{"id":8615,"date":"2018-05-30T22:29:44","date_gmt":"2018-05-30T20:29:44","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=8615"},"modified":"2018-06-03T22:53:46","modified_gmt":"2018-06-03T20:53:46","slug":"tidningsartiklar-fran-ar-1893","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=8615","title":{"rendered":"Tidningsartiklar fr\u00e5n \u00e5r 1893."},"content":{"rendered":"

Veckobladet 11.1.1893:<\/span><\/p>\n

Vid klockare- och orgelnistvalet i Lappfj\u00e4rd den 18 december i fjol erh\u00f6ll klockaren och orgelnisten i Nagu, Karl Blomberg, 142 r\u00f6ster, klockaren i Taipalsaari, I. M\u00e4kinen 7 r\u00f6ster och klockaren och orgelnisten i Reso, A. Ahlfors, 1 r\u00f6st.<\/p>\n

I slutet av f\u00f6rra \u00e5ret avled i Lappfj\u00e4rd en i vida kretsar k\u00e4nd kvinna, n\u00e4mligen Anna Kajsa \u00c4bb eller mera k\u00e4nd under namnet \u201d\u00c4bb-mor”. M\u00e5nga lidandes pl\u00e5gor har hon lindrat under sin l\u00e5nga levnad genom massage eller \u201dgnuggning”, n\u00e5got som hon kunde med otrolig skicklighet. S\u00e5 t.ex. var hon en g\u00e5ng kallad \u00e4nda till \u00c5land av en privat person, om vi inte minns fel s\u00e5 var det konsul Sittkoff i Mariehamn, f\u00f6r att bota ett sv\u00e5rt lidande. Hennes bortg\u00e5ng \u00e4r s\u00e5 mycket mera att beklaga, som hon inte \u00f6verlevdes av n\u00e5gon, som ens n\u00e4rmelsevis skulle ha till\u00e4gnat sig hennes skicklighet. Frid \u00f6ver hennes minne! (Om du vill l\u00e4sa vad tidningen Helsingfors skrev om \u00c4bb-mor , s\u00e5 klicka H\u00c4R<\/strong><\/span><\/a> och rulla sedan\u00a0ner till 12.10.1882!)<\/span><\/p>\n

Julen har avl\u00f6pt lugnt och fredligt, utan st\u00f6rande upptr\u00e4den. Br\u00e4nnvinet har inte p\u00e5 l\u00e5ngt n\u00e4r fl\u00f6dat som f\u00f6rut. Uti r\u00e4tt m\u00e5nga hem har man ansett sig kunna fira julen helt och h\u00e5llet utan dylik vara. Sm\u00e5ningom vinner nykterheten \u00e4ven h\u00e4r sina anh\u00e4ngare.<\/p>\n

Veckobladet 25.1.1893:<\/span><\/p>\n

R\u00f6veri p\u00e5 landsv\u00e4g.<\/strong> D\u00e5 en fr\u00e5n Sideby hemmavarande lanthandlande s\u00f6ndagen den 8 januari 1893 \u00e5terv\u00e4nde till sitt hem fr\u00e5n Wasa, anf\u00f6lls han vidpass kl. 1 p\u00e5 dagen p\u00e5 gr\u00e4nsen mellan Kristinestads och N\u00e4rpes socknar, d\u00e4r v\u00e4gen tar av till Lappfj\u00e4rd, av tv\u00e5 personer, som kastade honom ut ur sl\u00e4den samt fr\u00e5nr\u00f6vade honom en b\u00f6rs inneh\u00e5llande 225 mark. En pl\u00e5nbok med ett par tusen mark lyckades han of\u00f6rm\u00e4rkt kasta ur sl\u00e4den. Han f\u00f6rs\u00f6kte fasth\u00e5lla den ena r\u00f6varen till dess hans reskamrater skulle hinna fram, men denne kl\u00f6v hans hand med en stor slidkniv. D\u00e5 i detsamma en sl\u00e4de med tv\u00e5 m\u00e4n och en kvinna kom k\u00f6rande fr\u00e5n Kristinestadssidan, flydde r\u00f6varna l\u00e4ngs den till Lappfj\u00e4rd ledande v\u00e4gen. D\u00e5 intet vapen fanns, v\u00e5gade man inte f\u00f6rf\u00f6lja dem.<\/p>\n

\"13
13 april 1893 s\u00f6kte Lappfj\u00e4rds folkskolas direktion efter entrepren\u00f6rer som var villiga att uppf\u00f6ra en nya skola, allts\u00e5 den byggnad som i dag heter Kantilena. Den gamla skolan fr\u00e5n 1879 skulle i samma veva byggas om till l\u00e4rarbost\u00e4der.<\/figcaption><\/figure>\n

Veckobladet skrev 15.3.1893<\/span> att vid kyrkost\u00e4mman i Lappfj\u00e4rd hade det beslutits att kyrkan och klockstapeln skall f\u00f6rs\u00e4kras mot eldskada i \u201dFennia\u201d f\u00f6r tillsammans 30\u00a0000 mark.<\/span><\/span><\/p>\n

Veckobladet 22.3.1893:<\/span><\/p>\n

Fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, Kristinestad och N\u00e4rpes har under januari och februari h\u00f6 sl\u00e4pats i m\u00e4ngd till f\u00f6rsamlingarna P\u00f6rtom, Korsn\u00e4s, Petalaks och Malaks, eftersom dessa har drabbats av \u00e4ngsmaskens h\u00e4rjningar. H\u00f6priset har varierat mellan 40 – 60 penni f\u00f6r 10 kilo.<\/p>\n

Wasa Tidning 14.4.1893:<\/span><\/p>\n

Nytt folkskolhus i Lappfj\u00e4rd<\/strong>. Vid Lappfj\u00e4rds folkskola t\u00e4nker man under v\u00e5ren och sommaren uppf\u00f6ra en nybyggnad, som skall inneh\u00e5lla tambur, b\u00f6nsal, gymnastik- och sl\u00f6jdsal, ett klassrum samt bibliotek. Den prydliga byggnaden, vars ritning har uppgjorts av herr A. Lassel h\u00e4rst\u00e4des, blir 81 fot l\u00e5ng och 36 fot bred. Nybyggnadens uppf\u00f6rande kommer att utges p\u00e5 entreprenad \u00e5t den minst fordrande och den skall vara f\u00e4rdig till ing\u00e5ngen av instundande oktober. Det gamla folkskolhuset i Lappfj\u00e4rd best\u00e5r av ett l\u00e4srum och tv\u00e5 rum och k\u00f6k f\u00f6r l\u00e4raren.<\/p>\n

Veckobladet skrev 6.9.1893:<\/span> Till lantdagsman f\u00f6r N\u00e4rpes domsaga valdes den 29 augusti agronomen Johan Starcke fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd med 19 r\u00f6ster. N\u00e4rmast i r\u00f6stetal var f\u00f6rre lantdagsmannen Erik Mattlar med 12 och bonden Josef Krooka med 4.<\/p>\n

Suomen Virallinen Lehti 12.6.1893. Testamenten har uppgjorts sedan urminnes tider och vanligtvis f\u00f6rvaras de v\u00e4l och dyker upp vid bouppteckningen. Men de kan ocks\u00e5 publiceras i de officiella tidningen efter d\u00f6dsfallet, s\u00e5som detta exempel fr\u00e5n Kristinestad\u00a0:<\/span><\/p>\n

S\u00e5som min yttersta vilja f\u00f6rordnar jag genom detta testamente om den egendom, som vid min d\u00f6d finns i mitt bo, p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt:<\/p>\n

G\u00e5rdstomten N:o 118 i denna stads 2:dra kvarter med d\u00e4rtill h\u00f6rande \u00e4ngsskiften, min l\u00f6sa egendom, best\u00e5ende av ett \u00e4ngsskifte i \u201dKovan”, m\u00f6bler, husger\u00e5d och kl\u00e4der, av vad namn det vara m\u00e5, f\u00f6rs\u00e4ljes p\u00e5 auktion och, sedan alla kostnader f\u00f6r begravning, bouppteckning och om m\u00f6jligen n\u00e5gon skuld finns, samt f\u00f6r \u00f6vrigt n\u00e5gon annan f\u00f6rekommande utgift, blivit fullt bet\u00e4ckta, tillfaller beh\u00e5llningen denna stads fattigg\u00e5rd.<\/p>\n

Hos Fr\u00f6ken Amanda Stenberg har jag att fordra 7,000 mark, varav 6,500 mk \u00e4r intecknade i byggnaderna p\u00e5 villan \u201dFredriksberg” eller Qvarnbacken, samt 500 mk med en skuldsedel. Dessa 7,000 mark f\u00f6rdelas s\u00e5lunda:<\/p>\n

-Min sv\u00e4gerska, Sj\u00f6kaptens\u00e4nkan Wilhelmina Gylander erh\u00e5ller 500 mark.<\/p>\n

-Min brorson Sj\u00f6kapten Henrik Gylander och hans hustru 500 mark.<\/p>\n

-Deras barn, Eva och Henrik, tillsammans 500 mark.<\/p>\n

-Fr\u00f6ken Signe Gylander 1\u00a0000 mark.<\/p>\n

-Fr\u00f6ken Celina Holmudd 600 mark.<\/p>\n

-Fr\u00f6ken Anna Holmudd 500 mark<\/p>\n

-f. d. Postf\u00f6rvaltaren Oppmans 2 barn, tillsammans 500 mark<\/p>\n

-Enkefru Maria Viitanen 500 mark<\/p>\n

-Fr\u00f6ken Anna Strandheim 300 mark<\/p>\n

-Fr\u00f6ken Ida Strandheim 500 mark<\/p>\n

-Fr\u00f6ken Sofia Enberg 500 mark<\/p>\n

-Gossen Lorentz Axelin 500 mark<\/p>\n

-Arbetskarls\u00e4nkan Maria Hellstr\u00f6m 300 mark<\/p>\n

-Jungfru Maria Holmgren 300 mark<\/p>\n

H\u00e4rvid f\u00e4stes dock det villkor, att om dessa sjutusen (7,000) mark av n\u00e5gon anledning inte fullt utg\u00e5, m\u00e5ste testamentstagarna envar i j\u00e4mnt f\u00f6rh\u00e5llande dela den m\u00f6jliga bristen.<\/p>\n

De mig tillh\u00f6rige, i denna stads sparbank insatta medel, som vid min d\u00f6d \u00e4nnu innest\u00e5 och som till beloppet ej nu kan best\u00e4mmas, tillfaller oavkortade min sv\u00e4gerska Styrmans\u00e4nkan Carolina Nylander, men om hon f\u00f6re mig med d\u00f6den avg\u00e5r, skall ifr\u00e5gavarande medel j\u00e4mv\u00e4l tillfalla fattigg\u00e5rden.<\/p>\n

Detta testamente, som jag uti tillkallade vittnens n\u00e4rvaro underskriver och med mitt sigills unders\u00e4ttande bekr\u00e4ftar, \u00e4r avfattat i tv\u00e5 exemplar, varav ett f\u00f6rvaras hos mig och det andra hos Direkt\u00f6r I. M. Lundberg, som jag j\u00e4mv\u00e4l anmodar att verkst\u00e4lla dessa mina anordnanden och varf\u00f6re han s\u00e5som ers\u00e4ttning \u00e4ger att gottg\u00f6ra sig med fem (5) procent av hela boets brutto.<\/p>\n

Christinestad, den 1 September 1891.<\/p>\n

Elisabeth \u00c5kervall. (sigill)<\/p>\n

Att fru Elisabeth \u00c5kervall f\u00f6r oss, s\u00e5som tillkallade och p\u00e5 en g\u00e5ng n\u00e4rvarande vittnen f\u00f6rklarat f\u00f6rest\u00e5ende, f\u00f6r oss till inneh\u00e5llet obekanta, avhandling, utg\u00f6ra hennes yttersta vilja och testamente samt att hon vid fullkomligt redig sinnesf\u00f6rfattning frivilligt och egenh\u00e4ndigt tecknat sitt namn d\u00e4runder, s\u00e5dant f\u00e5r vi h\u00e4rmedelst under edsf\u00f6rpliktelse intyga.<\/p>\n

Kristinestad, som ovan.<\/p>\n

K.J. Snickars och Pehr Brus\u00e9n.<\/p>\n

Wasa Tidning 22.9.1893:<\/span><\/p>\n

Den finska senaten ville \u00e5r 1893 veta vilka sj\u00f6ar, som hade f\u00e4llts eller torkat ut. Senaten gav guvern\u00f6rerna i l\u00e4nen i uppdrag att g\u00f6ra upp f\u00f6rteckningar och fr\u00e5n Vasa l\u00e4n skickades en l\u00e5ng lista och d\u00e4r fanns ocks\u00e5 Dagsmark Storsj\u00f6tr\u00e4sk med:<\/span><\/p>\n

Storsj\u00f6 tr\u00e4sk, bel\u00e4get i Lappfj\u00e4rdsockens Dagsmark by, i vidd utg\u00f6rande 333 hektar, varav 320 hektar \u00e4ng och 15 hektar skogs- och till \u00e4ng otj\u00e4nlig mark. Delegarne \u00e4r 102 till antalet, dels hemmansegare, dels torpare, de flesta fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, n\u00e5gra \u00e4ven fr\u00e5n Stor\u00e5 socken. Skifteslotterna, vars antal ursprungligen var 80, alla av lika storlek, utg\u00f6ra inte best\u00e5ndsdelar av hemmanen, utan f\u00f6ryttras s\u00e5som l\u00f6segendom. N\u00e5gra utskylder och onera fr\u00e5n skifteslotterna utg\u00f6ras inte. (utskylder och onera betyder ungef\u00e4r skatter och andra avgifter. Detta gillades inte av de styrande i Finland eller i den egna kommunen, eftersom de inte fick n\u00e5gra skatter av detta v\u00e4rdefulla omr\u00e5de).<\/span><\/p>\n

Vasabladet 4.10.1893, artikel inskickad av signaturen ”Erland”:<\/span><\/p>\n

Kommunala f\u00f6rh\u00e5llanden i Lappfj\u00e4rd<\/strong>. F\u00f6r ett par \u00e5rtionden sedan, d\u00e5 den ruinerande 30-\u00e5riga storskiftningen p\u00e5gick och avverkningen fr\u00e5n skogarna ans\u00e5gs som viktiga inkomstk\u00e4llor f\u00f6r allmogen, var jordbruket mycket f\u00f6rsummat och kommunens gemensamma tillh\u00f6righeter inte i b\u00e4sta skick. F\u00f6re j\u00e4rnv\u00e4gen drogs till Vasa var \u00e4ven varutransporterna mellan Kristinestad och Tammerfors och Vasa mycket tids\u00f6dande, n\u00e5got som f\u00f6rsummade jordbruket.<\/p>\n

Varutransporterna mellan dessa st\u00e4der var dock f\u00f6ga inkomstbringande, enligt det svar en forkarl fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd gav \u00e5t en grannsockenbo. Denne hade med anledning av forkarlens t\u00e4ta anv\u00e4ndning av br\u00e4nnvinspluntan fr\u00e5gat om f\u00f6rtj\u00e4nsten r\u00e4ckte till en s\u00e5dan traktering. Lappfj\u00e4rdsbon svarade: \u201dItt j\u00e4r e naon f\u00f6rtjenst, men n\u00e5r man nu har s\u00e4llskape s\u00e5!\u201d<\/p>\n

Nu har f\u00f6rh\u00e5llande \u00e4ndrat v\u00e4sentligt. Bonden ligger inte l\u00e4ngre p\u00e5 l\u00e5nga resor, utan sk\u00f6ter sin jord och d\u00e4rigenom har mycket f\u00f6rb\u00e4ttrats. Genom denna omsv\u00e4ng i jordbruket har ocks\u00e5 bonden kunnat b\u00e4ra de h\u00f6ga avgifter, som varit en f\u00f6ljd av kostsamma allm\u00e4nna arbeten som avl\u00f6st varandra.<\/p>\n

Kyrkoherdebolet och \u00e5byggnaderna har blivit satta i tidsenligt skick genom tusentals dagsverken och lika m\u00e5nga markor. V\u00e4l h\u00f6res en och annan klandra dess dyrhet, ty h\u00e4r hade man blivit van att l\u00e4gga \u201dlapp p\u00e5 lapp” och komma ifr\u00e5n ett arbete s\u00e5 billigt som m\u00f6jligt, f\u00f6r att efter n\u00e5gra f\u00e5 \u00e5r \u00e5terkomma till samma arbete och samma utgift, utan att ha till \u00f6gonm\u00e5l att f\u00e5 bost\u00e4llet \u201dfr\u00e5nsynt”, vilket dock f\u00f6r par \u00e5r sedan skett. Den nya begravningsplatsen har likas\u00e5 kr\u00e4vt mycket gemensamt arbete. Ingen anser dock numera att den blivit dyrare \u00e4n att utvidga den gamla p\u00e5 Birgitta bel\u00e4gna begravningsplatsen, som p\u00e5 grund av h\u00e4lsosk\u00e4l \u00e4r mycket ol\u00e4mplig.<\/p>\n

Den s\u00e5 kallade Tj\u00f6ckv\u00e4gen slukade 8,000 mk och bron \u00f6ver Lappfj\u00e4rd \u00e5 st\u00e4llde sig vad dyrhet vidkommer s\u00e5som \u201dtapprast bland dem alla”, utan att uppvisa motsvarande soliditet. De tv\u00e5 senare arbetena har varit gemensamma f\u00f6r hela v\u00e4gbyggnadslaget. D\u00e5 Lappfj\u00e4rd kyrkoby nu uppf\u00f6r en ny, pr\u00e4ktig folkskolebyggnad, som antagligen kommer att kr\u00e4va omkring 12,000 mk \u00e4r det inte sm\u00e5 utgifter som kommunens, och i synnerhet kyrkobyns, skattskyldige f\u00e5tt vidk\u00e4nnas. Den nya folkskolebyggnaden blir en prydnad f\u00f6r byn om den ocks\u00e5 varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r processer och besv\u00e4r samt \u00e4nnu utg\u00f6r en galenskap f\u00f6r det konservativa partiet bland allmogen och \u201dandrom” en galenskap. St\u00f6rsta f\u00f6rtj\u00e4nsten av denna skolas tillkomst, \u00e4ven om m\u00e5nga andra kommunala fr\u00e5gors avg\u00f6rande i en sund riktning, tillkommer agronomen Joh, Starcke.<\/p>\n

\u00c5rets gr\u00f6da<\/strong>. H\u00f6avkastningen i Lappfj\u00e4rd kommun har \u00f6verallt varit god, skriver v\u00e5r korrespondent. R\u00e5gsk\u00f6rden har \u00e4ven utfallit v\u00e4l b\u00e5de vad m\u00e4ngden som i synnerhet godheten vidkommer. Kornet ger medelgod- och havren n\u00e5got under medelgod sk\u00f6rd. Pot\u00e4terna, som skadats av frosten, ger merendels klen sk\u00f6rd, varf\u00f6r de antagligen kommer att st\u00e5 h\u00f6gt i pris.<\/p>\n

Wasa Tidning 17.10.1893:<\/span><\/p>\n

I flera tidningar varnas det allm\u00e4nt om riskerna med att emigrera till Amerika. Tiderna d\u00e4r \u00e4r h\u00e5rda och \u00e5ker man dit n\u00e4stan utan pengar, s\u00e5 kan det medf\u00f6ra stora sv\u00e5righeter att klara sig. Flera exempel p\u00e5 \u00e5terv\u00e4ndande emigranter publicerades regelbundet i tidningarna, t.ex. s\u00e5 h\u00e4r:<\/span><\/p>\n

Med Astrea \u00e5terv\u00e4nde i torsdags 44 emigranter. Emigranterna var b\u00e5de svenska och finska talande, samtliga klagade \u00f6ver de ytterst d\u00e5liga tiderna i Amerika. Finnarna hade f\u00f6r det mesta arbetat i Michigans gruvor, de svenska talande finnarna \u00e5ter i Wisconsins skogar. De flesta emigranter, bland vilka endast f\u00e5 var kvinnor, h\u00f6rde hemma i \u00d6sterbotten, de svenske mest fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

Finnarna i Amerika. Av tolv finnar, som senaste juni m\u00e5nad arbetade i West Rutlands marmorgruvor i Vermont, var till sitt tidigare yrke: en arkitekt, en student, en fotograf, en handlande, en kontorist, en gjutare, en smed, en industriskolelev, en sj\u00f6man, en hemmans\u00e4gare, en torpare och endast en var en vanlig arbetare.<\/p>\n

 <\/p>\n

Veckobladet 29.11.1893. En skribent fr\u00e5n N\u00e4rpes inf\u00f6rde en l\u00e5ng artikel om alla drunknade i Syd\u00f6sterbotten under \u00e5ret, d\u00e4r f\u00f6ljande del ingick:<\/span><\/p>\n

Den 19 maj 1893 drunknade en skomakare i Lappfj\u00e4rds\u00e5n. Han var hemma fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd kyrkoby och skulle sagda dag i ekstock se efter sina fiskebragder i \u00e5n. Hur han fallit ur ekan vet ingen. F\u00f6rst andra dag Pingst lyckades man hitta honom. Den olyckliga mannen var n\u00e4stan alldeles bl\u00e5 i ansiktet, n\u00e4r man fick upp honom p\u00e5 land. M\u00e5nga trodde d\u00e4rf\u00f6r att han hade f\u00e5tt slag, d\u00e5 han f\u00f6ll ur b\u00e5ten i vattnet. Han var vid sin d\u00f6d 34 \u00e5r gammal och l\u00e4mnade efter sig hustru och barn.<\/span><\/span><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Veckobladet 11.1.1893: Vid klockare- och orgelnistvalet i Lappfj\u00e4rd den 18 december i fjol erh\u00f6ll klockaren och orgelnisten i Nagu, Karl Blomberg, 142 r\u00f6ster, klockaren i Taipalsaari, I. M\u00e4kinen 7 r\u00f6ster och klockaren och orgelnisten i Reso, A. Ahlfors, 1 r\u00f6st. Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tidningsartiklar fr\u00e5n \u00e5r 1893.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":8548,"menu_order":1893,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-8615","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8615","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=8615"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8615\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8636,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8615\/revisions\/8636"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8548"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=8615"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}