes\u2014Kristinestadsv\u00e4gen skall \u00f6vertagas av staten.<\/p>\n

Lappfj\u00e4rd kommun<\/strong>. V\u00e4gen fr\u00e5n Stor\u00e5 kommun genom Uttermossa by i Lappfj\u00e4rd v\u00e4sterut ned till Bj\u00f6rneborgsv\u00e4gen samt vidare fr\u00e5n sistn\u00e4mnda v\u00e4gen fr\u00e5n Tr\u00e4skvik v\u00e4sterut genom H\u00e4rkmeri by ned till en hamnplats och vidare till Sideby kommun har \u00e4nnu inte blivit \u00f6vertagna av staten. Redan en blick p\u00e5 kartan visar, att landsv\u00e4gsn\u00e4tet \u00e4r s\u00e5 glest i denna trakt, att denna v\u00e4g \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig som allm\u00e4n samf\u00e4rdsled mellan Stor\u00e5 kommun, genom Uttermossa och H\u00e4rkmeri byar i Lappfj\u00e4rd ned till hamnplatsen och till Sideby kommun.<\/p>\n

Sideby kommun. <\/strong>Strandv\u00e4gen fr\u00e5n Sideby kyrkoby norrut genom Skaftung by och vidare genom H\u00e4rkmeri by \u00e4r kortaste stadsv\u00e4gen f\u00f6r den st\u00f6rsta folkm\u00e4ngden i Sideby samt f\u00f6r H\u00e4rkmeri by. Denna v\u00e4g \u00e4r urgammal och har s\u00e5 l\u00e5ngt n\u00e5gon minnes underh\u00e5llits av kommunens v\u00e4gbyggnadslag.<\/p>\n

N\u00e4rpes kommun<\/strong>. V\u00e4gen, som s\u00f6der om Pjelax by i N\u00e4rpes utg\u00e5r fr\u00e5n N\u00e4rpes Kristinestadsv\u00e4gen till Tj\u00f6ck j\u00e4rnv\u00e4gsstation och vidare genom Tj\u00f6ck kommun till Lappfj\u00e4rd kyrkoby, har \u00e4nnu inte \u00f6vertagits av staten. Den \u00e4r en urgammal v\u00e4g och blir s\u00e5som v\u00e4g till vattenkvarnarna vid Tj\u00f6ck och Lappfj\u00e4rd \u00e5ar och till sandt\u00e4cktsplatser samt vid g\u00e4stgivarskjutsar, emedan den \u00e4r kortaste v\u00e4gen mellan N\u00e4rpes och Lappfj\u00e4rd och mycket begagnad av allm\u00e4nheten. Den \u00e4r dessutom kortaste v\u00e4gen till station f\u00f6r Lappfj\u00e4rd kommun och f\u00f6r Pjelax by i N\u00e4rpes samt s\u00e5som minst backig mest anlitad f\u00f6r tunga foror.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Folkm\u00e4ngden i Lappfj\u00e4rds kommun\u00a0\u00f6kade under det g\u00e5ngna \u00e5ret med 65 till totalt 7\u00a0458 personer. Under \u00e5ret hade f\u00f6tts 169 barn och de avlidnas antal var 104. Fr\u00e5n Sideby kan noteras 85 f\u00f6dda barn och i Kristinestad har befolkningen minskat med Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tidningsurklipp fr\u00e5n \u00e5r 1921.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":7430,"menu_order":1921,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-9223","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/9223","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=9223"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/9223\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9541,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/9223\/revisions\/9541"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7430"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=9223"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}