{"id":9217,"date":"2018-07-16T22:36:32","date_gmt":"2018-07-16T20:36:32","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=9217"},"modified":"2018-07-29T08:59:29","modified_gmt":"2018-07-29T06:59:29","slug":"tidningsartiklar-fran-ar-1920","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=9217","title":{"rendered":"Tidningsartiklar fr\u00e5n \u00e5r 1920."},"content":{"rendered":"

Artikel i Syd-\u00d6sterbotten 7.2.1920, skriven av signaturen S som antagligen \u00e4r l\u00e4raren Selim Klockars.<\/span><\/p>\n

Brev fr\u00e5n Dagsmark. Det torde vara l\u00e4nge sedan man h\u00f6rt n\u00e5gonting i nyhetsv\u00e4g fr\u00e5n Dagsmark. F\u00f6r m\u00e5ngen framst\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r kanh\u00e4nda byn som en ort, bel\u00e4gen bortom all \u00e4ra och redbarhet. Detta vill emellertid icke jag fastst\u00e4lla. Visserligen har den myckna sn\u00f6n f\u00f6rorsakat r\u00e4tt stort avbr\u00e4ck i f\u00f6rbindelsen med yttre v\u00e4rlden, men vid s\u00e5dana mal\u00f6rer f\u00e4ster man sig i allm\u00e4nhet icke. Stundom har ocks\u00e5 r\u00f6ken fr\u00e5n de hemlighetsfulla eldarna i skogsdungarna lagt sig t\u00e4t och kv\u00e4vande \u00f6ver byn och omt\u00f6cknat m\u00e5ngen Adams sons och dotters \u00f6gon (i lekamligt avseende naturligtvis) men dessemellan skiner ju solen huldrikt.<\/span><\/span><\/p>\n

Ortens kulturf\u00f6reningar har under det r\u00e5dande m\u00f6rkret haft sv\u00e5rt att existera och s\u00e5vida \u00e4ndring icke intr\u00e4der, s\u00e5 kommer snart all \u00e4del s\u00e5dd att f\u00f6rtyna. Emellertid tycks vi \u00e4ven h\u00e4r g\u00e5 mot ljusare och lyckligare tider. Framtiden varslar gott.<\/span><\/span><\/p>\n

Senaste s\u00f6ndag firade n\u00e4mligen Dagsmark nykterhetsf\u00f6rening sitt \u00e5rsm\u00f6te och kan det genast s\u00e4gas att det var sk\u00e4ligen talrikt bes\u00f6kt. P\u00e5 programmet f\u00f6rekom bl.a. tal, f\u00f6redrag, och ber\u00e4ttelse. Under m\u00f6tesf\u00f6rhandlingarna uppkom en mycket livlig diskussion. Det syntes tydligt, att man \u00f6nskade en f\u00f6rb\u00e4ttring i l\u00e4get. I synnerhet v\u00e4ckte saken anklang bland de f\u00f6rsamlade ungdomsf\u00f6reningsmedlemmarna, vilket \u00e4r helt naturligt p\u00e5 grund av den \u00f6del\u00e4ggande inverkan, som dryckenskapen haft p\u00e5 f\u00f6reningslivet. Den har hotat samt delvis allaredan f\u00f6rst\u00f6rt deras givna m\u00e5l: arbetandet f\u00f6r hyfsning och god sed.<\/span><\/span><\/p>\n

Det besl\u00f6ts d\u00e4rf\u00f6r, att ungdomsf\u00f6reningsmedlemmarna skulle sammantr\u00e4da och dryfta saken vidare omedelbart efter nykterhetsm\u00f6tet. Allm\u00e4nna meningen ocks\u00e5 h\u00e4r var, att \u201droten till allt ont\u201d var flaskan. F\u00f6rsta steget till h\u00f6jande av f\u00f6reningens st\u00e5ndpunkt ans\u00e5gs vara avgivandet av nykterhetsl\u00f6fte. Man besl\u00f6t d\u00e4rf\u00f6r bilda en nykterhetsavdelning inom ungdomsf\u00f6reningen. Nitton f\u00f6reningsmedlemmar anm\u00e4lde sig genast villiga att tillh\u00f6ra en s\u00e5dan avdelning, bland dem var flertalet manliga, n\u00e4mligen tolv. L\u00e4raren S. Klockars valdes sedan att f\u00f6ra saken vidare. Ungdomsf\u00f6reningens medlemmar sammantr\u00e4da n\u00e4mligen \u00e5nyo l\u00e5ngt talrikare s\u00f6ndagen den 15 februari, d\u00e5 nykterhetsavdelningens konstituerande m\u00f6te \u00e4ven h\u00e5lles.<\/span><\/span><\/p>\n

Som synes \u00e4mnar nu medlemmarna inom Dagsmark UF taga tyglarna i egna h\u00e4nder. Som v\u00e4rdiga s\u00f6ner och d\u00f6ttrar av v\u00e5r s\u00e5 kr\u00e4vande nutid, \u00e4mnar de med blicken klar och oskymd k\u00e4mpa f\u00f6r h\u00f6ga och v\u00e4rdiga m\u00e5l: \u201dmot m\u00f6rker och andelig f\u00f6rvildning\u201d. Det g\u00e4ller f\u00f6r dem att stiga upp\u00e5t, st\u00e4ndigt upp\u00e5t mot bergskammen. Kanh\u00e4nda de d\u00e5 sist och slutligen f\u00e5r \u00f6versk\u00e5da fria, h\u00e4rliga vidder. Kanske det lyckas dem, om de f\u00f6rsaka och arbeta ivrigt. M\u00e5tte detta vara v\u00e5rt hopp!<\/span><\/span><\/p>\n

Vasabladet 21.2.1920:<\/span><\/p>\n

Januari m\u00e5nads kalla och ruskiga v\u00e4derlek har \u00e4ntligen i b\u00f6rjan av februari f\u00f6ljts av ett str\u00e5lande h\u00e4rligt solsken, som lockar allt vad liv och anda har ut i det fria. Man har en angen\u00e4m njutning av att med en yster f\u00e5le ila \u00f6ver sl\u00e4tten. V\u00e4l kittlar det en i magtrakten, d\u00e5 sl\u00e4den fr\u00e5n branth\u00f6gan berg stupar ned i en djupan dal, som formats av de nyckfulla drivorna, men d\u00e5 v\u00e4gen g\u00e5r sl\u00e4t och j\u00e4mn genom skogen blir f\u00e4rden desto trevligare. Nog \u00e4r det m\u00e5nga g\u00e5nger bra sv\u00e5rt att slippa f\u00f6rbi alla m\u00f6tande och v\u00e4l vippar sl\u00e4den bet\u00e4nkligt p\u00e5 medarna, d\u00e5 man k\u00f6r \u00e5t sidan, men vad g\u00f6r det, om den ocks\u00e5 skulle stj\u00e4lpa ett tag. Den mjuka sn\u00f6n tar s\u00e5 \u00f6mt emot en vid alla kullerbyttor.<\/p>\n

Mycket v\u00e4rre vore det d\u00e5, om det gick som d\u00e5 en gubbe skjutsade en gammal herreman, d\u00e5 han l\u00e4t h\u00e4sten springa sin v\u00e4g, sedan resen\u00e4rerna kastats ur sl\u00e4den. D\u00e4r stod de d\u00e5 b\u00e4gge mitt i m\u00f6rker och yrv\u00e4der. Lyckligtvis var det i en by, s\u00e5 att kunde skaffa ny h\u00e4st och sl\u00e4de f\u00f6r att \u00e5ka fast fin egen, men om dylikt skulle intr\u00e4ffa i en obebodd trakt var det otrevligt.<\/p>\n

Ute p\u00e5 Lappfj\u00e4rds sl\u00e4ttmarker har yrsn\u00f6n hopat drivorna h\u00f6ga. S\u00e4rskilt \u00e4r detta fallet i de smala t\u00e5gen, som \u00e4r fyllda j\u00e4ms med g\u00e4rdesg\u00e5rdarna. Flerst\u00e4des finns h\u00f6ga drivor ocks\u00e5 p\u00e5 landsv\u00e4gen, d\u00e4r vinden passat riktigt bra.<\/p>\n

Lappfj\u00e4rds kyrkoby \u00e4r vidstr\u00e4ckt och t\u00e4tt befolkad och ligger huvudsakligast norr och \u00f6ster om kyrkan. Kyrkan st\u00e5r p\u00e5 en kulle och synes d\u00e4rf\u00f6r vitt omkring. Den \u00e4r byggd av tegel och mycket stor, s\u00e5 att det ekar sv\u00e5rligen d\u00e5 n\u00e5gon talar inne i den. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r mycket sv\u00e5rt att h\u00f6ra vad pr\u00e4sterna s\u00e4ga, i synnerhet om man sitter mitt i kyrkan. Annars \u00e4r den vacker inv\u00e4ndigt. Den \u00e4r m\u00e5lad i en behaglig ljus f\u00e4rg med ljusbl\u00e5a r\u00e4nder h\u00e4r och var, och f\u00e4rgsammans\u00e4ttningen \u00e4r v\u00e4l avv\u00e4gd. Man f\u00e5r det intrycket, att allt \u00e4r just som det skall vara. Orgeln \u00e4r gammal och mindre v\u00e4l st\u00e4md.<\/p>\n

En bit norr om kyrkan \u00e4r apoteket inr\u00e4ttat och litet l\u00e4ngre bort bor kommunall\u00e4karen. Sjukhus saknas tillsvidare, s\u00e5 att de, som beh\u00f6ver opereras, m\u00e5ste resa in till Kristinestad. I kyrkbyn finns 2 dubbla folkskolor och en enkel. I hela socknen finns 3 dubbla och 7 enkla folkskolor. Sm\u00e5skolorna har alla examinerade l\u00e4rarinnor.<\/p>\n

Under denna tid av \u00e5ret br\u00e5kas det mycket med deklarering och taxering och alla f\u00f6rs\u00f6ker lura kommunen s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt. Huruvida taxeringsn\u00e4mnden sedan skall f\u00f6rm\u00e5 st\u00e4lla allt till r\u00e4tta, s\u00e5 att alla blir skyldiga att erl\u00e4gga skatt i f\u00f6rh\u00e5llande till sin inkomst, \u00e5terst\u00e5r att se. F\u00f6ga hopp finns dock d\u00e4rom, d\u00e5 n\u00e4mnden \u00e4r ganska ensidigt sammansatt. Troligen f\u00e5r l\u00f6ntagarna nu, som f\u00f6rr, betala lejonparten av utskylderna. Alla vet ju s\u00e5 v\u00e4l deras inkomster och de har naturligtvis inga utgifter.<\/p>\n

Ett rysligt festande har det varit p\u00e5 orten sedan jul. Det har knappast funnits en s\u00f6ndag, p\u00e5 vilken en fest, skulle ha saknats. \u00c4n har ungdomen roat sig, \u00e4n har skyddsk\u00e5ren festat, och \u00e4n har det varit scouterna, marthorna eller sportarna, som haft n\u00e5gon tillst\u00e4llning i det rymliga samlingshuset.<\/p>\n

Av notiser, som varit synliga i tidningarna, kan utomst\u00e5ende ha f\u00e5tt den uppfattningen, att Lappfj\u00e4rd bebos blott av br\u00e4nnvinsbr\u00e4nnare och fyllhundar. Detta \u00e4r emellertid icke fallet. D\u00e4r \u00e4r den \u00f6verv\u00e4ldigande delen av befolkningen \u00e4nd\u00e5 nykter och laglydig och anser br\u00e4nningen och superiet f\u00f6r en skam och ett brott. Denna \u00e5sikt har inte \u00e4nnu kommit till synes i tidningarna s\u00e5som oftast \u00e4r fallet: det onda ropas ut, medan det goda ligger tyst och gror. V\u00e4l br\u00e4nnes det ganska mycket, s\u00e4rskilt i Dagsmark och Tr\u00e4skvik, men nog supes det betydligt mindre \u00e4ven p\u00e5 dessa orter \u00e4n f\u00f6re kriget, och vad b\u00e4ttre \u00e4r, det anses som en skarn att upptr\u00e4da berusad nu.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 7.4.1920:<\/span><\/p>\n

Protest.<\/strong><\/h5>\n

Talrikt f\u00f6rsamlade vid ett m\u00f6te i Dagsmark den 26 mars 1920 inl\u00e4gga h\u00e4rmed deltagarne en skarp protest mot alla de svenska tidningar, vilka f\u00f6ra f\u00f6rbudsfientlig politik, \u00e4ven som mot alla de myndigheter, som genom slapph\u00e4nthet eller genom aktivt arbete i lagl\u00f6shetens tecken befordrat uppkomsten av den nu r\u00e5dande l\u00f6nnbr\u00e4nningen och smyghandeln av rusdrycker och s\u00e5lunda bidragit till det rusdrycksel\u00e4nde och den d\u00e4rmed \u00e5tf\u00f6ljande lagl\u00f6shet, som f\u00f6r n\u00e4rvarande beh\u00e4rska v\u00e5rt land.<\/p>\n

M\u00f6tet fordrar d\u00e4rf\u00f6r att landets tidningspress of\u00f6rdr\u00f6jligen \u00e4ndrar politik och b\u00f6rjar bek\u00e4mpa lagl\u00f6shet. I motsatt fall ser den nykterhets\u00e4lskande allm\u00e4nheten sig n\u00f6dsakad att b\u00f6rja motarbeta dylika tidningars spridning.<\/p>\n

M\u00f6tesdeltagarna fordra dessutom, att kommunens styresm\u00e4n skyndsammast vidtaga n\u00f6diga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att st\u00e4vja l\u00f6nnbr\u00e4nningen och det sj\u00e4lvsv\u00e5ld, som d\u00e4rmed \u00e4r f\u00f6renat. Ytterligare fordra m\u00f6tet, att polismyndigheterna med st\u00f6rsta str\u00e4nghet gripa in mot lag\u00f6vertr\u00e4dare och utan f\u00f6rbarmande befordra dem till laga n\u00e4pst, samt att domstolarna sedan med lagens sk\u00e4rpa d\u00f6ma s\u00e5dana personer, som f\u00f6rbrutit sig mot f\u00f6rbudslagen och s\u00e5lunda trotsa lag och ordning, till de h\u00f6gsta straff lagen medgiver.<\/p>\n

P\u00e5 m\u00f6tets v\u00e4gnar: Viktor Nylund, Selim Klockars och J. V. B\u00e5sk.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 14.4.1920:<\/span><\/p>\n

29 mars 1920 hade Lappfj\u00e4rds och Kristinestads landskommuns (allts\u00e5 Tj\u00f6ck) brandstodsf\u00f6rening ordinarie st\u00e4mma och i styrelsen invaldes Johan Bj\u00f6rmans, Frans F\u00f6rn\u00e4s, Emil Ekman, Josef Backlund, Karl Stor\u00e5s. Viktor Hinds. Till ordf\u00f6rande valdes J. W. Lillg\u00e4ls. Till distriktsombudsman i Dagsmark valdes Viktor L\u00e5ngkvist.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 24.4.1920:<\/span><\/p>\n

De kommunala skatterna skulle betalas kontant och i de olika kommundelarna fanns det flera st\u00e4llen att betala p\u00e5. Skatten f\u00f6r 1919 skulle betalas \u00e5r 1920 i tv\u00e5 rater och i Korsb\u00e4ck skulle den betalas hemma hos bonden Viktor Stenlund, i Dagsmark hos Erland Fagerroos och \u00e5bygg\u00e4ndarna hos handlanden Erik Anders B\u00e5sk i Perus. I samma tidning annonserade Lappfj\u00e4rd och Kristinestad landsf\u00f6rsamlings brandstodsbolag att brandstoden skulle betalas vid samma tidpunkt och p\u00e5 samma st\u00e4llen.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 15.5.1920:<\/span><\/p>\n

Brev fr\u00e5n Dagsmark<\/strong>. Under vinterns lopp har inte n\u00e5got n\u00e4mnv\u00e4rt intr\u00e4ffat. F\u00f6r ideella str\u00e4vanden p\u00e5 orten har folkskolans l\u00e4rare arbetat, s\u00e4rskilt har l\u00e4raren Selim Klockars verkat bland ungdomen, bygdens hopp, ett arbete som l\u00e5ngt efter det herr Klockars avflyttat fr\u00e5n v\u00e5r ort kommer att kvarl\u00e4mna ett gott minne.<\/p>\n

Vinterns v\u00e4ldiga drivor har nu f\u00f6rsvunnit och marken b\u00f6rjar \u00e5ter skifta i gr\u00f6nt. B\u00f6nderna st\u00e4ller i ordning sina sommar- och \u00e5kerbruksredskap. Nu b\u00f6rjar snart det idoga arbetet f\u00f6r landsbon. Snart b\u00f6rjar det rassla i redskapen. Ingen f\u00e5r g\u00e5 f\u00e5f\u00e4ng och driva, utan fr\u00e5n arla morgon till sena kv\u00e4llen i arbete f\u00f6r eget och det helas v\u00e4l. Det \u00e4r l\u00f6sen. Ingen timr\u00e4kning f\u00e5r nu komma i fr\u00e5ga, allt skall nu lagas och ordnas f\u00f6r den kommande h\u00f6gtiden i naturen, den h\u00e4rliga sommaren. Vandrar du en vacker v\u00e5rmorgon ut efter landsv\u00e4gen genom bygden, d\u00e5 skall du finna att idoghet och arbetslust \u00e4nnu finns kvar, trots den moraliska tillbakag\u00e5ngen i m\u00e4nsklighetens liv. Detta en f\u00f6ljd av kriget, som inte st\u00e5r l\u00e4tt att bota, om det alls kan f\u00f6rdrivas.<\/p>\n

(Selim Klockars (1896-1961)\u00a0fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd var l\u00e4rare i Dagsmark Folkskola 1919-1920. Han blev sedan l\u00e4rare i P\u00f6rtom och under en l\u00e5ng tid var han l\u00e4rare i Vasa)<\/span><\/p>\n

Notis i Syd-\u00d6sterbotten 2.6.1920<\/span>: Bagaren J.H. Lillsj\u00f6s anh\u00e5llan att f\u00e5 ink\u00f6pa en del av den skoljord i Dagsmark, som \u00e4r bel\u00e4gen p\u00e5 andra sidan landsv\u00e4gen, avslogs. Men ans\u00e5g fullm\u00e4ktige att ifr\u00e5gavarande skolmark b\u00f6r inh\u00e4gnas och utarrenderas \u00e5rligen av Dagsmark folkskoledirektion.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 14.8.1920:<\/span><\/p>\n

Minnesh\u00f6gtid i Lappfj\u00e4rd.<\/span><\/span><\/strong><\/h4>\n
\"Den
Den 11 augusti 1920 annonserades i Syd-\u00d6sterbotten om invigningen av monumentet av de stupade i frihetskriget.<\/figcaption><\/figure>\n

S\u00e5som vi i senaste numret annonserade avt\u00e4ckes i Lappfj\u00e4rd i morgon den 15 augusti kl. \u00bd3 e.m. det monument, som hembygden rest \u00f6ver sina i frihetskriget stupade hj\u00e4ltar.<\/span><\/span><\/p>\n

De sova h\u00e4r, de fallna, uppe p\u00e5 kyrkbacken i h\u00e4gnet av kyrkan, men deras namn och d\u00e5d leva i v\u00e5r h\u00e5gkomst. De f\u00e5r heller aldrig gl\u00f6mmas. Minnesstoden skall, f\u00f6r sl\u00e4kten som komma, vittna om att ocks\u00e5 h\u00e4r reste vi oss, n\u00e4r of\u00e4rd hotade vintern 1918. M\u00e4n med hj\u00e4rtan i br\u00f6stet gingo ut f\u00f6r att v\u00e4rna det de k\u00e4rast \u00e4gde, m\u00e5nga frivilligt och m\u00e5nga av dem g\u00e5vo sitt liv.<\/span><\/span><\/p>\n

Vi, som sk\u00f6rda frukterna och f\u00e5tt \u00e5terg\u00e5 till fredlig str\u00e4van, vi \u00e4gna nu dessa fallna k\u00e4mpar med varmt hj\u00e4rta en tacksamhetens offerg\u00e4rd och vi tro och vilja att h\u00f6gtidsdagen i morgon s\u00f6ndag skall bli en stor och upph\u00f6jd minnesh\u00f6gtid.<\/span><\/span><\/p>\n

Vill du l\u00e4sa mera om invigningen av gravmonumentet i Lappfj\u00e4rd, s\u00e5 klicka H\u00c4R<\/strong><\/span><\/a>!<\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 18.8.1920:<\/span><\/p>\n

Brev fr\u00e5n Dagsmark.<\/h3>\n

H\u00f6b\u00e4rgningen, som h\u00e4r p\u00e5g\u00e5tt med fart, \u00e4r redan l\u00e4nge sedan slutf\u00f6rd. Alla utf\u00f6rde med stor br\u00e5dska arbetet under det gynnsamma v\u00e4dret i b\u00f6rjan av b\u00e4rgningstiden. N\u00e4ttera blev inte l\u00e5nga. Tr\u00f6tt eller utvilad g\u00e4llde det att skyndsamt g\u00e5 an. Tungt \u00e4r det nog att i 30 graders v\u00e4rme k\u00e4mpa med att sl\u00e5, r\u00e4fsa och f\u00f6ra in h\u00f6et. H\u00f6b\u00e4rgningen \u00e4r dock ett av jordbrukets trevligaste arbeten. Likv\u00e4l \u00e4r det inte s\u00e5 hj\u00e4rtans roligt, som de p\u00e5st\u00e5r, vilka blott n\u00e5gon dag provat p\u00e5 det bara f\u00f6r n\u00f6jes skull. L\u00e4ttast \u00e4r det i alla fall i dennes \u00f6gon, som aldrig f\u00f6rs\u00f6kt.<\/p>\n

H\u00f6et, som inb\u00e4rgats i \u00e5r har blivit gott men betydligt mindre \u00e4n i fjol. P\u00e5 grund av den tidiga och gynnsamma v\u00e5ren v\u00e4ntade man en god sk\u00f6rd, men den l\u00e5ngvariga torkan f\u00f6re midsommar v\u00e5llade ett stort bakslag i synnerhet f\u00f6r \u00e4ldre vallar.<\/p>\n

Man har velat p\u00e5st\u00e5 h\u00e4r i Dagsmark, liksom p\u00e5 andra orter att b\u00f6nder under de senast g\u00e5ngna \u00e5ren samlat penningar, betalt bort gamla skulder och insatt p\u00e5 banken det ena tusendet efter det andra. D\u00e5 man s\u00e5 har talat, har man kanske vad st\u00f6rre jordbrukare betr\u00e4ffar haft i m\u00e5nga fall r\u00e4tt men i Dagsmark har inga enorma besparingar erh\u00e5llits.<\/p>\n

Hemmanen h\u00e4r \u00e4r sm\u00e5, alltf\u00f6r sm\u00e5 r\u00e4ttare sagt, varf\u00f6r dess innehavare inte har varit i tillf\u00e4lle att avyttra n\u00e5got n\u00e4mnv\u00e4rt av den \u00e5rliga avkastningen. M\u00e5nga har heller icke gjort det. Det har varit n\u00e4tt och j\u00e4mt att de sj\u00e4lva haft sin b\u00e4rgning fr\u00e5n det ena \u00e5ret till det andra. Vill man s\u00e5ledes vara r\u00e4ttvis, m\u00e5ste man medge, att en sm\u00e5bonde inte p\u00e5 l\u00e5ngt n\u00e4r haft de goda dagar, som man p\u00e5 en del h\u00e5ll vill g\u00f6ra troligt. Det verkar d\u00e4rf\u00f6r pinsamt att h\u00f6ra alla m\u00f6jliga of\u00f6rst\u00e5ndiga yttranden om b\u00f6ndernas himmelrike, om sedelbuntar och dylikt. Nej tv\u00e4rtom. De f\u00e5r inte det pris f\u00f6r varorna, som \u201dtidsf\u00f6rh\u00e5llandena\u201d betinga. Vad kostar ej redskap, maskiner m.m. nu mot f\u00f6rr. Utskylder \u00e4r \u00e4ven om\u00f6jliga, men de drabbar ju \u00e4ven andra h\u00e5rt.<\/p>\n

\u201dR\u00e4ttvisa \u00e5t alla\u201d \u00e4r v\u00e5r l\u00f6sen. Vill vi vara r\u00e4ttvisa, skall vi hos v\u00e5r n\u00e4sta ej se blott avundsv\u00e4rda f\u00f6rm\u00e5ner utan \u00e4ven ta reda p\u00e5 dennes sv\u00e5righeter. Jordbruksarbetet st\u00e5r \u00f6ppet f\u00f6r alla. I allm\u00e4nhet traktas det dock efter l\u00e4ttare syssels\u00e4ttning.<\/p>\n

Wasa-Posten 31.8.1920:<\/span><\/p>\n

Staden Hibbing i Minnesota \u00e4r en gruvstad dit m\u00e5nga Dagsmarkbor flyttade runt 1900 d\u00e5 Amerikaemigrationen var som st\u00f6rst. I dag har staden ca 17\u00a0000 inv\u00e5nare och den mest k\u00e4nda Hibbingbon \u00e4r musikern Bob Dylan, som v\u00e4xte upp d\u00e4r.<\/span><\/p>\n

I Wasa-Posten den 31.8.1920 publicerades en artikel, d\u00e4r en person som kallar sig Chas. Jeppe, vandrade runt i Hibbing och han tr\u00e4ffade d\u00e4r m\u00e5nga \u00d6sterbottningar. Bland annat s\u00e5 h\u00e4r st\u00e5r det:<\/span><\/p>\n

N\u00e4sta hus var mr Emil Styris. Jag tr\u00e4ffade mr Styris p\u00e5 g\u00e5rden, ty han h\u00f6ll p\u00e5 och reparerade en gammal automobil. Han hade \u00e4ven en n\u00e4stan splitterny en i vagnslidret, men mr Styris har litet mekaniska anlag, s\u00e5 att han kan g\u00f6ra gamla automobiler till nya, s\u00e5 vad tror ni om m\u00e4nniskan? Detta underbarn \u00e4r hemma ifr\u00e5n Runsor, Mustasari, och hans fru \u00e4r hemma ifr\u00e5n Dagsmark, Lappfj\u00e4rd och \u00bbva i gamb\u00e4l lande t\u00e4n opp i Dagsmartjen s\u00e5 kallades hon Amanda Klemets. Ja vill ju int tal om \u00e5 byri beskriv precis huru g\u00e5lin s\u00e5g ut, f\u00f6 he angar int er helder\u00bb.<\/p>\n

Amanda Klemets, gift Styris\u00a0(1886-1956) var dotter till \u201dKlemes-Hindrik\u201d (1854-1916) och Anna Kajsa (1854-1936). Hon var syster bland annat till Emil L\u00e5ngfors, Selma Andersson och Norrg\u00e5rdas-Ida.<\/span><\/p>\n

4.9. 1920 skriver Syd-\u00d6sterbotten<\/span> om en verkligt stor h\u00e4ndelse, d\u00e5 det f\u00f6rsta flygskeppet n\u00e5gonsin fl\u00f6g \u00f6ver nejden. Det var arm\u00e9ns plan som hade startat i Helsingfors p\u00e5 f\u00e4rd till \u00c5bo. F\u00f6ljande dag fortsatte f\u00e4rden l\u00e4ngs med kusten och p\u00e5 v\u00e4g till Vasa passerades b\u00e5de Kask\u00f6 och Kristinestad. Ombord fanns f\u00f6raren reservf\u00e4nriken Saukkonen och stabschefen f\u00f6r luftstridskrafterna, j\u00e4garkapten och\u00a0fotograf K\u00f6nni som tog foton, som ”inte alls p\u00e5minde om orterna”. Fr\u00e5n Vasa skulle planet flyga vidare till Ule\u00e5borg, Kuopio och Sordavala f\u00f6r att sista dagen \u00e5terv\u00e4nda till Sandhamn i Helsingfors.<\/p>\n

Tidningens redakt\u00f6r lovordade flygplanet, som han kallade ”m\u00e4nniskosnillets underverk”. Flygplanet var av fransk tillverkning och var f\u00f6rsett med en Renaultmotor p\u00e5 300 h\u00e4stkrafter. Folk i staden rusade ut p\u00e5 gatorna och de allra flesta fick en syn av flygskeppet d\u00e4r det sakta men s\u00e4kert fl\u00f6g fr\u00e5n s\u00f6der mot norr. (Vill du l\u00e4sa mera om detta s\u00e5 klicka H\u00c4R!)<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

I ett par notiser skrev Syd-\u00d6sterbotten den 22.9.1920<\/span> att Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskola hade f\u00e5tt en donation p\u00e5 50\u00a0000 mark av avlidne handlanden Oscar Strandell i Tammerfors. Skolan hade till ny f\u00f6rest\u00e5ndare valt Johannes Nyquist, som under 6 \u00e5rs tid tj\u00e4nstgjort som andra l\u00e4rare vid folkh\u00f6gskolan Breidablick.<\/span><\/span><\/p>\n

Folkh\u00f6gskolan f\u00e5r ny f\u00f6rest\u00e5ndare i h\u00f6st d\u00e5 Johannes Nyquist tilltr\u00e4der. Herr Nyquist \u00e4r en ung man och st\u00e5r d\u00e4rigenom ungdomen n\u00e4ra. Han har brukat sin ungdomstid v\u00e4l. Gick f\u00f6rst ett par \u00e5r i Vasa samskola och sedan i Nykarleby seminarium. D\u00e4rmed var han dock inte full\u00e4rd. Han har d\u00e4refter s\u00e5 gott som oavbrutet fortsatt att idka studier: tre somrar vid \u00c5bo Akademi och hela senaste l\u00e4s\u00e5r vid universitetet i Helsingfors. Han har universitetsvitsord i pedagogik, h\u00e4lsol\u00e4ra, svenska spr\u00e5ket, och tyska och har \u00e4ven studerat jordbruksl\u00e4ra b\u00e5de i \u00c5bo och i Helsingfors.<\/span><\/span><\/p>\n

Det \u00e4r en sak att \u00e4ga kunskapen men det \u00e4r annan att l\u00e4ra ut den. I detta avseende har herr Nyquist naturen f\u00f6r sig. Han talar klart och l\u00e4ttfattligt och har d\u00e4rf\u00f6r blivit v\u00e4rderad av eleverna. Och som folkh\u00f6gskoleman och ungdomsledare har han redan vana och erfarenhet, d\u00e5 han flera \u00e5r varit l\u00e4rare i folkh\u00f6gskolan Breidablick och tv\u00e5 \u00e5r varit sekreterare i \u00d6sterbottens ungdomsf\u00f6rbund.<\/span><\/span><\/p>\n

I Dagsmark har det under g\u00e5ngna tider funnits flera betydelsefulla kvarnar l\u00e4ngs med \u00e5n. L\u00e5ngv\u00e4ga b\u00f6nder kunde mala sin s\u00e4d i Dagsmark och den 10.11.1920 skrev Kask\u00f6 Tidning att nu har det byggts en ny kvarn i Kalax i N\u00e4rpes. S\u00e5 h\u00e4r avslutar tidningen artikeln:<\/span><\/p>\n

N\u00e4rpes socken, en av de st\u00f6rsta i \u00d6sterbotten, har l\u00e4nge saknat en mod\u00e4rn kvarninr\u00e4ttning, som g\u00e5tt \u00e5ret om. Vattenkvarnarna, vilka mest lida av torka och vattenbrist, synnerligen i h\u00f6st, kunna icke n\u00e4rmelsevis betj\u00e4na allm\u00e4nhetens behov. Man ser ocks\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r dagligen l\u00e5nga karavaner r\u00f6ra sig s\u00f6derut i malnings\u00e4rende till Dagsmark och omnejd, och om man d\u00e4rtill ber\u00e4knar h\u00e4st och karl med tv\u00e5 \u00e5 tre dagars bortvaro, k\u00e4rrors slitande m m. kommer man nog till en dyr malningsfrakt. En l\u00e4nge n\u00e4rd \u00f6nskan \u00e4r s\u00e5lunda uppfylld. Kalaks nya kvarn malar och skr\u00e4der b\u00e4st och billigast efter kundernas \u00f6nskningar.<\/p>\n

Den 13.11. 1920<\/span> skrev tidningen att folkh\u00f6gskolan har startat med 31 elever, knappt \u00f6ver det beh\u00f6vliga 30. Det st\u00f6rsta antalet kom fr\u00e5n Lappfj\u00e4rds by, fr\u00e5n Dagsmark b\u00f6rjade Frans Storkull och Valdemar Rosengren.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 8.12.1920:<\/span><\/p>\n

Det hade varit kommunalval den 4 december 1920 och valda i Lappfj\u00e4rd blev Karl Henrik Ivars, Johan Lillkull, K. H. Isuls, Johannes Stenlund. J.J. Wadstr\u00f6m, Erik Rosengren och J. V. Storhannus. Anm\u00e4rkningsv\u00e4rt\u00a0var det att kommunalr\u00e5det och agronomen Johan Starcke inte blev \u00e5tervald utan f\u00f6ll ut. I januari f\u00f6ljande \u00e5r valdes Johan Lillkull till ordf\u00f6rande f\u00f6r kommunfullm\u00e4ktige och Emil B\u00e5sk valdes till sekreterare. Trots att Josef Backlund inte satt i fullm\u00e4ktige s\u00e5 valdes han till viceordf\u00f6rande.<\/span><\/span><\/p>\n

Fullm\u00e4ktige valde ocks\u00e5 skoldirektioner och f\u00f6r Dagsmark folkskola valdes Johan Lillkull, Emil B\u00e5sk, Josef Backlund, Josef Nyg\u00e5rd, Erland B\u00e5sk och Erik Englund. Fullm\u00e4ktige valde med slutna sedlar ett ekonomiutskott och fr\u00e5n Dagsmark valdes Josef Backlund.<\/span><\/span><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Artikel i Syd-\u00d6sterbotten 7.2.1920, skriven av signaturen S som antagligen \u00e4r l\u00e4raren Selim Klockars. Brev fr\u00e5n Dagsmark. Det torde vara l\u00e4nge sedan man h\u00f6rt n\u00e5gonting i nyhetsv\u00e4g fr\u00e5n Dagsmark. F\u00f6r m\u00e5ngen framst\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r kanh\u00e4nda byn som en ort, bel\u00e4gen bortom Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tidningsartiklar fr\u00e5n \u00e5r 1920.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":7430,"menu_order":1920,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-9217","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/9217","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=9217"}],"version-history":[{"count":21,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/9217\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9488,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/9217\/revisions\/9488"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7430"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=9217"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}