{"id":8999,"date":"2018-07-05T15:17:33","date_gmt":"2018-07-05T13:17:33","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=8999"},"modified":"2019-02-09T00:25:43","modified_gmt":"2019-02-08T22:25:43","slug":"tidningsartiklar-fran-ar-1935","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=8999","title":{"rendered":"Tidningsartiklar fr\u00e5n \u00e5r 1935."},"content":{"rendered":"

Syd-\u00d6sterbotten 3.1.1935:<\/span><\/p>\n

Befolkningen i Kristinestad minskade under det g\u00e5ngna \u00e5ret med 18 personer till 3\u00a0207 personer. 34 barn f\u00f6ddes medan 32 hade avlidit, den \u00e4ldsta en kvinna som var 92 \u00e5r gammal. 89 personer flyttade fr\u00e5n f\u00f6rsamlingen och 69 hade flyttat in. 12 \u00e4ktenskap hade ing\u00e5tts.<\/span><\/span><\/p>\n

I Tj\u00f6ck f\u00f6ddes det under f\u00f6rra \u00e5ret 18 barn medan 9 personer hade avlidit. D\u00e5 man beaktar ut- och inflyttningen s\u00e5 \u00f6kade antalet personer i f\u00f6rsamlingen med 3 personer, till 1\u00a0608 personer.<\/span><\/span><\/p>\n

I Lappfj\u00e4rd d\u00e4remot var det en \u00f6kning med 30 personer, d\u00e4r det f\u00f6ddes 108 barn. Enligt f\u00f6rsamlingens utr\u00e4kningar s\u00e5 bodde det i kommunen 6\u00a0367 personer.<\/span><\/span><\/p>\n

Ocks\u00e5 i Sideby var det en liten \u00f6kning med 4 personer till 3\u00a0734 personer. D\u00e4r f\u00f6ddes inte mindre \u00e4n 61 barn medan 51 personer hade avlidit, den \u00e4ldsta mannen som avled var 81 \u00e5r och den \u00e4ldsta kvinnan 80 \u00e5r.<\/span><\/span><\/p>\n

Den 16 januari 1935 skrev Syd-\u00d6sterbotten om:<\/span> <\/span><\/span><\/p>\n

Den verkliga folkm\u00e4ngden.<\/strong><\/span><\/span><\/p>\n

I b\u00f6rjan p\u00e5 varje \u00e5r meddelar f\u00f6rsamlingarna i Syd\u00f6sterbotten folkm\u00e4ngderna enligt kyrkb\u00f6ckerna. Vid j\u00e4mf\u00f6relse med mantalsl\u00e4ngderna m\u00e4rks stora skillnader och dessa skillnader skall bero p\u00e5 hur de utrikes vistande personerna skall r\u00e4knas.<\/span><\/span><\/p>\n

Enligt kyrkb\u00f6ckerna skulle det i Kristinestad bo 3\u00a0207 personer men mantalsl\u00e4ngder r\u00e4knar endast till 2\u00a0502. I Lappfj\u00e4rd \u00e4r siffrorna 6\u00a0367 mot 5\u00a0840, i Tj\u00f6ck 1\u00a0608 mot 1\u00a0445. Ocks\u00e5 i Sideby \u00e4r skillnaden stor, enligt kyrkb\u00f6ckerna 3\u00a0734 mot mantalsl\u00e4ngdens 3\u00a0198. <\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 12.1.1935:<\/span><\/p>\n

Tr\u00e5kig olycka i Dagsmark.<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

Chauff\u00f6r fr\u00e5n Kristinestad hamnade under egen bil och skadades allvarligt.<\/span><\/span><\/p>\n

I torsdags p\u00e5 eftermiddagen intr\u00e4ffade i Dagsmark en tr\u00e5kig olycksh\u00e4ndelse, varvid chauff\u00f6ren Eino Kuusim\u00e4ki fr\u00e5n Kristinestad hamnade under sin egen lastbil och \u00e5drog sig allvarliga skador.<\/span><\/span><\/p>\n

Kuusim\u00e4ki var p\u00e5 v\u00e4g fr\u00e5n Vanhakyl\u00e4 till Kristinestad och hade dessutom en personbil p\u00e5 sl\u00e4p, som hade en motorskada. Lastbilen framf\u00f6rdes inte av Kuusim\u00e4ki, f\u00f6r hans k\u00f6rkort hade dragits in, utan av chauff\u00f6ren Aarne Iltanen, ocks\u00e5 fr\u00e5n Kristinestad.<\/span><\/span><\/p>\n

P\u00e5 v\u00e4gen fr\u00e5n bron i Dagsmark upp till handlande Storkulls butik hade bilen sv\u00e5rt att komma fram i de stora drivorna, varf\u00f6r Kuusim\u00e4ki steg av och med en skyffel b\u00f6rjade j\u00e4mna v\u00e4gen. Bilen tog sats och d\u00e5 Kuusim\u00e4ki m\u00e4rkte att den skulle lyckas forcera sn\u00f6drivan, vill han \u00e5ter hoppa upp i bilen. H\u00e4rvid f\u00f6rlorade han fotf\u00e4stet och den tungt lastade bilen gick med ena bakhjulet \u00f6ver hans kropp n\u00e5got nedanf\u00f6r midjan.<\/span><\/span><\/p>\n

Kuusim\u00e4ki f\u00f6rdes skyndsamt till sjukhuset i Kristinestad, d\u00e4r man genom r\u00f6ntgenfotografering kunde fastsl\u00e5, att han hade \u00e5dragit sig ett allvarligt brott p\u00e5 b\u00e4ckenet. Hans befinnande var dock i g\u00e5r efter omst\u00e4ndigheterna gott och om inga s\u00e4rskilda komplikationer tillst\u00f6ter, s\u00e5 finns det hopp om att han skall tillfriskna. Han \u00e4r 29 \u00e5r gammal och gift.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 2.3.1935:<\/span><\/p>\n

Olycksh\u00e4ndelse.<\/strong> M\u00e5ndag eftermiddag intr\u00e4ffade det i Ragnarsvik s\u00e5g i Lappfj\u00e4rd, att arbetaren Lauri Koskinen hamnade med sin v\u00e4nstra arm mellan ett drivhjul och remmen. Man lyckades dock genast stanna maskineriet, varefter Koskinen f\u00f6rdes till sjukhuset i Kristinestad. D\u00e4r konstaterades att b\u00e5da benen i underarmen, \u00e4vensom \u00f6verarmsbenet brutits och splittrats.<\/span><\/span><\/p>\n

Koskinen, som \u00e4r 24 \u00e5r gammal, v\u00e5rdas fortfarande p\u00e5 sjukhus. Vid v\u00e5r f\u00f6rfr\u00e5gan i g\u00e5r meddelades att hans tillst\u00e5nd efter omst\u00e4ndigheterna \u00e4r gott, samt att hopp finns att den skadade armen \u00e5ter skall bli brukbar. Brottet betecknas dock som mycket sv\u00e5rt.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 25.5.1935<\/span> skrev att l\u00e4nsstyrelsen hade gett Arvid Vilhelm Bj\u00f6rklund tillst\u00e5nd att i 5 \u00e5rs tid idka trafik med godsautomobil inom Lappfj\u00e4rds kommun.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 22.6.1935:<\/span><\/p>\n

Hemsk olycksh\u00e4ndelse i Dagsmark. 8-\u00e5rig pojke leml\u00e4stad till d\u00f6ds i p\u00e4rthyvel.<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

I onsdags vid 17-tiden intr\u00e4ffade vid Emil Nyholms s\u00e5g i Dagsmark en uppskakande olycksh\u00e4ndelse. S\u00e5g\u00e4garens 8-\u00e5riga gosse Nils r\u00e5kade p\u00e5 hittills outrett s\u00e4tt fastna vid p\u00e4rthyvelns drivaxel, som g\u00f6r 300 varv i minuten. Det r\u00e4ckte \u00f6ver en minut innan man hann stanna maskinen och kunde l\u00f6sg\u00f6ra den medvetsl\u00f6sa gossen. Han var fruktansv\u00e4rt leml\u00e4stad, h\u00f6gra armen hade avslitits vid axelh\u00e5lan och intill h\u00f6gra lungan str\u00e4ckte sig ett \u00f6ppet s\u00e5r. Vidare hade jan f\u00e5tt v\u00e4nstra l\u00e5rbenet brutet och hela kroppen t\u00e4cktes av st\u00f6rre och mindre kontusioner.<\/span><\/span><\/p>\n

Den skadade gossen kom r\u00e4tt snart \u00e5ter till medvetande. Kommunall\u00e4karen dr G. Bergroth, som omedelbart tillkallats, gav honom den f\u00f6rsta hj\u00e4lpen, varp\u00e5 gossen f\u00f6rdes till sjukhuset i Kristinestad, d\u00e4r han genast underkastades operation. Denna kunde dock inte mera r\u00e4dda hans liv, utan han avled ett par timmar senare vid 21-tiden.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 18.9.1935:<\/span><\/p>\n

411 ha mark er\u00f6vrade f\u00f6r plogen i Dagsmark.<\/strong><\/h3>\n

Torrl\u00e4ggningsf\u00f6retaget, som kostat 712,000 mk granskades och \u00f6verl\u00e4mnades till mark\u00e4garna senaste l\u00f6rdag.<\/strong><\/p>\n

Flerst\u00e4des i v\u00e5rt land har under de senaste \u00e5ren ny odlingsbar jord vunnits genom sj\u00f6f\u00e4llningar och f\u00f6rdjupningar av \u00e5ar och b\u00e4ckar, och redog\u00f6relser \u00f6ver dylika nyf\u00f6rv\u00e4rv p\u00e5 jordbruksfronten intressera s\u00e4kert v\u00e5r \u201djordbundna\u201d befolkning. I det f\u00f6ljande skall en kort redog\u00f6relse \u00f6ver de olika skedena i ett s\u00e5dant f\u00f6retag skildras.<\/p>\n

Nyf\u00f6rv\u00e4rvet i fr\u00e5ga \u00e4r bel\u00e4get i Lappfj\u00e4rds \u00f6stligaste by, Dagsmark, n\u00e4ra Stor\u00e5 kommuns gr\u00e4ns. H\u00e4r liksom annorst\u00e4des i \u00d6sterbotten bor en idog jordbrukarbefolkning, som helt g\u00e5r upp i sitt jordbruk. P\u00e5 grund av den st\u00e4ndigt v\u00e4xande befolkningssiffran och de upprepade hemmansklyvningarna har man blivit tvungen att t\u00e4nka p\u00e5 nya m\u00f6jligheter att vinna odlingsmark. Tanken p\u00e5 en torrl\u00e4ggning av tvenne tr\u00e4sk i byn mognade mera och mera. Men redan i b\u00f6rjan av 1700-talet anh\u00f6ll bygdens b\u00f6nder om tillst\u00e5nd att f\u00e5 f\u00e4lla vattnet, f\u00f6rst fr\u00e5n Lillsj\u00f6n och senare fr\u00e5n Storsj\u00f6 tr\u00e4sk, vilken anh\u00e5llan \u00e4ven bif\u00f6lls. Arbetet i forsarna vidtog med d\u00e5tida enkla redskap. Stenarna drogs upp i av vidjor gjorda kassar och gyttjan och mullen i f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let f\u00f6rf\u00e4rdigade tr\u00e4skopor. Efter m\u00e5nga \u00e5rtiondens m\u00f6dosamma arbete har vattenniv\u00e5n sjunkit s\u00e5 mycket, att i st\u00e4llet f\u00f6r att d\u00e4r tidigare v\u00e4xte s\u00e4v och vass, man nu kunde gl\u00e4dja sig \u00e5t att f\u00e5 inb\u00e4rga \u201dgott fr\u00e4ken och mansh\u00f6gt starr\u201d s\u00e5som en \u00e5ldring uttryckte sig. Men att helt torrl\u00e4gga dessa tr\u00e4sk stod ej i gubbarnas makt. Finlands gamla urberg i forsens botten trotsade dessa anstr\u00e4ngningar, och sakkunnig ledning och medel saknades. Mycket hade dock redan vunnits och man n\u00f6jde sig med att varje sommar reparera vinterns skador i kanalen och i m\u00e5n av m\u00f6jlighet \u00e4ven f\u00f6rdjupa den. Dammar byggdes, medels vilka vattenst\u00e5ndet i tr\u00e4sken reglerades v\u00e5r och h\u00f6st f\u00f6r att f\u00e5 god gr\u00e4sv\u00e4xt och f\u00f6r att skydda gr\u00e4sroten f\u00f6r tj\u00e4lens f\u00f6rst\u00f6relse.<\/p>\n

H\u00f6b\u00e4rgningen, s\u00e4rskilt under regniga somrar, var m\u00f6dosam. H\u00f6et m\u00e5ste sl\u00e4pas i ekstockar eller p\u00e5 annat s\u00e4tt till str\u00e4nderna f\u00f6r att torkas d\u00e4r. Ja, ibland blev stora delar av tr\u00e4sken ob\u00e4rgade. S\u00e5 sm\u00e5ningom b\u00f6rjade tanken att forts\u00e4tta f\u00f6rf\u00e4drens p\u00e5b\u00f6rjade arbete vinna allt flera anh\u00e4ngare. Man \u00f6nskade byta fr\u00e4ken och starr till s\u00e4d och \u00e4dlare gr\u00e4s. S\u00e5 skreds fr\u00e5n ord till handling.<\/p>\n

\u00c5r 1919 uppgjorde lantbruksingenj\u00f6r A. Jaskari efter verkst\u00e4lld unders\u00f6kning kostnadsf\u00f6rslag f\u00f6r torrl\u00e4ggning av sagda tr\u00e4sktillandningar, vilka steg till 235,000 mk. \u00c5r 1927 verkst\u00e4llde ingenj\u00f6r Hj. Sourander synef\u00f6rr\u00e4ttning f\u00f6r erh\u00e5llande av gr\u00e4vningstillst\u00e5nd och uppgjorde ett nytt kostnadsf\u00f6rslag med slutsumman 1,150,000 mk. \u00c5r 1931 uppgjorde lantbruksingenj\u00f6r V\u00e4in\u00f6 T. Heimonen \u00e4nnu ett tredje kostnadsf\u00f6rslag, vilket b\u00e4ttre motsvarade nutida \u00e4ndrade f\u00f6rh\u00e5llanden och som slutade p\u00e5 710.000 mk.<\/p>\n

Enligt detta kostnadsf\u00f6rslag vidtog sedan arbetet. Av denna upptog Litt A. 83,000 mk (unders\u00f6kningskostnader, arbetsledning och arbetsredskapen) och Litt B. 627,000 mk (de egentliga arbetskostnaderna).<\/p>\n

I sin resolution av den 9 april 1929 gav landsh\u00f6vdingen tillst\u00e5nd till arbetets p\u00e5b\u00f6rjande och enligt lantbruksministeriets beslut av den 1 november beviljade staten f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let 735,000 mk av medel f\u00f6r extraordinarie arbeten, varav som direkt st\u00f6d 421,500 mk (d.v.s. unders\u00f6kningskostnaderna, arbetsledningen och arbetsredskapen j\u00e4mte h\u00e4lften av arbetskostnaderna) och som statsl\u00e5n 313,500 mk med 7 % annuitet p\u00e5 villkor, att arbetet p\u00e5b\u00f6rjas som reservarbete, vilket \u00e4ven godtogs. R\u00e4tt att placera sina arbetsl\u00f6sa i f\u00f6retagets arbeten hade Lappfj\u00e4rd och Kristinestad, senare \u00e4ven Stor\u00e5. Arbetet vidtog den 10 december 1932 och slutf\u00f6rdes i b\u00f6rjan av september 1935. Som arbetsledare har fungerat byggm\u00e4stare R. Peura.<\/p>\n

Den slutliga granskningen och f\u00f6retagets \u00f6verl\u00e5telse \u00e5t mark\u00e4garna skedde senaste l\u00f6rdag (14.9.1935). Som lantbruksstyrelsens representant n\u00e4rvar byr\u00e5ingenj\u00f6r P. V. Nuutila och fr\u00e5n Vasa lantbruksdistrikt distriktsingenj\u00f6r N. Hermonen. Av distriktsingenj\u00f6rens redog\u00f6relse framgick, att den torrlagda arealen utg\u00f6r 411,15 ha, varav p\u00e5 Storsj\u00f6 andel 337,76 ha och Lillsj\u00f6 27,20 samt resten 46,19 ha p\u00e5 \u00f6vriga n\u00e4rbel\u00e4gna marker. Arbetets totalkostnader uppg\u00e5r till c:a 712,000 mk, varav direkt statsunderst\u00f6d c:a 410,000 mk och som statsl\u00e5n 302,000 mk, vilken summa \u00e5terbetalas med 7 % annuitet, varav 4 % utg\u00f6r r\u00e4nta och 3 % amortering. \u00c5terbetalningen b\u00f6rjar 3 \u00e5r efter det f\u00f6retaget \u00f6verl\u00e5tits \u00e5t mark\u00e4garna eller \u00e5r 1939 och uppb\u00e4res av kronofogden i samband med statsskatten under 21 \u00e5rs tid. Efter denna redog\u00f6relse \u00f6verl\u00e4mnade ingenj\u00f6r P. V. Nuutila den f\u00e4rdigblivna kanalen i mark\u00e4garnas v\u00e5rd.<\/p>\n

Av det tal, som huvudsysslomannen Viktor Nylund h\u00f6ll till ingenj\u00f6rer och byggm\u00e4stare, fram att mark\u00e4garna med tacksamhet mottaga den f\u00e4rdiga kanalen. S\u00e4rskilt riktade han sig till byggm\u00e4stare R. Peura, som f\u00f6rt arbetet till ett f\u00f6r alla parter gott slut.<\/p>\n

S\u00e5 ha Storsj\u00f6- och Lillsj\u00f6 tr\u00e4sk blivit odlingsbar mark med ett pH-v\u00e4rde 4-6, d\u00e4r inom loppet av n\u00e5gra \u00e5r v\u00e5rs\u00e4d och h\u00f6vallar vaja i sommarvinden. Den sedan l\u00e4nge dr\u00f6mda dr\u00f6mmen \u00e4r vorden verklighet.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 2.10.1935:<\/span><\/p>\n

Stor\u00e5bo ihj\u00e4lk\u00f6rd i Dagsmark. \u00c5kte cykel p\u00e5 or\u00e4tt sida av v\u00e4gen och hamnade under en bil.<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

Senaste fredag kl. 17.30 intr\u00e4ffade i Dagsmark by en sv\u00e5r trafikolycka, f\u00f6r vilken bonden Frans Pihlaja f\u00f6ll offer.<\/span><\/span><\/p>\n

Pihlaja var p\u00e5 cykel p\u00e5 v\u00e4g mot Stor\u00e5. Invid Dagsmark ungdomshem upphanns han av en lastbil, som f\u00f6rdes av chauff\u00f6ren Niko Nordlund fr\u00e5n Stor\u00e5. Pihlaja k\u00f6rde p\u00e5 v\u00e4nstra sidan av v\u00e4gen, men d\u00e5 det f\u00f6ref\u00f6ll som om han lagt m\u00e4rke till bilen och \u00e4mnat forts\u00e4tta p\u00e5 v\u00e4nstra sidan, h\u00f6ll Nordlund blott s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt till h\u00f6ger. Just d\u00e5 bilen skulle passera Pihlaja styrde denne pl\u00f6tsligt upp p\u00e5 v\u00e4gen, varvid han hamnade under bilen. Han fick br\u00f6stkorgen krossad och avled omedelbart.<\/span><\/span><\/p>\n

Sammandrag ur Syd-\u00d6sterbotten 30.10.1935:<\/span><\/p>\n

Svenska folkpartiet grundades i maj 1906 och f\u00f6r att f\u00e5 mer st\u00f6d och styrka b\u00f6rjade partiet bilda lokalavdelningar i mitten av 1930-talet. Centralstyrelsens konsulent Nils Meinander bes\u00f6kte Syd\u00f6sterbotten i oktober 1935 och grundade p\u00e5 den resan flera lokalavdelningar.<\/span><\/span><\/p>\n

Bland annat i N\u00e4rpes f\u00f6rklarade han att Svenska folkpartiet egentligen inte \u00e4r ett politiskt parti, utan en ram omkring de svenska intressena. Det \u00e4r klart samh\u00e4llsbevarande och det vill \u00f6verbygga klyftorna mellan samh\u00e4llsklasserna. Det \u00e4r kulturellt ledande s\u00e5tillvida, att det utdelar Svenska kulturfondens r\u00e4ntemedel. Det arbetar f\u00f6r den svenska jordens bevarande i svenska h\u00e4nder. Meinander sade, att nya uppgifter hela tiden tillkommer f\u00f6r partiet och det finns till och med f\u00f6rslag att de borde inr\u00e4tta en arbetsf\u00f6rmedling f\u00f6r den arbetsl\u00f6sa svenska befolkningen.<\/span><\/span><\/p>\n

L\u00f6rdagen den 26 oktober bes\u00f6kte Meinander Dagsmark p\u00e5 ett m\u00f6te p\u00e5 folkskolan. Som ordf\u00f6rande fungerade mag. Meinander, som \u00f6ppnade m\u00f6tet med ett orienterande anf\u00f6rande. Efter diskussion besl\u00f6ts enh\u00e4lligt att bilda en lokalavdelning av Svenska folkpartiet i byn. I styrelsen, vars mandat best\u00e4mdes till utg\u00e5ngen av \u00e5r 1936, invaldes herrar Frans Storkull som ordf\u00f6rande, l\u00e4raren Einar Lind till sekreterare och till medlemmar Frans Agn\u00e4s, Erik Englund, Johan Lillkull och Frans Nyg\u00e5rd. Vidare valdes fem ombud, vilka i de olika distrikten skall vara styrelsen behj\u00e4lplig att v\u00e4rva medlemmar.<\/span><\/span><\/p>\n

Styrelsen kommer att sammantr\u00e4da inom den n\u00e4rmaste framtiden. I december planeras ett allm\u00e4nt svenskt m\u00f6te i byn.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 9.11.1935:<\/span><\/p>\n

I Dagsmark firades svenska dagen med en av ett 100-tal personer bes\u00f6kt fest i ungdomshemmet kl.19.30. Psalmen \u201dV\u00e5r Gud \u00e4r oss en v\u00e4ldig borg\u201d sj\u00f6ngs unisont, varp\u00e5 l\u00e4raren Einar Lind h\u00e4lsade de n\u00e4rvarande v\u00e4lkomna. En damk\u00f6r utf\u00f6rde under l\u00e4rare Linds ledning tre s\u00e5nger och fr\u00f6ken Gunvor Fagerstr\u00f6m deklamerade. Efter en paus sj\u00f6ngs \u201dModersm\u00e5lets s\u00e5ng\u201d och s\u00e5 l\u00e4ste handlande J. A. Wester rektor Hornborgs festtal. \u00c4nnu f\u00f6ljde violinsolo av herr Arne S\u00f6derholm till ackompagnemang av l\u00e4rare Lind, varp\u00e5 festen avslutades med \u201dV\u00e5rt land\u201d.<\/span><\/span><\/p>\n

\u00a0<\/span><\/span>Syd-\u00d6sterbotten 27.11.1935:<\/span><\/p>\n

Brev fr\u00e5n Dagsmark.<\/strong><\/h5>\n

H\u00e4r \u00e4r det nu fr\u00e5ga om ett och annat. F\u00f6r det f\u00f6rsta s\u00e5 kr\u00e4ver barnens l\u00f6pande ute kv\u00e4llar och n\u00e4tter, ibland \u00e4nda in p\u00e5 sm\u00e5timmarna, ingripande. Skolan och f\u00f6r\u00e4ldrarna borde h\u00e4r arbeta tillsammans. Ty det \u00e4r ett otyg att barnen p\u00e5 detta s\u00e4tt samla sig i hopar och f\u00f6ra oljud p\u00e5 v\u00e4garna. Jag vill h\u00e4r rikta en v\u00e4djan i saken b\u00e5de till barnen och deras f\u00f6r\u00e4ldrar. Gl\u00e4djande nog \u00e4r det god ordning bland den \u00e4ldre ungdomen b\u00e5de helg och vardag, f\u00f6rutom ett par undantag, vilka fortfarande liksom tidigare umg\u00e5s med flaskan.<\/p>\n

F\u00f6r \u00f6vrigt g\u00e5r livet h\u00e4r sin gilla g\u00e5ng. Det allra tyngsta arbetet \u00e4r undanst\u00f6kat, s\u00e5 att man f\u00e5r pusta ut ett tag tills vinterns k\u00f6rslor b\u00f6rjar. Om vi nu alls f\u00e5 n\u00e5gon sn\u00f6 i vinter. Om gamla m\u00e4rken sl\u00e5 in, s\u00e4ger gammelfolket, s\u00e5 borde vi f\u00e5 mycket sn\u00f6. R\u00f6nnarna har st\u00e5tt utan b\u00e4r och s\u00e5ledes ej haft n\u00e5gon tyngd att b\u00e4ra. I st\u00e4llet skola de f\u00e5 b\u00e4ra sin b\u00f6rda i sn\u00f6. Ty mera \u00e4n en g\u00e5ng om \u00e5ret beh\u00f6ver r\u00f6nnen enligt traditionen icke b\u00e4ra sin b\u00f6rda.<\/p>\n

Jag tr\u00e4ffade f\u00f6r n\u00e5gon tid sedan en gammal gumma, som menade att det \u00e4r underliga vintrar nuf\u00f6rtiden. Annat var det f\u00f6rr i v\u00e4rlden, d\u00e5 sn\u00f6n l\u00e5g \u00f6ver hustaken och det var kallt s\u00e5 de sm\u00e4llde i knutarna. F\u00f6r egen del har jag funderat, om det m\u00f6jligtvis kan bero p\u00e5 de myckna telefon- och elektriska ledningarna, som g\u00e5 fram \u00f6verallt. Och dessutom den obegripliga radion, som f\u00f6r oljud i n\u00e4stan varje hem, s\u00e5 att det h\u00f6rs \u00e4nda ut p\u00e5 v\u00e4gar och f\u00e4lt. Men inte borde nu varken ledningstr\u00e5dar eller oljud hindra sn\u00f6n fr\u00e5n att falla. Ja, vad vet jag. Inte kan jag bara reda ut, varf\u00f6r det \u00e4r s\u00e5 stor skillnad f\u00f6rr och nu.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Syd-\u00d6sterbotten 3.1.1935: Befolkningen i Kristinestad minskade under det g\u00e5ngna \u00e5ret med 18 personer till 3\u00a0207 personer. 34 barn f\u00f6ddes medan 32 hade avlidit, den \u00e4ldsta en kvinna som var 92 \u00e5r gammal. 89 personer flyttade fr\u00e5n f\u00f6rsamlingen och 69 hade Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tidningsartiklar fr\u00e5n \u00e5r 1935.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":8994,"menu_order":1935,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-8999","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8999","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=8999"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8999\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11232,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8999\/revisions\/11232"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8994"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=8999"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}