{"id":8582,"date":"2018-05-27T22:07:04","date_gmt":"2018-05-27T20:07:04","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=8582"},"modified":"2019-09-06T09:37:20","modified_gmt":"2019-09-06T06:37:20","slug":"tidningsartiklar-fran-ar-1892","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=8582","title":{"rendered":"Tidningsartiklar fr\u00e5n \u00e5r 1892."},"content":{"rendered":"

Wasa Tidning 15.1.1892<\/span> skrev att Svenska folkskolans v\u00e4nner har gett ett bidrag p\u00e5 500 mark f\u00f6r uppr\u00e4ttandet av en skola i Skaftung by i Sideby. Dagsmark skola i Lappfj\u00e4rd erh\u00f6ll ett bidrag p\u00e5 100 mark f\u00f6r verksamheten.<\/span><\/span><\/p>\n

Land och Stad 3.2.1892, notiser inskickade av folkskoll\u00e4rare Wadstr\u00f6m:<\/span><\/p>\n

Julhelgen \u00e4r l\u00e4ngesedan f\u00f6rbi. Med verklig tillfredsst\u00e4llelse f\u00e5r jag n\u00e4mna att helgen i \u00e5r firats h\u00e4r t\u00e4mligen lugnt och stilla. Berusande drycker ha inte fl\u00f6dat i s\u00e5dan m\u00e4ngd, som f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r. Uti r\u00e4tt m\u00e5nga hem har den beg\u00e4rliga varan inte alls f\u00f6rekommit. M\u00e5tte detta goda f\u00f6rh\u00e5llande framdeles f\u00e5 tj\u00e4na till trogen efterf\u00f6ljd och det uti allt st\u00f6rre och st\u00f6rre utstr\u00e4ckning.<\/p>\n

F\u00f6rsamlingen har under det g\u00e5ngna \u00e5ret \u00f6kats med 34 personer. Till \u00e4ktenskap har sammanvigts 21 par. Hela f\u00f6rsamlingens folkm\u00e4ngd utgjorde vid innevarande \u00e5rs ing\u00e5ng 6,009 personer.<\/p>\n

Metersystemet, som med detta \u00e5rs ing\u00e5ng uteslutande skall anv\u00e4ndas i allm\u00e4nna r\u00f6relsen, f\u00f6ranleder mycket br\u00e5k f\u00f6r allm\u00e4nheten. Dagarna efter ny\u00e5ret var det inte ovanligt att i handelsbutikerna tr\u00e4ffa personer, som vill k\u00f6pa t. ex. en meter petroleum, i st\u00e4llet f\u00f6r en liter, en hektoliter (= 18 l \/4 kappar) snus i st\u00e4llet f\u00f6r en hektogram (= 7\u00bd lod) och s\u00e5 vidare.<\/p>\n

Wasa Tidning 5.2.1892:<\/span><\/p>\n

Tre personer d\u00f6da av kolos. En Berg\u00f6fiskare, en bonde fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd och en dr\u00e4ng fr\u00e5n Kristinestad fick under natten mot g\u00e5rdagen en hemsk d\u00f6d i kommissionslantm\u00e4taren F. H. Rodas g\u00e5rd, Storal\u00e5nggatan n:o 11 i Vasa.<\/p>\n

Hr Rodas kom hem kl. 4 e. m. i f\u00f6rrg\u00e5r fr\u00e5n Kristinestad och hade med sig sin familj, tv\u00e5 fiskare fr\u00e5n Berg\u00f6, Ny och Liljeroos, som hade bitr\u00e4tt honom vid justering av m\u00e5tt och vikter, samt dessutom som skjutskarlar bonden Henrik Bergkulla (1862-1892)<\/span> fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd och Kristinestad fabrik\u00f6ren Brus\u00e9ns dr\u00e4ng Oskar Josef Perki\u00f6 fr\u00e5n B\u00f6tom.<\/p>\n

De fyra sistn\u00e4mnda personerna hade p\u00e5 kv\u00e4llen erh\u00e5llit nattkvarter i en hr Rodas tillh\u00f6rig bagarstuga, d\u00e4r det under dagen eldats. Vid inb\u00e4randet av karlarnas effekter blev det likv\u00e4l s\u00e5 kallt i rummet, att det befanns n\u00f6digt att t\u00e4nda en st\u00f6rre brasa i bakugnen. N\u00e4r denna nedbrunnit hade m\u00e4nnen skjutit i spj\u00e4llet och lagt sig, men l\u00e4mnat ugnsluckan \u00f6ppen.<\/p>\n

P\u00e5 morgonen kl. 6 hade g\u00e5rdens tj\u00e4nsteflicka kommit in i stugan, men n\u00e4r ingen av de d\u00e4r liggande r\u00f6rt p\u00e5 sig hade hon, f\u00f6rmodande att de var mycket tr\u00f6tta efter resan, genast avl\u00e4gsnat sig.<\/p>\n

N\u00e4r hon emellertid klockan halv sju f\u00f6rnyade bes\u00f6ket och fann m\u00e4nnen \u00e4nnu liggande i samma st\u00e4llning, hade hon anat or\u00e5d och tillkallat folk, d\u00e4r det uppdagades att Ny, Bergkulla och Perki\u00f6 var livl\u00f6sa och den fj\u00e4rde, Liljeroos, sv\u00e4vande mellan liv och d\u00f6d.<\/p>\n

Omedelbart h\u00e4rp\u00e5 anl\u00e4nde tre av stadens l\u00e4kare, som konstaterade att m\u00e4nnens d\u00f6d orsakats av kolos och intr\u00e4ffat redan under f\u00f6rra delen av natten.<\/p>\n

Liljeroos s\u00e4ndes till l\u00e4nslasarettet. Tillsvidare vet man inte s\u00e4kert huruvida han kan r\u00e4ddas eller ej.<\/p>\n

Alla karlarna var unga, raska personer, men i fattiga omst\u00e4ndigheter. Ny var gift och efterl\u00e4mnar m\u00e5nga barn, Bergkulla var \u00e4ven gift, men barnl\u00f6s, Liljeroos har en talrik familj. Endast Perki\u00f6 var ogift.<\/p>\n

Wasa Tidning 5.2.1892:<\/span><\/p>\n

Brobyggnad. P\u00e5 \u00e5bron inom Lappfj\u00e4rd by f\u00f6retages f\u00f6r n\u00e4rvarande en vittomfattande reparation. Kostnaderna torde uppg\u00e5 till \u00f6ver 15,000 mark.<\/p>\n

L\u00e4sstugan i Dagsmark. Till l\u00e4sstugan i Dagsmark i Lappfj\u00e4rd anl\u00e4nder, fr\u00e5n \u00d6sterbottniska studenternas l\u00e4sstugukommitt\u00e9, f\u00f6ljande tidningar: Wasa Tidning, L\u00f6rdagskv\u00e4llen, Land och Stad, Tidskrift f\u00f6r h\u00e4lsov\u00e5rd, M\u00e4nniskov\u00e4nnen och Missionstidningen.<\/p>\n

Wasa Tidning 5.2.1892:<\/span><\/p>\n

Fattigv\u00e5rden i Lappfj\u00e4rd. Under de tv\u00e5 senaste \u00e5ren har f\u00f6r Lappfj\u00e4rds kommun utarbetats ett nytt reglemente f\u00f6r fattigv\u00e5rden, som f\u00f6r n\u00e5gon m\u00e5nad sedan blivit fastst\u00e4llt, efter det f\u00f6rslaget tv\u00e5 g\u00e5nger f\u00f6redragits p\u00e5 kommunalst\u00e4mman. D\u00e4r har det gett anledning till m\u00e5nga listiga debatter, samt likaledes tv\u00e5 g\u00e5nger varit ins\u00e4nt till fattigv\u00e5rdsinspekt\u00f6rens p\u00e5seende. Fattigv\u00e5rdens handhavande i enlighet med detta reglemente torde dock vara ganska tidsenlig, om ock d\u00e4ri ing\u00e5ende best\u00e4mmelser inte \u00e4r fullt s\u00e5 radikala, som hade varit \u00f6nskat. Reglementet stadgar bl. a. att fattiga, v\u00e4rnl\u00f6sa barn, barn till fattiga, illa k\u00e4nda f\u00f6r\u00e4ldrar och gamla orkesl\u00f6sa personer, de d\u00e4r ej kunna sig sj\u00e4lva v\u00e5rda, b\u00f6r ovillkorligen inackorderas hos v\u00e4lk\u00e4nda personer.<\/p>\n

Barnen skall helst p\u00e5 l\u00e4ngre tid hos en och samma person, eller tills de har fyllt femton \u00e5r. Vid barnens inackordering b\u00f6r noga avseende f\u00e4stas vid att de framf\u00f6r allt erh\u00e5ller en kristlig uppfostran \u201doch s\u00e5 l\u00e4nge de \u00e4r i skol\u00e5ldern \u00e5rligen ovillkorligen beredas tillf\u00e4lle till skolg\u00e5ng, helst i folkskolan”. D\u00e5 reglementet behandlades p\u00e5 kommunalst\u00e4mman, yppade sig tv\u00e5 olika \u00e5sikter r\u00f6rande de utackorderade barnens skolg\u00e5ng. Under det att flertalet \u00f6nskade att reglementet i detta avseende skulle avfattats lindrigt och med s\u00e5 sm\u00e5 anspr\u00e5k som m\u00f6jligt, p\u00e5verkade ett ringa f\u00e5tal att de utackorderade barnen borde, trots att undervisningen i folkskolan inte \u00e4nnu \u00e4r obligatorisk, bilda undantag och f\u00f6rs\u00e4ttas i tillf\u00e4lle att inh\u00e4mta tidsenlig undervisning. Dylika barn borde f\u00e5 undervisning eftersom de ofta saknar n\u00e4rmare anh\u00f6riga och vid femton \u00e5rs \u00e5lder utan n\u00e4rmare st\u00f6d \u00f6verl\u00e4mnas \u00e5t sig sj\u00e4lva. Tack vare detta minoritetens best\u00e4mda yrkande, erh\u00f6ll reglementet den lydelse det nu har i detta avseende.<\/p>\n

Land och Stad 9.3.1892, notiser skrivna av folkskoll\u00e4raren Wadstr\u00f6m:<\/span><\/p>\n

I b\u00f6rjan av denna m\u00e5nad avled i Lappfj\u00e4rd barnal\u00e4raren Frans Viktor Askl\u00f6f i en \u00e5lder av 53 \u00e5r. Den avlidne har i inemot 30 \u00e5r sysslat med barnaundervisningen, f\u00f6rn\u00e4mligast inom denna f\u00f6rsamling. Undervisningen bedrev han st\u00e4ndigt med energi och framg\u00e5ng, och i m\u00e5nga fall efter egen metod, varf\u00f6r han ofta betecknades som ett \u201doriginal”. Av sina elever fordrade han ovillkorlig respekt, ej blott f\u00f6r sig sj\u00e4lv, utan \u00e4ven f\u00f6r andra. Var det n\u00e5gon elev, som i b\u00f6rjan strejkade i detta avseende, var han s\u00e4ker om, att h\u00e4rf\u00f6r bli tillb\u00f6rligen n\u00e4pst. Troget f\u00f6rvaltade Askl\u00f6f sitt pund i sin obem\u00e4rkta och t\u00e5lamodspr\u00f6vande \u00e4mbetsbefattning. Frid \u00f6ver hans minne!<\/p>\n

F\u00f6r de n\u00f6dlidande i Finland och Ryssland har h\u00e4r insamlats 213 mark. D\u00e4rav \u00e4r 68 mark best\u00e4mda f\u00f6r n\u00f6dlidande i Ryssland.<\/p>\n

F\u00f6rsamlingens folkskolor har under denna vecka inspekterats av l\u00e4nets folkskoleinspekt\u00f6r. I de svenska skolorna g\u00e5r denna termin inemot 200 elever. P\u00e5 tal om skolan m\u00e5 n\u00e4mnas, att Tj\u00f6ck och P\u00e5skmark bor, tillh\u00f6rande Kristinestads landsf\u00f6rsamling, torde till n\u00e4sta h\u00f6st f\u00e5 en folkskola, enligt f\u00f6r n\u00e5gra m\u00e5nader sedan fattat beslut. S\u00e4kert \u00e4r, att i Tj\u00f6ck byn finns r\u00e4tt m\u00e5nga personer, som tagit sig an folkskolesaken, d\u00e5 de \u2014 enligt vad de nyligen yttrade f\u00f6r undertecknad \u2014 offentligen har blivit utpekade s\u00e5som ett ohyfsadt och mot all folkbildning fiendtlig sinnat sl\u00e4kte. Allt hopp \u00e4r inte ute, d\u00e5 hedersk\u00e4nslan f\u00e5r komma till sin r\u00e4tt.<\/p>\n

Inom Lappfj\u00e4rd kommun \u00e4r under innevarande \u00e5r 50 ynglingar uppb\u00e5dade till milit\u00e4rtj\u00e4nst. Av dessa \u00e4r n\u00e4stan halva antalet antecknade s\u00e5som avresta till utrikes ort.<\/p>\n

Vasabladet 23.4.1892:<\/span><\/p>\n

Innevarande \u00e5rs v\u00e4rnpliktsuppb\u00e5d i Vasa l\u00e4ns f\u00f6rsta uppb\u00e5dskrets b\u00f6rjade i onsdags med N\u00e4rpes och Kask\u00f6 f\u00f6rsamlingar. Totala antalet uppb\u00e5dade var 133, n\u00e4rvarande p\u00e5 uppb\u00e5det endast 68 och resten f\u00f6rfallol\u00f6st uteblivna. F\u00f6ljande dag var det uppb\u00e5d i \u00d6vermark, 33 var kallade men endast 13 var med och av dessa godk\u00e4ndes 7 ynglingar.<\/span><\/span><\/p>\n

I Lappfj\u00e4rd var 62 ynglingar kallade, uteblivna var 32 och 19 ynglingar godk\u00e4ndes. I Sideby var l\u00e4get mycket d\u00e5ligt, av 27 kallade var det endast 6 som \u201dgillades\u201d.<\/span><\/span><\/p>\n

P\u00e5 alla uppb\u00e5d ser man att emigrationen till Amerika \u00e4r den stora orsaken till att s\u00e5 m\u00e5nga \u00e4r f\u00f6rfallol\u00f6st uteblivna. I kretsens kommuner var totala antalet uppb\u00e5dade 326, s\u00e5 var endast 163 n\u00e4rvarande. \u00c5 andra sidan torde orsaken till emigrationen i m\u00e5nga fall helt s\u00e4kert s\u00f6kas i v\u00e4rnplikten i den finska milit\u00e4ren.<\/span><\/span><\/p>\n

Folkw\u00e4nnen 15.6.1892, artiklar skrivna av l\u00e4rare Wadstr\u00f6m.<\/span><\/p>\n

Till f\u00f6ljd av den otj\u00e4nliga v\u00e4derleken har v\u00e5rs\u00e4den h\u00e4r f\u00f6rsenats, men p\u00e5g\u00e5r nu med stor br\u00e5dska och torde vara avslutad inom n\u00e5gra dagar.<\/p>\n

Kostnaderna f\u00f6r Lappfj\u00e4rd \u00e5bro, som under v\u00e5rvintern underg\u00e5tt en grundlig reparation, uppg\u00e5r till \u00f6ver 14 000 mark, en ganska k\u00e4nnbar utgift f\u00f6r vederb\u00f6rande del\u00e4gare. \u00c4nnu k\u00e4nnbarare blir det framtida underh\u00e5llet av denna \u00e5bro, eftersom Stor\u00e5 och B\u00f6tom kommuner inom kort kommer att bilda skilt v\u00e4g- och brobyggarlag. F\u00f6rr\u00e4n reparationerna p\u00e5 denna \u00e5bro p\u00e5b\u00f6rjades, kr\u00e4vde ett f\u00e5tal att brolocket skulle g\u00f6ras av j\u00e4rn eller av annat h\u00e5llbart material, vilket ocks\u00e5 sakkunniga personer kunde intyga att bron blev l\u00e5ngt varaktigare, om ock kostnaderna skulle bli betydligt h\u00f6gre.<\/p>\n

Flertalet motsatte sig dock detta f\u00f6rslag men de inser nu sitt misstag, d\u00e5 bron trots de h\u00f6ga kostnaderna inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt durabel. Den b\u00e4r sp\u00e5r av ett d\u00e5ligt byggnadss\u00e4tt, som l\u00e4mnar mycket \u00f6vrigt att \u00f6nska. Men sn\u00e5lheten bedrar visheten!<\/p>\n

Lappfj\u00e4rds kommunaln\u00e4mnds utgifter f\u00f6r dess gemensamma behov uppgick det senaste \u00e5ret till omkring 9\u00a0000 mark. Av detta har litet mer \u00e4n 2\u00a0000 mark varit st\u00e4llt till fattigv\u00e5rdsstyrelsens disposition. Fattigv\u00e5rdsstyrelsen har ocks\u00e5 f\u00e5tt pengar fr\u00e5n allm\u00e4nna fattigfonden, Estlanderska donationsfonden, Rosenbergska testamentsfonden och Kl\u00e5vuska fattigskolfonden. Ang\u00e5ende fattigv\u00e5rdsstyrelsens r\u00e4kenskaper yttrade \u00e5rets revisorer i sin avgivna ber\u00e4ttelse ungef\u00e4r s\u00e5 h\u00e4r.<\/p>\n

D\u00e5 man ofta tr\u00e4ffar personer, som tror sig ha anledning att klandra fattigv\u00e5rdsstyrelsen f\u00f6r att denna skulle ge ut f\u00f6r rikliga bidrag \u00e5t de fattiga, s\u00e5 vill vi framh\u00e5lla f\u00f6ljande:<\/em><\/p>\n

Lappfj\u00e4rds kommun hade vid 1891 \u00e5r utg\u00e5ng en folkm\u00e4ngd om 6\u00a0000 personer. Om vi antar, att en procent av detta antal vore fattiga, s\u00e5 skulle det i f\u00f6rsamlingen finnas 60 personer, som helt och h\u00e5llet skulle leva p\u00e5 fattigv\u00e5rdens bekostnad eller kr\u00e4va fullst\u00e4ndig f\u00f6rs\u00f6rjning.<\/em><\/p>\n

Om vi dessutom antar, att st\u00f6det f\u00f6r varje person i medeltal utg\u00f6r 50 penni per dag, vilket belopp \u00e4r det l\u00e4gsta m\u00f6jliga som i detta fall kan ber\u00e4knas, s\u00e5 uppg\u00e5r kostnaden f\u00f6r en person per \u00e5r till 182 mark 50 penni. F\u00f6r de 60 personer fattiga skulle utgifterna per \u00e5r stiga till 10\u00a0950 mark. Under senaste \u00e5r utgavs d\u00e4remot av fattigv\u00e5rdsstyrelsen till de fattiga endast 3\u00a0932 mark, eller mer \u00e4n 7\u00a0000 mark mindre \u00e4n vad som enligt f\u00f6reg\u00e5ende utr\u00e4kning, skulle ha kunnat \u00e5tg\u00e5 till de fattiga. H\u00e4rav framg\u00e5r tydligt att fattigv\u00e5rdsstyrelsen iakttagit en str\u00e4ng hush\u00e5llning, vilket betyder att allt klander mot denna m\u00e5ste vara fullst\u00e4ndigt obefogade.<\/em><\/p>\n

Folkw\u00e4nnen 15.6.1892, artikel inskickad av folkskoll\u00e4raren Wadstr\u00f6m:<\/span><\/p>\n

Egennyttan i stor skala. Trots att var och en b\u00f6r h\u00e5lla p\u00e5 sina r\u00e4ttigheter torde dock egennyttan emellan\u00e5t spela allt f\u00f6r stor roll, som framg\u00e5r av f\u00f6ljande h\u00e4ndelse. Till det senast f\u00f6rg\u00e5ngna vintertinget i Lappfj\u00e4rd var ett tvistem\u00e5l anh\u00e4ngiggjort genom st\u00e4mning, ang\u00e5ende klander av ett testamente.<\/p>\n

M\u00e5let avgjordes dock i godo redan f\u00f6re tingets b\u00f6rjan, d\u00e5 testament\u00e4garen f\u00f6rklarade sig villig att utge \u00e5t de klandrande arvtagarna dem tillkommande andel. D\u00e4rvid fick den st\u00f6rsta arvtagaren, en broder till den avlidna, n\u00e5gra och tjugu mark. En annan, som varit den ivrigaste att g\u00f6ra sin r\u00e4tt g\u00e4llande och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4ven r\u00e5dfr\u00e5gat sig med jurister och andra lagkunniga, ang\u00e5ende sakens utg\u00e5ng, fick p\u00e5 sin andel 5 mk 10 penni. Tv\u00e5 andra klandrande arvtagare fick envar den n\u00e4tta summan av \u2014 \u00e5ttiofem penni!<\/p>\n

\u00a0<\/span><\/span>Wasa Tidning 29.9.1892:<\/span><\/p>\n

Fackorgan f\u00f6r landets svenska folkskoll\u00e4rark\u00e5r. Vid det folkskoll\u00e4rarm\u00f6te som h\u00f6lls p\u00e5 Dagsmark folkskola i Lappfj\u00e4rd den 10 september 1892 uttalade sig samtliga n\u00e4rvarande f\u00f6r behovet av ett fackorgan f\u00f6r landets svenska folkskoll\u00e4rarpersonal. Man trodde sig visserligen ha sk\u00e4l att frukta f\u00f6r dess ekonomiska existens, men ville dock inte uppge allt hopp, i synnerhet om en garantiteckning skulle \u00e5stadkommas. Man besl\u00f6t d\u00e4rf\u00f6r anmoda folkskoll\u00e4raren Wadstr\u00f6m fr\u00e5n Dagsmark att tr\u00e4da i f\u00f6rbindelse med f\u00f6r saken intresserade personer.<\/p>\n

Tidningen \u201dWestra Finland\u201d som utkom i Bj\u00f6rneborg hade f\u00e5tt ett brev fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, som de publicerade 15.10.1892. Det var undertecknat med signaturen \u201dW\u201d, som m\u00f6jligtvis kan vara folkskoll\u00e4raren J. J. Wadstr\u00f6m.<\/span><\/p>\n

H\u00f6sten \u00e4r kommen och folk har de senaste veckorna varit ivrig sysselsatt med inb\u00e4rgning av \u00e5rets gr\u00f6da. Regn och storm har varit r\u00e5dande h\u00e4r under h\u00f6sten liksom under st\u00f6rre delen av sommaren. I synnerhet hade vi stark storm f\u00f6r tv\u00e5 veckor sedan, som h\u00e4r p\u00e5 n\u00e5gra st\u00e4llen nedkastade g\u00e4rdesg\u00e5rdarna samt \u00e4ven stj\u00e4lpte ett och annat tr\u00e4d till marken. Under denna och f\u00f6rra veckan har vi d\u00e4remot haft ett lugnt och vackert v\u00e4der, varunder \u00e5rets sk\u00f6rd p\u00e5 de allra flesta st\u00e4llen blivit slutf\u00f6rd. Med undantag av r\u00e5gavkastningen har \u00e5rets sk\u00f6rd i denna by utfallit god. Detta kunde man inte f\u00f6rmoda f\u00f6r ett par m\u00e5nader tillbaka, ty d\u00e5 var v\u00e5rs\u00e4den \u00e4nnu ganska gr\u00f6n, och man hade f\u00f6ga hopp om att korn och havre skulle hinna under den kalla v\u00e4derleken bli mogna f\u00f6r sk\u00f6rden, utan att ta skada av k\u00f6ld och rimfrost. Men \u201dmenniskan sp\u00e5r och Gud r\u00e5r” s\u00e4ger ordspr\u00e5ket och s\u00e5 gick det \u00e4ven nu. Icke sp\u00e5ddes, \u00e4nnu i juli, att varken korn- eller havrev\u00e4xten i \u00e5r skulle ge n\u00e5gon sk\u00f6rd, utan man skulle blott f\u00e5 avmeja halmen till kreatursfoder. Men helt annorlunda har det g\u00e5tt. Den 28 augusti slog v\u00e4derleken om till S. V. och d\u00e4rmed fick vi stark v\u00e4rme f\u00f6r n\u00e5gra dagar. Under denna varma tid mognade v\u00e5rs\u00e4den betydligt och r\u00e5gen blev \u00e4ven mera mogen f\u00f6r sk\u00f6rdemannens lie. Detta s\u00e4desslag hade dock lidit s\u00e5 mycken skada av det ymniga regnet under sommaren samt \u00e4ven av storm under blomningen, att det gav \u00f6verhuvudtaget p\u00e5 denna trakt en h\u00f6gst ringa avkastning. M\u00e5ngen bonde h\u00e4r fick knappt mera r\u00e5g vid tr\u00f6skningen i h\u00f6st \u00e4n han i fjol uts\u00e5dde. Detta se vi \u00e4ven av det svar kommunalst\u00e4mman i Lappfj\u00e4rd den 3 oktober avgav som svar p\u00e5 guvern\u00f6rs\u00e4mbetets i l\u00e4net anh\u00e5llan om uppgift ang\u00e5ende \u00e5rets sk\u00f6rd i kommunen. Enligt denna uppgift har r\u00e5g i allm\u00e4nhet h\u00e4rst\u00e4des gett en avkastning under medelm\u00e5ttan eller 3 \u00e5 4 kornet korn, och havre en medelm\u00e5ttig sk\u00f6rd eller 6 \u00e5 7 kornet och potatisavkastningen utfallit under medelm\u00e5ttan. Pot\u00e4terna, som i Dagsmarksby gett en god sk\u00f6rd, har f\u00f6r \u00f6vrigt hos de flesta l\u00e4genhetsinnehavare i kommunens \u00f6vriga byar angripits av r\u00f6ta. I synnerhet har denna potatissjukdom i kyrkobyn skadat denna nyttiga rotfrukt. N\u00e4stan en tredjedel av hela potatissk\u00f6rden d\u00e4rst\u00e4des \u00e4r d\u00e4rav f\u00f6rst\u00f6rd. Till f\u00f6ljd av den d\u00e5liga s\u00e4dessk\u00f6rden ans\u00e5g st\u00e4mman, att f\u00f6r kommunens behov under \u00e5rets f\u00f6rlopp b\u00f6r anskaffas inte mindre \u00e4n 2,000 hektoliter r\u00e5g, 1,000 hektoliter korn och 1,600 hektoliter havre. (en hektoliter = 100 liter)<\/span> Men var skall medel tas f\u00f6r anskaffande av detta stora f\u00f6rr\u00e5d? En sv\u00e5r tid har sannerligen allmogen h\u00e4r p\u00e5 orten att uppleva under instundande vinter och n\u00e4sta sommar, f\u00f6rr\u00e4n man \u00e5ter har inb\u00e4rgat \u00e5rets gr\u00f6da. Mj\u00f6l finnes nog nu till salu i K:stad, ty f\u00f6r n\u00e5gra dagar tillbaka lossade h\u00e4r svenska \u00e5ngb\u00e5ten Frigga 6,000 tyska mj\u00f6ls\u00e4ckar.<\/span><\/p>\n

Ett av de allra st\u00f6rsta segelfartyg som bes\u00f6kt K:stad \u00e4r skeppet \u201dPerla de Stiges” fr\u00e5n Barcelona i Spanien. Dess dr\u00e4ktighet inneh\u00e5ller 1368 registertons. Det v\u00e4ldiga fartyget har h\u00e4r intagit tr\u00e4varulast av plankor och br\u00e4der, destinerade till sistn\u00e4mnde stad. Ett st\u00f6rre fartyg \u00e4n detta har kommerser\u00e5det E. A. T\u00f6tterman k\u00f6pt i England. Dess dr\u00e4ktighet uppg\u00e5r \u00e4nda till 1738 register tons. I dag har en dansk och en tysk \u00e5ngare samt \u00e4ven ett segelfartyg fr\u00e5n Raumo inkommit till stadens hamn f\u00f6r att inta tr\u00e4varulast f\u00f6r utrikes orter.<\/span><\/p>\n

Sj\u00f6olyckor tyckas inte heller i \u00e5r utebli. Den 30 oktober f\u00f6rliste Raumo skeppet \u201dOnni” utanf\u00f6r Mandal i Norge. \u201dOnni” hade saltlast och var assurerat f\u00f6r 40,000 mark i finska sj\u00f6assuransbolaget. Dess last var assurerad f\u00f6r 6,000 mk. Under sommaren f\u00f6rlorade ett annat segelfartyg\u00a0 \u201dSuometar” fr\u00e5n Raumo i Vestindien. Detta fartyg var \u00e4ven assurerat, dock inte till sitt fulla v\u00e4rde och n\u00e5gon tid f\u00f6rr\u00e4n olycksh\u00e4ndelsen intr\u00e4ffade, hade det f\u00e5tt kopparbotten, som kostade 11. 000 mark.<\/span><\/p>\n

Wasa Tidning 21.10.1892, 3 korta notiser:<\/span><\/p>\n

Emigrationen i Lappfj\u00e4rd<\/strong>. Under \u00e5ret har fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd avrest till Amerika \u00e5tta m\u00e4n och tv\u00e5 kvinnor. D\u00e4remot har blott tre personer \u00e5terv\u00e4nt d\u00e4rifr\u00e5n.<\/p>\n

Prov f\u00f6r orgelnistvalet<\/strong> i Lappfj\u00e4rd f\u00f6rr\u00e4ttas av orgelnisten Jakob M\u00e4kinen den 13 november, Amandus Ahlfors den 20 och Karl Blomberg den 27 i samma m\u00e5nad.<\/p>\n

Kostnaden f\u00f6r \u201dmunkorgslagen.”<\/strong> Kostnaden f\u00f6r de poliser, som i somras tillsattes i Lappfj\u00e4rd, f\u00f6r \u00f6vervakande av att f\u00f6rordningen ang\u00e5ende hundars f\u00f6rseende med munkorg efterlevs, stiger m\u00e5natligen till omkring 250 mk.<\/p>\n

Wasa Tidning skrev 1.12.1892<\/span> att Vice lantm\u00e4taren T. H\u00f6gstr\u00f6m har f\u00f6rordnats att verkst\u00e4lla expropriationssyn p\u00e5 de beh\u00f6vliga \u00e4gorna f\u00f6r den nya folkskolbyggnaden i Lappfj\u00e4rd.<\/span><\/span><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Wasa Tidning 15.1.1892 skrev att Svenska folkskolans v\u00e4nner har gett ett bidrag p\u00e5 500 mark f\u00f6r uppr\u00e4ttandet av en skola i Skaftung by i Sideby. Dagsmark skola i Lappfj\u00e4rd erh\u00f6ll ett bidrag p\u00e5 100 mark f\u00f6r verksamheten. Land och Stad Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tidningsartiklar fr\u00e5n \u00e5r 1892.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":8548,"menu_order":1892,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-8582","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8582","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=8582"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8582\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":14053,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8582\/revisions\/14053"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8548"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=8582"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}