Klockgjuteri. Bonden och klockgjutaren Carlsson i Lappfjerd socken af Wasal\u00e4n, som gjutit de vackra kyrkklockorna i Mustasaari, har utvandrat till Amerika, men hans hustru Anna Carlsson forts\u00e4tter, med bitr\u00e4de af sin sv\u00e5ger, verksamheten och har nyligen gjutit en klocka av mer \u00e4n 74 lispunds vikt till L\u00e4ngelm\u00e4ki kyrka. Klockans ljud prisas mycket.<\/p>\n
\u00c5r 1873.<\/h3>\n
Vasabladet 28.6.1873:<\/span><\/p>\n \u2014 Kristinestad. den 24 Juni 1873.<\/p>\n Vi har nu h\u00e4r under ett par veckor haft den h\u00e4rligaste sommar, med 20 – 25 graders v\u00e4rme i skuggan, och d\u00e4runder har all v\u00e4xtlighet i h\u00f6g grad p\u00e5skyndats. H\u00e4ggen \u00e4r redan utblommad, r\u00f6nnen och syrenen har under en veckas tid st\u00e5tt i full skrud. I b\u00f6rjan av senaste vecka r\u00e5dde en verkligen tryckande v\u00e4rme, men s\u00e5 kom ett h\u00e4ftigt \u00e5skv\u00e4der, som rensade luften och tillika medf\u00f6rde ett v\u00e4lbeh\u00f6vligt regn. Redan om m\u00e5ndagen mullrade \u00e5skan, men p\u00e5 tisdagen br\u00f6t Thors vrede riktigt l\u00f6st och under en god timmes tid f\u00f6ljde slag p\u00e5 slag med s\u00e5dan kraft att husen darrade i sina grundvalar, allt under det regnet, till en del blandat med hagel, nedf\u00f6ll i str\u00f6mmar. D\u00e4runder slog \u00e5skan ned p\u00e5 kyrkberget s\u00f6der om r\u00e5dhuset, och vr\u00e4kte ett par l\u00f6sa stenblock fr\u00e5n den plats de\u00a0hittills innehaft samt gr\u00e4vde en djup f\u00e5ra i sj\u00e4lva berget. D\u00e4remot har det inte h\u00f6rts att n\u00e5gon skada genom \u00e5skv\u00e4dret skulle f\u00f6rorsakats.<\/p>\n F\u00f6r att forts\u00e4tta de under fjol\u00e5ret p\u00e5b\u00f6rjade planteringarna, har staden fr\u00e5n Stockholm inf\u00f6rskrivit en tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare, under vilkens ledning nu med allvar arbetas p\u00e5 att f\u00f6rskaffa stadsborna n\u00f6jet av att i framtiden nu och d\u00e5 kunna utbyta promenaderna p\u00e5 stenbron emot en behaglig vila under gr\u00f6na tr\u00e4d. De efter branden 1859 obebyggda tomterna \u00e4r nu fullst\u00e4ndigt planerade, planterade och bes\u00e5dda med gr\u00e4sfr\u00f6 samt omgivna med staket. F\u00f6r n\u00e4rvarande arbetas det med iver p\u00e5 att realisera det f\u00f6r tjugofem \u00e5r sedan beslutna, men allt hittills vilande f\u00f6retaget att f\u00f6rvandla den p\u00e5 \u00f6stra sidan mitt emot bron bel\u00e4gna \u201df\u00e4rjekarls\u00e4ngen” till en park. F\u00f6r alla dessa f\u00f6rsk\u00f6ningar st\u00e5r staden i skuld till herr Doktor Linsen, ty hade inte han tagit initiativet och ruffat upp stadsborna, skulle v\u00e4l minst tjugofem \u00e5r till f\u00e5tt f\u00f6rflyta, innan n\u00e5got i den v\u00e4gen blivit gjort.<\/p>\n Stadens handelsflotta har inom kort blivit minskad med tre fartyg, som alla blivit s\u00e5lda. Det \u00e4ldsta av dessa, skonerten Amphion, byggd 1857 och m\u00e4tande 77 l\u00e4ster, har s\u00e5lts till Nystad f\u00f6r 16,000 mark. De tv\u00e5 andra, skonertbarken Aimo om 169 l\u00e4ster, byggd 1865 och briggen Express, 160 l\u00e4ster och byggd 1866 har blivit ink\u00f6pta, det f\u00f6rra av ett svenskt rederi f\u00f6r 2,250 pund sterling och det senare av ett norskt f\u00f6r 2000 pund. V\u00e5r flotta har s\u00e5lunda blivit minskad med 407 l\u00e4ster, men denna minskning kommer dock att v\u00e4l ers\u00e4ttas av firman S. A. Wendelins under byggnad varande stora skepp om 600 l\u00e4ster, som torde bli f\u00e4rdigt att g\u00e5 av stapeln i augusti. Dessutom torde \u00e5tminstone ett av de s\u00e5lda fartygen komma att ers\u00e4ttas av ett nytt,. som skall byggas under n\u00e4sta vinter.<\/p>\n P\u00e5 br\u00e4nnvin \u00e4r det ingen brist h\u00e4r och dagligen ser man fulla m\u00e4nniskor p\u00e5 gatorna. Tj\u00f6ck och P\u00e5skmark byam\u00e4n, som till f\u00f6ljd av det n\u00e4ra grannskapet till staden, dagligen bes\u00f6ker densamma, har funnit ett s\u00e5dant behag i denna ljuvliga syn, att de nu beslutit att g\u00f6ra det hyggliga sk\u00e5despelet station\u00e4rt inom egna r\u00e5 och r\u00f6r, och f\u00f6r s\u00e5dant \u00e4ndam\u00e5l bildat ett bolag f\u00f6r inr\u00e4ttande av ett tredje br\u00e4nneri i Tj\u00f6ck; och d\u00e5 de b\u00e5da byarna, som i kyrkligt avseende \u00e4r f\u00f6renade med stadsf\u00f6rsamlingen, bildar enskild kommun, har f\u00f6rslaget inte m\u00f6tt n\u00e5got motst\u00e5nd utan blivit av kommunalst\u00e4mman bifallet, s\u00e5 att fr\u00e5gan nu beror endast p\u00e5 Guvern\u00f6rens avg\u00f6rande. Visserligen torde pr\u00e4sterskapet och kronobetj\u00e4ningen kunnat motarbeta detta f\u00f6rd\u00e4rvliga f\u00f6rslag, men \u2026<\/p>\n V\u00e5r hamn har i v\u00e5r varit ovanligt tom, men inom kort har vi att v\u00e4nta st\u00f6rre liv och r\u00f6rlighet, f\u00f6r trots att inf\u00f6rseln i b\u00f6rjan av \u00e5ret var klen, s\u00e5 tilltog den starkt mot v\u00e5ren, s\u00e5 att f\u00f6rr\u00e5det av b\u00e5de plankor och tj\u00e4ra nu torde vara st\u00f6rre \u00e4n i fjol. H\u00e4rtill har naturligtvis det h\u00f6gt stegrade priset p\u00e5 skogsprodukter bidragit. F\u00f6r n\u00e4rvarande betalas 25 mark tolften f\u00f6r gran och 30 mark f\u00f6r furu samt 24 f\u00f6r en tunna med tj\u00e4ra. En spekulation, \u00e5t vilken den livliga efterfr\u00e5gan p\u00e5 tr\u00e4virke gett stark fart \u00e4r dock mycket att beklaga, n\u00e4mligen exporten av l\u00e4kter, allts\u00e5 ribbor. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns av denna vara flera laster, och vilken m\u00e4ngd ungskog har inte f\u00f6r anskaffandet av dessa partier fallit f\u00f6r yxan uti v\u00e5r skogsfattiga kustbygd?<\/p>\n Vasabladet 12.7.1873:<\/span><\/p>\n Skeppsbyggeriet<\/strong> i stadens omnejder tyckes fortfarande vara i tilltagande. F\u00f6rut har fartygen vanligen byggts p\u00e5 best\u00e4llning av stadsk\u00f6pm\u00e4n eller \u00e5l\u00e4ndningar, men nu tycks v\u00e5r allmoge \u00e4ven b\u00f6rjat t\u00e4nka p\u00e5 att inte blott bygga, utan \u00e4ven reda i skepp. Av de tio fartyg, som i \u00e5r byggs p\u00e5 varven i Sideby och H\u00e4rkmeri byar tillh\u00f6r \u00e5tminstone tre b\u00f6nder derst\u00e4des. De f\u00f6rs\u00f6k, som h\u00e4rf\u00f6rinnan gjorts \u00e5t detta h\u00e5ll, har p\u00e5 ett par undantag n\u00e4r utfallit olyckligt, men kanske att man p\u00e5 f\u00f6rs\u00f6ken samlat erfarenhet och nu kan g\u00f6ra den till godo. \u00c5tminstone tycks den omst\u00e4ndigheten att ett av bolagen antagit en \u00e5l\u00e4ndsk skeppare s\u00e5som bef\u00e4lhavare och tillika del\u00e4gare i bolaget tyda p\u00e5 det.<\/p>\n Tj\u00e4ra<\/strong>, varav betydliga partier under de senaste \u00e5tta dagarna inh\u00e4mtats, betalas f\u00f6r n\u00e4rvarande med 27 mark tunnan. Detta m\u00e5ste betraktas s\u00e5som ett \u00f6verdrivet h\u00f6gt pris, i fall stegringen inte har framkallats av anbud fr\u00e5n utlandet, utan endast av t\u00e4vlan mellan v\u00e5ra export\u00f6rer. Visserligen har varan en g\u00e5ng tidigare betalts till och med med h\u00f6gre pris \u00e4n det nuvarande, men d\u00e5 var det anbuden fr\u00e5n utlandet, som framkallade den starka stegringen, varemot anbuden nu \u00e4ro s\u00e5dana att de inte kan antagas av export\u00f6rerna. S\u00e5som bevis p\u00e5 hurudana prisf\u00f6r\u00e4ndringar tj\u00e4rtunnorna varit underkastad kan jag inte underl\u00e5ta att meddela f\u00f6ljande anteckningar av en h\u00e4rvarande k\u00f6pman:<\/p>\n <\/p>\n Brand i Lappfj\u00e4rd:<\/strong><\/p>\n Natten emot den 2 juli 1873 utbr\u00f6t eld i uthusbyggnaderna p\u00e5 Vicekronol\u00e4nsmannen Fredrik Starcke tillh\u00f6riga Kl\u00e5vus hemman i Lappfj\u00e4rd by. Innan g\u00e5rdsfolket vaknade hade elden redan tagit s\u00e5dan \u00f6verhand, att den, trots att folk i m\u00e4ngd tillskyndade efter det alarm i grannskapet blivit gjord, inte kunde hejdas med de redskap, som stod till buds, utan f\u00f6rst\u00f6rde s\u00e5v\u00e4l uthusen som karakt\u00e4rsbyggnaden i grund, d\u00e4remot blev st\u00f6rre delen av l\u00f6segendomen\u00a0r\u00e4ddad. Skadan uppskattas till omkring 11,000 mark och drabbar \u00e4garen, emedan egendomen inte var f\u00f6rs\u00e4krad. P\u00e5 en annan plats i samma tidning, antogs det att branden skulle ha varit anlagd.<\/span><\/p>\n Vasabladet 17.1.1874:<\/span><\/p>\n Fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd meddelas oss: I moderkyrkof\u00f6rsamlingen, som r\u00e4knar en folkm\u00e4ngd av omkring 5 000 personer, f\u00f6ddes under sistlidet \u00e5r 188 barn, bland vilka endast 11 var o\u00e4kta. H\u00e4lsotillst\u00e5ndet har under \u00e5ret inte varit gott. De d\u00f6das antal \u00f6verstiger d\u00e4rf\u00f6r betydligt de f\u00f6ddas och uppg\u00e5r till 247, bland vilka mer \u00e4n h\u00e4lften eller 124 avlidit i smittkoppor. Antalet vaccinerade barn k\u00e4nner vi ej till men inte l\u00e4r det vara stort. \u2014 Genom olycksh\u00e4ndelser har under \u00e5ret 3 personer omkommit, i det 2 m\u00e4n och 1 kvinna har drunknat. Trots att utflyttningarna fr\u00e5n f\u00f6rsamlingen inte varit talrika (totalt 49 personer) och de inflyttade uppg\u00e5r till ett antal av 56, s\u00e5 har folkm\u00e4ngden dock genom den stora d\u00f6dligheten lidit en minskning av 52 personer.<\/p>\n – Som bekant begav sig senaste sommar mycket folk h\u00e4rifr\u00e5n till Amerika i hopp om att genom arbete kunna g\u00f6ra sig fria fr\u00e5n tryckande skulder. Dessa arbetare tillh\u00f6r alla, eller \u00e5tminstone till det stora flertalet, \u00e4nnu f\u00f6rsamlingen, om de \u00e4nnu lever. Men det vet vi inte. Vad vi vet \u00e4r blott att tiderna d\u00e4r borta \u00e4r mycket sv\u00e5ra. M\u00e5tte dessa utvandrare finna medel att \u00e5terv\u00e4nda till hemlandet, som de aldrig haft f\u00f6r avsikt att f\u00f6r alltid \u00f6verge! V\u00e5r socken h\u00f6r visst inte till de mest v\u00e4lm\u00e5ende i landet, f\u00f6r mycket tryck vilar \u00f6ver denna allmoge, m\u00e5nga \u00e4r skuldsatta. Kanske till inte s\u00e5 ringa del till f\u00f6ljd av vissa ganska sorgliga f\u00f6rh\u00e5llanden betr\u00e4ffande skogshush\u00e5llningen, f\u00f6rh\u00e5llanden som socknens l\u00e4nsman tycks ha varit blind f\u00f6r, d\u00e5 han uppgett, att det hittills \u00f6vliga s\u00e4ttet f\u00f6r skogens anv\u00e4ndande inte inverkat menligt p\u00e5 tillg\u00e5ngen av skog, och mycket litet har hittills i socknen blivit gjort f\u00f6r att genom skolor befr\u00e4mja folkupplysningen. M\u00e5tte under det nu ing\u00e5ngna \u00e5ret r\u00e4tt kraftiga \u00e5tg\u00e4rder vidtas f\u00f6r att avl\u00e4gsna de missf\u00f6rh\u00e5llanden, som f\u00f6rm\u00e5tt s\u00e5 m\u00e5nga att vandra ut f\u00f6r att undg\u00e5 det tryck de misstr\u00f6stat om att hemma kunna befria sig ifr\u00e5n.<\/p>\n Smittkoppor var en farlig sjukdom p\u00e5 1800-talet och d\u00e4rf\u00f6r blev det obligatorisk med vaccinering. Redan d\u00e5 protesterades det mot denna vaccinering och d\u00e4rf\u00f6r var d\u00f6dligheten \u00e4nd\u00e5 mycket stor. Enligt Vasabladet 20.12.1873 s\u00e5 insjuknade 2\u00a0202 personer i N\u00e4rpes under tiden \u201dSedan sjukdomens b\u00f6rjan till 15 dec 1873\u201d och av dessa dog hela 777. I Lappfj\u00e4rd var antalet avlidna betydligt mindre,\u00a0under samma period var det 165 som dog och \u00e4nnu den h\u00e4r tiden ingick Stor\u00e5 kapell i Lappfj\u00e4rds f\u00f6rsamling.<\/span><\/span><\/p>\n Vasabladet 18.4.1874:<\/span><\/p>\n N\u00e5gon dag i slutet av mars skall bitr\u00e4dande Kronol\u00e4nsmannen Fredrik Starcke i Lappfj\u00e4rd socken varit utsatt f\u00f6r v\u00e5ld. Herr Starcke l\u00e4r, \u00e5tf\u00f6ljd av en n\u00e4mndeman, n\u00e5gondera av de angivna dagarna p\u00e5 aftonen vandrat f\u00f6rbi Hoxell g\u00e4stgiveri och, d\u00e5 skrik och oljud h\u00f6rts d\u00e4rifr\u00e5n, funnit sig f\u00f6ranl\u00e5ten att g\u00e5 f\u00f6r att se efter orsaken d\u00e4rtill. Kommen in p\u00e5 g\u00e5rdsplanen hade de stojande personerna skingrats och g\u00f6mt sig. Men ej bel\u00e5ten d\u00e4rmed hade hr Starcke s\u00f6kt att f\u00e5 reda p\u00e5 fridsst\u00f6rarna och i s\u00e5dan avsikt, \u00e5tf\u00f6ljd av sitt bitr\u00e4de, g\u00e5tt f\u00f6r att s\u00f6ka efter dem. D\u00e5 hade en karl fr\u00e5n n\u00e5gon vr\u00e5 rusat fram och med en avbruten plogskalm (?) m\u00e5ttat hr Starcke \u00e5t bakre delen av huvudet ett slag, som likv\u00e4l hindrats af den efter Starcke vandrande n\u00e4mndemannen. Denne hade med sin hand, den han l\u00e4r f\u00e5tt illa s\u00e5rad, avv\u00e4rjt det tillt\u00e4nkta slaget. \u2014 V\u00e5ldsverkaren l\u00e4r vara k\u00e4nd och befordrad till v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nt n\u00e4pst.<\/p>\n Tidningen Vasabladet ger i samma nummer en kommentar om h\u00e4ndelserna i Lappfj\u00e4rd, s\u00e5 h\u00e4r:<\/span><\/p>\n Allmogen och polisen.<\/strong> I det inf\u00f6rda brevet fr\u00e5n Kristinestad omtalas att bitr\u00e4dande l\u00e4nsmannen Fredrik Starcke i Lappfj\u00e4rd \u00e5ter varit utsatt f\u00f6r obehagligheter av den allmoge, \u00f6ver vilken han \u00e4r satt att ut\u00f6va polisuppsikt. Visserligen finnes \u00e4ven bland den svenska allmogen i \u00d6sterbotten personer som utm\u00e4rker sig genom mycken r\u00e5het och v\u00e5ldsamhet, och vi \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n att vilja ta s\u00e5dana i f\u00f6rsvar. Men var och en, som l\u00e4rt k\u00e4nna denna allmoge r\u00e4tt, skall medge att densamma, blott den behandlas med foglighet och f\u00f6rnuft, \u00e4r s\u00e5 l\u00e4tt styrd, som n\u00e5gonsin en allmoge kan vara det. Vi vet ocks\u00e5 att de flesta av v\u00e5ra herrar l\u00e4nsm\u00e4n just genom s\u00e5dana medel f\u00f6rst\u00e5tt att styra detta folk, och d\u00e4rf\u00f6r har de ocks\u00e5 s\u00e4llan eller aldrig varit utsatta f\u00f6r n\u00e5gra v\u00e5ldsamheter, inte ens vid tillf\u00e4llen d\u00e5 det g\u00e4llt att stilla en uppretad folkhop av s\u00e5 hetsigt lynne som \u00f6sterbottningens i allm\u00e4nhet. Undantag l\u00e4r dock finnas och \u00f6nskligt vore att n\u00e5gon n\u00e4rmare utredning r\u00f6rande de sorgliga f\u00f6rh\u00e5llandena i Lappfj\u00e4rd kunde erh\u00e5llas. St\u00e5r denna socken verkligen s\u00e5 l\u00e5ngt efter alla andra i sedlighet som man kan anta av vad som d\u00e4rifr\u00e5n ber\u00e4ttas, eller b\u00e4r inte l\u00e4nsmannen genom egna fel sj\u00e4lv skulden till det hat han tycks i s\u00e5 h\u00f6g grad har \u00e5dragit sig?<\/p>\n Vasabladet 25.7.1874:<\/span><\/p>\n Fr\u00e5n Kristinestad skriver en korrespondent att en konsert, som orgelnisten V. A. Sundblad varit sinnad att ge i stadens kyrka sista s\u00f6ndags, blivit om intet, emedan kapellanen i f\u00f6rsamlingen v\u00e4grat att f\u00f6r s\u00e5dant \u00e4ndam\u00e5l uppl\u00e5ta kyrkan. Hr Sundblad hade d\u00e5 v\u00e4nt sig s\u00e5v\u00e4l till vederb\u00f6rande kyrkor\u00e5d som till pastorn i Lappfj\u00e4rd, som tillika \u00e4r kyrkoherde i Kristinestad, och erh\u00e5llit varderas bifall till sin beg\u00e4ran. Men kapellanen hade dock f\u00f6rblivit obeveklig och konserten kunde inte bli av. Brevskrivaren klagar vidare \u00f6ver att inte blott aftons\u00e5ngsgudstj\u00e4nsten om s\u00f6ndagarna, utan ocks\u00e5 bibelf\u00f6rklaringar p\u00e5 onsdagseftermiddagarna ofta blivit \u201df\u00f6r andra tjensteg\u00f6rom\u00e5l” avlysta, och till\u00e4gger d\u00e4refter: F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r tillbaka v\u00e4cktes h\u00e4r fr\u00e5ga och gjordes \u00e4ven, om jag ej misstager mig, ans\u00f6kan om, att stadsf\u00f6rsamlingen j\u00e4mte Tj\u00f6ck och P\u00e5skmark byar, som har gemensam kyrka med staden, skulle avskiljas fr\u00e5n Lappfj\u00e4rds pastorat och bilda en egen kyrkoherdel\u00e4genhet. N\u00e5gra f\u00f6rsamlingsmedlemmar l\u00e4r dock ha motsatt sig detta f\u00f6rslag p\u00e5 den grund, att vi kunde komma att bli alltf\u00f6r mycket beroende af kyrkoherden h\u00e4r, d\u00e5 vi ej hade mer \u00e4n en enda pr\u00e4st, varemot det nu \u201dvore s\u00e5 vigt” att vid intr\u00e4ffande meningsskiljaktighet mellan f\u00f6rsamlingen och kapellanen v\u00e4nda sig till pastor i Lappfj\u00e4rd f\u00f6r att finna en skiljedomare i tvistiga fr\u00e5gor. (!!) Vi har nu f\u00e5tt erfara, huru l\u00e5ngt vi kommer genom att v\u00e4dja till pastor i Lappfj\u00e4rd. Skulle det ej d\u00e4rf\u00f6r och av m\u00e5nga andra sk\u00e4l, dem jag nu ej \u00e4r i tillf\u00e4lle att framh\u00e5lla, vara tid p\u00e5 att \u00e5ter uppta fr\u00e5gan om f\u00f6rsamlingens avskiljande till ett eget pastorat? Sker det snart, s\u00e5 kunde vi redan vid f\u00f6rst intr\u00e4ffande l\u00e4genhet se v\u00e5r \u00f6nskan i s\u00e5dant avseende f\u00f6rverkligad.<\/p>\n Tillverkningen av br\u00e4nnvin var h\u00e5rt reglerad p\u00e5 1870-talet och tillverkningsr\u00e4ttigheterna s\u00e5ldes p\u00e5 auktion. Enligt en notis i Vasabladet 14.11.1874 skulle det i Vasa l\u00e4n f\u00e5 tillverkas 683 000 kannor under det kommande \u00e5ret. En kanna var ungef\u00e4r 2,6 liter, s\u00e5 totala m\u00e4ngden var n\u00e4rmare 2 miljoner liter.<\/span><\/span><\/p>\n Kronan skulle f\u00f6rst\u00e5s ha sin andel och i skatt skulle tillverkarna betala en mark f\u00f6r varje kanna. I Kristinestad var det tv\u00e5 br\u00e4nnerier som fick vara med, Otto Wendelin fick tillverka 66\u00a0000 kannor och Erik T\u00f6tterman 93\u00a0000. Tj\u00f6ck br\u00e4nneri fick tillverka 52\u00a0000 kannor.<\/span> <\/span><\/span><\/p>\n Vasabladet 17.10.1874:<\/span><\/p>\n Fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd meddelas: M\u00e5ndagen den 5\u00a0oktober 1874\u00a0p\u00e5 morgonen begav sig b\u00f6nderna Michel Ingves, Carl Teir och Robert Hannus j\u00e4mte dennes minder\u00e5rige son August, samt bondes\u00f6nerna Josef Ingves och August Norrg\u00e5rd fr\u00e5n Skaftung by med segelb\u00e5t till ett fartyg, liggande f\u00f6r motvind i n\u00e4rheten av H\u00e4rkmeri k\u00e4nningsb\u00e5k vid inloppet till Kristinestad. De var alla del\u00e4gare i detta fartyg och ville av en eller annan anledning g\u00f6ra ett bes\u00f6k p\u00e5 detsamma.<\/p>\n De uppn\u00e5dde det ocks\u00e5 lyckligt och tillbringade dagen d\u00e4r till kl. 4 p\u00e5 eftermiddagen, d\u00e5 de, \u00e5tf\u00f6ljda av fartygets skeppare Blomqvist, hemma fr\u00e5n \u00c5land, samt matroserna Erik Utter och Karl \u00c5djers fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, \u00e5ter gick ombord p\u00e5 sin segelb\u00e5pt f\u00f6r att bege sig hem\u00e5t. De hade nu motvind och n\u00f6dgades kryssa. L\u00f6sa stenar utgjorde ballasten i b\u00e5ten, och d\u00e5 denna av vinden kastades p\u00e5 sidan, rullade stenarna \u00e5t samma h\u00e5ll, med den p\u00e5f\u00f6ljd att b\u00e5ten kantrade och m\u00e4nnen hamnade alla i sj\u00f6n. Teir, Norrg\u00e5rd, Blomqvist och Josef Ingves arbetade sig upp p\u00e5 den omkullstj\u00e4lpta b\u00e5tens k\u00f6l, dit man \u00e4ven lyckades dra upp Michel Ingves, som d\u00e5 \u00e4nnu visade tecken till liv men som snart avled. De andra, Erik Utter, Karl \u00c5djers, Robert Hannus och dennes son August, omkom alla i v\u00e5gorna.<\/p>\n I fyra timmars tid drev b\u00e5ten redl\u00f6s f\u00f6r vind och v\u00e5g men kom allt n\u00e4rmare fartyget, vars bes\u00e4ttning lyckligtvis m\u00e4rkte de skeppsbrutnas n\u00f6d och skyndade till deras hj\u00e4lp. De blev ocks\u00e5 alla r\u00e4ddade och upptagna p\u00e5 fartyget. De fyra drunknade m\u00e4nnens lik l\u00e4r \u00e4nnu inte ha hittats. \u2014 S\u00e5lunda omkom p\u00e5 en g\u00e5ng fem personer genom den s\u00e5 ofta beg\u00e5ngna of\u00f6rsiktigheten att ta in l\u00f6sa stenar som ballast i en segelb\u00e5t.<\/p>\n Statistik ur Vasabladet i juni 1875:<\/span><\/p>\n Inom Lappfj\u00e4rd sockens moderkyrkof\u00f6rsamling har under loppet av \u00e5r 1874 f\u00f6ljande f\u00f6r\u00e4ndringar betr\u00e4ffande folkm\u00e4ngden intr\u00e4ffat: F\u00f6dda, mank\u00f6n 97, kvinnk\u00f6n 100 summa 197. Bland de f\u00f6dda var 5 o\u00e4kta. D\u00f6da, mank\u00f6n 82, kvinnk\u00f6n 76,; summa 158. S\u00e5ledes 39 flere f\u00f6dda \u00e4n d\u00f6da. Till f\u00f6rsamlingen hade inflyttat 59 personer och utflyttat 32. S\u00e5ledes 27 flera in- \u00e4n utflyttade. F\u00f6rsamlingens folkm\u00e4ngd hade s\u00e5lunda under \u00e5ret \u00f6kats med 66 personer. Vigda brudpar var 44. Till H. H. Nattvard hade kallats 123 barn. Vaccinerade barn under \u00e5ret 18.<\/p>\n I hela Lappfj\u00e4rds f\u00f6rsamling som omfattade Lappfj\u00e4rd, Stor\u00e5 och Kristinestads f\u00f6rsamlingar,\u00a0och folkm\u00e4ngden denna tid\u00a0uppgick till\u00a012\u00a0000 personer, s\u00e5 var det \u00e5r 1874 hela 155 brudpar som gifte sig, en stor m\u00e4ngd, vilket noterades i flera tidningar.<\/p>\n \u00c5r 1872 f\u00f6ddes i hela Vasa l\u00e4n 12\u00a0324 barn medan de avlidnas antal var 6\u00a0005. Av dessa 6\u00a0005 avlidna var hela 3\u00a0479 barn under 5 \u00e5r, allts\u00e5 mer \u00e4n h\u00e4lften. D\u00f6dligheten bland barnen var relativt sett betydligt st\u00f6rre p\u00e5 landet \u00e4n i st\u00e4derna. D\u00e4remot levde folk p\u00e5 landet betydligt l\u00e4ngre \u00e4n de i st\u00e4derna. I hela l\u00e4net s\u00e5 dog det 122 personer i \u00e5ldern 85 \u2013 100 \u00e5r och av dessa s\u00e5 var det endast 1 som bodde i en stad.<\/p>\n \u00c5r 1874 bodde det i Vasa l\u00e4n, som den tiden var betydligt st\u00f6rre \u00e4n i dag 315\u00a0979 personer och av dessa bodde 13\u00a0671 i n\u00e5gon av de 7 st\u00e4der som fanns den tiden:<\/p>\n Vasa 4\u00a0491 personer, Kristinestad 2\u00a0316, Jakobstad 1\u00a0987, Gamlakarleby 1\u00a0727, Jyv\u00e4skyl\u00e4 1\u00a0459, Nykarleby 1\u00a0109 och Kask\u00f6 672 personer.<\/p>\n \u00c5r 1870 postades det 121\u00a0641 brev i hela Vasa l\u00e4n, som d\u00e5 var betydligt st\u00f6rre \u00e4n vad det \u00e4r i dag. Vasa l\u00e5g i topp med 44\u00a0583 och Kristinestad kom god tv\u00e5 med 13\u00a0980, t\u00e4tt f\u00f6ljt av Gamlakarleby med 13 800 brev. <\/span><\/span><\/p>\n Vasabladet 6.3.1875:<\/span><\/p>\n Guvern\u00f6ren i l\u00e4net har den 8 januari 1875 beviljat F\u00e4rgareges\u00e4llen Otto Vilhelm Lindqvist att p\u00e5 L\u00e5ng hemman i Dagsnmark by av Lappfj\u00e4rds socken inr\u00e4tta och bedriva ett f\u00e4rgeri.<\/span><\/span><\/p>\n Vasabladet 17.4.1875:<\/span><\/p>\n D\u00f6dsfall<\/strong>. Kyrkoherden i Lappfj\u00e4rd, prosten Elias Robert Alcenius, har den 10 april 1875 avlidit p\u00e5 kyrkoherdebolet B\u00e4ckelund i den h\u00f6ga \u00e5ldern av n\u00e4ra 79 \u00e5r. Prosten Alcenius var i allo en \u00e4rans man, varmt tillgiven kyrkan, nitisk f\u00f6r befr\u00e4mjandet av folkupplysningen i se f\u00f6rsamlingar han tj\u00e4nat, hj\u00e4lpsam och v\u00e4lg\u00f6rande mot de fattiga samt \u00e4lskad och v\u00f6rdad av alla som l\u00e4rde k\u00e4nna honom. Med stort intresse omfattande den fosterl\u00e4ndska historien, \u00e4gnade han under hela sitt liv sina lediga stunder \u00e5t forskningar p\u00e5 dess omr\u00e5de och utgav \u00e5r 1850 det m\u00e4rkv\u00e4rdiga genealogiska arbete, som \u00e4r k\u00e4nt under namn af Genealogia Sursilliana, till vars kompletterande han fortfarande samlat rikliga bidrag. Till kyrkoherde i Lappfj\u00e4rd kallades han av f\u00f6rsamlingen f\u00f6r 19 \u00e5r tillbaka fr\u00e5n Kalajoki, d\u00e4r han i 30 \u00e5r varit kapellan vid moderkyrkan. Under de senaste \u00e5ren av sin levnad s\u00e5g han sig genom sjuklighet tvungen att dra sig tillbaka fr\u00e5n ut\u00f6vningen av sitt \u00e4mbete, som han st\u00e4ndigt omfattade med k\u00e4rlek, verkande genom det \u00e4dla f\u00f6red\u00f6met av en sj\u00e4las\u00f6rjare, som \u00e5dagal\u00e4gger sin kristliga tro i en st\u00e4ndig ut\u00f6vning av den kristliga k\u00e4rlekens plikter.<\/p>\n (Genealogia Sursilliana \u00e4r en sl\u00e4ktutredning om pr\u00e4ster i \u00d6sterbotten i 14 generationer och den b\u00f6rjar med Erik \u00c5ngerman, som kallades Sursill. Sl\u00e4ktutredningen p\u00e5b\u00f6rjades av biskop Terserus (1605-1678) i Leksand men slutf\u00f6rdes av Lappfj\u00e4rds\u00a0kyrkoherde Alcenius \u00e5r 1850. Flera korrigeringar och kompletteringar har gjorts sedan det. Sursilliana omfattar bland annat f\u00f6ljande familjer: Aejmelaeus, Alcenius, Cajanus, Calamnius, Castr\u00e9n, Forbus, Frosterus, Hoffr\u00e9n, Kyander<\/a>, Lithovius, Mathesius, Nylander, Roos, Schroderus, Snellman, Stenb\u00e4ck, Toppelius, Tuderus, Wacklin och Wegelius<\/a>. Bland de mer k\u00e4nda \u00e4ttlingarna finns bland annat de finska presidenterna K. J. St\u00e5hlberg<\/a>, Lauri Relander<\/a>, P. E. Svinhufvud<\/a>, Gustaf Mannerheim<\/a>, Tarja Halonen<\/a>, Jean Sibelius<\/a> och Olof Palme<\/a>.)<\/span><\/p>\n Under \u00e5r 1876 avskildes Stor\u00e5, B\u00f6tom och Sideby fr\u00e5n Lappfj\u00e4rds f\u00f6rsamling och de bildade d\u00e5 egna pastorat.<\/span><\/span><\/p>\n I mars 1876 ordnades det kyrkoherdeval i Lappfj\u00e4rd och vice pastorn Carl Johan Roos fick \u00f6verl\u00e4gset mest r\u00f6ster. Carl Johan var k\u00e4nd av Lappfj\u00e4rdsborna sedan tidigare eftersom hans farfar Johan Roos var en omtyckt kyrkoherde fram till 1808. I Lappfj\u00e4rd r\u00f6stade 3\/4 av de r\u00f6stber\u00e4ttigade medan det i Kristinestads b\u00e5da f\u00f6rsamlingar var endast h\u00e4lften som r\u00f6stade.<\/span><\/span><\/p>\n Vasabladet 2.2.1876:<\/span><\/p>\n G\u00e4stgivareh\u00e5llningen i Kristinestad, som under de fem f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5ren varit \u00f6verl\u00e4mnad \u00e5t handlanden H. O. Fontell, inropades vid anst\u00e4lld entreprenad-auktion av handlanden F. F Gr\u00f6nroos emot en summa av 1 990 mark. G\u00e4stgivaren \u00e5ligger att f\u00f6r skjutsning tillhandah\u00e5lla allm\u00e4nheten fem h\u00e4star, samt att uppl\u00e5ta n\u00f6diga rum f\u00f6r resande.<\/p>\n Vasabladet 1.7.1876:<\/span><\/p>\n F\u00f6r n\u00e5gra veckor sedan hade en stor m\u00e4ngd skeppstimmerm\u00e4n och andra arbetare fr\u00e5n denna Lappfj\u00e4rds socken l\u00e5tit \u00f6vertala sig att vandra till \u00c5bo, d\u00e4r man f\u00f6respeglat dem en synnerligen l\u00f6nande arbetsf\u00f6rtj\u00e4nst under sommaren. Ankomna dit fann de sig emellertid mycket snart p\u00e5 det h\u00f6gsta besvikna i sina f\u00f6rhoppningar och skulle nu g\u00e4rna \u00e5terv\u00e4nda till hemorten, d\u00e4r deras arbetskrafter v\u00e4l skulle tas i anspr\u00e5k och \u00e4ven med st\u00f6rre f\u00f6rdel f\u00f6r dem sj\u00e4lva kunna anv\u00e4ndas. D\u00e4rtill \u00e4r de emellertid urst\u00e5ndsatta, eftersom de, enligt vad ryktet f\u00f6rm\u00e4ler, tvingats att till arbetsgivarna inl\u00e4mna sina resebetyg, f\u00f6rutan vilka de inte kan bege sig p\u00e5 hemv\u00e4g, men som arbetsgivarna nu v\u00e4grar \u00e5terl\u00e4mna till dem. De kvarh\u00e5lls s\u00e5lunda med v\u00e5ld och m\u00e5ste, d\u00e5 de varit of\u00f6rsiktiga nog att inte f\u00f6re avresan fr\u00e5n hemorten uppg\u00f6ra formligt kontrakt med arbetsgivarna, \u00e5tn\u00f6ja sig med den dagspeng dessa, \u201dvid det stora tilloppet af arbetss\u00f6kande”, behagar bjuda dem. S\u00e5 framst\u00e4lls f\u00f6rh\u00e5llandet h\u00e4r av trov\u00e4rdiga personer och osannolikt synes det inte vara. Visst \u00e4r, att \u00e5tskilliga av dessa arbetare redan v\u00e4nt sig till vederb\u00f6rande h\u00e4rst\u00e4des med anh\u00e5llan om nya betyg och att de vilka hittills gjort s\u00e5dan anh\u00e5llan, \u00e4r i alla avseenden v\u00e4lfrejdade personer och k\u00e4nda s\u00e5som ordentligt folk och dugliga arbetare.<\/p>\n \u2014 Mycket ont har p\u00e5 senare tider blivit p\u00e5b\u00f6rdat den p\u00e5 arbetsf\u00f6rtj\u00e4nst utvandrande l\u00f6sa befolkningen i \u00d6sterbotten. H\u00e4r kan n\u00e4mnas, att bland dessa s. k. l\u00f6sa personer finnas m\u00e5nga bondes\u00f6ner och till och med hemmans\u00e4gare. Allt sk\u00e4l till klagom\u00e5l \u00f6ver n\u00e5gra av dem f\u00f6refunnits, bestrides inte, men man b\u00f6r inte heller tillsluta \u00f6gonen f\u00f6r det s\u00e4tt, som de inte s\u00e4llan behandlas av egennyttiga arbetsgivare.<\/p>\n Lappfj\u00e4rds socken har en synnerligen b\u00f6rdig jord och de vidstr\u00e4ckta \u00e5kerf\u00e4lten och \u00e4ngarna st\u00e5r nu i den h\u00e4rligaste blomstring. Jordbruket h\u00e4rst\u00e4des, s\u00e4rdeles vad \u00e4ngarna betr\u00e4ffar, synes emellertid befinna sig p\u00e5 en nog primitiv st\u00e5ndpunkt och man sk\u00f6rdar d\u00e4rf\u00f6r s\u00e4kerligen inte ens tionde delen av vad dessa av naturen s\u00e5 b\u00f6rdiga sl\u00e4tter med l\u00e4tthet skulle frambringa, om ett b\u00e4ttre brukningss\u00e4tt blev allm\u00e4nneligen inf\u00f6rt. Men s\u00e5dant har hittills inte l\u00e5tit sig g\u00f6ra, redan av det sk\u00e4l, att jorden h\u00e4r, liksom i s\u00e5 m\u00e5nga andra delar av s\u00f6dra \u00d6sterbottens kustbygder, \u00e4r skiftad p\u00e5 ett s\u00e4tt, som g\u00f6r uppkomsten av ett v\u00e4l ordnat lantbruk rent av om\u00f6jlig. Hemmanslotterna best\u00e5r av en m\u00e4ngd helt sm\u00e5, ofta p\u00e5 mycket l\u00e5ngt avst\u00e5nd fr\u00e5n varandra bel\u00e4gna jordstycken, p\u00e5 vilkas odling, just d\u00e4rf\u00f6r att de \u00e4r s\u00e5 spridda, att det inte kan l\u00f6na sig att nedl\u00e4gga kostnad och arbete, hur b\u00f6rdig markens beskaffenhet ock m\u00e5 vara. Det finnes hemman om 1\/8 mantal, vars jord \u00e4r styckad i 20 till 30 spridda skiften, och n\u00e5gra hemmans\u00e4gare vet inte ens, var alla dessa sm\u00e5 jordlappar \u00e4r bel\u00e4gna. Inom Lappfj\u00e4rds kyrkoby, som ensam utg\u00f6r 24 mantal, p\u00e5b\u00f6rjades f\u00f6r 17 \u00e5r sedan ett storskifte av kommissionslantm\u00e4taren, numera l\u00e4nelantm\u00e4taren Berger och skulle otvivelaktigt f\u00f6r l\u00e4nge sedan varit till ober\u00e4knelig vinning f\u00f6r orten slutf\u00f6rt, om han inte genom andra tj\u00e4nste\u00e5ligganden blivit hindrad att fullborda det. P\u00e5 senaste tider har ingenj\u00f6r Rodas med erk\u00e4nt nit och drift fortsatt Bergers verk och l\u00e4r under instundande h\u00f6st kunna, s\u00e5som man har allt sk\u00e4l att hoppas, till allm\u00e4n bel\u00e5tenhet avsluta detsamma. Kommer det s\u00e5 l\u00e5ngt, s\u00e5 \u00e4r ett av de sv\u00e5raste hindren f\u00f6r uppkomsten av ett v\u00e4l ordnat jordbruk inom denna av naturen s\u00e5 lyckligt lottade bygd avl\u00e4gsnat.<\/p>\n Ett ov\u00e4ntat gott inflytande p\u00e5 jordbruket h\u00e4r p\u00e5 orten har, m\u00e4rkligt nog, anl\u00e4ggningen av j\u00e4rnv\u00e4gar i s\u00f6dra delen av landet ut\u00f6vat. H\u00e4rf\u00f6rinnan har Lappfj\u00e4rdsborna oupph\u00f6rligen varit sysselsatta med sl\u00e4pning av foror mellan Tammerfors och Kristinestad och d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rsummat sitt egentliga och i alla h\u00e4ndelser mest l\u00f6nande yrke, n\u00e4mligen lantbruket. Numera, och redan fr\u00e5n den tid Tavastehus sattes i j\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6rbindelse med Helsingfors, har trafikanterna i Tammerfors n\u00e4stan helt och h\u00e5llet upph\u00f6rt att verkst\u00e4lla s\u00e5v\u00e4l sin import som export \u00f6ver Kristinestad och d\u00e4rmed har \u00e4ven Lappfj\u00e4rdsborna upph\u00f6rt att f\u00f6rn\u00f6ta sin tid s\u00e5som form\u00e4n.<\/p>\n \u00c5ker och \u00e4ng st\u00e5r nu h\u00e4r i den h\u00e4rligaste blomstring. Redan midsommardagen s\u00e5g jag r\u00e5g\u00e5krar i full blomning, och d\u00e5 v\u00e4derleken varit den mest gynnsamma med en v\u00e4rme av 23 till 29 grader Celsius i skuggan, torde numera de flesta \u00e5kerf\u00e4lt redan ha blommat ut. Under n\u00e4tterna har temperaturen stundom g\u00e5tt ned till 10 grader, och d\u00e4runder, dock \u00e4r det f\u00f6ga troligt att den ens p\u00e5 de mest frost\u00f6mma st\u00e4llen skulle, s\u00e5som n\u00e5gra s\u00e4ger, sjunkit \u00e4nda till fryspunkten. Upp i landet l\u00e4r d\u00e4remot frost under de senaste n\u00e4tterna tyv\u00e4rr ha gjort skada. Regn har p\u00e5 l\u00e4nge inte fallit h\u00e4r, men vore nog beh\u00f6vligt f\u00f6r v\u00e5rs\u00e4den och \u00e4ngarna, p\u00e5 vilka man tyv\u00e4rr h\u00e4r och d\u00e4r m\u00e4rker sp\u00e5r av \u00e4ngsmaskens f\u00f6rh\u00e4rjningar.<\/p>\n Vasabladet 18.10.1876:<\/span><\/p>\n Storskifte.<\/strong> Samtliga b\u00f6nder och andra jord\u00e4gare i Lappfj\u00e4rds socken har godk\u00e4nt den av ingenj\u00f6r Rodas nu utf\u00f6rda utbytesregleringen vid storskiftet i n\u00e4mnda socken. Ett s\u00e5 gl\u00e4djande resultat av det l\u00e5ngvariga och kinkiga arbetet hade man \u00e4nnu i somras knappt v\u00e5gat hoppas. Detta skifte, som otvivelaktigt skall komma att i h\u00f6g grad bidra till uppkomsten av ett f\u00f6rb\u00e4ttrat jordbruk der p\u00e5 orten, synes s\u00e5ledes numera inte skall m\u00f6ta n\u00e5gra sv\u00e5rare hinder f\u00f6r ett snart slutf\u00f6rande, tack vare f\u00f6rr\u00e4ttningsmannens skicklighet och allmogens prisv\u00e4rda enighet. M\u00e5tte andra socknar i v\u00e5ra kustbygder, d\u00e4r jorden \u00e4r styckad i otaliga sm\u00e5, fr\u00e5n varandra vitt spridda skiften och till f\u00f6ljd d\u00e4rav om\u00f6jlig att p\u00e5 ett tidsenligt och fruktbringande s\u00e4tt odlas, f\u00f6ljer detta Lappfj\u00e4rdsbornas hedrande f\u00f6red\u00f6me av enighet.<\/p>\n Sedan urminnes tider har tj\u00e4ran varit den viktigaste exportvaran f\u00f6r \u00f6sterbottningarna. Tj\u00e4ran tappades i tunnor som granskades av en kr\u00f6nare eller en s\u00e5 kallad tj\u00e4rvr\u00e4kare, p\u00e5 finska tervantarkastaja. Redan 1641 best\u00e4mdes det att alla stapelst\u00e4der skulle ha en av kronan utsedd granskare och som sedan skulle st\u00e4mpla tunnorna med stadens st\u00e4mpel.<\/span><\/p>\n Tj\u00e4rvr\u00e4karen skulle granska b\u00e5de m\u00e4ngden och kvaliteten. Om det f\u00f6rkom fel i varan s\u00e5 skickades den tillbaka till tillverkaren men om den var i skick kunde den skeppas iv\u00e4g. Den h\u00e4r granskningen gjordes p\u00e5 speciella st\u00e4llen i hamnomr\u00e5det, som kallades \u201dtj\u00e4rhof\u201d.<\/span><\/p>\n Vasabladet skrev om problem med felaktig tj\u00e4ra s\u00e5 h\u00e4r den 26.9.1877:<\/span><\/p>\n Underm\u00e5liga tj\u00e4rtunnor. F\u00f6rut har i tidningarna omn\u00e4mnts, att man fr\u00e5n utl\u00e4ndska platser klagat \u00f6ver att underm\u00e5liga tj\u00e4rtunnor fr\u00e5n Finland dit importerats. Med anledning d\u00e4rav l\u00e4r guvern\u00f6rs\u00e4mbetet i Vasa ha anbefallt unders\u00f6kning d\u00e4rom, bland annat i Gamlakarleby stads hamn. Denna unders\u00f6kning skall, s\u00e5som vi h\u00f6rt uppges av s\u00e4ker person, utfallit s\u00e5, att \u00e5tskilliga laggk\u00e4rls kr\u00f6nare befunnits ha kr\u00f6nt mer eller mindre underm\u00e5liga tunnor. Med anledning d\u00e4rav torde laga \u00e5tal v\u00e4ckas mot de kr\u00f6nare, som saken faller till last.<\/p>\n \u2014 D\u00e5 denna sak \u00e4r av st\u00f6rsta vikt f\u00f6r exportr\u00f6relsen, har man p\u00e5pekat, att det verksammaste medlet att f\u00f6rekomma exporten av underhaltiga tj\u00e4rtunnor, vore att p\u00e5minna om efterlevnaden av en kunglig f\u00f6rordning av den 29 Maj 1739. att ej till\u00e5ta utskeppning av tj\u00e4rtunnor, innan de blivit omsatta i av justerare kr\u00f6nte, fullm\u00e5liga tunnor. D\u00e4r st\u00e4derna \u00e4ga egen justerare, kunde s\u00e5dan justering verkst\u00e4llas genast, utan n\u00e5gon betydlig tidsspillan och sv\u00e5rare h\u00e4mmande av exportr\u00f6relsen.<\/p>\n Vasabladet 5.12.1877:<\/span><\/p>\n En ok\u00e4nd resen\u00e4r och skribent skickade en text till Vasabladets redaktion och det ans\u00e5gs vara n\u00f6dv\u00e4ndigt att publicera texten p\u00e5 tidningens f\u00f6rsta sida. Texten som handlade om Kristinestad, skrevs \u201df\u00f6r att d\u00f6da tiden\u201d och lyder s\u00e5 h\u00e4r i bearbetad form:<\/span><\/p>\n Staden \u00e4ger ett ganska gott l\u00e4ge vid en smal havsvik, som dock p\u00e5st\u00e5s vara grund f\u00f6r st\u00f6rre fartyg, med god utsikt till andra stranden av viken, vilken best\u00e5r av hopgyttrade magasin, plankstaplar och vanliga plank av br\u00e4der. Detta bevisar p\u00e5 sitt s\u00e4tt aff\u00e4rer i tr\u00e4 och dylikt men ingalunda ordningssinne. Nog nu om den s\u00e5 kallade \u00f6stra sidan.<\/p>\n V\u00e4stra sidan eller egentliga staden \u00e4ger ett ganska stort, men illa, stenlagt torg, till vilket man kommer, n\u00e4r man passerat en stenlandsv\u00e4g \u00f6ver n\u00e4mnda havsvik. P\u00e5 detta torg skall det finnas en staty av drottning Christina, stadens grundl\u00e4ggarinna. Statyn skall dock endast om dagarna ha sin plats p\u00e5 torget, och inf\u00f6res i d\u00e4rf\u00f6r tillrett rum till n\u00e4tterna. Troligen av n\u00f6dig omsorg om statyn har den nu p\u00e5 h\u00f6sten alls inte varit p\u00e5 sin plats, varp\u00e5 ingen rimligtvis kan undra, d\u00e5 himlen neds\u00e4nder regnskurar varje dag. S\u00e5ledes \u00e4r jag inte i tillf\u00e4lle att n\u00e4rmare beskriva h\u00e4rligheten, s\u00e5 mycket mindre som jag ej ans\u00e5g m\u00f6dan v\u00e4rd att br\u00e5ka med att upps\u00f6ka n\u00e5gon guide, som skulle visa mig hennes nattkvarter. Detta i synnerhet som drottningen ifr\u00e5ga i livstiden har l\u00e4mnat m\u00e5nga m\u00f6rka sp\u00e5r i historien och jag har aldrig varit intresserad av regenter med kjol.<\/p>\n I byggnadsv\u00e4g \u00e4ger staden ett j\u00e4mf\u00f6relsevis nytt, i enkel och passande stil h\u00e5llet r\u00e5dhus med ett dominerande torn.<\/p>\n Kyrkan d\u00e4remot \u00e4r ett ruckel i svart och vitt. \u2014 N\u00e5gon f\u00f6rfattare har sagt: Lutar kyrkan till underg\u00e5ng, lutar \u00e4ven samh\u00e4llet”. Hans yttrande var visst i ideell mening sagt, men h\u00e4r kan samma yttrande till\u00e4mpas i materiellt. Ett och annat hus \u00e4r h\u00e4r visst i lod och vinkel sammanfogat, men slutresonemanget blir i alla fall, att hela h\u00f6gen blir eldmat, n\u00e5got som f\u00f6rs\u00e4kringsbolagen b\u00f6r vara beredda p\u00e5. Gatorna \u00e4r smala och till ett stort antal och de hopgyttrade g\u00e5rdarna \u00e4r byggda uteslutande av tr\u00e4. Ingen kan rimligtvis undra d\u00e4rp\u00e5, s\u00e5 gammalt som Kristinestad \u00e4r och ocks\u00e5 den med kyrkan inbegripen, kan n\u00e5gon g\u00e5ng uppst\u00e5 f\u00f6rh\u00e4rligad ur askan. Men m\u00e5nne inte, om s\u00e5 blir h\u00e4ndelsen att Kristinestadsborna b\u00f6r flytta till sin granne Kask\u00f6n?<\/p>\n V\u00e4glaget \u00e4r uselt, en naturlig f\u00f6ljd av det oupph\u00f6rliga regnet och mulna v\u00e4derleken. Detta m\u00e5ste vara en pl\u00e5ga f\u00f6r dragarna. Ocks\u00e5 v\u00e5ra vanliga v\u00e4gar \u00e4r ganska primitivt anlagda. Det kan de nog vara f\u00f6r mindre trafik, men odugliga f\u00f6r en st\u00f6rre trafik, s\u00e5som n\u00e4rmare intill st\u00e4der med n\u00e5gon r\u00f6relse. S\u00e5lunda \u00e4r dessa vanligen djupsp\u00e5riga och oj\u00e4mna, eftersom gruslagret \u00e4r ytterst tunt, och att lerjord och dylikt som m\u00e5nga v\u00e4gar vanligast best\u00e5r av, inte \u00e4ger varken fasthet eller porositet att genomsl\u00e4ppa vattnet som samlas. \u00c4r v\u00e4gen dessutom icke nog kullrig, blir den mera snart uppbl\u00f6tt, s\u00e5 att fordonen vanligast nedsjunka intill jordlagret och f\u00f6ljer dess oj\u00e4mnheter. F\u00f6ljden av detta blir att v\u00e4gfarande med n\u00e5gon fantasi l\u00e4tt kan tro sig befinnas i vaggande b\u00e5t.<\/p>\n Skulle d\u00e4remot v\u00e4ganl\u00e4ggare inse sin egen och \u00e4ven de resandes f\u00f6rdel, borde de inte vid v\u00e4garnas anl\u00e4ggning inbespara det mesta m\u00f6jliga, endast f\u00f6r att \u00e5stadkomma ett dyrt underh\u00e5ll. Grus och \u00e5terigen grus kan ej nog rekommenderas. Ingalunda i den mening man vanligast f\u00f6rst\u00e5r d\u00e4rmed, att man sm\u00f6rjer \u00bd till 1 tums lager av varan \u00f6ver v\u00e4gen. Sedan denna \u00e4r torr och krossas av hjulen till ett fint damm, s\u00e5 str\u00f6s den av vinden \u00f6ver f\u00e4lten. Nej, visst inte. Ett 1 \u00bd – 2 fots tjockt gruslager p\u00e5 ett j\u00e4mnat och kullrigt jordunderlag ins\u00e5g redan romarna erfordras f\u00f6r en god v\u00e4g. \u00a0Detta \u00e5ter f\u00f6ruts\u00e4tter en nog s\u00e5 t\u00e4t stenmur p\u00e5 b\u00e5da sidor, som skall hindra gruset fr\u00e5n att rinna ner i diken, och dessas anl\u00e4ggning torde vara den dyraste. Att gruslagret erfordrar ett tunnt lerlager \u00f6verst f\u00f6r att binda de f\u00f6rsta \u00e5ren, ligger i sakens natur.<\/p>\n Att en s\u00e5lunda anlagd v\u00e4g genomsl\u00e4ppte vatten genom sitt gruslager och h\u00f6ll sig alltid torr samt gjorde vidare grusning \u00f6verfl\u00f6dig, borde knappast beh\u00f6va p\u00e5pekas.<\/p>\n Vasabladet 5.12.1877:<\/span><\/p>\n Magistraten i K r i s t i n e s t a d f\u00f6resl\u00e5r, i ett v\u00e4l motiverat f\u00f6rslag, att jakten p\u00e5 rovdjur borde befordras s\u00e5lunda, att \u201d\u00e5t j\u00e4garen erbjudas s\u00e5 stora premier, att de utg\u00f6ra en verklig driffj\u00e4der till jagten och att de i mohn af rofdjurens f\u00f6rkomst \u00e4ro st\u00f6rre i trakter, der dessa mera s\u00e4llan f\u00f6rekomma, samt att utbetalningen af premierna s\u00e5 ordnas, att de, med minsta m\u00f6jliga tidsutdr\u00e4gt komma vederb\u00f6rande j\u00e4gare och f\u00e5ngstm\u00e4n tillhanda.”<\/p>\n Inom stadens \u00e4goomr\u00e5de \u00e4r premierna s\u00e5lunda best\u00e4mda: f\u00f6r bj\u00f6rn 80 mark, f\u00f6r varg, lo och j\u00e4rv 40 mark, \u00f6rn och uv 5 mark.<\/p>\n 12.12.1877<\/span>: Tidningsplaner<\/strong>. I Kristinestad skall det enligt tidningen Uusi Suomi arbetas p\u00e5 grundl\u00e4ggandet av ett boktryckeri och en tidning p\u00e5 finska spr\u00e5ket. Man har redan g\u00e5tt i f\u00f6rfattning om inf\u00f6rskaffande av material f\u00f6r tryckeriet.<\/span><\/span><\/p>\n Folkw\u00e4nnen 28.5.1879:<\/span><\/p>\n Instundande h\u00f6st har vi hopp om att i f\u00f6rsamlingen tre, h\u00f6gre folkskolor tr\u00e4da i verksamhet. Redan h\u00f6sten 1875 besl\u00f6ts p\u00e5 kommunalst\u00e4mma att en h\u00f6gre folkskola gemensam f\u00f6r gossar och flickor skulle inr\u00e4ttas i Lappfj\u00e4rd by. Dock tyckte utbyarna Dagsmark, H\u00e4rkmeri och M\u00f6rtmark, att de i f\u00f6ljd av sin avl\u00e4gsenhet inte kommer att ha s\u00e4rdeles nytta av denna skola och \u00f6nskade d\u00e4rf\u00f6r inr\u00e4tta skilda skolor. Detta blev ocks\u00e5 beslutet p\u00e5 kommunalst\u00e4mman den 28 maj 1877 och begyntes d\u00e4rp\u00e5 med st\u00f6rre eller mindre iver de skilda skolornas iordningst\u00e4llande. F\u00f6rst kom Dagsmark by, vars skolan f\u00f6rliden h\u00f6st \u00f6ppnades. Att under tv\u00e5 prov\u00e5r f\u00f6rest\u00e5 l\u00e4rartj\u00e4nsten antogs av folkskoledirektionen S. Manner, som f\u00f6rut tj\u00e4nstgjort i f\u00f6rsamlingen som kringflyttande barnal\u00e4rare. Sina kunskaper har han inh\u00e4mtat i A. Swedbergs i Munsala enskilda skola, varefter han n\u00e5gon tid \u00e5h\u00f6rt undervisningen p\u00e5 seminarium i Jyv\u00e4skyl\u00e4. Byam\u00e4nnen h\u00f6ras vara n\u00f6jda; dock torde man nog mycket tagit h\u00e4nsyn till den st\u00e5ndpunkt, varp\u00e5 bildningen f\u00f6rut st\u00e5tt, s\u00e5 att skolan \u00e4nnu inte g\u00f6r sk\u00e4l f\u00f6r namnet h\u00f6gre folkskola. Den bes\u00f6ks av omkring 80 elever, gossar och flickor.<\/p>\n I Lappfj\u00e4rd by \u00e4r skolhuset uppbyggt och inredes nu, s\u00e5 att vi med visshet kan anta, att allt blir i ordning till h\u00f6sten och torde icke H\u00e4rkmeri byam\u00e4n vara l\u00e5ngt efter. Senast kommer M\u00f6rtmark by, en\u00e4r d\u00e4r p\u00e5b\u00f6rjats ett storskifte och man v\u00e4ntar att n\u00f6dig mark skall bli utbruten f\u00f6r skolans behov. I denna kommer undervisningen att meddelas p\u00e5 finska, vilket spr\u00e5k ocks\u00e5 f\u00f6rst\u00e5s av alla innev\u00e5nare i byn, om ock n\u00e4rmare h\u00e4lften har svenskan till modersm\u00e5l. M\u00e5tte dessa skolor verka till verklig v\u00e4lsignelse!<\/p>\n Andlig upplysning beh\u00f6vs ocks\u00e5, p\u00e5 det vi inte m\u00e5 \u00f6vermannas av str\u00e4vanden blott f\u00f6r v\u00e5ra lekamliga behov. Denna samma kommun hade den 12 dennes st\u00e4mma f\u00f6r att r\u00e5dg\u00f6ra och besluta huruvida inte kommunen sj\u00e4lv skulle inr\u00e4tta st\u00e4llen f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning av \u00f6l och br\u00e4nnvin. Man t\u00e4nker s\u00e5unda: enskilda f\u00e5r r\u00e4ttighet att f\u00f6rs\u00e4lja \u00f6l, trots att kommunen uttalat sig d\u00e4remot, och erl\u00e4gger ingen skatt d\u00e4rf\u00f6r, varf\u00f6r kunde vi inte sj\u00e4lva ta saken om hand och driva den som aff\u00e4r till f\u00f6rm\u00e5n t.ex. f\u00f6r folkskolan. Lyckligtvis v\u00e4ckte saken nu s\u00e5dant motst\u00e5nd, att den f\u00f6rf\u00f6ll, men den kan ju \u00e5tertagas.<\/p>\n I medlet av mars dog ett barn och blev kristligen begravt. Kort d\u00e4rp\u00e5 utbredde sig ryktet, att det skulle d\u00f6tt i f\u00f6ljd d\u00e4rav att dess fader misshandlat det samma. Denna ber\u00e4ttelse stod att l\u00e4sa i den i Kristinestad utkommande finska tidningen Ahti. Emellertid fann s\u00e5v\u00e4l kronobetj\u00e4ningen som barnets fader sig f\u00f6ranl\u00e5tna att ta itu med saken. F\u00f6ljden var, att barnet uppgr\u00e4vdes, unders\u00f6ktes av l\u00e4kare och befanns ha d\u00f6tt en naturlig d\u00f6d. Barnets fader har nu st\u00e4mt Ahtis redaktion, och borde man v\u00e4l kunna hoppas, att han f\u00e5r ersatt \u00e5tminstone sina dryga kostnader i saken.<\/p>\n V\u00e5ren \u00e4r kommen ocks\u00e5 till v\u00e5ra nordliga trakter. Den 16 syntes svalan. Brodd\u00e5krarna st\u00e5r gr\u00f6na och vackra, och har man allm\u00e4nt b\u00f6rjat med v\u00e5rs\u00e5dden.<\/p>\n Vasabladet den 2.7.1879<\/span> skrev att banditer uppeh\u00e5ller sig p\u00e5 v\u00e4gen mellan Lappfj\u00e4rd och Kristinestad. F\u00f6r n\u00e5gon vecka sedan s\u00e5 anf\u00f6ll n\u00e5gra m\u00e4n med sv\u00e4rtade ansikten en v\u00e4gfarande och h\u00f6gg honom illa med kniv. En g\u00e5ng f\u00f6rut p\u00e5 samma st\u00e4lle hade maskerade karlar anfallit en kvinna, vars goda h\u00e4st dock r\u00e4ddade henne undan skurkarna.<\/span><\/span><\/p>\n Vasabladet 5.7.1879:<\/p>\n D\u00f6dsfall.<\/strong> I m\u00e5ndags den 30 juni 1879 p\u00e5 f\u00f6rmiddagen avled p\u00e5 Juth kapellansbohl i Lappfj\u00e4rd en av v\u00e5r orts \u00e4ldsta pr\u00e4stm\u00e4n, kapellanen i Lappfj\u00e4rds f\u00f6rsamling, Bernhard Taxell i 71 \u00e5rs \u00e5lder. Pastor Taxell, som var f\u00f6dd i Humppila kapell i Tammela och pr\u00e4stvigdes 1831 och hade tilltr\u00e4tt i Lappfj\u00e4rd i maj 1867, var en gammaldags \u00e4rlig, uppriktig och fl\u00e4rdl\u00f6s man med ett gl\u00e4tttigt lynne och ett varmt hj\u00e4rta. Lyckligt lottad som pr\u00e4st var han s\u00e5v\u00e4l d\u00e4rf\u00f6r som ocks\u00e5 f\u00f6r sin tj\u00e4nstvillighet och det s\u00e4tt i \u00f6vrigt, som han bem\u00f6tte sina \u00e5h\u00f6rare med, allm\u00e4nt avh\u00e5llen av dessa. Sedan tv\u00e5 och ett halvt \u00e5r, till f\u00f6ljd av ett slaganfall, f\u00f6r det mesta f\u00e4ngslad vid b\u00e4dden, l\u00e4ngtade den v\u00f6rdnadsv\u00e4rde l\u00e4raren till frid fr\u00e5n ett pl\u00e4gfullt, numera overksamt liv. Hans b\u00f6n blev h\u00f6rd och med saknad och sorg st\u00e5r nu vid hans b\u00e5r en \u00e4lskad maka, f\u00f6dd S\u00e4\u00e4f, och tv\u00e5 d\u00f6ttrar samt v\u00e4nner och talrika tacksamma \u00e5h\u00f6rare. Frid \u00f6ver griften!<\/p>\n <\/p>\n Vasabladet 27.8.1879:<\/span><\/p>\n P\u00e4rlor har under denna sommar hittats i Dagsmark och Karijoki \u00e5ar. M\u00e5nga p\u00e4rlor har varit ljusa, r\u00e4tt vackra och fullmogna, n\u00e4sta lika stor som en \u00e4rt. En hel hop s\u00e4mre och mindre mogna har ocks\u00e5 hittats. Guldsmeden Kuusinen i Kristinestad har fiskat s\u00e5dana men ocks\u00e5 k\u00f6pt en del, som han sedan har s\u00e5lt till Petersburg.<\/span><\/span><\/p>\n \u00a0<\/span><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" \u00c5r 1870. Folkw\u00e4nnen 31.8.1870: Klockgjuteri. Bonden och klockgjutaren Carlsson i Lappfjerd socken af Wasal\u00e4n, som gjutit de vackra kyrkklockorna i Mustasaari, har utvandrat till Amerika, men hans hustru Anna Carlsson forts\u00e4tter, med bitr\u00e4de af sin sv\u00e5ger, verksamheten och har nyligen Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tidningsartiklar fr\u00e5n 1870-talet.<\/span>\u00c5r 1863: 18 \u2013 22 mark<\/h6>\n
\u00c5r 1864: 15 \u2013 17 mark<\/h6>\n
\u00c5r 1865: 12 \u2013 16 mark<\/h6>\n
\u00c5r 1866: 10 \u2013 13 mark<\/h6>\n
\u00c5r 1867:\u00a0 9 \u2013 11 mark<\/h6>\n
\u00c5r 1868: 10 \u2013 13 mark<\/h6>\n
\u00c5r 1869: 13 \u2013 14 mark<\/h6>\n
\u00c5r 1870: 14 – 16 mark<\/h6>\n
\u00c5r 1871: 14 – 19 mark<\/h6>\n
\u00c5r 1872: 16 \u2013 21 mark<\/h6>\n
\u00c5r 1874.<\/h3>\n
Br\u00e4nnvinstillverkningen.<\/strong><\/span><\/h6>\n
\u00c5r 1875.<\/h3>\n
\u00c5r 1876.<\/h3>\n
\u00c5r 1877.<\/h3>\n
\u00c5r 1879.<\/h3>\n
![\"En](\"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/wp-content\/uploads\/2018\/05\/18970426-Sotare-och-kyrkoavgift.jpg\")
![\"Flera](\"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/wp-content\/uploads\/2018\/05\/18970426-Arrende-f\u00f6r-tullstugorna.jpg\")
![\"Bokhandeln](\"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/wp-content\/uploads\/2018\/05\/18790426-Fr\u00f6-fr\u00e5n-bokhandeln.jpg\")
![\"Tidningen](\"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/wp-content\/uploads\/2018\/05\/19790712-Madigan.jpg\")
![\"Tidningen](\"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/wp-content\/uploads\/2018\/05\/18790712-Ahti-Sliparen-Mattsson.jpg\")