{"id":8506,"date":"2018-05-18T20:53:48","date_gmt":"2018-05-18T18:53:48","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=8506"},"modified":"2022-12-16T09:15:37","modified_gmt":"2022-12-16T07:15:37","slug":"lappfjards-kyrka-100-ar","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=8506","title":{"rendered":"Lappfj\u00e4rds kyrka 100 \u00e5r."},"content":{"rendered":"

Nedtecknat av Lasse Backlund i maj 2018, med kyrkans 100-\u00e5rs historik som grund:<\/span><\/p>\n

Lappfj\u00e4rds kyrkas 100-\u00e5rs fest den 6 juli 1952.<\/span><\/span><\/h3>\n

Det blev en festlig dag i Lappfj\u00e4rd d\u00e5 hela 3\u00a0000 personer b\u00e4nkade sig i den rymliga kyrkan. Klockorna fr\u00e5n den gamla Birgittakyrkan kallade menigheten till den 100 \u00e5riga kyrkan f\u00f6r att fira en festgudstj\u00e4nst med biskop Max von Bonsdorff, Edvin Stenwall, Rafael Lindholm och Ivar Lind\u00e9n. Det var vackert v\u00e4der ute och lika vackert inne i kyrkan d\u00e4r magister Appelgren hade dekorerat en v\u00e4gg med helgonbilder fr\u00e5n den gamla kyrkan.<\/span><\/span><\/p>\n

Efter f\u00f6rmiddagens gudstj\u00e4nst s\u00e5 blev det mat- och kaffeservering som marthorna bj\u00f6d p\u00e5 utanf\u00f6r sockenmagasinet p\u00e5 andra sidan v\u00e4gen.<\/span><\/span><\/p>\n

P\u00e5 eftermiddagen blev det en jubileumskonsert i kyrkan, d\u00e4r ett festkantat av skalden Joel Rundt och komposit\u00f6ren Sulo Salonen framf\u00f6rdes med s\u00e5ngare fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, H\u00e4rkmeri och Dagsmark.<\/span><\/span><\/p>\n

Pastor Ivar Lind\u00e9n hade skrivit en 100-\u00e5rs historik, som l\u00f6d s\u00e5 h\u00e4r:<\/span><\/span><\/p>\n

100 \u00e5r i en kyrkas historia kan f\u00f6refalla som en anspr\u00e5ksl\u00f6s tidsperiod, j\u00e4mf\u00f6rd med den v\u00f6rdnadsv\u00e4rda \u00e5lder som m\u00e5nga av v\u00e5rt lands helgedomar redan innehar. I sj\u00e4lva verket har Lappfj\u00e4rds f\u00f6rsamling hunnit med den aktningsv\u00e4rda prestationen att under loppet av 470 \u00e5r se inte mindre \u00e4n tre tempel resa sin spira mot h\u00f6jden. Den 6 juli 1952 firar f\u00f6rsamlingen sekularminnet av den tredje helgedomens invigning i Lappfj\u00e4rd.<\/span><\/span><\/p>\n

Under medeltiden h\u00f6rde Lappfj\u00e4rd till N\u00e4rpes pastorat. Heliga Birgittas namn f\u00e4stades vid den lilla kapellkyrkan i Lappfj\u00e4rd, som antas h\u00e4rstamma fr\u00e5n 1480-talet. Den blev sockenkyrka d\u00e5 Lappfj\u00e4rd \u00e5r 1607 blev sj\u00e4lvst\u00e4ndigt pastorat. Medeltida m\u00e4sskrudar, flera helgonbilder och ett st\u00e5tligt triumfkrucifix finns \u00e4nnu bevarade som vittnesb\u00f6rd fr\u00e5n den f\u00f6rsta Birgittakyrkan. Det var framf\u00f6r allt den f\u00f6rfallna kyrkans tillst\u00e5nd som kr\u00e4vde, att en ny helgedom kom till st\u00e5nd \u00e5r 1666. Mycket talar f\u00f6r att det skedde p\u00e5 den ursprungliga platsen. S\u00e5lunda skrev kyrkoherden Petrus H\u00e4llberg \u00e5r 1728, att denna kyrka \u201d\u00e4r andra g\u00e5ngen upbygd \u00c5hr 1666\u201d. Birgitta-namnet \u00f6verf\u00f6rdes \u00e4ven p\u00e5 den nya kyrkan. \u00c4ven denna kyrka visade sig snart bli f\u00f6r tr\u00e5ng, d\u00e5 folkm\u00e4ngden v\u00e4xte starkt under 1600 och 1700-talen. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste kyrkan utvidgas tv\u00e5 g\u00e5nger p\u00e5 l\u00e4ngden och f\u00f6rs\u00e5gs ocks\u00e5 med l\u00e4ktare.<\/span><\/span><\/p>\n

Vid biskopsvisitation 1784 framf\u00f6rdes tanken p\u00e5 en ny kyrka av sten och vid storskiftesf\u00f6rr\u00e4ttningen n\u00e5gra \u00e5r senare 1792 f\u00f6reslogs By\u00e5sen som kyrkoplats. By\u00e5sen blev i sj\u00e4lva verket platsen f\u00f6r den nya kyrkan. Det blev emellertid l\u00e5ngvariga och segslitna meningsutbyten vid st\u00e4mmorna, n\u00e5got som f\u00f6rdr\u00f6jde kyrkobygget. Tvistefr\u00e5gan g\u00e4llde huruvida kyrkan skulle byggas av tr\u00e4 eller av sten, och f\u00f6rst\u00e5s var den skulle st\u00e5. H\u00e4radsr\u00e4tten fastslog slutligen 1812 platsen f\u00f6r kyrkobygget. 14 \u00e5r senare lyckades sockenborna ena sig att f\u00e5 till st\u00e5nd en kyrka av sten. Efter ytterligare 17 \u00e5r best\u00e4mdes, att kyrkan skulle byggas f\u00f6r en folkm\u00e4ngd i moderkyrkof\u00f6rsamlingen p\u00e5 4\u00a0000 personer. I hela pastoratet som bestod av Lappfj\u00e4rd, Stor\u00e5, B\u00f6tom, Sideby och Kristinestads b\u00e5da f\u00f6rsamlingar fanns det omkring 12\u00a0000 personer. Hellre ville man p\u00e5ta sig den tunga b\u00f6rdan av ett stort kyrkobygge \u00e4n att forts\u00e4tta att dras med tr\u00e4ngseln i den gamla kyrkan. Ritningarna uppgjordes 1847 av arkitekten Ernst Lohrmann (1803-1870) i Intendentkontoret i Helsingfors. Denne var just d\u00e5 sysselsatt ned att fullborda Nikolajkyrka i Helsingfors.<\/span><\/span><\/p>\n

Samma \u00e5r anst\u00e4lldes Erik Kuorikoski fr\u00e5n Karleby som byggm\u00e4stare f\u00f6r det stora f\u00f6retaget. Erik Kuorikoski (f\u00f6dd 1813 i Kaustby, d\u00f6d 1889 i Valkeala) var en k\u00e4nd kyrkobyggare i Finland. Han hade byggt kyrkor bland annat i Sideby, Stor\u00e5, Sordavala, Kurikka, Loppis, Urdiala och i Korsholm och han hade ocks\u00e5 byggt flera st\u00f6rre broar. Han \u00e5tog sig ocks\u00e5 att f\u00f6ra anteckningar \u00f6ver \u00e5tg\u00e5nget materail och att f\u00f6ra bok \u00f6ver utf\u00f6rda dagsverken. Kostnaderna f\u00f6r material f\u00f6rdelades av kronofogden Rosenberg enligt mantalen och sj\u00e4lva arbetet skulle utf\u00f6ras med dagsverken enligt matlag. En byggnadskommitt\u00e9 best\u00e5ende av 14 personer valdes med kyrkoherden J. J. Estlander som ordf\u00f6rande.<\/span><\/span><\/p>\n

S\u00e5 satte man i g\u00e5ng arbetet. Det var ett storartat f\u00f6retag, som huvudsakligen utf\u00f6rdes genom dagsverken. Vi har i dag anledning att beundra och v\u00e4rdera den enighet och samverkan, som sockenborna visade vid det gemensamma stora kyrkobygget.<\/span><\/span><\/p>\n

Det var ingen l\u00e4tt sak att h\u00e5lla reda p\u00e5 fullgjorda leveranser och arbetsprestationer och det h\u00f6ll p\u00e5 att bli en riktig oreda och villervalla. D\u00e5 framtr\u00e4dde helt anspr\u00e5ksl\u00f6st en ung bonde, sexman Johan Henrik B\u00e5sk fr\u00e5n Dagsmark och r\u00e4ddade situationen och man uts\u00e5g honom till arbetsledare. Utrustad med ett osvikligt minne h\u00f6ll han \u201dkyrkobyggnadens hela dr\u00e4tsel i sitt hufvud\u201d. Inget trilskade, n\u00e4r B\u00e5sk skickade ut bud om arbete. \u201d\u00c4ven de minsta fick han att dra sitt str\u00e5 till stacken\u201d, skrev C. G. Estlander i sina Ungdomsminnen.<\/span><\/span><\/p>\n

Stenarna till grunden sl\u00e4pades fr\u00e5n bergen i K\u00e4rjenkoski bakom Uttermossa. Tegel slogs och br\u00e4ndes p\u00e5 sluttningen s\u00f6der om kyrkan och vid Br\u00e4nningen norr om Blomtr\u00e4sket. Grundstenen lades i november 1848. Murningen utf\u00f6rdes sommaren 1849, tr\u00e4arbetena och inredningen f\u00f6ljande \u00e5r. H\u00f6sten 1851 var kyrkan f\u00e4rdig och avsynades den 25 oktober av l\u00e4nsarkitekten I. E. Gustavson. Arkitekten f\u00f6rklarade att byggm\u00e4stare Kuorikoski \u201dmed s\u00e4rdeles skicklighet, nit och omsorg utf\u00f6rt detta byggnadsarbete\u201d.<\/span><\/span><\/p>\n

Det kan ha sitt intresse att veta vilka m\u00e4ngder material, som beh\u00f6vdes f\u00f6r kyrkbygget. Det gick \u00e5t 650\u00a0000 tegelstenar, 4\u00a0700 tunnor kalk, 94\u00a0000 tunnor mursand, 3\u00a0480 l\u00f6pande famnar bj\u00e4lkar av olika dimensioner, 64\u00a0000 taksp\u00e5n och 1\u00a0090\u00a0000 spikar av olika storlek. F\u00f6r timmermansarbetet ber\u00e4knades 7\u00a0000 dagsverken.<\/span><\/span><\/p>\n

Byggm\u00e4staren Kuorikoski gjorde ocks\u00e5 altaret, predikstolen och siffertavlan, som 9 \u00e5r senare f\u00f6rgylldes av h\u00e4radsdomaren M\u00e5rten Lassus fr\u00e5n V\u00f6r\u00e5. Samma \u00e5r besl\u00f6ts \u00e4ven genom Finska konstf\u00f6reningen anskaffa en altartavla, som sedan m\u00e5lades av Erik Johan L\u00f6fgren i \u00c5bo 1861. Orgeln anskaffades 1866 fr\u00e5n Thul\u00e9s orgelfabrik i Kangsala och \u00e4r en av dess f\u00f6rsta kyrkorglar.<\/span><\/span><\/p>\n

Betr\u00e4ffande kyrkans prydnader, som flyttades \u00f6ver fr\u00e5n den gamla Birgittakyrkan, m\u00e5 n\u00e4mnas att ljuskronan i \u00f6stra korset \u00e4r kyrkans \u00e4ldsta. Den stora kronan ovanf\u00f6r korsg\u00e5ngen \u00e4r en g\u00e5va av socknen \u00e5r 1754. Ljuskronan i v\u00e4stra korset \u00e4r ink\u00f6pt med \u201dvinpenningarnes besparingsmedel\u201d \u00e5r 1780, ljush\u00e5llaren \u00f6ster om predikstolen \u00e4r en g\u00e5va av bonden Hans Ersson Uddfolk \u00e5r 1761 och ljush\u00e5llaren p\u00e5 predikstolens v\u00e4stra sida likas\u00e5 en g\u00e5va av dennes s\u00f6ner Erik och Johan Hanss\u00f6ner Uddfolk \u00e5r 1768.<\/span><\/span><\/p>\n

I samband med kyrkbygget flyttades klockstapeln fr\u00e5n gamla Birgitta kyrkan och uppf\u00f6rdes p\u00e5 sin nuvarande plats. Lillklockan som \u00e4r gjuten i Stockholm \u00e5r 1725 b\u00e4r p\u00e5 f\u00f6ljande inskription:<\/span><\/span><\/p>\n

\u201dKommer H\u00e4r och L\u00e5ter Os Herren Gud Prisa V\u00e5r Salighets Tr\u00f6st Med Psalmer och Lofvia. O Gud Wy lofwe Tig. O Herre Wy Tacke Tig.\u201d<\/span><\/span><\/em><\/p>\n

Under stor anslutning f\u00f6rr\u00e4ttades invigningen av Lappfj\u00e4rds nya kyrka b\u00f6ns\u00f6ndagen den 16 maj 1852, d\u00e4r \u00e4rkebiskop Bergenheim assisterades av fyra pr\u00e4ster. En gudstj\u00e4nstdeltagare fr\u00e5n invigningen skildrade i tidningspressen sina intryck: \u201dOm ock kyrkans yttre icke ingiver full bel\u00e5tenhet, s\u00e5 gl\u00f6mmes detta i det \u00f6gonblick man intr\u00e4der under de l\u00e4tta, h\u00f6ga och ljusa valven. En mera enkelt storartad interi\u00f6r torde n\u00e4ppeligen n\u00e5gon kyrka i Finland, domkyrkan i \u00c5bo ensam undantagen, erbjuda\u201d. S\u00e4kert \u00e4r att den monumentala resningen i denna helgedom forts\u00e4tter att g\u00f6ra ett \u00f6verv\u00e4ldigande intryck p\u00e5 var och en, som f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen intr\u00e4der i Lappfj\u00e4rds katedralst\u00e5tliga kyrka. Med tacksamhet och gl\u00e4dje kan man vid denna 100-\u00e5rs festlighet konstatera, att detta tempel i sitt nuvarande skick st\u00e4mmer sinnet till andakt.<\/span><\/span><\/p>\n

Emellertid kan det inte hj\u00e4lpas, att Lappfj\u00e4rds f\u00f6rsamling med tiden blir st\u00e4lld inf\u00f6r nya uppgifter i sin stora helgedom. En ny orgel beh\u00f6vde anskaffas, effektivare v\u00e4rmeanordningar beh\u00f6vde f\u00e5s till st\u00e5nd och s\u00e5 vidare. F\u00f6rsamlingsmyndigheterna har ocks\u00e5 \u00e4gnat dessa fr\u00e5gor en utf\u00f6rlig utredning. Ett studium av Lappfj\u00e4rds kyrkohistoriagenom 100 \u00e5r ger oss bilden av f\u00f6rsamlingsherdar, som p\u00e5 olika omr\u00e5den st\u00e5tt i n\u00e4ra kontakt med f\u00f6rsamlingsborna. Utan att ing\u00e5 p\u00e5 n\u00e4rmare v\u00e4rdes\u00e4ttning av deras insatser i f\u00f6rsamlingslivet kan vi n\u00e4mna dem i kronologisk ordning:<\/span><\/span><\/p>\n

Kyrkoherden, teologie doktorn Jakob Jonas Estlander 1824-1854, som var den tredje av \u00e4tten Estlander, som hade innehaft kyrkoherde\u00e4mbetet i Lappfj\u00e4rd. Dennes eftertr\u00e4dare Elias Robert Alcenius, som p\u00e5 moderns sida var sl\u00e4kt med Estlanders, var kyrkoherde 1857-1875. Sedan f\u00f6ljde Karl Johan Roos 1876-1886, Josef Salem Laurell 1890-1904. Georg Laur\u00e9n 1908-1928, A. G. Rancken 1930-1950 och sedan 1950 har Rafael Lindholm varit kyrkoherde.<\/span><\/span><\/p>\n

Under de g\u00e5ngna 100 \u00e5ren har en t\u00e4t bebyggelse vuxit upp i trakten omkring kyrkan.<\/span><\/span><\/p>\n

\"1\" \"2\" \"3\" \"4\"<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nedtecknat av Lasse Backlund i maj 2018, med kyrkans 100-\u00e5rs historik som grund: Lappfj\u00e4rds kyrkas 100-\u00e5rs fest den 6 juli 1952. Det blev en festlig dag i Lappfj\u00e4rd d\u00e5 hela 3\u00a0000 personer b\u00e4nkade sig i den rymliga kyrkan. Klockorna fr\u00e5n Forts\u00e4tt l\u00e4sa Lappfj\u00e4rds kyrka 100 \u00e5r.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":7821,"menu_order":6,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-8506","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8506","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=8506"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8506\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8514,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8506\/revisions\/8514"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7821"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=8506"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}