{"id":8439,"date":"2018-05-07T10:36:41","date_gmt":"2018-05-07T08:36:41","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=8439"},"modified":"2023-08-11T23:31:40","modified_gmt":"2023-08-11T20:31:40","slug":"for-en-resande-mellan-vasa-och-kristinestad","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=8439","title":{"rendered":"F\u00f6r en resande mellan Vasa och Kristinestad."},"content":{"rendered":"

Turistf\u00f6reningen i Finland gav \u00e5r 1888 ut en tidskrift som hette \u201dReseruter i Finland\u201d och i den finns denna resebeskrivning. Texten har moderniserats f\u00f6r att b\u00e4ttre passa dagens l\u00e4sare, ortsnamnen d\u00e4remot \u00e4r skrivna som i originaltexten.<\/span><\/p>\n

Den resande har att v\u00e4lja mellan en \u00e5ngb\u00e5tsf\u00e4rd, vilken under vanliga f\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4r angen\u00e4mast, och endera av de tv\u00e5 landsv\u00e4gar, som f\u00f6renar dessa orter. Landv\u00e4gen, i synnerhet den l\u00e4ngs gamla strandv\u00e4gen n\u00e4rmast kusten, erbjuder den resande tillf\u00e4lle att g\u00f6ra bekantskap med svenska kustbefolkningen, som \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r sin praktiska l\u00e4ggning.<\/p>\n

A: \u00c5ngb\u00e5tsf\u00e4rd till Kask\u00f6 och Kristinestad.<\/strong><\/h4>\n

Fr\u00e5n \u00e5ngb\u00e5tsbryggan nedanom Hovr\u00e4ttsparken i v\u00e4stra \u00e4ndan av Sand\u00f6gatan g\u00e5r \u00e5ngb\u00e5ten \u00f6ver Stadsfj\u00e4rden in i sk\u00e4rg\u00e5rden, d\u00e4r den mellan mest granbevuxna holmar och sk\u00e4r slingrar sig ut p\u00e5 Korshamnsfj\u00e4rden, bel\u00e4gen omkring 20 km utanf\u00f6r staden samt styr vidare f\u00f6rbi en klippa, kallad Storh\u00e4sten, \u00f6ver den vida Storh\u00e4stfj\u00e4rden emot R\u00f6nnsk\u00e4rs b\u00e5k, som betecknar en klippgrupp med en ofta anlitad trygg uthamn i havsbandet, vid pass 50 km fr\u00e5n n\u00e4rmaste fasta land. D\u00e4r smyger sig \u00e5ngb\u00e5ten in i en tr\u00e5ng men djup farled mellan klipporna och har strax d\u00e4rp\u00e5 det o\u00f6versk\u00e5dliga havet framf\u00f6r sig. Det \u00e4r ocks\u00e5 m\u00f6jligt att ta den inre och sydligaste, f\u00f6r mindre b\u00e5tar \u00e4nnu trafikabla farleden innanf\u00f6r Berg\u00f6 (Varg\u00f6) eller det nordligaste, f\u00f6r de st\u00f6rsta fartyg tryggaste utloppet f\u00f6rbi Norrsk\u00e4rs fyr. Norrsk\u00e4r fyr syns i det \u00f6ppna havet \u00e5t norr p\u00e5 ungef\u00e4r 35 km avst\u00e5nd.<\/p>\n

Omkring 5 km norr om R\u00f6nnsk\u00e4rs b\u00e5k h\u00f6jer sig likt en kulle i havet det s\u00e5som fiskarl\u00e4ger redan p\u00e5 Gustaf Vasas tid k\u00e4nda, 1 km breda och 2 km l\u00e5nga, skogl\u00f6sa Kirkegardssk\u00e4ret, nu kallat Storsk\u00e4r. Mitt p\u00e5 den stenbundna sand\u00e5s, som str\u00e4cker sig l\u00e4ngs sk\u00e4ret, finns en ovalformig, med stenvall omgiven omkring 28 m l\u00e5ng och 12 m bred begravningsplats. Inom vallen finns ett antal stenkummel, av vilka det sydligaste och st\u00f6rsta, mer \u00e4n en g\u00e5ng genomletat, \u00e4r 1 m h\u00f6g och inemot 4 m i diameter. Enligt traditionen invigdes begravningsplatsen sommaren 1522 av Finlands siste katolske biskop Arvid Kurck under hans olyckliga flykt, d\u00e5 tv\u00e5 fr\u00f6knar av hans f\u00f6rn\u00e4ma f\u00f6lje hade dukat under f\u00f6r flyktens vederm\u00f6dor och begravts under sistn\u00e4mnda kummel; biskopens skepp hade legat f\u00f6r ankar i ett numera uppgrundat sund p\u00e5 sk\u00e4rets \u00f6stra sida. Tyv\u00e4rr l\u00e4r sj\u00f6m\u00e4tningsexpeditionen sommaren 1884 delvis ha f\u00f6rst\u00f6rt detta fornminne genom uppresandet av ett sj\u00f6m\u00e4rke p\u00e5 begravningsplatsen. Framf\u00f6r inh\u00e4gnadens s\u00f6dra ing\u00e5ng finns en mossbelupen av mindre sten lagd labyrintplan, s.k. jungfrudans och p\u00e5 en \u00f6stlig udde Finnskatan l\u00e4mningar efter forna finske fiskares av sten uppstaplade l\u00e4gerst\u00e4llen. S\u00f6der om R\u00f6nnsk\u00e4ren begr\u00e4nsas havet av \u00e4nnu en klippgrupp Varg\u00f6 Gaddar, sorgligt ryktbara i den \u00f6sterbottniska handelns h\u00e4vder genom de tall\u00f6sa skeppsbrott, vilka intr\u00e4ffat vid de samma. H\u00e4r, s\u00e4ger man, lugnar sig havet s\u00e4llan och \u00e4ven d\u00e5 blott f\u00f6r att snart \u00e5ter med samlad styrka rasa mot de st\u00e4ndigt nya landvinningar, med vilka \u00d6sterbotten hotar det samma. Detta f\u00f6rorsakas av det grunda havets oj\u00e4mna botten, ty de fruktansv\u00e4rda Gaddarna str\u00e4cker sig s\u00e5som undervattens klippor l\u00e5ngt ut i havet och tvingar \u00e5ngb\u00e5ten att fr\u00e5n R\u00f6nnsk\u00e4r styra ut mot den svenska kusten, f\u00f6r att efter en l\u00e5ng omv\u00e4g \u00e5ter med \u00f6stlig kurs n\u00e4rma sig den finska, d\u00e4r B\u00f6tomberget utg\u00f6r den f\u00f6rsta landk\u00e4nning samt fyrtornet p\u00e5 S\u00e4lgrundet utanf\u00f6r Kask\u00f6 och Torngrunds b\u00e5k vid inloppet till Kristinestad leder \u00e5ngb\u00e5ten till de f\u00f6rtr\u00e4ffliga hamnarna vid dessa st\u00e4der.<\/p>\n

B: Landv\u00e4gen till Nerpes, Kask\u00f6 och Kristinestad.<\/strong><\/h4>\n

Landsv\u00e4garna s\u00f6derut f\u00f6rgrenar sig fr\u00e5n Toby g\u00e4stgiveri, 3 km fr\u00e5n Toby j\u00e4rnv\u00e4gsstation (15 km fr\u00e5n Vasa), dit s\u00e5lunda j\u00e4rnv\u00e4g kan begagnas.<\/p>\n

Den nya postv\u00e4gen eller den p\u00e5 konung Adolf Fredriks (Adolf Fredrik regerade under \u00e5ren 1751-1771) tid byggda enformiga, f\u00f6r det mesta linealraka s.k. nya strandv\u00e4gen, som i dagsverken l\u00e4r ha kostat 3 000 riksdaler p\u00e5 varje mantal, g\u00e5r fr\u00e5n Toby, d\u00e4r Laihela \u00e5 passeras, \u00f6ver Finlands, n\u00e4st \u00e4ldsta v\u00e4lvda stenbro, (Toby stenbro \u00e4r 85 m l\u00e5ng och byggdes 1781) under tre h\u00e5ll: Rimal (9 km), Johannisdal (15 km) och St\u00e5hl (14 \u00bdkm.) n\u00e4ra P\u00f6rtom kyrka \u00f6ver mossar och n\u00e4stan obebodda skogsmarker. Fr\u00e5n P\u00f6rtom, d\u00e4r Berga glasbruk passeras, f\u00f6ljer v\u00e4gen f\u00f6rbi Granfors pappersbruk och fajansfabrik (priv. 1840) under tv\u00e5 h\u00e5ll, Nisuls (14 km) och Ivars (14 km) v\u00e4nstra sidan av den v\u00e4lodlade Nerpes \u00e5dalen till Nerpes kyrka, d\u00e4r den sammanfaller med den gamla strandv\u00e4gen. Den gamla strandv\u00e4gen, p\u00e5 Porthans tid \u201ekrokig, tr\u00e5ng och stenig”, men i v\u00e5ra dagar v\u00e4l underh\u00e5llen, erbjuder den resande mera omv\u00e4xling, men \u00e4r 40 km l\u00e4ngre och \u00e4ven d\u00e4rigenom dyrare, att g\u00e4stgiverierna \u00e4r reservstationer. V\u00e4gen slingrar sig fram fr\u00e5n Toby l\u00e4ngs den forna, upplandade sj\u00f6kusten \u00f6ver steniga, med gles skog bevuxna backar och kring igengrodda vikar till B\u00e5sk g\u00e4stgiveri (12 km) vid Solv kyrka. Den som vill undvika den l\u00e5nga omv\u00e4gen genom Toby, kan l\u00e5ta ro sig fr\u00e5n staden till Munsmo by, d\u00e4r h\u00e4st torde kunna legas till Solv kyrka, om man inte f\u00f6redrar att g\u00e5 den korta v\u00e4gen. Sedan Solvbygden passerats under utsikt \u00f6ver den upplandade, med or\u00e4kneliga \u00e4ngslador bestr\u00f6dda S\u00f6derfj\u00e4rden till h\u00f6ger, fortg\u00e5r v\u00e4gen \u00f6ver en moartad skogsmark, Solvskogen, till Sperring (11 \u00bd km.) i Malaks \u00e5dal. P\u00e5 v\u00e4stra sidan av v\u00e4gen, ungef\u00e4r mitt p\u00e5 skogsh\u00e5llet, ses en av de i \u00d6sterbotten p\u00e5 landsh\u00f6vding Pipers tid omkring 1750 i st\u00e4llet f\u00f6r tr\u00e4stolpar resta milstenarna, ett rektangul\u00e4rt, omsorgsfullt uppstaplat stenkummel av n\u00e5got mer \u00e4n en kubikmeters inneh\u00e5ll. Malaks \u00e5 \u00f6verfars omkring en kilometer nedanom kyrkan, som saknar sev\u00e4rda minnen. En v\u00e4g uppf\u00f6r \u00e5dalen, den s.k. tattarv\u00e4gen f\u00f6r till Jurva, korsande den nya postv\u00e4gen. Vid en bro \u00f6ver Helig\u00e5 p\u00e5 denna v\u00e4g inv\u00e4ntade Malaksborna \u00e5r 1808 ryssarnas ankomst. P\u00e5 backarna i socknens \u00f6vre del \u00e4r gamla finska gravkummel ganska vanliga. Vid \u00e5mynningen ligger vackert bel\u00e4gen, men utom synh\u00e5ll fr\u00e5n v\u00e4gen, socknens enda herrg\u00e5rd \u00c5minneborg med \u00e5byggnad av sten i tv\u00e5 v\u00e5ningar. P\u00e5 Mattlar hemman fanns ett 1847 ett privilegierat metallgjuteri, som ocks\u00e5 levererade kyrkklockor, men det nedlades efter anl\u00e4ggarens, kopparslagaren Svedbergs d\u00f6d i b\u00f6rjan av 1860-talet. Tomtfors valkkvarn<\/em>, tillh\u00f6rig K\u00f6ping hemman, \u00e4r skattlagd 1806. Malaksborna, vilkas pot\u00e4ter \u00e4r de tidigaste p\u00e5 Vasa torg, \u00e4r f\u00f6rresten, liksom de \u00f6vriga kustsocknarnas inbyggare, f\u00f6retr\u00e4desvis k\u00e4nda genom sitt str\u00f6mmingsfiske och s\u00e4lskytte.<\/p>\n

S\u00e4lf\u00e5ngsten p\u00e5 Finlands v\u00e4stkust, omtalad redan i S:t Henriks legend, bedrevs p\u00e5 Gustaf Vasas tid om vintern med stavar och krokar under isen, efter Marietiden den 24 Mars med stavar p\u00e5 isen, om h\u00f6sten d\u00e4remot, likasom \u00e4ven i v\u00e5ra dagar, med n\u00e4t. Den v\u00e5rliga s\u00e4lf\u00e5ngsten, vilken nu bedrivs f\u00f6retr\u00e4desvis med lodb\u00f6ssa, \u00e4r en \u00e4ventyrlig och livsfarlig idrott, som har passionerade idkare bland kustallmogen. Den l\u00e5nga, od\u00e4ckade, f\u00f6r r\u00e5segel g\u00e5ende f\u00e4lb\u00e5ten, utrustad med tv\u00e5 jullar och n\u00e5gra k\u00e4lkar samt bemannad med 6\u20148 skyttar, av vilka den mest erfarnaste \u00e4r skeppare, provianteras f\u00f6r 10 \u2014 12 veckor med en gryta som eldstad och drags i medlet av Mars \u00f6ver isen i det \u00f6ppna havet, d\u00e4r skyttarna under jakttiden uppeh\u00e5ller sig p\u00e5 kringdrivande isstycken, utan annat skydd \u00e4n b\u00e5ten och ett av dess segel uppslaget t\u00e4lt. Drycken best\u00e5r av sj\u00f6vatten med obetydlig tillsats av sirap. Ikl\u00e4dd en hel vit kalvskinnsp\u00e4ls och en yvig vit harskinnsm\u00f6ssa, spejar skytten med kikare \u00f6ver isf\u00e4lten och n\u00e4rmar sig med ena kn\u00e4et vilande p\u00e5 en skida, s.k. f\u00e4lst\u00e5ng, som framskjuts med staven och andra foten, den skygga, p\u00e5 iskanten vilande s\u00e4len. P\u00e5 50\u2014100 alnars h\u00e5ll st\u00f6djer han sin lodb\u00f6ssa p\u00e5 en vid skidan f\u00e4stad gaffel och genomborrar s\u00e4lens huvud med sitt s\u00e4kra lod. S\u00e4lungar, s.k. kutar, klubbas med staven. F\u00e4lresans f\u00e5ngst delas j\u00e4mnt och ett tiotal s\u00e4lar per man \u00e4r en god sk\u00f6rd. S\u00e4llan avl\u00f6per en resa utan att skyttarna av isen drivs till svenska kusten, d\u00e4r f\u00e5ngsten d\u00e5 s\u00e4ljs; stundom f\u00f6rs f\u00e4lmannen p\u00e5 isstycken \u00e4nda till Brahestad.<\/p>\n

Efter ett l\u00e4ngre skogsh\u00e5ll, Majorsskogen<\/em>, \u00f6ppnar sig en ny bygd, Petalaks kapell med Fant g\u00e4stgiveri (15 km) \u00c5r 1839 privilegierades ett malmgjuteri vid Str\u00f6msb\u00e4ck, anlagt p\u00e5 engelsk gjutmalm, men nedlades i brist p\u00e5 r\u00f6relsekapital. Ett natursk\u00f6nt l\u00e4ge har kapellbornas hamn L\u00e5ngviken<\/em>; en annan hamn V\u00e4gviken tillh\u00f6r Berga glasbruk i P\u00f6rtom, dit en sidov\u00e4g f\u00f6rgrenar sig fr\u00e5n Petalaks genom Nyby, en av inflyttade finnar i slutet av f\u00f6rra seklet anlagd, men numera f\u00f6rsvenskad by, och en genom gamla gravkummel och andra stens\u00e4ttningar utm\u00e4rkt trakt. Fr\u00e5n Petalaks fortg\u00e5r strandv\u00e4gen l\u00e4ngs kusten till Moikip\u00e4\u00e4 by och vidare till Markusfolk (22 \u00bd km) i Korsn\u00e4s kapell. Enligt traditionen hade de svenska korsfararna h\u00e4r landstigit for att bygga sin borg och redan upprest korset, d\u00e5 en fruktansv\u00e4rd storm uppstod och drev flottan till Korshamn utanf\u00f6r Mustasaari; enligt en annan hade korsfararna utkastat ett kors i havet med det f\u00f6rord, att en kyrka skulle byggas, d\u00e4r korset drev i land, och i anledning av detta uppf\u00f6rdes Korsn\u00e4s kyrka. \u00c4nnu p\u00e5 1600-alet f\u00f6rvarades i kyrkan s\u00e5som rester fr\u00e5n katolska tiden n\u00e5gra mess b\u00f6cker och tv\u00e5 vid processioner burna kors med fanor. Vida k\u00e4nd, f\u00f6retr\u00e4desvis bland sj\u00f6farande, s\u00e5som offerkyrka, infl\u00f6t i forna tider s\u00e5 rika bidrag till Korsn\u00e4s kyrkokassa, att den f\u00f6rra 1663 byggda kyrkan hade uppf\u00f6rts med kassans egna medel. N\u00e5gra l\u00e4mningar av denna kyrkas prydnader f\u00f6rvaras i klockstapelns nedre avdelning.<\/p>\n

Fr\u00e5n Korsn\u00e4s g\u00e5r v\u00e4gen vidare genom strandbyarna Harrstr\u00f6m och T\u00f6jby, vars namn traditionen h\u00e4rleder av t\u00f6va, emedan pr\u00e4sterna fordom st\u00e4mde m\u00f6te d\u00e4rst\u00e4des och inv\u00e4ntade varandra, till Br\u00e5dd (24 km) och vidare genom Rangsby, N\u00e4mpn\u00e4s m.fl. till Ivars i N\u00e4sby (23 \u00bd km), d\u00e4r n\u00e4ra Nerpes kyrka strandv\u00e4gen och den nya f\u00f6rut beskrivna Vasav\u00e4gen f\u00f6renas. P\u00e5 det sista h\u00e5llet passeras mellan N\u00e4mpn\u00e4s och Kalaks byar den fr\u00e5n bonderesningen 1808 bekanta L\u00e5ngbron, p\u00e5 vars v\u00e4stra sida l\u00e4mningar av b\u00f6ndemas jordvallar \u00e4nnu kvarst\u00e5r, likasom n\u00e4ra Nerpes kyrka vid gamla Finnby storbro, vilken 1842 ersattes av en prydlig, med en kostnad av 24,000 riksdaler v\u00e4lvd bro av tuktad granit.<\/p>\n

Nerpes kyrka<\/em>, den sydligaste av \u00d6sterbottens sju av gr\u00e5sten byggda medeltidskyrkor, \u00e4r uppf\u00f6rd 1435, men efter 1653 tillbyggd i vardera \u00e4ndan och f\u00f6rvandlad till korskyrka med ny sakristia, har 25 f\u00f6nster med sm\u00e5 i bly infattade rutor, en altartavla av Pehr H\u00f6rberg, f\u00f6rest\u00e4llande Golgatha under korsf\u00e4stelsen med rik gruppering, en 1747 av orgelbyggaren Olof Hedlund i Stockholm ink\u00f6pt orgel, en av \u201etyske snickaren K\u00fcntzel” \u00e5r 1734 f\u00f6rf\u00e4rdigad med dels snidade, dels m\u00e5lade figurer prydd predikstol, sex i kyrkogolvet inf\u00e4llda gravstenar fr\u00e5n 1600-talet med \u00e4nnu l\u00e4sliga inskriptioner, portr\u00e4tter av prostarna Carlborg (1731\u201466) och Laihiander (1769\u201494) m. m. N\u00e5got s\u00f6der om kyrkan visas ett erratiskt klippblock, vilket enligt s\u00e4gen slungats av en j\u00e4tte mot den nybyggda kyrkan, och i en stenh\u00e4ll strax nedanom prostg\u00e5rden har n\u00e4mnde Carlborg 1743 l\u00e5tit inhugga en latinsk inskription om de tv\u00e5 f\u00f6reg\u00e5ende ryska krigen och om kyrkans utvidgande.<\/p>\n

Nerpesbonden igenk\u00e4nns i grannsocknarna p\u00e5 sin bl\u00e5a eller bl\u00e5gr\u00e5a vadmalsdr\u00e4kt och sin egendomliga svenska dialekt; kvinnorna har ett \u00e5tsittande kort livstycke av kl\u00e4de utan \u00e4rmar, vilka ers\u00e4tts av de vita lintygs\u00e4rmarna, en bj\u00e4rtrandad kjol och p\u00e5 hj\u00e4ssan en styv bindm\u00f6ssa, s.k. luva, med utst\u00e5ende bandros. Sedan gammalt \u00e4r Nerpesbon k\u00e4nd f\u00f6r sin sj\u00f6fart p\u00e5 egen skuta, med vilken han exporterar spannm\u00e5l samt skogsprodukter, ihopsamlade dels i egen socken, dels p\u00e5 resor i kringliggande landsorter, till sydfinska st\u00e4der, Sverige, Petersburg och stundom Riga, L\u00fcbeck, K\u00f6penhamn. Den sedan medlet av 1600-talet i \u00d6sterbotten h\u00e4vdade salpetertillverkningen har \u00e4nda till senaste tid varit en ganska allm\u00e4n n\u00e4ringsgren i Nerpes; det mesta av denna vara har f\u00f6rs\u00e5lts till \u00d6stermyra krutbruk. Nerpes-gungstolarna \u00e4r i landet v\u00e4l k\u00e4nda och h\u00e4r f\u00f6rf\u00e4rdigade fj\u00e4dersch\u00e4sar s\u00e4ljas i m\u00e4ngd till grannsocknarna. S\u00e5som timmerm\u00e4n har Nerpesborna god f\u00f6rtj\u00e4nst vid skeppsvarven i landets sydliga kustst\u00e4der. Kvinnosl\u00f6jdens utveckling d\u00e4remot h\u00e4mmas h\u00e4r, s\u00e5som i \u00d6sterbottens \u00f6vriga svenska kustsocknar, d\u00e4rigenom att hemmansbruket med alla dess utarbeten \u00e4r i v\u00e4sentlig m\u00e5n, stundom helt och h\u00e5llet, \u00f6verl\u00e5tet \u00e5t kvinnan. Vid Nerpes kyrka f\u00f6rgrenar sig v\u00e4gar fr\u00e5n den s\u00f6derut till Kristinestad och Bj\u00f6rneborg fortl\u00f6pande strandv\u00e4gen: \u00e5t \u00f6ster till \u00d6stermark (Teuva) och \u00e5t sydv\u00e4st f\u00f6rbi Benvik g\u00e5rd till Kask\u00f6 stad (13 \u00bdkm), som h\u00f6r till Nerpes socken.<\/p>\n

Kask\u00f6, <\/strong>en liten stad med 757 inv\u00e5nare (\u00e5r 1886), anlades 1785 p\u00e5 en \u00f6, som med en stenbro av 112 m l\u00e4ngd \u00e4r f\u00f6renad med fasta landet, och f\u00f6rseddes med stapelstads r\u00e4ttigheter 1792. Har en utm\u00e4rkt hamn och var en g\u00e5ng \u00e4mnad att bli en huvudort f\u00f6r \u00d6sterbottens handel och sj\u00f6fart. Ett ypperligt str\u00f6mmingsfiske utg\u00f6r emellertid nu stadens f\u00f6rn\u00e4msta n\u00e4ringsf\u00e5ng och dess st\u00f6rsta publika byggnad, ett tv\u00e5v\u00e5nings tr\u00e4hus, innefattar lokaler f\u00f6r kyrka, r\u00e5dstuga, skola m. m. F\u00f6r bad- och sommarg\u00e4ster \u00e4r Kask\u00f6 en synnerligen angen\u00e4m och billig ort; p\u00e5 stadens v\u00e4rdshus Kr\u00e5kan, d\u00e4r \u00e4ven inackordering p\u00e5 m\u00e5nad kan erh\u00e5llas, \u00e4r serveringen god och billig. \u2014 I en rullsten, ett par km fr\u00e5n staden, har direkt\u00f6ren f\u00f6r l\u00e4nesch\u00e4feriet i \u00d6sterbotten J. D. Cneiff, som var bosatt p\u00e5 Kask\u00f6, 1784 inhuggit sina personalier p\u00e5 latin.<\/p>\n

P\u00e5 Eskils\u00f6 mitt emot staden finns grundmurar efter en forntida kyrka, vid vilka \u00e4ven f\u00f6rmultnade m\u00e4nniskoben vid gr\u00e4vning antr\u00e4ffats. \u2014 Benvik egendom utanf\u00f6r staden, p\u00e5 \u00e4ndra sidan bron, var i slutet av f\u00f6rra \u00e5rhundradet en av \u00d6sterbottens st\u00e5tligaste herrg\u00e5rdar, och har Kask\u00f6 stad att tacka dess upplyste och dristige \u00e4gare, handlanden J. Bladh, och framf\u00f6r allt dennes son, superkarg\u00f6ren P. J. Bladh, f\u00f6r sin uppkomst; den senare till och med s\u00f6kte genom konst f\u00f6rmildra den stela naturen i nejden av Kask\u00f6, men misst\u00e4nkt f\u00f6r delaktighet i bonderesningen 1808, blev hans dyrbara egendom utplundrad och han sj\u00e4lv f\u00e4ngslad f\u00f6rd till \u00c5bo. Det 1817 h\u00e4r anlagda linnesl\u00f6jdsinstitutet f\u00f6rlades senare till \u00c5bo, och \u00e4ven en 1856 av handlanden C. J. Gr\u00f6nberg p\u00e5 Benvik anlagd kakel-, porslins- och fajansfabrik har avstannat. Kask\u00f6 anl\u00f6ps regelbundet endast av de mindre kustb\u00e5tarna: p\u00e5 linjen \u00c5bo \u2014 Torne\u00e5 av Necken och T\u00e4rnan samt p\u00e5 linjen Bj\u00f6rneborg \u2014 Gamla Karleby av Norden; p\u00e5 linjen S:t Petersburg \u2014Ule\u00e5borg anl\u00f6pes Kask\u00f6 av \u00e5ngb\u00e5ten Vasa, dock endast p\u00e5 f\u00e4rden norrut. Om icke \u00e5ngb\u00e5tsl\u00e4genhet med de n\u00e4mnda kustb\u00e5tarna erbjuder sig till Kristinestad, kan man f\u00e4rdas dit med legd rodd- eller segelb\u00e5t, f\u00f6r att undvika den l\u00e5nga omv\u00e4gen genom Nerpes. Sistn\u00e4mnda v\u00e4g, som fr\u00e5n Nerpes kyrka utg\u00f6r forts\u00e4ttningen av den gamla strandv\u00e4gen, genoml\u00f6per den \u00e5r 1808 h\u00e4rjade bygden till Elpe (12 km) i Pielaks (Pyh\u00e4lahti) by. H\u00e4rifr\u00e5n kan resan forts\u00e4ttas antingen vidare l\u00e4ngs strandv\u00e4gen, som fortg\u00e5r genom skogsmarker och \u00f6ver bron vid Tjock by, d\u00e4r major Gyllenb\u00f6gels frik\u00e5r segrade i en het dust med ryssarna den 11 augusti 1808, till H\u00e5xell (18 km) vid Lappfj\u00e4rds kyrka, eller till Kristinestad (15 \u00bdkm), dit v\u00e4gen p\u00e5 det n\u00e4rmaste skogsh\u00e5llet f\u00f6rgrenar sig fr\u00e5n den n\u00e4mnda strandv\u00e4gen. N\u00e4ra 4:de verststolpen (verst \u00e4r en rysk l\u00e4ngdenhet, motsvarande 1066 meter) fr\u00e5n staden ses s\u00f6der om v\u00e4gen ett steng\u00e4rde, vid vilken omkring 50 steg fr\u00e5n v\u00e4gen en troligen vid g\u00e4rdets anl\u00e4ggande till ena h\u00e4lften f\u00f6rst\u00f6rd, f\u00f6rhistorisk stens\u00e4ttning av egendomlig form, som f\u00f6rtj\u00e4nar en avstigning.<\/p>\n

Kristinestad.<\/strong><\/h4>\n

Hotell: Hotell Fontell vid torget med god servering och f\u00f6renat med en konservfabrik f\u00f6r fisk (skinn- och benfri str\u00f6mming, \u00e4ven lax) och andra matvaror. \u2014 Badhus i norra delen av staden f\u00f6r karbad, \u00e5ngsk\u00e5p och dusch. \u2014 Regelbunden \u00e5ngb\u00e5tstrafik har Kristinestad p\u00e5 linjen \u00c5bo \u2014 Torne\u00e5 med kustb\u00e5tarna Necken och T\u00e4rnan, p\u00e5 linjen Bj\u00f6rneborg\u2014 Gamla Karleby med Norden samt p\u00e5 linjen Stockholm\u2014 R\u00e4fs\u00f6 \u2014 Kristinestad\u2014 Vasa \u2014 Stockholm med \u00e5ngb\u00e5ten Carl von Linn\u00e9, men anl\u00f6ps p\u00e5 linjen S:t Petersburg \u2014 Ule\u00e5borg blott vid f\u00e4rden norrut av \u00e5ngb\u00e5ten Vega, Jakobstad och Vasa. \u00c4ven torde \u00e5ngb\u00e5ten Concordia komma att anl\u00f6pa staden.<\/p>\n

Kristinestad (med 2,600 inv\u00e5nare), anlagd av Pehr Brahe 1649 och ben\u00e4mnd efter hans gem\u00e5l Kristina Stenbock, erh\u00f6ll sina privilegier 1652, stapelfrihet p\u00e5 Kask\u00f6 hamn 1765 och egen stapelfrihet 1789. Staden driver en livlig handel med lantmannavaror, skogsprodukter och fisk, har en rymlig och djup yttre samt \u00e4ven en bekv\u00e4m inre hamn, vilken dock numera genom muddring m\u00e5ste reng\u00f6ras fr\u00e5n den gyttja, som genom Tj\u00f6ck \u00e5 nedf\u00f6res i den samma. En l\u00e5ng, st\u00e5tlig, i medlet av detta sekel bygd stenbro str\u00e4cker sig \u00f6ver inre hamnen, f\u00f6renande den p\u00e5 en udde bel\u00e4gna staden med fasta landet. \u00c5ngb\u00e5tsbryggan \u00e4r bel\u00e4gen p\u00e5 fastlandssidan n\u00e4ra denna bro. Stadens kyrka, uppf\u00f6rd av tr\u00e4 1700, blev 1714 spolierad av ryssarna och tj\u00e4nade dem till stall. Bland dess inventarier kunna n\u00e4mnas en vacker altartavla i tre avdelningar, himmelsf\u00e4rden, korsf\u00e4stelsen och nattvarden, av vilka den mellersta b\u00e4r P. H\u00f6rbergs namn, en orgel, bygd 1787, och kyrksilver av drivet arbete fr\u00e5n 1730-talet.<\/p>\n

Icke l\u00e5ngt fr\u00e5n \u00e5ngb\u00e5tsbryggan finns ett trevligt utv\u00e4rdshus, kallat Kvarnbacken, med vacker utsikt och god servering. H\u00f6gholmen vid inloppet till inre hamnen \u00e4r en vacker holme med villor, kallvattenbad och sommarv\u00e4rdshus, d\u00e4r en afton kan tillbringas angen\u00e4mt i havsluft och barrdoft. Kring Stortr\u00e4sket, en vackert bel\u00e4gen insj\u00f6, 5 km norr om staden, uppstod i f\u00f6ljd av 1854 \u00e5rs krig talrika villor, av vilka n\u00e5gra utm\u00e4rka sig genom storslagen anl\u00e4ggning; under senaste \u00e5rtionde d\u00e4remot har sommarutflyttningen fr\u00e5n staden dragit sig till havskusten, d\u00e4r villa vid villa rest sig kring inloppet till hamnen. F\u00f6r lustf\u00e4rder st\u00e5r tv\u00e5 \u00e5ngslupar att lega f\u00f6r billigt pris. \u2014 Bj\u00f6rn\u00f6n, vid havsbandet, vore med dess h\u00f6ga, branta str\u00e4nder och barrskog en l\u00e4mplig plats f\u00f6r ett sanatorium.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Turistf\u00f6reningen i Finland gav \u00e5r 1888 ut en tidskrift som hette \u201dReseruter i Finland\u201d och i den finns denna resebeskrivning. Texten har moderniserats f\u00f6r att b\u00e4ttre passa dagens l\u00e4sare, ortsnamnen d\u00e4remot \u00e4r skrivna som i originaltexten. Den resande har att Forts\u00e4tt l\u00e4sa F\u00f6r en resande mellan Vasa och Kristinestad.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":19,"menu_order":220,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-8439","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8439","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=8439"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8439\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8440,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8439\/revisions\/8440"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=8439"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}