{"id":8901,"date":"2018-06-26T22:47:07","date_gmt":"2018-06-26T20:47:07","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=8901"},"modified":"2018-11-22T20:45:23","modified_gmt":"2018-11-22T19:45:23","slug":"dagsmark-ufs-40-ars-historik","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=8901","title":{"rendered":"Dagsmark UF:s 40-\u00e5rs historik."},"content":{"rendered":"

Uppgifter om Dagsmark Ungdomsf\u00f6renings 40-\u00e5riga verksamhet enligt f\u00f6reningens protokoll och \u00e4ldre f\u00f6reningsmedlemmars ber\u00e4ttelser, antecknade av Einar Lind.\u00a0Denna historik trycktes inte upp, utan finns endast nedtecknad i protokollboken.<\/span><\/p>\n

V\u00e5ren 1893 f\u00f6retog folkbildningsmannen Johannes Klockars en resa i folkbildnings\u00e4rende till s\u00f6dra \u00d6sterbotten. Han hade \u00e5r 1888 i Malax grundat den f\u00f6rsta svenska ungdomsf\u00f6reningen i Finland och han ville d\u00e5 \u00e4ven f\u00e5 f\u00f6reningar till st\u00e5nd h\u00e4r i s\u00f6dra \u00d6sterbotten. Den 28 maj 1893 bes\u00f6kte han \u00e4ven Dagsmark by, d\u00e4r han enligt egen uppgift hade \u201dfullt hus\u201d. Det dr\u00f6jde emellertid till \u00e5r 1896 innan Dagsmark Ungdomsf\u00f6rening startade.<\/p>\n

Det var l\u00e4raren J. J. Wadstr\u00f6m och bonden Viktor Lillkull, som \u00e5r 1896 tog b\u00f6rjan till denna f\u00f6rening, som allts\u00e5 nu kan blicka tillbaka p\u00e5 en 40-\u00e5rig verksamhet. Sorgligt nog finns inga protokoll eller skrivelser fr\u00e5n denna tid i beh\u00e5ll. P\u00e5 grund av r\u00e5dande politiska f\u00f6rh\u00e5llanden m\u00e5ste f\u00f6reningen till en b\u00f6rjan h\u00f6ra som filialf\u00f6rening under Vasa Ungdomsf\u00f6rening. F\u00f6reningen arbetade inte med n\u00e5gra st\u00f6rre livaktigheter de f\u00f6rsta 7 \u00e5ren. Bland dem som dessa f\u00f6rsta \u00e5r verkade f\u00f6r f\u00f6reningen med trevligt arrangerade program minns man l\u00e4raren Johannes Rosenback och dennes syster Lina.<\/p>\n

\u00c5r 1902 kom till folkskolan en ny l\u00e4rarinna, fr\u00f6ken Elin Andersson och i henne fick f\u00f6reningen en intresserad ledare. Fr\u00f6ken Andersson ordnade f\u00f6reningen p\u00e5 nytt, man b\u00f6rjade skriva protokoll, uppg\u00f6ra medlemsf\u00f6rteckningar och f\u00f6ra bok \u00f6ver f\u00f6reningens inkomster och utgifter. \u00c5ret 1903 r\u00e4knades d\u00e4rf\u00f6r l\u00e4nge som det f\u00f6rsta egentliga verksamhets\u00e5ret.<\/p>\n

Lokalfr\u00e5gan.<\/strong><\/h5>\n

Dagsmark Ungdomsf\u00f6rening levde i 14 \u00e5r den heml\u00f6ses liv. Man m\u00e5ste f\u00f6r varje m\u00f6te flytta fr\u00e5n g\u00e5rd till g\u00e5rd. Och sv\u00e5rt var det m\u00e5ngen g\u00e5ng att f\u00e5 rum f\u00f6r ett f\u00f6reningsm\u00f6te, ty og\u00e4rna ville husb\u00f6nderna taga emot en hop ungdomar. Och tr\u00e5ngt var det i bondstugorna. N\u00e5gon g\u00e5ng fick f\u00f6reningen vara i folkskolan och s\u00e5dana m\u00f6ten beskrivs alltid som de trevligaste. En f\u00f6r f\u00f6reningen varmt k\u00e4nnande person, den redan n\u00e4mnda bonden Viktor Lillkull under de f\u00f6rsta \u00e5ren avgiftsfritt sitt mejerihus till f\u00f6reningslokal. Viktor Lillkull omn\u00e4mnes med tacksamhet i \u00e5rsber\u00e4ttelsen f\u00f6r \u00e5r 1903.<\/p>\n

\u00c5r 1906 klagar sekreteraren \u00f6ver bristen p\u00e5 en egen lokal och framh\u00e5ller, att detta var orsaken till att f\u00f6reningen hade haft s\u00e5 f\u00e5 m\u00f6ten.<\/p>\n

Fr\u00e5gan om en egen lokal diskuterades allt som oftast och sm\u00e5ningom blev man fast besluten att anskaffa en egen samlingslokal. Och s\u00e5 b\u00f6rja man samla pengar. I september 1905 \u00f6verl\u00e4mnade husb\u00f6nderna i byn jaktr\u00e4tten p\u00e5 sina skogsmarker \u00e5t f\u00f6reningen, som skulle arrendera ut n\u00e4mnda jaktmarker. De h\u00e4rvid influtna medlen skulle uteslutande anv\u00e4ndas f\u00f6r den p\u00e5t\u00e4nkta f\u00f6reningslokalen.<\/p>\n

Vintern 1907-1908 verkade bland f\u00f6reningens flickor en syf\u00f6rening, och den 28 juni 1908 h\u00f6lls p\u00e5 folkskolan ett lotteri, som inbringade 452 mk.<\/p>\n

Den 10 oktober 1909 tillsattes en kommitt\u00e9, som skulle h\u00f6ra sig f\u00f6r efter en l\u00e4mplig tomt eller lokal. Kommitt\u00e9n som bestod av ordf\u00f6randen Viktor Nylund, sekreteraren Frans Eklund, Emil Storkull (Nylunds och Englunds bror), Einar Wadstr\u00f6m, Erik Anders Englund, Frans Agn\u00e4s och Axel Forslin var i livlig verksamhet och f\u00f6rberedde fr\u00e5gan v\u00e4l. Vid allm\u00e4nt f\u00f6reningsm\u00f6te den 4 november 1909 f\u00f6rel\u00e5g tv\u00e5 f\u00f6rslag: Anders Forsg\u00e5rds g\u00e5rd (nuvarande b\u00f6nehus) och Maja Lena Klemets g\u00e5rd. Man enades om det senare f\u00f6rslaget och s\u00e5 ink\u00f6ptes Maja Lena Klemets g\u00e5rd j\u00e4mte jordomr\u00e5det d\u00e4r omkring f\u00f6r 2,500 mk. K\u00f6pebreven undertecknades p\u00e5 f\u00f6reningens v\u00e4gnar av Viktor Nylund den 21 november 1909.<\/p>\n

Fr\u00e5n ordomr\u00e5det s\u00e5ldes senare flera parceller, emedan f\u00f6reningen inte ans\u00e5g sig beh\u00f6va s\u00e5 stor tomt. S\u00e5 valdes Erik Anders Englund och Erland Krook att anskaffa virke och s\u00e5 vidtog arbetet med att \u00e4ndra g\u00e5rden till f\u00f6rsamlingslokal enligt ritning av byggm\u00e4starna Emil Storkull och Einar Wadstr\u00f6m.<\/p>\n

H\u00f6sten 1910 var lokalen f\u00e4rdig att tas i bruk. Det f\u00f6rsta protokollf\u00f6rda m\u00f6tet i den nya lokalen h\u00f6lls den 30 oktober 1910. I ber\u00e4ttelsen \u00f6ver 1910 \u00e5rs verksamhet uttalas ett tack till Viktor Nylund f\u00f6r allt arbete och intresse, som denne nedlagt vid uppf\u00f6randet av den nya lokalen. \u00c4ven de 88 medlemmarna tackades f\u00f6r allt gratisarbete.<\/p>\n

\"Ungdomsf\u00f6reningen
Ungdomsf\u00f6reningen hus Majbo fotograferat fr\u00e5n \u00f6ster av Viktor Nylund 1910-1915.<\/figcaption><\/figure>\n

V\u00e5ren 1915 m\u00e5lades lokalen f\u00f6rsta g\u00e5ngen b\u00e5de ut- och inv\u00e4ndigt av Strand-Erland.<\/p>\n

Den 28 april 1924 besl\u00f6ts att t\u00e4ckdika omr\u00e5det framf\u00f6r lokalen och d\u00e4r anl\u00e4gga en park. Arbetet utf\u00f6rdes p\u00e5 h\u00f6sten och f\u00f6ljande v\u00e5r.<\/p>\n

H\u00f6sten 1928 m\u00e5lades lokalen utv\u00e4ndigt av f\u00f6reningens pojkar och med mindre renoveringar och om\u00e4ndringar d\u00e5 och d\u00e5 har f\u00f6reningslokalen slutligen f\u00e5tt det utseende, som den nu har.<\/p>\n

Lokalen \u00e4r f\u00f6r en utomst\u00e5ende det enda synliga resultatet av f\u00f6reningens verksamhet men i protokollen finner man \u00e4ven andra prov p\u00e5 ett tr\u00e4get f\u00f6reningsarbete.<\/p>\n

\"Denna
Denna tydliga ritning \u00e4r gjord av Rurik Nylund. Uppe till v\u00e4nster s\u00e5 syns lite av knuten till den nya lokalen.<\/figcaption><\/figure>\n
F\u00f6reningens handskrivna tidning.<\/strong><\/h5>\n

\u00c4nda fr\u00e5n 1903 har f\u00f6reningens handskrivna tidning \u201dF\u00f6rs\u00f6ka duger\u201d ganska regelbundet utkommit och alltid utgjort ett v\u00e4rdefullt och gott programnummer. Tidningen tillkom p\u00e5 f\u00f6rslag av l\u00e4raren Henrik Rosenback och den erh\u00f6ll sitt namn enligt hans f\u00f6rslag.<\/p>\n

S\u00e5ng och musik.<\/strong><\/h5>\n

Redan vid ett f\u00f6reningsm\u00f6te den 13 december 1903 upptr\u00e4dde f\u00f6reningens s\u00e5ngk\u00f6r. Det heter i protokollet att \u201ds\u00e5ngf\u00f6reningen sj\u00f6ng Modersm\u00e5lets s\u00e5ng och Kristallen den fina, och det var r\u00e4tt trevligt att h\u00f6ra dem\u201d.<\/p>\n

\u00e5r 1907 bildades p\u00e5 initiativ och under ledning av fr\u00f6ken Aina Wadstr\u00f6m en s\u00e5ngk\u00f6r, som deltog i den stora s\u00e5ngfesten i Kristinestad 12-14 juni 1908. Dagsmarkk\u00f6ren med 25 medlemmar, reste till staden p\u00e5 torsdagen och kom hem p\u00e5 m\u00e5ndagen. Det var en stilig trupp, alla m\u00e4n i halmhattar och den tilldrog sig uppm\u00e4rksamhet.<\/p>\n

I oktober 1908 bes\u00f6ktes f\u00f6reningen av \u00d6sterbottens Svenska Ungdomsf\u00f6rbunds reseledare, folkskoll\u00e4rare Nyman, som in\u00f6vade s\u00e5nglekar och danslekar. Man sj\u00f6ng och lekte \u201dI dag \u00e4r det f\u00f6rsta maj\u201d, \u201dKarusellen\u201d och \u201dAnders, han var en hurtig dr\u00e4ng\u201d med flera.<\/p>\n

\u00c5r 1909 var s\u00e5ngk\u00f6ren \u00e4ven i verksamhet under fr\u00f6ken Wadstr\u00f6ms ledning.<\/p>\n

\u00c5r 1910 sj\u00f6ng man unisont folkvisor. Visorna levererades av Hulda Nyholm, senare Krook och in\u00f6vades av Aina Wadstr\u00f6m. De uppskattades mycket, ty det var gamla visor, som sjungits av farmor och mormor.<\/p>\n

S\u00e5ngk\u00f6rens verksamhet under senare tid framg\u00e5r av f\u00f6ljande:<\/p>\n

1925 ledare musiker Otto Storfors<\/p>\n

1926 ledare l\u00e4rarinnan Daga Kjellberg (25 medlemmar)<\/p>\n

1927 ledaren l\u00e4raren Henrik Rosenback<\/p>\n

1928 ledaren Daga Kjellberg, 12 medlemmar deltog i s\u00e5ngfesten i Tj\u00f6ck<\/p>\n

1929 ledaren Daga Kjellberg, 18 medlemmar deltog i s\u00e5ngfesten i Finby<\/p>\n

1930 ledaren Ingrid \u00d6sterholm, 24 medelemmar deltog i s\u00e5ngfesten i Lappfj\u00e4rd<\/p>\n

1934 ledaren Einar Lind, medlemmarna deltog i s\u00e5ngfesten i \u00d6vermark<\/p>\n

1936, ledaren Einar Lind, k\u00f6ren deltog i festen i Kristinestad<\/p>\n

\u00c5r 1926 ansl\u00f6t sig f\u00f6reningen till S\u00f6dra \u00d6sterbottens S\u00e5ng- & Musikf\u00f6rbund med en medlemsavgift av 500 mk.<\/p>\n

\u00c5r 1904 bildades i f\u00f6reningen en hornseptett. Initiativet d\u00e4rtill togs av l\u00e4raren Henrik Rosenback, som ocks\u00e5 blev dess ledare. Hos guldsmed Sandelin i Kristinestad kom man \u00f6ver en upps\u00e4ttning begagnade horn, som f\u00f6reningen k\u00f6pte. Kass\u00f6ren har inte antecknat vad hornen kostade men den 13 september 1904 har han betalat 23 mk f\u00f6r noter och bl\u00e4nkpulver. Hornen bl\u00e4nktes upp och h\u00e4r blev det hornmusik. (Lasses kommentar: i kassaboken finns ocks\u00e5 f\u00f6ljande utgifter 13.9.1904 f\u00f6r l\u00f6dning av horn 0,75, mark, 28.6.1905 ink\u00f6p av baryton 60,50 mark och 20.10.1905 betalt revers f\u00f6r hornen 266,65 mark)<\/span><\/p>\n

Erik Anders Klemets spelade Ess-kornett.<\/p>\n

Emil B\u00e5sk spelade B-kornett<\/p>\n

Erik Anders B\u00e5sk spelade Alt<\/p>\n

Erik Anders Sundblom spelade Tenor<\/p>\n

J.Viktor Bj\u00f6rklund spelade Baryton<\/p>\n

Karl H. Rosenback spelade Bas<\/p>\n

ledaren Henrik Rosenback spelade B-kornett<\/p>\n

Hornseptetten var i flitig verksamhet och var synnerligen omtyckt. 1904 \u00e4r i kassaboken antecknat, att allm\u00e4nheten bidragit till hornseptetten med 18 mk 15 p, och herrarna Wendelin i Kristinestad sk\u00e4nkte f\u00f6reningen f\u00f6r hornmusiken 60 mk i \u00e5ret under \u00e5ren 1905, 1906, 1907 och 1908.<\/p>\n

Men s\u00e5 reste en del av septettens medlemmar till Amerika och andra flyttade bort. Det var sv\u00e5rt att f\u00e5 nya medlemmar och s\u00e5 uppl\u00f6stes septetten. Hornen s\u00e5ldes till B\u00f6tom och d\u00e4rmed upph\u00f6rde en glansfull period i Dagsmark ungdomsf\u00f6renings historia.<\/p>\n

I st\u00e4llet blev det konstgjord musik som g\u00e4llde. \u00c5r 1911 fanns p\u00e5 programmet grammofonmusik av l\u00e4raren Nessler fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd och 1928 h\u00f6rde man p\u00e5 Nylunds radio.<\/p>\n

Ett piano ink\u00f6ptes till f\u00f6reningen den 5 oktober 1925 f\u00f6r 7,000 mk. Ordf\u00f6randen Frans Storkull gick i borgen f\u00f6r 6.000 mk. \u201dDet \u00e4r Frans Storkull vi har att tacka f\u00f6r att vi har ett piano\u201d har sekreteraren antecknat i protokollet.<\/p>\n

Tal och f\u00f6redrag.<\/strong><\/h5>\n

Vid f\u00f6reningens m\u00f6ten och fester har h\u00e4lsningstalen i regel h\u00e5llits av ordf\u00f6randen. S\u00e5som f\u00f6redragsh\u00e5llare har f\u00f6reningen under de g\u00e5ngna 40 \u00e5ren varit bland annat Elin Andersson, J. J. Wadstr\u00f6m, K. V. \u00c5kerblom, Emil B\u00e5sk, Henrik Rosenback, Matilda Ahlskog, Gunnar Wadstr\u00f6m, Rurik Nylund, Gunnar Gr\u00f6ndahl, Artur Rosengren och m\u00e5nga till.<\/p>\n

Diskussion.<\/h5>\n

F\u00f6reningen har p\u00e5 sitt program \u00e4ven upptagit diskussion. Ur protokollen hittar vi till exempel f\u00f6ljande \u00e4mnen:<\/p>\n

-\u00e5r 1910, om folkdr\u00e4kten och om kaffets nytta eller skada<\/p>\n

-\u00e5r 1912, om tr\u00e4dg\u00e5rden kring hemmen och om artighet<\/p>\n

-\u00e5r 1925, vem g\u00f6r mer nytta i hemmet, gossen eller flickan, och Om dansen<\/p>\n

\u00c5r 1922 besl\u00f6ts p\u00e5 f\u00f6rslag av Valdemar Rosengren att regelbundna diskussionsm\u00f6ten skulle h\u00e5llas och protokollen \u00f6ver diskussionen skulle inf\u00f6ras i en skild protokollbok. Men att d\u00f6ma av protokollen f\u00f6rverkligades inte detta goda beslut, ty otvivelaktigt har diskussionen en stor fostrande betydelse f\u00f6r ungdomen. Den l\u00e4r dem att t\u00e4nka, att f\u00f6rsvara sina \u00e5sikter och att upptr\u00e4da p\u00e5 ett st\u00e4dat och hyfsat s\u00e4tt.<\/p>\n

Teaterverksamheten.<\/strong><\/h5>\n

\u00c4nda fr\u00e5n f\u00f6reningens f\u00f6rsta \u00e5r har teaterverksamheten livligt omhuldats. Det blev snart sed, att ett teaterstycke skulle h\u00f6ra till festprogrammet. Sceninredningen var l\u00e4nge mycket primitiv, men \u00e5r 1921 anskaffades n\u00f6diga kulisser, m\u00e5lade av herr A. Kopisto fr\u00e5n Kristinestad. F\u00f6reningen har huvudsakligen spelat lustspel av l\u00e4ttare art.<\/p>\n

L\u00e4sesal.<\/strong><\/h5>\n

N\u00e4r f\u00f6reningen fick sin nya lokal f\u00e4rdig 1910, inr\u00e4ttades lilla salen till l\u00e4sesal. Denna h\u00f6lls \u00f6ppen ett par kv\u00e4llar i veckan och d\u00e4r fanns det tidningar av olika slag framlagda till l\u00e4sning. Denna goda verksamhet uppr\u00e4tth\u00f6lls blott ett par-tre \u00e5r.<\/p>\n

Idrott.<\/h5>\n

Idrott har \u00e4ven j\u00e4mte gymnastik varit upptagen p\u00e5 f\u00f6reningens verksamhetsprogram. Redan den 20 augusti 1905 anordnade f\u00f6reningen t\u00e4vlingar i 100 meters l\u00f6pning och l\u00e4ngdhopp. Handelsbitr\u00e4det Viktor Gullmes vann l\u00e4nghoppet med 3,88 meter och han vann ocks\u00e5 100 meters l\u00f6pningen med tiden 13 \u00bd sekunder.<\/p>\n

\u00c5r 1906 h\u00f6lls i samband med sommarfesten en velocipedt\u00e4vling. I maj 1913 diskuterades fr\u00e5gan om grundandet av en sportklubb inom f\u00f6reningen. En s\u00e5dan bildades ocks\u00e5 p\u00e5 sommaren men den upph\u00f6rde snart med sin verksamhet. Vid \u00e5rsm\u00f6tet 1928 besl\u00f6ts p\u00e5 framst\u00e4llning av Frans Storkull att sportklubben skulle \u00e5terupplivas. Ordf\u00f6rande och sekreterare har sedan starten 1928 varit Frans Storkull. \u00c5r 1928 b\u00f6rjade man ocks\u00e5 t\u00e4nka p\u00e5 en egen idrottsplan. 25 augusti 1929 anordnades ett lotteri f\u00f6r att anskaffa medel f\u00f6r sportplanen. Samma dag var sportplanen s\u00e5 f\u00e4rdig, att den kunde invigas och tas i bruk. Vid invigningen uttalade lokalchefen Selim Bj\u00f6rses f\u00f6rhoppningen, att planen skulle bliva till gagn f\u00f6r v\u00e4xande sl\u00e4kten.<\/p>\n

Ett och annat ur protokollen.<\/strong><\/h5>\n

23 juli 1905 bildades inom f\u00f6reningen en nykterhetsavdelning med 11 manliga och 28 kvinnliga medlemmar. \u00c5terstoden som inte ansl\u00f6t sig till nykterhetsavdelningen var blott 11 manliga och 8 kvinnliga medlemmar.<\/p>\n

1926 besl\u00f6ts underst\u00f6da \u00c5bo Akademi med 100 mark i \u00e5ret under 3 \u00e5rs tid. \u00c5r 1927 s\u00e4ndes 50 mark till Joh. Fredr. Hagfors 70-\u00e5rsdag.<\/p>\n

1927 sk\u00e4nktes 150 mark till en likvagn inom byn.<\/p>\n

\u00c5r 1935 inregistrerades f\u00f6reningen i Justitieministeriets f\u00f6reningsregister, varvid \u00e4ven nya stadgar antogs.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Uppgifter om Dagsmark Ungdomsf\u00f6renings 40-\u00e5riga verksamhet enligt f\u00f6reningens protokoll och \u00e4ldre f\u00f6reningsmedlemmars ber\u00e4ttelser, antecknade av Einar Lind.\u00a0Denna historik trycktes inte upp, utan finns endast nedtecknad i protokollboken. V\u00e5ren 1893 f\u00f6retog folkbildningsmannen Johannes Klockars en resa i folkbildnings\u00e4rende till s\u00f6dra \u00d6sterbotten. Forts\u00e4tt l\u00e4sa Dagsmark UF:s 40-\u00e5rs historik.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":7496,"menu_order":40,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-8901","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8901","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=8901"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8901\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9317,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8901\/revisions\/9317"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7496"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=8901"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}