Ule\u00e5borgs Tidning 2.2.1880:<\/span><\/p>\n D\u00f6d av kaffe.<\/strong><\/p>\n I Lappfj\u00e4rd tilldrog sig i medlet av m\u00e5naden att en kvinna l\u00e4mnade sitt nysskokade kaffe utan tillsyn, medan hon gick ut ur stugan. Under tiden skulle hennes tre\u00e5riga son smaka p\u00e5 kaffet och han sv\u00e4ljde av den kokheta drycken, med p\u00e5f\u00f6ljd att han efter par dagar avled av sina i svalget erh\u00e5llna br\u00e4nns\u00e5r.<\/p>\n Folkw\u00e4nnen 11.2.1880:<\/span><\/p>\n \u00c5talade kyrkosovare.<\/strong><\/p>\n En bonde och en dr\u00e4ng har vid Lappfj\u00e4rds h\u00e4radsr\u00e4tt av l\u00e4nsmannen \u00e5talats f\u00f6r att de under gudstj\u00e4nsten midsommardag dryckesr\u00f6rde infunnit sig i Lappfj\u00e4rds kyrka och d\u00e4r \u00e5stadkommit f\u00f6rargelse. Men det har inte lagligen kunnat utredas, att de tilltalade kommit \u00f6verlastade i kyrkan, och d\u00e5 de visserligen igenom att d\u00e4r djupt insomna st\u00f6rt gudstj\u00e4nsten, men inte blivit s\u00e5som kyrkolagen stadgar d\u00e4rf\u00f6r varnade, har h\u00e4radsr\u00e4tten frik\u00e4nt dem fr\u00e5n \u00e5talet och hovr\u00e4tten, dit l\u00e4nsmannen besv\u00e4rat sig har inte funnit sk\u00e4l att \u00e4ndra detta utslag i saken.<\/p>\n Helsingfors 22.1.1881:<\/span><\/p>\n Ett medel att undg\u00e5 v\u00e4rnplikten, v\u00e4l det el\u00e4ndigaste som kunnat v\u00e4ljas, har, enl. tidningen Ahti, tillgripits av en yngling Karl Karlsson Eriks fr\u00e5n Tj\u00f6ckby i Lappfj\u00e4rd. Nysslidne h\u00f6st stal han n\u00e4mligen fr\u00e5n granng\u00e5rdens egendom av flera slag och st\u00e4llde d\u00e4rvid med flit till s\u00e5 att han blev gripen p\u00e5 bar g\u00e4rning. Sin avsikt att h\u00e4rigenom bli d\u00f6md till s\u00e5dant vanhedrande straff, som inte till\u00e5ter upptagande bland de v\u00e4rnpliktiga, vann han \u00e4ven ganska riktigt, ty vid tinget d\u00f6mdes han till 17 par sp\u00f6. Trots att straffet hade kunnat f\u00f6rvandlas till f\u00e4ngelse vid vatten och br\u00f6d, gick han inte in d\u00e4rp\u00e5, utan slet hellre sitt sp\u00f6straff och yppade f\u00f6rst d\u00e4refter, vad hans avsikt varit med brottets beg\u00e5ende.<\/p>\n Wasa Fram\u00e5t 30.4.1881:<\/span><\/p>\n Stor skytt.<\/strong><\/p>\n Erik Josef Fors ifr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, har avlivat sju stora vargar, 250 r\u00e4var samt or\u00e4kneliga rovf\u00e5glar. Och det \u00e4r vackert s\u00e5; mannen har infunnit sig h\u00e4r, f\u00f6r att h\u00f6ra sig f\u00f6re, huruvida n\u00e5gon slags bel\u00f6ning vore att f\u00f6rv\u00e4nta.<\/p>\n Folkw\u00e4nnen 16.2.1881:<\/span><\/p>\n Entledigande fr\u00e5n tj\u00e4nsten p\u00e5 n\u00e5gra m\u00e5nader har \u00e5d\u00f6mts orgelnisten i Lappfj\u00e4rd, d\u00e4rf\u00f6r att han julmorgonen varit alltf\u00f6r ”glad” i kyrkan och spelat polskor i st\u00e4llet f\u00f6r psalmer.<\/p>\n Folkw\u00e4nnen 7.9.1881:<\/span><\/p>\n R\u00f6vare i B\u00f6tom bergen.<\/strong><\/p>\n Sedan l\u00e5nga tider har skogarna i B\u00f6tom socken eller Karijoki, s\u00e5som den av sin helt och h\u00e5llet finska befolkning ben\u00e4mnnes, varit illa beryktade s\u00e5som tillh\u00e5ll f\u00f6r r\u00f6vare, och man har p\u00e5st\u00e5tt. att dessa skulle finna skydd till och med hos ortens bofastas innev\u00e5nare. Resande beger sig inte g\u00e4rna ensamma \u00f6ver dessa skogar, som utbreder sig ganska vidstr\u00e4ckt p\u00e5 sluttningarna av en fr\u00e5n Kauhajoki mot kusten nedl\u00f6pande t\u00e4mmeligen h\u00f6g berg\u00e5s. B\u00f6tom \u00e5 flyter i en h\u00f6gdal uppe p\u00e5 denna \u00e5s och vid str\u00e4nderna av den lilla \u00e5n \u00e4r de byar och enstaka hemman bel\u00e4gna, som bildar Karijoki socken.<\/p>\n Avst\u00e5ndet till n\u00e4rmaste bygder \u00e4r omkring en mil \u00e5t vardera sidan i \u00f6ster och v\u00e4ster, och d\u00e5 bergen \u00e4r ganska l\u00e5ngsluttande, dock h\u00e4r och d\u00e4r med t\u00e4mligen branta avsatser, \u00e4r f\u00e4rden d\u00e4r\u00f6ver f\u00f6renad med sv\u00e5righeter, som kommer banditerna r\u00e4tt v\u00e4l till pass vid deras \u00f6verfall p\u00e5 resande. Trakten har d\u00e4rf\u00f6r som sagt, l\u00e4nge varit k\u00e4nd s\u00e5som ett tillh\u00e5ll f\u00f6r r\u00f6vare. Enligt en till l\u00e4nsstyrelsen ing\u00e5ngen rapport fr\u00e5n ortens l\u00e4nsman, hade tre s\u00e5dana nyligen blivit gripna, men stora sv\u00e5righeter hade d\u00e4rvid m\u00f6tt, ”h\u00e4lst i Karijoki socken \u00e4fwen bland den besuttna allmogen l\u00e4rer finnas h\u00f6gst f\u00e5 personer, af hwilka kronobetj\u00e4ningen dock i s\u00e5dana fall som detta p\u00e5r\u00e4kna bist\u00e5nd”.<\/p>\n D\u00e4rf\u00f6rinnan skall efter till oss ing\u00e5ngna enskilda underr\u00e4ttelser, fyra andra blivit gripna varom dock inte i tidningarna omtalats, men \u00e4nnu i m\u00e5ndags skulle enligt uppgift till en resande p\u00e5 B\u00f6tom g\u00e4stgiveri \u00e5tskilliga finnas kvar i skogarna. Inalles skulle bandet ha best\u00e5tt av minst tio personer.<\/p>\n Vi omn\u00e4mner detta p\u00e5 det, att resande m\u00e5 iaktta n\u00f6dig f\u00f6rsiktighet. Kronobetj\u00e4ningen skall s\u00e4kerligen inte underl\u00e5ta att ta reda p\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llandet och underr\u00e4tta allm\u00e4nhetens om, huruvida det lyckats att \u00e5terst\u00e4lla den allm\u00e4nna s\u00e4kerheten p\u00e5 de \u00f6ver B\u00f6tombergen och kringliggande skogar ledande v\u00e4garna. F\u00f6r tillf\u00e5ngatagandet av de h\u00e4rtill gripna banditerna skall man ha m\u00e5st anlita flere personer fr\u00e5n Sideby, Lappfj\u00e4rd och Stor\u00e5, men den i l\u00e4nsmansrapporten med s\u00e5 mycket ber\u00f6m omn\u00e4mnda Talvitie l\u00e4r inte heller vara den enda B\u00f6tombo, som bidragit till r\u00f6varbandets f\u00f6rf\u00f6ljande och dess medlemmars f\u00e4ngslande. D\u00e5 de senast tillf\u00e5ngatagna, tre m\u00e4n och en kvinna, i m\u00e5ndags forslades nedf\u00f6r B\u00f6tom bergen, bakbundna p\u00e5 tre k\u00e4rror, eskorterades de av m\u00e5nga med laddade gev\u00e4r bev\u00e4pnade m\u00e4n, som \u00e5kte dels f\u00f6re, dels efter f\u00e5ngarna, s\u00e5 att hela t\u00e5get bildade en ganska l\u00e5ng rad. ”Vi f\u00f6ra brudfolk wi\u201d, ropade en av f\u00e5ngf\u00f6rarna till en f\u00f6rbifarande resande, och \u00e4ven i B\u00f6tom visade man en stor tillfredsst\u00e4llelse \u00f6ver att ha blivit av med tjuvs\u00e4llskapet.<\/p>\n Folkw\u00e4nnen 25.1.1882:<\/span><\/p>\n Sorgliga tider.<\/strong><\/p>\n Fr\u00e5n Lappfj\u00e4rds socken meddelas, att allmogens ekonomiska st\u00e4llning d\u00e4r p\u00e5 orten \u00e4r i h\u00f6g grad bekymmersam. Utm\u00e4tnings auktioner h\u00f6r n\u00e4stan till ordningen f\u00f6r dagen och s\u00e5v\u00e4l fastigheter som l\u00f6segendom g\u00e5r under klubban f\u00f6r betalande av helt obetydliga skulder till str\u00e4nga fordrings\u00e4gare. P\u00e5 auktionerna betalas s\u00e5lunda f\u00f6r s\u00e5ld egendom ett pris, som med allt sk\u00e4l kan kallas ett r\u00f6varprisTill exempel s\u00e5ldes nyligen en ganska duglig arbetsh\u00e4st genom utm\u00e4tning f\u00f6r 25 (s\u00e4ger: tjugofem) mark! D\u00e4r fanns vid tillf\u00e4llet ingen spekulant, som kunde bjuda mer, ty bristen p\u00e5 pengar \u00e4r stor och allm\u00e4nnelig, och bristen p\u00e5 kreatursfoder, om m\u00f6jligt, \u00e4nnu st\u00f6rre.<\/p>\n Kunde man inte i r\u00e4ttvisans och det m\u00e4nskligas namn fordra, att utm\u00e4tnings auktioner skulle kung\u00f6ras \u00e4ven p\u00e5 andra orter \u00e4n den kommun eller socken, inom vilken en av olyckan h\u00e5rt pr\u00f6vad g\u00e4lden\u00e4r skall se sig ber\u00f6vad det lilla han \u00e4ger till f\u00f6rn\u00f6jande av en obarmh\u00e4rtig fordrings\u00e4gares krav? \u2014 Orsaken till det nu r\u00e5dande stora obest\u00e5ndet hos allmogen i Lappfj\u00e4rd \u00e4r visserligen n\u00e4rmast att s\u00f6ka i sistlidet \u00e5rs felslagna sk\u00f6rd. Men nog har det ocks\u00e5 djupare orsaker, och till dem r\u00e4knar man det sedan l\u00e5nga tider p\u00e5g\u00e5ende, kostsamma storskiftet, som aldrig vill ta n\u00e5gon \u00e4nda och som gjort l\u00e4genhetsinnehavarna likgiltiga f\u00f6r odlingen av sina jordlotter. De vet ju aldrig om jordlotterna genom storskiftet kanske skall bli \u00f6verf\u00f6rda till helt fr\u00e4mmande personer. Sedan har det funnits ett of\u00f6rnuftigt bedrivet skeppsbyggeri och rederir\u00f6relse, samt slutligen ett \u00f6verhandtagande fylleri. Tack vare den fria \u00f6lf\u00f6rs\u00e4ljningen, den stora och breda br\u00e4nnvinsfloden och de otaliga sm\u00e5 br\u00e4nnvins b\u00e4ckar, genom vilka denna flod kan f\u00f6rgrena sig genom bygderna, eftersom varan inte kan s\u00e4ljas fr\u00e5n fabrikerna i mindre partier \u00e4n hela 5 kannor.<\/p>\n Wasa Tidning 30.5.1882:<\/span><\/p>\n Fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd skrives till oss:<\/strong><\/p>\n V\u00e4xtligheten p\u00e5 orten har under den varma v\u00e4derlek vi nu haft i tv\u00e5 veckors tid f\u00e5tt god fart, r\u00e5gbr\u00e5ddarna ser ganska lovande ut p\u00e5 de \u00e5krar som i h\u00f6stas bes\u00e5ddes med gammalt uts\u00e4de och \u00e4ven p\u00e5 \u00e4ngarna ser man redan en ganska frodig gr\u00f6nska. \u00c5kerf\u00e4lt finns dock, som \u00e4r allt annat \u00e4n tillfredsst\u00e4llande, n\u00e4mligen alla de som sistlidne h\u00f6st bes\u00e5ddes med avkastningen av \u00e5rets klena sk\u00f6rd, och dessa \u00e4r tyv\u00e4rr de talrikaste.<\/p>\n I l\u00f6rdags avslutade h\u00f6gre folkskolan i Lappfj\u00e4rd sitt l\u00e4s\u00e5r med examen som visade att arbetet utf\u00f6rts v\u00e4l och med god framg\u00e5ng. Sorgligt \u00e4r emellertid att elevernas antal minskats. D\u00e5 skolan h\u00f6sten 1879 \u00f6ppnades, inskrevs det omkring 40 elever; nu d\u00e4remot var deras antal endast 22, f\u00f6rdelade p\u00e5 3 klassavdelningar. Orsaken till denna minskning kan visst fr\u00e4mst s\u00f6kas i en ganska allm\u00e4n fattigdom, som i synnerhet de senaste \u00e5ren tryckt ortens allmoge, men ocks\u00e5 i en beklaglig likgiltighet f\u00f6r en f\u00f6rb\u00e4ttrad folkupplysning.<\/p>\n Vilken stor okunnighet man tr\u00e4ffar bland denna allmoge visar, bland mycket annat, f\u00f6ljande: Som bekant har emigrationslusten h\u00e4r \u00e4ven gripit befolkningen ganska allm\u00e4nt och d\u00e5 duglighet f\u00f6r gr\u00f6vre kroppsarbete och ih\u00e4rdighet d\u00e4ri visst inte saknas hos Lappfj\u00e4rdsbon, har m\u00e5nga bland de tidigare h\u00e4rifr\u00e5n till Amerika utvandrade m\u00e4nnen gjort sig goda f\u00f6rtj\u00e4nster och nu uppmanat sina hemmavarande hustrur och barn att flytta \u00f6ver till det avl\u00e4gsna fr\u00e4mmande landet, d\u00e4r de hoppas att kunna erbjuda dem ett sorgfriare liv \u00e4n i Finland.<\/p>\n H\u00e4romdagen kom nu en man till f\u00f6rsamlingens pastor med anh\u00e5llan att han skulle i skriftskolan inta en 13-\u00e5rig flicka. Hon skulle n\u00e4mligen resa \u00f6ver till Amerika och d\u00e4rtill var hon f\u00e4rdig genast efter konfirmationen. Pastorn ans\u00e5g henne inte mogen f\u00f6r skriftskolan, men sade, att om hon inte kunde stanna hemma tills hon uppn\u00e5tt beh\u00f6rig \u00e5lder och vunnit n\u00f6dig underbyggnad i kristendomskunskap, kunde ju hennes konfirmation f\u00f6rsigg\u00e5 i Amerika. Vid dessa ord blev mannen st\u00e5ende med \u00f6ppen mun och uppsp\u00e4rrade \u00f6gon och fr\u00e5gade hur s\u00e5dant kunde ske i ett hedniskt land s\u00e5som Amerika, d\u00e4r det v\u00e4l inte finns andra kristna \u00e4n de n\u00e5gra fattiga arbetare som dit utflyttat fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd och andra socknar i Finland!<\/p>\n Vid slutet av sistlidet \u00e5r befann sig, enligt de uppgifter h\u00e4r kunnat erh\u00e5llas 257 Lappfj\u00e4rdsbor i Amerika, bland dem 213 m\u00e4n och 43 kvinnor. Huru m\u00e5nga i \u00e5r emigrerat kan inte \u00e4nnu med s\u00e4kerhet uppges, men nog \u00e4r de ganska m\u00e5nga. Orsakerna till utvandringen h\u00e4rifr\u00e5n skall jag kanske en annan g\u00e5ng kunna l\u00e4mna n\u00e5gra upplysningar om.<\/p>\n Wasa Tidning 23.6.1882:<\/span><\/p>\n Frost.<\/strong> En tillf\u00e4llig korrespondent stadd p\u00e5 resa s\u00f6derut, skriver till oss den 21 dennes: Natten mellan s\u00f6ndagen och m\u00e5ndagen i denna vecka fr\u00f6s potatisstj\u00e4lkarna p\u00e5 flera st\u00e4llen inom N\u00e4rpes socken, s\u00e5 att de nu \u00e4r alldeles svarta. \u00c4ven i Lappfj\u00e4rd har frosten samma natt skadat pot\u00e4terna, kanske dock mindre.<\/p>\n Wasa Tidning 25.7.1882:<\/span><\/p>\n Lappfj\u00e4rd den 21 juli. Befolkningen i de till detta pastorat h\u00f6rande f\u00f6rsamlingarna utg\u00f6r enligt 1880 \u00e5rs decennii tabeller:<\/p>\n -i Kristinestads f\u00f6rsamling: 2,431 svenska och 289 finska<\/p>\n -Kristinestads landsf\u00f6rsamling, allts\u00e5 Tj\u00f6ck: 1,392 svenska och 64 finska<\/p>\n -Lappfj\u00e4rds moderkyrkof\u00f6rsamling: 5,047 svenska och 468 finska.<\/p>\n Summa 8,870 svenska och 821 finska, s\u00e5ledes tillsammans 9,691 personer. Tio \u00e5r f\u00f6rut eller \u00e5r 1870 uppgick hela den sammanlagda folkm\u00e4ngden i dessa tre kommuner till 8,599 personer, s\u00e5ledes en tillv\u00e4xt under det senaste decenniet av 1,092 personer. Stadens folkm\u00e4ngd har \u00f6kats endast med 190, landsf\u00f6rsamlingen d\u00e4rst\u00e4des med 176 och moderkyrkof\u00f6rsamlingen med 726.<\/p>\n Smittkoppsepidemien har \u00e4nnu inte helt och h\u00e5llet upph\u00f6rt h\u00e4r. Sedan ny\u00e5ret har i f\u00f6rsamlingarna avlidit 126 barn. \u00c4ven n\u00e5gra \u00e4ldre personer har varit angripna, av vilka likv\u00e4l ingen d\u00f6tt.<\/p>\n R\u00e5gsk\u00f6rden i h\u00f6st ger h\u00e4r p\u00e5 orten inte n\u00e5gra s\u00e4rdeles stora f\u00f6rhoppningar om sig. En stor del r\u00e5g\u00e5krar \u2014 kanske st\u00f6rre delen \u2014 b\u00e4r n\u00e4ra p\u00e5 lika mycket t\u00e5tel som halm, vartill orsaken anses vara, att s\u00e5dden i h\u00f6stas skedde vid synnerligen regnig v\u00e4derlek. Axen \u00e4r i allm\u00e4nhet sm\u00e5. Om tv\u00e5 veckor h\u00e4refter anser man sig kunna f\u00e5 b\u00f6rja sk\u00e4ra, n\u00e4mligen om v\u00e4rmen fortfar.<\/p>\n Tidningen ”Helsingfors” 12.10.1882:<\/span><\/p>\n I Lappfj\u00e4rd h\u00f6rde jag en liten historia – jag menar inte en dikt, utan en verklig, sann historia, som s\u00e4kert skall intressera Eder.<\/p>\n – Ni har ju h\u00f6rt talas om \u00c4bb-mor, gumman med de smidiga fingrarna, som gnuggar och g\u00f6r helbr\u00e4gda m\u00e5nga, m\u00e5nga, men just inte f\u00f6rst\u00e5r att ta betalt. Fattig har hon varit och fattig \u00e4r hon \u00e4nnu med sina 75 \u00e5r, men hon har, nu \u00e4nd\u00e5 sin stuga och sitt lilla bohag. I v\u00e5ras gick hon i borgen f\u00f6r sin m\u00e5g och dotter, som reste till Amerika, och f\u00f6r ett par veckor sedan var betalningsterminen inne, men inga penningar hade kommit fr\u00e5n m\u00e5gen. Gumman s\u00e5g ingen annan utv\u00e4g \u00e4n att hon skulle vara tvungen att s\u00e4lja sin stuga och allt annat som hon hade, ty var skulle hon annars f\u00e5 ihop 300 mk, s\u00e5 stor var summan. D\u00e5 kom en dag till henne en karl fr\u00e5n Siikais \u2014 ja, jag kan inte alldeles s\u00e4kert s\u00e4ga om han var fr\u00e5n Siikais, men finne var han. N\u00e5, det var nu en ung karl, vars ena arm hade varit krokig, s\u00e5 att han varit alldeles oduglig till arbete. \u00c4bb-mor hade i v\u00e5ras gnuggat armen rak, och karlen bes\u00f6kte henne nu f\u00f6r att be henne \u00e4nnu en g\u00e5ng gnida den. Medan gumman gnuggade, ber\u00e4ttade hon sin n\u00f6d, s\u00e5som hon v\u00e4l har ber\u00e4ttat den f\u00f6r m\u00e5nga andra.<\/p>\n Karlen funderade och s\u00e5 sade han: Ja, men inte kan jag se er, som \u00e4r s\u00e5 gammal, bli utan tak \u00f6ver huvudet, jag tror jag betalar skulden, och s\u00e5 for han sin v\u00e4g. Gumman f\u00e4ste sig inte vid vad han sade men n\u00e5gra dagar efter\u00e5t kom han igen, gav gumman 300 mk och sade : Jag var en krympling och ni gjorde mig till m\u00e4nniska igen. Nu kan jag arbeta och det \u00e4r endast r\u00e4tt att jag betalar er skuld.<\/p>\n Ja, se det var en pojke i banko det! var det inte? \u2014 Jag tr\u00e4ffade \u00c4bb-mor i staden samma dag, d\u00e5 gumman var inne och betalade skulden. Hon ber\u00e4ttade d\u00e5 det, som jag nu meddelat er. Hon sade att hon av gl\u00e4dje inte kunde sova om n\u00e4tterna.<\/p>\n Jag sade, d\u00e5 jag kom hem: \u201dVacker \u00e4r \u00c4bb-mor alltid, men Ni skulle ha sett henne i dag, hon riktigt str\u00e5lade!”<\/p>\n Vasa fick j\u00e4rnv\u00e4g \u00e5r 1883 och kunde direkt dra nytta av den, d\u00e5 transport med h\u00e4st f\u00f6rsv\u00e5rades p\u00e5 grund av det milda vinterv\u00e4dret. S\u00e5 h\u00e4r skrev Folkw\u00e4nnen 10.3.1883:<\/span><\/p>\n Vinterf\u00f6ret i Wasatrakten har under en flera dygn fortfarande blida med 3 till 4 graders v\u00e4rme i luften starkt medtagits och de stora transporter av tj\u00e4ra och plankor, som vid denna tid f\u00f6rv\u00e4ntats ned fr\u00e5n upplandet med h\u00e4stforor, dels till Kristinestad, dels till Wasa, skall nu sannolikt allt skickas\u00a0till Wasa\u00a0per j\u00e4rnv\u00e4g. Redan under de f\u00f6reg\u00e5ende veckorna, d\u00e5 sl\u00e4df\u00f6ret var ganska gott, har betydliga partier av skogsalster fr\u00e5n orter, som f\u00f6rut haft sin avs\u00e4ttning p\u00e5 Kristinestad och Jakobstad, kommit ned till Wasa p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gen, och d\u00e5 vintern nu s\u00e5 ovanligt tidigt synes vara slut, skall tillf\u00f6rseln hit per j\u00e4rnv\u00e4g otvivelaktigt bli s\u00e4rdeles livlig. Att sj\u00f6fartens \u00f6ppnande i \u00e5r \u00e4ven skall bli ovanligt tidig tyckes, att d\u00f6ma av v\u00e4derleksf\u00f6rh\u00e5llandena, nu vara givet. Ovanligt starka sydv\u00e4stliga, v\u00e4stliga och nordv\u00e4stliga vindar har upprivit isarna l\u00e4ngs hela kusten utanf\u00f6r sk\u00e4ren och i f\u00f6rening med blidan f\u00f6rsvagat dem p\u00e5 de inre fj\u00e4rdarna. Under n\u00e4tterna mot den i och 3 dennes rasade en storm, som i v\u00e5ra orter s\u00e4llan haft sin like i h\u00e4ftighet.<\/p>\n Folkw\u00e4nnen 18.4.1883, artikel skriven av J. J. Wadstr\u00f6m:<\/span><\/p>\n M\u00e5ngen har \u00e4ven h\u00e4rifr\u00e5n utvandrat till Amerika, och s\u00e5 sker det troligen fortfarande. F\u00f6r ungef\u00e4r 15\u00a0\u00e5r sedan reste en person h\u00e4rifr\u00e5n, f.d. bonden Johan Henrik Johansson B\u00e5sk fr\u00e5n Dagsmark till Amerika. Under de f\u00f6rsta \u00e5ren av sin bortavaro skrev han till sin hemmavarande hustru. Men nu p\u00e5 en l\u00e5ng f\u00f6ljd av \u00e5r har han icke skrivit. Ej heller har man genom n\u00e5gon annan f\u00e5tt h\u00f6ra om han var levande eller d\u00f6d. Man har till f\u00f6ljd d\u00e4rav antagit att han hade d\u00f6tt uti det fr\u00e4mmande landet. Icke litet \u00f6verraskad blev hans hustru h\u00e4romdagen, d\u00e5 hon erh\u00f6ll ett brev fr\u00e5n sin \u00e4nnu levande man. Hans brev var dagtecknat den 17 februari detta \u00e5r. Vad han under denna l\u00e5nga tid sysslat med, n\u00e4mner han ganska litet. Dock s\u00e4ger han att han varit till Alaska och d\u00e4rifr\u00e5n \u00e5terv\u00e4nt sistlidne h\u00f6st till Washington (l\u00e4s: V\u00e5sjingten), d\u00e4r han d\u00e5 var sysselsatt med n\u00e5got arbete uti skogen. Tiden n\u00e4r han \u00e4mnar komma hem n\u00e4mner han helt flyktigt och menar att kanske efter 5 \u00e5r skall han komma till f\u00e4derneslandet. Och h\u00e4lsas han d\u00e5 v\u00e4lkommen av en m\u00e4ngd sl\u00e4ktingar, men fr\u00e4mst av hustru och en nu 14 \u00e5rig dotter, som ej sett sin fader, ej heller fadern henne, ty hon f\u00f6ddes kort efter hans bortresa.<\/p>\n Folkw\u00e4nnen 10.5.1883, artikel skriven av J. J. Wadstr\u00f6m:<\/span><\/p>\n Lantmannen st\u00e5r nu f\u00e4rdig att fatta tag uti jordbruksredskapen f\u00f6r att \u00e5nyo vid sommarens annalkande b\u00f6rja sitt f\u00f6rtr\u00f6stansfulla arbete. Han arbetar flitigt fr\u00e5n tidigt p\u00e5 morgonen till sent p\u00e5 aftonen i hopp om att n\u00e4sta h\u00f6st f\u00e5 g\u00f6ra en god och riklig sk\u00f6rd. Gud give att hans arbete m\u00e5tte kr\u00f6nas med framg\u00e5ng! \u2014 Sn\u00f6n f\u00f6rsvinner med st\u00f6rsta hast, utan att n\u00e5got regn har fallit. \u00c5n har f\u00f6r en vecka sedan avkastat sitt ist\u00e4cke s\u00e5 att de uti densamma befintliga s\u00e5v\u00e4l mj\u00f6l- som s\u00e5gkvarn har b\u00f6rjat att r\u00f6ra p\u00e5 sig. Under vinterns lopp har en ansenlig massa stockar sl\u00e4pats till de h\u00e4rvarande s\u00e5gkvarnarna och de kommer att s\u00e5gas dels till plankor dels till br\u00e4der.<\/p>\n I sammanhang h\u00e4rmed vill jag \u00e4ven s\u00e4ga n\u00e5got ang\u00e5ende mitt sista brev till Folkw\u00e4nnen. Emedan n\u00e5gra har tagit till misstycke \u00f6ver det jag uti f\u00f6rra brevet n\u00e4mnde en person vid namn, som en l\u00e4ngre tid varit uti Amerika, s\u00e5 vill jag upplysa d\u00e4rom att jag n\u00e4mnde f\u00f6rh\u00e5llandet, varken f\u00f6r att ber\u00f6mma eller f\u00f6r att lasta, utan jag omn\u00e4mnde saken i st\u00f6rsta korthet, emedan denna ber\u00e4ttelse likasom m\u00e5ngen annan visar hur personer, som tiotals \u00e5r varit borta dock kunna befinna sig vid liv och h\u00e4lsa, oaktat de av en eller annan anledning inte underr\u00e4ttar sina anh\u00f6riga d\u00e4rom. Med varje post anl\u00e4nder fortfarande brevhit ifr\u00e5n Amerika. Somliga av de som har rest h\u00e4rifr\u00e5n till Amerika och nu vistas d\u00e4r har skickat hem ansenliga summor. Dock kan ej nekas, att \u00e5tskilliga har skickat hem endast obetydligt eller alls intet.<\/p>\n De sista dagarna av april hade vi ett vackert v\u00e4der, med en n\u00e4stan sommarlik v\u00e4rme. I g\u00e5r var v\u00e4derleken \u00e5ter kylig och i dag \u00e4r det ostlig storm med sn\u00f6yra. Brist p\u00e5 foder \u00e5t boskapen f\u00f6rutsp\u00e5s n\u00e4stan \u00f6verallt.<\/p>\n Wasa Tidning 5.6.1883. Inskickat i 2 omg\u00e5ngar av en korrespondent:<\/span><\/p>\n Det var en tid d\u00e5 v\u00e5r stad utm\u00e4rkte sig genom en synnerlig f\u00f6retagsamhet i skeppsbyggeri och rederir\u00f6relse, och de fartyg, som den tiden uppf\u00f6rdes p\u00e5 v\u00e5rt varv, var iintee n\u00e5gra sm\u00e5 L\u00fcbecks- eller K\u00f6penhamnsfarare, utan de utgjordes av skepp, s\u00e5dana som \u0084\u201dImatra, Syskonen och Carolina”, m\u00e4tande 500 till inemot 600 l\u00e4ster och uppg\u00e5ende i f\u00f6rs\u00e4kringsv\u00e4rde vart och ett till flere hundratusen finska mark. \u00c4nnu f\u00f6r 10 \u00e5r sedan r\u00e4knade Kristinestad 9 stora segelfartyg om tillsamman 3400 l\u00e4sters dr\u00e4gtighet och i s\u00e4rskilda assuransbolag samma \u00e5r f\u00f6rs\u00e4krade till ett v\u00e4rde av 1,200,000 mark. Men d\u00e4refter avtog skeppsbyggeriet i Kristinestad, liksom i alla andra \u00f6sterbottniska st\u00e4der, och under de senaste 8 \u00e5ren har inte ett enda skepp h\u00e4r g\u00e5tt av stapeln, ja inte ens en liten skonert har h\u00e4r blivit bygd. Det var d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5 s\u00e4tt och vis ett litet evenemang f\u00f6r v\u00e5r ort, d\u00e5 under sistlidne vecka \u00e5ter ett fartyg utsk\u00f6ts fr\u00e5n varvet. Det \u00e4r visserligen endast en liten jakt, men kanske f\u00e5r man betrakta den s\u00e5som f\u00f6rebudet till en \u00e5ter uppvaknande f\u00f6retagsamhet i denna aff\u00e4rsgren. Den erh\u00f6ll namnet \u201dKarl”, tillh\u00f6rande hr Blomqwist och l\u00e4r vara avsedd f\u00f6r fraktfart mellan R\u00e4fs\u00f6 och v\u00e5r stad.<\/p>\n Jag ville i detta f\u00f6retag se ett gott f\u00f6rebud till skeppsbyggeriets \u00e5terupplivande p\u00e5 v\u00e5r ort, och kanske skall denna aff\u00e4rsgren i sj\u00e4lva verket \u00e4nnu ha en framtid \u00e4ven h\u00e4r, om det ock skulle dr\u00f6ja n\u00e5gra \u00e5r innan v\u00e5rt skeppsvarv \u00e5ter skall f\u00f6rete samma liv och r\u00f6relse som fordom, d\u00e5 Kristinestad var en av \u00d6sterbottens f\u00f6rn\u00e4msta st\u00e4der, vad skeppsrederi och handel vidkommer. Att vi i handelsr\u00f6relse inte l\u00e4ngre kan j\u00e4mf\u00f6ra oss med det s\u00e5 kraftigt uppblomstrande Nya Wasa \u00e4r visserligen sant. Ni s\u00e5g nyligen i Wasa Tidning att importen i Wasa under sistlidet \u00e4r uppg\u00e5tt till ett v\u00e4rde av n\u00e5got \u00f6ver 7,900.000 mark. H\u00e4r i Kristinestad, som fordom f\u00f6rs\u00e5g b\u00e5de Wasa och Tammerfors med en betydlig del av deras behov av utl\u00e4ndska varor, steg 1882 \u00e5rs hela import endast till 965,500 marks v\u00e4rde, s\u00e5ledes inte ens en \u00e5ttonde del av vad Wasa under samma \u00e5r importerade.<\/p>\n De viktigast importvarorna i Kristinestad denna tid var mj\u00f6l, socker, viner, kaffe, salt, j\u00e4rn och tobaksblad. P\u00e5 exportsidan var tj\u00e4ran den st\u00f6rsta produkten, hela 18\u00a0000 tunnor. F\u00f6ljande stora exportvara var sm\u00f6r, plankor och sparrar, kalvskinn och sull\u00e4der.<\/span><\/p>\n J\u00e4rnv\u00e4gen och den nya kyrkan i staden.<\/strong><\/p>\n D\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnaden snart skall s\u00e4tta alla \u00d6sterbottens st\u00e4der \u2014 med undantag av Kristinestad och Kask\u00f6 \u2014 i en oavbruten f\u00f6rbindelse med den \u00f6vriga v\u00e4rlden, har vi, som inte kommer i \u00e5tnjutande av s\u00e5dana tidsenliga kommunikationer, knappast n\u00e5gon annan utsikt att i framtiden h\u00e5lla oss uppe, \u00e4n den som m\u00f6jligen \u00f6ppnar sig f\u00f6r oss i en \u00e5terupplivad skeppsrederir\u00f6relse. Och att en s\u00e5dan r\u00f6relse \u00e4ven \u00e4nnu kan bli l\u00f6nande r\u00e5der det inget tvivel om.<\/p>\n Betr\u00e4ffande v\u00e5r orts kommunala liv skall jag kanske en annan g\u00e5ng l\u00e4mna n\u00e5gra meddelanden. I dag vill jag endast till\u00e4gga n\u00e5gra ord om v\u00e5ra kyrkliga f\u00f6rh\u00e5llanden, eller r\u00e4ttare r\u00f6rande v\u00e5r tillt\u00e4nkta nya kyrkobyggnad. Vi \u00e4ger sedan flera \u00e5r tillbaka en sm\u00e5ningom samlad kyrkobyggnadsfond, som nu uppg\u00e5r till en summa av omkring 70,000 Fmk. Med r\u00e4nta p\u00e5 r\u00e4nta stall den inom 8 – 10 \u00e5r bli stor nog f\u00f6r att arbetet med kyrkans uppf\u00f6rande skall kunna b\u00f6rja. En ny kyrka \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5gonting som vi i h\u00f6g grad har behov av. Den gamla \u00e4r av tr\u00e4 uppf\u00f6rd f\u00f6r n\u00e4stan 200 \u00e5r sedan i b\u00f6rjan av Karl XII:s regering och motsvarar f\u00f6r ingen del numera v\u00e5r tids fordringar, inte ens vad utrymmet vidkommer. Den \u00e4r gemensam f\u00f6r stadsf\u00f6rsamlingen och de byar av Lappfj\u00e4rds socken, som i kyrkligt h\u00e4nseende \u00e4r f\u00f6renade med staden. V\u00e5rt kyrkosamfund r\u00e4knade redan \u00e5r 1880 ett antal av 4146 medlemmar, och uppg\u00e5r nu helt s\u00e4kert till 4500. F\u00f6rsamlingen borde v\u00e4l d\u00e5 kunna anses talrik nog f\u00f6r att bilda ett eget pastorat, men s\u00e5 l\u00e4r domkapitlet inte tycka. Kanske f\u00f6r\u00e4ndrar man \u00e5sikt i den v\u00e4gen, d\u00e5 vi omsider f\u00e5r v\u00e5r nya kyrka uppf\u00f6rd. M\u00e5tte den dagen snart stunda, ty den nuvarande ser i sanning i h\u00f6g grad bristf\u00e4llig ut. N\u00e5gonting \u00e4ger den dock som \u00e4r av of\u00f6rg\u00e4ngligt v\u00e4rde, n\u00e4mligen sin stora och sk\u00f6na altartavla, ett konstverk av ok\u00e4nd m\u00e4stare, men onekligen en av de vackraste altartavlor man ser pryda en kyrka i Finland. Den skall s\u00e4kert bli en v\u00e4rdig altarprydnad i v\u00e5r nya kyrka. Vad som d\u00e4remot inte skall f\u00e5 sin plats d\u00e4r, \u00e4r v\u00e5r nuvarande g\u00e4llt skrikande orgel.<\/p>\n Folkw\u00e4nnen 8.8.1883:<\/span><\/p>\n \u00c5ter en orm i en m\u00e4nniskas inre.<\/strong> Senaste vecka dog i Lappfj\u00e4rds socken torparen Isak L\u00e5ng\u00e5s i f\u00f6ljd d\u00e4rav att en orm krupit in i honom. Mannen hade en dag somnat utomhus, och d\u00e5 han vaknade, k\u00e4nde han i sin mage slingringar och olidliga pl\u00e5gor, varav genast sl\u00f6t, att en Evas frestare tagit sin tillflykt till hans inre. S\u00e5 var ocks\u00e5 fallet \u2014 enligt vad en g\u00e5rdsbonde fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd meddelat redaktionen \u2014 ty ormen fick man \u00e5ter ut genom mannens mun, d\u00e5 han med huvudet ned\u00e5t placerades \u00f6ver ett fat ljum mj\u00f6lk, p\u00e5 vilken ormen f\u00e5tt lust att smaka. Ormen d\u00f6dades h\u00e4rp\u00e5, men \u00e4ven den befriade mannen dog samma dag.<\/p>\n En resen\u00e4r som hade rest med den nya j\u00e4rnh\u00e4sten till Wasa, reste sedan med b\u00e5t fr\u00e5n Wasa till Bj\u00f6rneborg. De gjorde en avstickare in till Kristinestad och s\u00e5 h\u00e4r skrev resen\u00e4ren om sitt bes\u00f6k i staden, ur Folkw\u00e4nnen 10.9.1883:<\/span><\/p>\n Den 30 kl. 3 p\u00e5 morgonen l\u00e4ttades ankar utanf\u00f6r Kristinestad och maskinen sattes i g\u00e5ng. Solens f\u00f6rsta str\u00e5lar h\u00e4lsade oss tillika med de friska havsvindarna ett glatt god morgon. Efter 2 timmars f\u00e4rd var vi inne i Kristinestad d\u00e4r vi dr\u00f6jde blott en timmes tid. Ja, om det ocks\u00e5 var f\u00f6r blott en halv timme, s\u00e5 m\u00e5ste jag ovillkorligen upp till staden f\u00f6r att se den egendomliga morgonartigheten, som jag redan i min barndom h\u00f6rde i hemmet omtalas, den n\u00e4mligen att man \u00f6ppnade f\u00f6nstret och stack ut handen f\u00f6r att med handslag h\u00e4lsa sin kamrat p\u00e5 andra sidan gatan. Till all olycka kom jag dock s\u00e5 tidigt, att rullgardinerna var nedsl\u00e4ppta och de n\u00e5diga herrar och damer \u00e4nnu l\u00e5g och sov.<\/p>\n Endast n\u00e5gra N\u00e4rpesb\u00f6nder stod p\u00e5 torget och uttalade sitt missn\u00f6je \u00f6ver \u201dTeisje h\u00e4rran, som int stiger opp naon gang om m\u00f6nan. Sjenn ska vi sta \u00e5 v\u00e4nt \u00e5p dom. Teisje tjelgan som star ten har jo bare kaff, men n\u00e5uk g\u00e5tar vi hav oss vassin kopp. Gr\u00f6bbona f\u00e5r sei \u00e4tt h\u00e4stan. Arsto Petter, kom tan ska vi ga!\u201d<\/p>\n Wasa Tidning 14.9.1883:<\/span><\/p>\n \u2014 Kristinestad den 9 september. H\u00e4rvarande privata fruntimmersskolan b\u00f6rjade som vanligt sitt l\u00e4s\u00e5r den 1 dennes. L\u00e4roanstalten har nu \u00e4gt best\u00e5nd i 7 \u00e5r d.v.s. fr\u00e5n och med h\u00f6sten 1876. Vid denna termins b\u00f6rjan inskrevs i skolan in 12 nya elever, d\u00e4rav 9 p\u00e5 f\u00f6rsta och 3 p\u00e5 andra klassen. Anm\u00e4rkningsv\u00e4rt \u00e4r, att tv\u00e5 av dessa nya elever \u00e4r d\u00f6ttrar till en bonde i Sideby, och att de f\u00f6rut inh\u00e4mtat n\u00e5got mera \u00e4n de allra f\u00f6rsta elementarkunskaperna, bevisas d\u00e4rav, att de b\u00e5da intogs p\u00e5 andra klassen. \u2014 S\u00e5dant h\u00f6r till s\u00e4llsyntheterna i v\u00e5r tid och f\u00f6rtj\u00e4nar att beaktas.<\/p>\n S\u00e5som ett ganska intressant faktum med avseende p\u00e5 skolv\u00e4sendet i denna stad, kan jag meddela, att med detta l\u00e4s\u00e5rs b\u00f6rjan h\u00e4rst\u00e4des \u00f6ppnats en s. k. \u201df\u00f6rberedande skola till fruntimmersskolan och realskolan.” Elevernas antal \u00e4r 22, d\u00e4ribland 16 flickor och 6 gossar, f\u00f6rdelade p\u00e5 tv\u00e5 klasser. I spetsen f\u00f6r den nya l\u00e4roanstalten st\u00e5r f\u00f6rest\u00e5ndarinnan vid privata fruntimmersskolan h\u00e4rst\u00e4des fr\u00f6ken Finstr\u00f6m.<\/p>\n Bokhandeln h\u00e4rst\u00e4des har numera bytt \u00e4gare. Fr\u00e5n denna m\u00e5nads ing\u00e5ng \u00f6vertogs den samma n\u00e4mligen av fru L. Sundman. Dessf\u00f6rinnan \u00e4gde en bokauktion h\u00e4rst\u00e4des rum och \u00f6verhuvudtaget betalade sig de under klubban g\u00e5ende b\u00f6ckerna sk\u00e4ligen bra. Att resultatet av dylika auktioner ingalunda kan vara s\u00e5 synnerligen gynnsamt f\u00f6r f\u00f6rl\u00e4ggarna, \u00e4r naturligt, men i \u00f6vriga fall \u00e4r dessa bokauktioner en inr\u00e4ttning, som har m\u00e5nga f\u00f6rdelar med sig. M\u00e5ngen skulle t. ex. sv\u00e5rligen komma att k\u00f6pa annan litteratur \u00e4n religi\u00f6sa skrifter, om han inte genom dessa auktioner blev i tillf\u00e4lle att till ett j\u00e4mf\u00f6relsevis gott pris tillhandla sig historia och sk\u00f6nlitteratur.<\/p>\n Potatissk\u00f6rden har i dessa trakter varit \u00f6verhuvudtaget s\u00e4rdeles inbringande. D\u00e4rf\u00f6r har priset p\u00e5 potatisen ocks\u00e5 nedsjunkit ganska betydligt. Ja, det har intr\u00e4ffat, att man p\u00e5 torget h\u00e4rst\u00e4des k\u00f6pt potatis till ett pris af \u2014 5 penni per kappe. Dessa potatisas var d\u00e5 visserligen sm\u00e5, men ingalunda d\u00e5liga. I allm\u00e4nhet \u00e4r potatisen av detta \u00e5rs sk\u00f6rd av utm\u00e4rkt god kvalitet. Som n\u00e5gonting p\u00e5 en g\u00e5ng ovanligt och i synnerhet f\u00f6r herrar naturforskare intressant m\u00e5 omn\u00e4mnas att fr\u00e5n ett hemman i Lappfj\u00e4rds by h\u00e4mtats en potatis, vars vikt uppgick till inte mindre \u00e4n tv\u00e5 sk\u00e5lpund (ett sk\u00e5lpund motsvarar 425 g).<\/span> Regn och bl\u00e5st \u00e4r numera v\u00e5ra dagliga g\u00e4ster. D\u00e4rf\u00f6r inflyttar ocks\u00e5 de flesta familjer fr\u00e5n sina villor och allt begynner \u00e5ter sin gilla g\u00e5ng.<\/p>\n Artikel i Alings\u00e5s Weckoblad 4.10.1884:<\/span><\/p>\n R\u00e5dhusr\u00e4tten i Kristinestad avkunnade en d\u00f6dsdom den 10 september 1884, sedan fallet behandlats flera g\u00e5nger och mer \u00e4n 50 vittnen hade h\u00f6rts.<\/span><\/p>\n Det var den 13 september 1883 som kvinnan Maria Gabbels fr\u00e5n landsf\u00f6rsamlingen of\u00f6rmodat och sp\u00e5rl\u00f6st f\u00f6rsvann. Bland rykten som uppstod av f\u00f6rsvinnandet, cirkulerade \u00e4ven det att Gabbels skulle ha blivit avdagatagen av sin \u00e4lskare, smeden Gustaf Jernberg eller L\u00e5ngfors, och att denne skulle ha gr\u00e4vt ned henne i skogen mellan staden och Tj\u00f6ck. Polisunders\u00f6kningarna ledde ingenstans och saken l\u00e4mnades d\u00e4rh\u00e4n.<\/span><\/p>\n I b\u00f6rjan av sommaren hittades dock hennes kl\u00e4der, g\u00f6mda under en lada n\u00e4ra landsv\u00e4gen. Den nya polisunders\u00f6kningen kom genast fram till att hennes kropp fanns just d\u00e4r som de spridda ryktena hade utvisat. Den direkta f\u00f6ljden av detta fynd var att Jernberg h\u00e4ktades, d\u00e5 han \u00e4nnu befann sig p\u00e5 orten. Polisen h\u00e4ktade ocks\u00e5 torparsonen Carl Eriks, likas\u00e5 hemma fr\u00e5n Tj\u00f6ck, eftersom denne hade visat sig tillsammans p\u00e5 samma v\u00e4g med Jernberg,vid den tiden d\u00e5 Gabbels f\u00f6rsvann.<\/span><\/p>\n Nu genomf\u00f6rdes en obduktion som visade att Gabbels hade d\u00f6tt genom p\u00e5 henne f\u00f6r\u00f6vat v\u00e5ld. Nu kom det ocks\u00e5 fram att Jernberg skulle ha s\u00e5lt n\u00e5gra kl\u00e4der som skulle ha tillh\u00f6rt den d\u00f6dade. Flera vittnen intygade och kom fram till att Jernberg m\u00e5ste vara den skyldiga. R\u00e5dhusr\u00e4tten kom s\u00e5ledes till att det var fullkomligt utrett att Jernberg hade f\u00f6r\u00f6vat d\u00e5det mot Gabbels. Han d\u00f6mdes d\u00e4rf\u00f6r till att mista livet och att ers\u00e4tta kronan f\u00f6r obduktionen.<\/span><\/p>\n D\u00e4remot ans\u00e5g r\u00e5dhusr\u00e4tten att Carl Eriks inte var skyldig och han hade satts p\u00e5 fri fot redan i ett tidigt skede av r\u00e4tteg\u00e5ngen. Samma g\u00e4llde f\u00f6r Jernbergs senare \u00e4lskarinna Johanna Backman, d\u00e4r det inte gick att bevisa n\u00e5gon skuld till d\u00e5det. Jernberg inf\u00f6rpassades till l\u00e4nsh\u00e4ktet i Vasa.<\/span><\/p>\n \u00c5bo Underr\u00e4ttelser 17.11.1884:<\/span><\/p>\n Strandat fartyg.<\/strong> Fr\u00e5n Kristinestad skrives till oss: Enligt fr\u00e5n Whitehaven hit ing\u00e5nget telegram, har skonertskeppet ”Br\u00f6der”, kapten K. Kraepelien. den 8 dennes genom strandning i kanalen totalt f\u00f6rolyckats. Bes\u00e4ttningen r\u00e4ddad. ”Br\u00f6der”, som var assurerat i \u00c5lands andra assuransf\u00f6rening f\u00f6r 24.000 mark och hemmah\u00f6rande i Lappfj\u00e4rd, utgjorde ortens sista fartyg. D\u00e5 s\u00e5v\u00e4l detta som Lappfj\u00e4rdsbornas \u00f6vriga fartyg, som till st\u00f6rsta delen s\u00e5lts f\u00f6r mindre \u00e4n halva ink\u00f6psprisen, gjort synnerligt d\u00e5liga aff\u00e4rer, torde f\u00f6rlusten p\u00e5 deras \u00e5r 1870 vidtagna rederiaff\u00e4r s\u00e5 uppskattas till minst \u00bc miljon mark, men sannolikt vida d\u00e4rut\u00f6ver. D\u00e4rf\u00f6r har ocks\u00e5 m\u00e5ngen f\u00f6rut v\u00e4lm\u00e5ende bonde f\u00e5tt g\u00e5 fr\u00e5n hus och hem, ja en och annan har, undan sina bj\u00f6rnar, ilat till den nya v\u00e4rlden \u2014 Amerika.<\/p>\n Wasa Tidning 21.11.1884:<\/span><\/p>\n Till br\u00e4nnvivsfr\u00e5gan<\/strong>. B\u00f6nderna Matts Wilhelm Simons och Gustaf Olme m. fl. hade hos senaten anh\u00e5llit om fastst\u00e4llelse av ett uppgjort f\u00f6rslag till bolagsordning f\u00f6r \u201dTj\u00f6ckfors br\u00e4nneri aktie bolag”. Senaten har med anledning h\u00e4rav infordrat s\u00e5v\u00e4l ortens kronol\u00e4nsmans som Lappfj\u00e4rds sockneboars utl\u00e5tande i saken. Uti sitt svar s\u00e4ger lappfj\u00e4rdsborna bland annat att \u201dEmedan dock dryckenskapslasten i bet\u00e4nklig grad tilltagit, s\u00e4rskildt inom Lappfj\u00e4rds socken, som har tre br\u00e4nnvinsbr\u00e4nnerier p\u00e5 sex -\u00e5tta versts avstand fr\u00e5n sitt centrum, allts\u00e5 kyrkan, s\u00e5 att till sockenboarnas blygd m\u00e5ste erk\u00e4nnas, att superiet \u00e4r allm\u00e4nt inte blott ibland m\u00e4n och ynglingar, utan ocks\u00e5 ibland kvinnor och jungfrur, ja att inte ens barnen \u00e4r fr\u00e4mmande f\u00f6r denna last, och emedan detta m\u00e5ste medf\u00f6ra moralisk och ekonomisk ruin och l\u00e4nda till f\u00f6rbannelse f\u00f6r kommunen, familjen och den enskilde, s\u00e5 anh\u00e5ller vi, att det onda m\u00e5tte st\u00e4vjas och undanr\u00f6jas.\u201d \u2014 Utl\u00e5tandet allts\u00e5 avstyrkande. (Verst \u00e4r en rysk l\u00e4ngdenhet, motsvarande 1068 meter).<\/span><\/p>\n Wasa Tidning 28.11.1884:<\/span><\/p>\n Skjutsh\u00e5llningen inom Lappfj\u00e4rds l\u00e4nsmansdistrikt. Sedan kronol\u00e4nsmannen i Lappfj\u00e4rd enligt f\u00f6reskrift p\u00e5 offentlig auktion \u00e5t den minstfordrande utbjudit g\u00e4stgiveri och h\u00e5llskjutsningen inom Lappfj\u00e4rds distrikt och kommunalst\u00e4mman d\u00e4rst\u00e4des yttrat sig i anledning av anbuden, har guvern\u00f6rs\u00e4mbetet f\u00f6rordnat, att g\u00e4stgiveri- och skjutsh\u00e5llningen under en tid av tre \u00e5r fram\u00e5t fr\u00e5n och med \u00e5r 1885 skall handhas av:<\/p>\n i Lappfj\u00e4rd by vid norra g\u00e4stgiveriet av bonde\u00e4nkan Anna Kajsa Ahlkulla p\u00e5 Ahlkulla hemman, ers\u00e4ttning 590 mk. Vid s\u00f6dra g\u00e4stgiveriet av bonden Johan Oskar Ahlrot, ers\u00e4ttning 345 mk. Vid g\u00e4stgiveriet i M\u00f6rtmark by av bonden Michel Henriksson Norrback p\u00e5 Norrback hemman, ers\u00e4ttning 350 mk. Vid g\u00e4stgiveriet i Dagsmark by av bonden Erik Johansson L\u00e5ng p\u00e5 L\u00e5ng hemman, ers\u00e4ttning 425 mk. (Erik Johansson L\u00e5ng f.1836, d.1902 ,var far till \u201dK\u00e5rk-Erk-J\u00e5han L\u00e5ng. Erik bodde n\u00e5gonstans p\u00e5 Brobackan och efter hans d\u00f6d fick \u00e4nkan \u201dK\u00e5rk-Lena\u201d hemmanet flyttat upp till Palon i samband med storskiftet)<\/span> Vid g\u00e4stgiveriet i \u00d6mossa by av bonden Josef Henrik Skogman p\u00e5 Skogman hemman, ers\u00e4ttning 270 mk, samt vid g\u00e4stgiveriet i Sideby av n\u00e4mndemannen Josef Henrik Hanses p\u00e5 Hanses hemman, ers\u00e4ttning 200 mk.<\/p>\n Finlands Allm\u00e4nna Tidning 5.5.1885:<\/span><\/p>\n En storartad g\u00e5va kom nyligen Lappfj\u00e4rds moderkyrka till del, d\u00e5 f\u00f6rre n\u00e4mndemannen Johan Henrik Bj\u00f6rmans fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd dit donerade 30,000 mk. Enligt donators best\u00e4mmande skall de \u00e5rliga r\u00e4ntemedlen f\u00f6rn\u00e4mligast anv\u00e4ndas till kyrkans underh\u00e5ll samt f\u00f6rgyllning och annan prydnad, men \u00e4ven till dess belysning samt kyrkov\u00e4rdens och orgeltramparens avl\u00f6ningar.<\/p>\n Wasa Tidning 26.6.1885:<\/span><\/p>\n Militiebost\u00e4llena. Till arrendator p\u00e5 Lappfj\u00e4rd\u2014 \u00d6ist l\u00f6jtnantsbost\u00e4lle i Lapp fj\u00e4rd socken har senaten antagit bonden Johan Isak Danielsson Smeds, fr\u00e5n Malaks socken, p\u00e5 femtio \u00e5rs tid, r\u00e4knat fr\u00e5n midfastan 1886, emot det av honom vid auktion den 29 sistlidne april p\u00e5 guvern\u00f6rs\u00e4mbetet h\u00e4rst\u00e4des gjorda anbud av 21 tunnor spannm\u00e5l uti arrende.<\/p>\n Bj\u00f6rneborgs Tidning 31.10.1885:<\/span><\/p>\n En skara v\u00e4rnpliktiga, inkallade till tj\u00e4nstg\u00f6ring till gardet och bataljonen avreste h\u00e4rifr\u00e5n i onsdags med \u00e5ngb\u00e5ten Ilma. Bland dem m\u00e4rktes ett halvt dussin ynglingar fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, som emot vanligheten denna g\u00e5ng inkallats till tj\u00e4nstg\u00f6ring i \u00c5bo. Lappfj\u00e4rdspojkarna f\u00f6rv\u00e5nade sig visserligen \u00f6ver att resan denna g\u00e5ng ej f\u00e5tt g\u00e4lla Wasa, men tr\u00f6stade sig med den ganska naturliga tr\u00f6stegrunden att \u201ddi vist m\u00e5st beh\u00f6fwa folk i \u00c5bo”. F\u00f6r \u00f6vrigt var de avresande vid gott hum\u00f6r, hos en del, s\u00e5som vanligt, tillkommit p\u00e5 artificiell v\u00e4g. D\u00e5 \u00e5ngb\u00e5ten avgick, utbrast en av Lappfj\u00e4rds gubbarna, som hade f\u00f6ljt sin son till Bj\u00f6rneborg, r\u00f6rd av dubbel anledning i h\u00f6gljudd gr\u00e5t. Han hade redan skickat dit tv\u00e5 s\u00f6ner och nu skulle den tredje g\u00e5, fast\u00e4n han skulle ha beh\u00f6vt honom hemma. D\u00e4rp\u00e5 klev han upp i sin skramlande k\u00e4rra och b\u00f6rjade i regn och p\u00e5 djupa v\u00e4gar sin \u00e5terf\u00e4rd \u2014 \u00e4nda till Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n Wasa Tidning 31.1.1886:<\/span><\/p>\n Ett f\u00f6rslag om utvidgning av landsv\u00e4g har till guvern\u00f6ren i l\u00e4net ins\u00e4nts av kronol\u00e4nsmannen i Lappfj\u00e4rd hr D. Strang. Hr kronol\u00e4nsmannen f\u00f6resl\u00e5r att den allm\u00e4nna landsv\u00e4gen som fr\u00e5n Kristinestad genom Lappfj\u00e4rd leder till \u00d6stermark och som f\u00f6r n\u00e4rvarande endast \u00e4r 5 – 6 alnar bred skulle utvidgas till 10 alns bredd. F\u00f6rslaget motiveras d\u00e4rmed att v\u00e4gen i fr\u00e5ga \u00e4r mycket livligt trafikerad. (med \u00d6stermark avses Teuva. 1 aln \u00e4r ca 60 cm).<\/span><\/p>\n Wasa Tidning 9.3.1886, artikel skriven av signaturen …o:<\/span><\/p>\n En kommun, som i m\u00e5nga avseenden \u00e4r att beklaga, \u00e4r Lappfj\u00e4rd, och detta p\u00e5 grund av tv\u00e5 olika omst\u00e4ndigheter.<\/p>\n Den ena \u00e4r det samf\u00e4lligheten \u00f6verg\u00e5ngna storskiftet, som efter l\u00e5nga trakasserier avslutats sedan det slukat hundratals tusen mark. Den andra orsaken till det d\u00e5liga ekonomiska tillst\u00e5ndet ligger i den mani att bygga fartyg som under 1870-talet gjorde sig g\u00e4llande hos snart sagt varenda person inom denna socken. D\u00e5 fartygsbolagen bildas s\u00e5lunda, att n\u00e5gra individer med mycket liten, oftast ingen k\u00e4nnedom alls om bolagsaff\u00e4rer, knappt l\u00e4skunniga, \u00e4nnu mindre skriv- och r\u00e4knekunniga, sl\u00e5r sina kloka huvuden tillhopa och underskriver ett s\u00e5 kallat bolagskontrakt, kan var och en f\u00f6rst\u00e5 hurudan st\u00e4llningen inom ett s\u00e5dant bolag skall bli.<\/p>\n Den av bolagsmannen, som behj\u00e4lpligast, i sitt eget tycke f\u00f6rtr\u00e4ffligt, kan rita sitt namn och n\u00e5gra siffror, v\u00e4ljs till huvudman, en bok papper och en flaska bl\u00e4ck ink\u00f6ps och s\u00e5 \u00e4r bolaget f\u00e4rdigt. Nu utlyses ett m\u00f6te, som f\u00e5r namn av bolagsst\u00e4mma, d\u00e4r man besluter att, s\u00e5 som det heter \u201duppl\u00e5na p\u00e4nningar \u00f6fwer hela laget” till bestridande av utgifterna f\u00f6r den planerade fartygsbyggnaden. Skuldsedlar eller s\u00e5som dessa papper med stor f\u00f6rk\u00e4rlek kallas, \u201df\u00f6rskrifningar” utf\u00e4rdas till h\u00f6ger och v\u00e4nste. \u00c4n tecknar den ene, \u00e4n den andre, sig s\u00e5som g\u00e4lden\u00e4r och de \u00f6vriga bolagsm\u00e4nnen, m\u00e5ngen g\u00e5ng icke alla, s\u00e5som l\u00f6ftesm\u00e4n. Penningar erh\u00e5lls, m\u00e4rkv\u00e4rdigt nog, virke och annat byggnadsmaterial uppk\u00f6pas. Kredit \u00f6ppnas dessutom hos n\u00e5gon k\u00f6pman i Kristinestad, s\u00e5lunda hade en handlande i staden att av ett bolag fordra n\u00e5got \u00f6ver 31\u00a0000 mark f\u00f6r varor, som var s\u00e5lda p\u00e5 skuld.<\/p>\n S\u00e5 en vacker dag g\u00e5r fartyget av stapeln och seglar ut p\u00e5 fraktresor under bef\u00e4l af n\u00e5go\u00e5 \u201d\u00e5l\u00e4nding”, som redan under byggnadstiden blivit st\u00f6rsta del\u00e4garen i bolaget genom ink\u00f6p av n\u00e5gon \u00e5ttondedel eller sextondedel i fartyget. Bokf\u00f6ringen har under allt detta varit som den kunnat, skuldsedlarna f\u00f6rfaller till betalning, de oms\u00e4tts genom nya. Under de goda tiderna kunde ett och annat av de \u00e5tta till nio bolag, som funnits och delvis \u00e4nnu finns inom Lappfj\u00e4rd, att f\u00f6rtj\u00e4na n\u00e5got, men f\u00f6r de flesta har det g\u00e5tt bakl\u00e4nges. Ett par av huvudredarena har skuddat stoftet av sina f\u00f6tter och s\u00f6ker nu sin lycka i det land, som s\u00e5 v\u00e4lvilligt \u00f6ppnat sina portar f\u00f6r de stora aff\u00e4rsm\u00e4nnen fr\u00e5n huvudstaden. M\u00e5nga av bolagsm\u00e4nnen har gjort konkurs, m\u00e5nga har utvandrat och de \u00f6vriga i bolaget kvarst\u00e5ende har s\u00e5lunda f\u00e5tt en st\u00e4llning, som ej \u00e4r den lyckligaste. En och annan av dem kunde vid bolagets bildande \u00e4ga n\u00e5gon liten f\u00f6rm\u00f6genhet, men denna har under \u00e5rens lopp slukats av deras fartygsaff\u00e4rer. Den ena r\u00e4tteg\u00e5ngen har f\u00f6ljt p\u00e5 den andra. F\u00f6r redlighet k\u00e4nda hemman\u00e4gare har f\u00f6rs\u00f6kt genom skenk\u00f6p g\u00f6ra sig av med sin egendom f\u00f6r att s\u00e5lunda r\u00e4dda n\u00e5got undan den allm\u00e4nna f\u00f6rst\u00f6relsen och n\u00e5got slut tyckes inte finnas p\u00e5 alla dessa trakasserier.<\/p>\n S\u00e4kert \u00e4r att sedan \u00e5r 1878, d\u00e5 del\u00e4garna uti ett fartygsbolag inst\u00e4mde sin huvudredare, som under flera \u00e5r inte avgett n\u00e5gon redovisning f\u00f6r sin befattning ang\u00e5ende hans f\u00f6rpliktande d\u00e4rtill, \u00e5tminstone femtio (50) s\u00e4rskilda sj\u00f6r\u00e4ttsm\u00e5l behandlats vid h\u00e4radsr\u00e4tten i Lappfj\u00e4rd och m\u00e5h\u00e4nda samma antal utm\u00e4tningar verkst\u00e4llts, dels p\u00e5 grund av h\u00e4radsr\u00e4ttens, dels enligt guvern\u00f6rens utslag, och flera \u00e4r att v\u00e4nta. Denna huvudredare gjorde sedan konkurs med omkring 10\u00a0000 mark i skuld och begav sig sedan till Amerika.<\/p>\n 11.4.1886 Wasa Tidning, 2 artiklar skrivna av signaturen ”Osmo”:<\/span><\/p>\n L\u00e5ngvarigt storskifte<\/strong>. Genom konungens n\u00e5diga utslag av den 26 maj 1859 f\u00f6rordnades till verkst\u00e4llande av nytt storskifte i Lappfj\u00e4rd byasamf\u00e4llighet av Lappfj\u00e4rd socken, varefter kommissionslantm\u00e4taren, numera l\u00e4nelantm\u00e4taren hovr\u00e5det A. F. Berger, som fick sig uppdraget att detta g\u00f6rom\u00e5l utf\u00f6ra, uppm\u00e4tte och avfattade karta och graderade samf\u00e4llighetens \u00e4gor, d\u00e4rp\u00e5 forts\u00e4ttandet av f\u00f6rr\u00e4ttningen \u00f6verf\u00f6rdes f\u00f6rst p\u00e5 vicelantm\u00e4taren Gr\u00f6ndahl och sedermera, den 17 juli 1874, p\u00e5 vicelantm\u00e4taren, numera \u00e4ldre kommissionslantm\u00e4taren F. H. Rodas. Denne Rodas uppgjorde f\u00f6rslag till ber\u00f6rda skifte \u00e4vensom, efter det att skiftesintressenterna f\u00e5tt ta del av f\u00f6rslaget, p\u00e5 marken utstakade \u00e4golotterna, emellan jord\u00e4garna uppgjorde likvid om odlingar, st\u00e5ndskog och utflyttningskostnader samt den 26 september 1878 \u00f6ver skiftets slutf\u00f6rande utf\u00e4rdade stadgat bevis.<\/p>\n M\u00e5nga gladde sig nu \u00e5t att det f\u00f6r jord\u00e4garna s\u00e4rdeles betungande storskiftet, som d\u00e5 hade fortg\u00e5tt i 18 \u00e5r, skulle ta ett slut. Men s\u00e5 var inte skrivet i stj\u00e4rnorna. En m\u00e4ngd samf\u00e4llighetsdel\u00e4gare anm\u00e4lde missn\u00f6je emot f\u00f6rr\u00e4ttningen och saken blev h\u00e4nskjuten till upptagande och avg\u00f6rande av \u00e4godelningsr\u00e4tten, \u00f6ver vars den 12 juli 1879 givna utslag n\u00e5gra l\u00e4genhetsinnehavare anf\u00f6rde underd\u00e5niga besv\u00e4r i Kungliga senaten, som efter tre \u00e5r och fem m\u00e5nader och \u00e5tta dagar, den 20 december 1882 meddelade utslag i saken samt f\u00f6reskrev, utom annat, till f\u00f6rr\u00e4ttande av ny skogslikvid. Under sommaren 1883 verkst\u00e4llde r\u00f6sl\u00e4ggningen av skifteslotterna och de av Kungliga senaten best\u00e4mda \u00e4ndringar uti ifr\u00e5gavarande storskiftesf\u00f6rr\u00e4ttning slutf\u00f6rdes i augusti m\u00e5nad sistsagda \u00e5r av kommissionslantm\u00e4taren Rodas.<\/p>\n Men nu fanns det igen n\u00e5gra individer, som trodde sig ha blivit f\u00f6rf\u00f6rdelade, eller m\u00e5h\u00e4nda, ans\u00e5g f\u00f6rdelaktigt f\u00f6r dem att \u00e4nnu n\u00e5gra \u00e4r fram\u00e5t senarel\u00e4gga tidpunkten f\u00f6r storskiftets slut. De anm\u00e4lde hos guvern\u00f6ren \u00f6ver l\u00e4net missn\u00f6je emot f\u00f6rr\u00e4ttningslantm\u00e4tarens \u00e5tg\u00e4rd och vann \u00e4ndam\u00e5let vad tidsutdr\u00e4gt betr\u00e4ffar. Sedan besv\u00e4rshandlingarna n\u00e4rmare tv\u00e5 \u00e5rs tid legat n\u00e5gonstans, vi k\u00e4nner inte var och inte heller anledningen d\u00e4rtill, blev desamma sommaren 1885 fr\u00e5n l\u00e4nsstyrelsen \u00f6vers\u00e4nda till \u00e4godelningsr\u00e4tten, som sammantr\u00e4dde den 4, 5, 6, 7 och 8 augusti och sistn\u00e4mnde dag avkunnade sitt utslag. Besv\u00e4ren f\u00f6rkastades i de flesta punkter men fann \u00e4godelningsr\u00e4tten att f\u00f6rr\u00e4ttningslantm\u00e4taren misstagit sig betr\u00e4ffande f\u00f6rdelning av utflyttningskostnader i s\u00e5 m\u00e5tto att d\u00e4rav p\u00e5f\u00f6rts Juth kapellansbost\u00e4lle omkring 200 mark mindre \u00e4n detsamma borde p\u00e5f\u00f6ras samt \u00e5lade f\u00f6rr\u00e4ttningslantm\u00e4taren att uppr\u00e4tta ny likvid om utflyttningskostnaderna emellan jord\u00e4garna.<\/p>\n Efter det \u00e4godelningsr\u00e4ttens nyssn\u00e4mnda utslag vunnit laga kraft, uppl\u00e4ste kommissionslantm\u00e4taren Rodas vid utlyst sammantr\u00e4de den 27 sistlidne februari den av honom i enlighet med \u00e4godelningsr\u00e4ttens utslag uppr\u00e4ttade nya likviden samt meddelade f\u00f6reskrivet bevis d\u00e4r\u00f6ver. Om nu denna likvid f\u00e5r vinna laga kraft (besv\u00e4rstiden utg\u00e5r den 10 dennes), s\u00e5 har vi att emotse ett slut p\u00e5 ifr\u00e5gavarande storskifte, som p\u00e5g\u00e5tt i det n\u00e4rmaste 27 \u00e5r. Emellertid f\u00f6rljudes det att innehavaren av Juth kapellansbost\u00e4lle \u00e4r sinnad att ytterligare p\u00e5kalla \u00e4godelningsr\u00e4tt samt yrka p\u00e5 upph\u00e4vande av hela storskiftslikviden. Vi beklagar om detta enligt v\u00e5r \u00e5sikt, on\u00f6diga trassel skall kunna forts\u00e4ttas i o\u00e4ndlighet. \u2014 En annan g\u00e5ng skall ni m\u00e5h\u00e4nda \u00e5terkomma till fr\u00e5gan om vad nytta man har att f\u00f6rv\u00e4nta av det nya storskiftet och andra d\u00e4rmed sammanh\u00e4ngande omst\u00e4ndigheter.<\/p>\n \u00d6versv\u00e4mning.<\/strong> Stark isg\u00e5ng och \u00f6versv\u00e4mning, vars like ej l\u00e4r ha f\u00f6rekommit sedan 33 \u00e5r tillbaka eller v\u00e5ren 1853, intr\u00e4ffade h\u00e4rst\u00e4des i g\u00e5r och sistlidna natt. De senaste dagarnas regn hade verkat att isen i Lappfj\u00e4rds \u00e5 ett par mil l\u00e5ngt ovanf\u00f6r s\u00e5 kallade stora bron satte sig i r\u00f6relse, men isen stannade nedanf\u00f6r och inom Lappfj\u00e4rd by. F\u00f6ljden h\u00e4rav blev att vattnet i \u00e5n hastigt steg \u00f6ver br\u00e4ddarna och str\u00f6mmade \u00f6ver \u00e5krar och \u00e4ngar, medtagande ofantliga isblock, krossade och bortryckte g\u00e4rdesg\u00e5rdar och \u00e4ngslador, f\u00f6rst\u00f6rde landsv\u00e4gar samt mindre broar och trummor. Vattnet, som midnattstiden stod 12 – 13 fot \u00f6ver det normala, intr\u00e4ngde i de flesta boningshus p\u00e5 norra sidan av \u00e5n. Lika hastigt som vattnet steg i g\u00e5r, har det i dag p\u00e5 eftermiddagen fallit. Men en stor del av r\u00e5g\u00e5krar och \u00e4ngar \u00e4r nu \u00f6vert\u00e4ckta av 2 – 3 fot tjocka isblock, som antagligen tillintetg\u00f6r r\u00e5gbrodden och gr\u00e4sv\u00e4xten under sommaren. Den skada, som \u00f6versv\u00e4mningen f\u00f6rorsakat, torde i v\u00e4rde uppg\u00e5 till flera tiotal tusen mark.<\/p>\n Wasa Tidning 22.10.1886, artikel skriven av J. J. Wadstr\u00f6m:<\/span><\/p>\n H\u00f6stv\u00e4dret.<\/strong> Efter att hittills ha haft en regnfri h\u00f6st, som f\u00f6rorsakat problem f\u00f6r de vattendrivna kvarnar som finns h\u00e4r, s\u00e5 har v\u00e4derleken de senaste dagarna \u00e4ndrat sig. Nu och d\u00e5 kommer regn, som f\u00f6rvandlar det hittills utomordentliga v\u00e4glaget till vanlig h\u00f6stsm\u00f6rja.<\/p>\n Nykterhetssaken<\/strong> eller r\u00e4ttare sagt dryckenskapssaken tarvar ocks\u00e5 h\u00e4r sitt kapitel. Det \u00e4r vida bekant att lappfj\u00e4rdsbon \u00e4r en ivrig bacchusdyrkare. Det \u00e4r inte ovanligt att finna m\u00e4n och kvinnor, unga som gamla \u00f6verlastade med starka drycker, i synnerhet vid h\u00f6gtider, br\u00f6llop eller andra tillst\u00e4llningar. F\u00f6ga anses dryckesskapen som n\u00e5gon vanhedrande, utan betraktas som en n\u00f6dv\u00e4ndighet. F\u00f6r inte s\u00e5 l\u00e4nge sedan var man i tillf\u00e4lle att se ocks\u00e5 skriftskolungdomar p\u00e5 raglande ben. N\u00e4r skall et dylikt el\u00e4nde ta slut?<\/p>\n Den 12 dennes avled<\/strong> i Dagsmark by av denna f\u00f6rsamling en allm\u00e4nt aktad allmogeman, sytningsmannen Johan Henrik B\u00e5sk. Redan i barndomen hade han f\u00f6rv\u00e4rvat en god handstil, som den tiden var n\u00e5got ovanligt. Detta, i f\u00f6rening med en icke ringa juridisk skicklighet; gjorde att han vid mognare \u00e5lder allm\u00e4nt anlitades i f\u00f6rekommande skrivg\u00f6rom\u00e5l, s\u00e5som att uppg\u00f6ra hemmanshandlingar, kontrakt, bouppteckningar, arvsskiften m.m. Sj\u00e4lv hemmans\u00e4gare, var han en ivrig kommunalman, som s\u00e4llan saknades d\u00e4r f\u00f6rsamlingens angel\u00e4genheter dryftades och f\u00f6ljde st\u00e4dse med stort intresse livets viktiga fr\u00e5gor. Allt som oftast valdes B\u00e5sk att vara f\u00f6rsamlingens f\u00f6rtroendeman. Under en l\u00e5ng f\u00f6ljd av \u00e5r var han medlem i kyrkor\u00e5det och ordf\u00f6rande i styrelsen f\u00f6r fattigv\u00e5rden, d\u00e4r han visade sitt nit f\u00f6r de n\u00f6dlidande, i det han ingalunda f\u00f6rbis\u00e5g f\u00f6rsamlingens b\u00e4sta. N\u00e4r kommunalf\u00f6rvaltningen p\u00e5 landet inf\u00f6rdes, var det t\u00e4mligen sj\u00e4lvfallet att B\u00e5sk var den mest l\u00e4mpade att intaga plats i dess styrelse, s\u00e5som ordf\u00f6rande. Allt fullgjorde han med den st\u00f6rsta samvetsgrannhet. Den spr\u00e5ksamme mannen skall helt s\u00e4kert hos m\u00e5ngen l\u00e4nge leva i k\u00e4r h\u00e5gkomst. Hans sjuttio\u00e5riga levnadsbana \u00e4r nu fullbordad. Frid \u00f6fver hans minne!<\/p>\n Folkskolan.<\/strong> I f\u00f6rsamlingen finns det tre h\u00f6gre folkskolor, n\u00e4mligen i Dagsmark H\u00e4rkmeri och i Lappfj\u00e4rd kyrkoby och i dessa g\u00e5r det tillsammans omkring 90 elever. L\u00f6rdagen den 16 och m\u00e5ndagen den 18 oktober hade skolorna bes\u00f6k av l\u00e4nets inspektor Forsman.<\/p>\n Wasa Tidning 5.11.1886, artikel skriven av signaturen ”Jo, Ja”, allts\u00e5 folkskoll\u00e4raren J. J. Wadstr\u00f6m:<\/span><\/p>\n V\u00e4derleken<\/strong>. Ett s\u00e4llsynt vackert h\u00f6stv\u00e4der har vi fortfarande, och mycket sparsamt med regn. De tv\u00e5 senaste veckorna har inte alls medf\u00f6rt regn. Brunnarna \u00e4r torra p\u00e5 \u00e5tskilliga st\u00e4llen, s\u00e5 att man redan n\u00f6dgats b\u00f6rja med den tr\u00e5kiga vattenk\u00f6rningen, \u00e5tminstone till st\u00f6rre hush\u00e5ll.<\/p>\n Penningbrist<\/strong> klagas det p\u00e5 helt allm\u00e4nt. Spannm\u00e5l s\u00e4ljs till l\u00e5gt pris och det har f\u00f6ga avs\u00e4ttning. I sanning ganska sv\u00e5rt f\u00f6r arbetsgivaren att reda sig under nuvarande f\u00f6rh\u00e5llanden, d\u00e5 arbetaren fortfarande fordrar samma avl\u00f6ning, som d\u00e5 spannm\u00e5l kunde s\u00f6ljas till dett betydligt h\u00f6gre pris. Med sk\u00e4l kan man s\u00e4ga, att arbetaren d\u00e4remot nu har ett rikt \u00e5r.<\/p>\n D\u00f6dsfall.<\/strong> \u00c5ter har en aktad medlem av denna f\u00f6rsamling ing\u00e5tt i d\u00f6dens lugn. H\u00e4radsn\u00e4mdemannen Erik Klemets avled den 28 oktober 1886, efter fyra dagars sjukdom, i en \u00e5lder av inemot 69 \u00e5r. Son till en torpare, som ingalunda var i betryggade omst\u00e4ndigheter, hade Klemets inte att v\u00e4nta n\u00e5gon f\u00f6rm\u00f6genhet fr\u00e5n hemmet. Kommen till manna\u00e5ldern tj\u00e4nade han som dr\u00e4ng i m\u00e5nga \u00e5r. Men oaktat de knappa l\u00f6nerna sparade han sm\u00e5ningom i hop en mindre summa. Sedan k\u00f6pte han ett hemman, trots att den f\u00f6rv\u00e4rvade summan inte ens n\u00e4rmelsevis motsvarade den dyra hemmansl\u00f6sen. Men genom flit, ih\u00e4rdighet och n\u00f6dig omtanke, betalade han snart sina skulder, och var nu vid sin timade d\u00f6d i besittning av en inte ringa f\u00f6rm\u00f6genhet. Varm v\u00e4n av folkskolesaken, var Erik Klemets den som mest bidrog till, att det byalag som han tillh\u00f6rde, \u00e4ven fick egen folkskola, trots att distriktet var j\u00e4mf\u00f6relsevis litet. Aldrig tvekade han att k\u00e4mpa f\u00f6r ett m\u00e5l, som han, enligt sin \u00f6vertygelse, fann vara gott och r\u00e4ttvist. Med s\u00e4rskilt intresse f\u00f6ljde Erik den i v\u00e5rt land p\u00e5g\u00e5ende nykterhetsr\u00f6relsen och gladde sig \u00e5t dess framg\u00e5ng.<\/p>\n Fr\u00e5gan om n\u00e4mdem\u00e4nnens avl\u00f6ning<\/strong> f\u00f6rekom j\u00e4mte andra \u00e4renden vid kommunalst\u00e4mman senaste vecka. Tingslaget omfattar som bekant Lappfj\u00e4rd, Sideby, Stor\u00e5 och B\u00f6tom socknar. N\u00e5gon f\u00f6reslog, att 75 mk borde vara en tillr\u00e4cklig avl\u00f6ning, men h\u00f6jdes den av billiga sk\u00e4l till 100 mark f\u00f6r \u00e5ret. Detta \u00e4r ju i sj\u00e4lva verket en ringa avl\u00f6ning, d\u00e5 man bet\u00e4nker, att de lagtima h\u00e4rads vinter- och h\u00f6stetingen, f\u00f6rutom urtima ting, tillsammans kr\u00e4ver en tid av omkring tre m\u00e5nader. N\u00e4mdem\u00e4nnens antal best\u00e4mdes till \u00e5tta, fr\u00e5n att ursprungligen ha varit tolv.<\/p>\n Vasabladet 11.12.1886:<\/span><\/p>\n Vinterliggande fartyg h\u00e4r i Kristinestad \u00e4r fregatterna Syskonen och Suomi samt skonertskeppen Ida och Tytt\u00f6, varav det sistn\u00e4mnda anl\u00e4nde hit f\u00f6r en vecka sedan i storm och m\u00f6rker fr\u00e5n Valencia. Fregatten Syskonen, tillh\u00f6rigt firman Sim. And. Wendelins konkursmassa, \u00e4r ett av nordens st\u00f6rsta och stoltaste skepp. Detsamma utbjudes nu till salu f\u00f6r en br\u00e5kdel av sitt v\u00e4rde, en f\u00f6ljd av de tryckta f\u00f6rh\u00e5llandena. F\u00f6r n\u00e4rvarande p\u00e5g\u00e5r h\u00e4r stor auktion p\u00e5 firman Wendelins varulager m. m. K\u00f6plystna finnas \u00e4nda till tr\u00e4ngsel fr\u00e5n n\u00e4r och fj\u00e4rran och prisen l\u00e4r vara ganska f\u00f6rm\u00e5nliga f\u00f6r konkursmassan.<\/p>\n V\u00e4dret har en l\u00e4ngre tid varit det olidligaste, hamnen \u00e4r fortfarande \u00f6ppen och en och annan sk\u00e4rg\u00e5rdsfiskareb\u00e5t synes \u00e4n och d\u00e5 k\u00e4mpa sig fram emot vind och gr\u00e5daskiga v\u00e5gor. Ej heller ser det ut som om sl\u00e4df\u00f6re vore att p\u00e5r\u00e4kna till julen, oaktat en och annan sl\u00e4de envisas att l\u00e5ta sl\u00e4pa sig fram p\u00e5 bara marken, troligen s\u00e5som fingervisning \u00e5t Calle Winter att vinterns tid \u00e4r inne.<\/p>\n Wasa Tidning 29.3.1887:<\/span><\/p>\n Kronouppb\u00f6rden i Lappfj\u00e4rd har, skriver v\u00e5r korrespondent, verkst\u00e4llts under sistlidna vecka, d\u00e4rvid de betalningsskyldiga n\u00e4stan mangrant l\u00e4r ha erlagt dem p\u00e5f\u00f6rda utskylder, n\u00e5got som i dessa penningfattiga tider l\u00e4nder dem till ber\u00f6mmelse.<\/p>\n I Lappfj\u00e4rds moderkyrka anst\u00e4lldes i dag efter avslutad gudstj\u00e4nst, kyrkoherdeval, d\u00e4rvid kapellanen i Nystad Josef Salem L a u r e l l erh\u00f6ll r\u00f6ster f\u00f6r 1,908 mk 7 pi, kapellanen i \u00c5bo domkyrkof\u00f6rsamling vicepastorn Hilarius Albin Ferdinand M i k a n d e r f\u00f6r 111 mk 50 pi och kyrkoherden i Siikais Karl Johan Engelbrecht B l o m b e r g f\u00f6r 23 mk 35 pi. Valf\u00f6rr\u00e4ttare var kyrkoherden i N\u00e4rpes Gustaf Dahlberg.<\/p>\n Enahanda val i de till Lappfj\u00e4rds pastorat h\u00f6rande Kristinestads stads- och landsf\u00f6rsamlingar kommer att f\u00f6rsigg\u00e5 den 3 instundande april.<\/p>\n Wasa Tidning 10.6.1887, artikel skriven av Ja,Jo, som torde vara folkskoll\u00e4raren J. J. Wadstr\u00f6m.<\/span><\/p>\n En h\u00e4rlig v\u00e4derlek<\/strong> har varit r\u00e5dande de senaste veckorna, n\u00e4stan utan undantag. V\u00e4xtligheten g\u00e5r fram\u00e5t med raska steg, s\u00e5 att r\u00e5gen redan i slutet av maj p\u00e5 n\u00e5gra st\u00e4llen gick i ax. Dock skulle nu en regnskur vara mycket v\u00e4lg\u00f6rande. I dag visade termometern + 24C.<\/p>\n Emigrationen<\/strong> fr\u00e5n denna ort tycks snarare tillta \u00e4n avta, trots att inga lysande utsikter har h\u00f6rts fr\u00e5n Amerika. Med varje \u00e5ngb\u00e5t avreser flera tiotal personer, till det f\u00f6rlovade \u0084\u201ddollarnas land”. De flesta bortresande \u00e4r i v\u00e4rnplikts\u00e5ldern. Jordbrukaren klagar \u00f6ver den h\u00f6ga dagl\u00f6nen, som \u00e4r en naturlig f\u00f6ljd av den tilltagande utvandringen.<\/p>\n Folkskolan<\/strong> har \u00e4ven h\u00e4r sin historia. N\u00e4r folkskolefr\u00e5gan f\u00f6rst kom till tals h\u00e4rst\u00e4des, menade man att en folkskola borde vara tillr\u00e4cklig f\u00f6r hela kommunen, och man besl\u00f6t \u00e4ven inr\u00e4tta en s\u00e5dan. Denna borde naturligtvis f\u00e5 plats s\u00e5 centralt som m\u00f6jligt, varf\u00f6r den l\u00e4mpligast kunde uppf\u00f6ras i Lappfj\u00e4rds kyrkoby. Men snart ins\u00e5g man, att endast en folkskola skulle vara alldeles otillr\u00e4cklig, och f\u00f6r utbyarna till f\u00f6ga nytta.<\/p>\n P\u00e5 kommunalst\u00e4mman<\/strong> den 28 maj 1877 anh\u00f6ll Dagsmark byam\u00e4n, p\u00e5 grundade sk\u00e4l, om till\u00e5telse att skilja sig fr\u00e5n den gemensamma skolan och inr\u00e4tta en egen folkskola. Deras anh\u00e5llan bif\u00f6lls, med villkor att de ville fr\u00e5ng\u00e5 sina anspr\u00e5k p\u00e5 ers\u00e4ttning f\u00f6r det timmer m. m., som blivit uppk\u00f6pt f\u00f6r den gemensamma skolbyggnaden i Lappfj\u00e4rd. Exemplet f\u00f6ljdes omedelbart av H\u00e4rkmeri byam\u00e4n. I anledning h\u00e4rav besl\u00f6ts p\u00e5 samma kommunalst\u00e4mma, att indela kommunen i fyra skoldistrikt, f\u00f6r inr\u00e4ttande av fasta folkskolor: Dagsmark, H\u00e4rkmeri, Lappfj\u00e4rd och M\u00f6rtmark. Resultatet h\u00e4rav blev att folkskolan i Dagsmark \u00f6ppnades h\u00f6sten 1878. F\u00f6ljande \u00e5r \u00f6ppnades folkskolorna i Lappfj\u00e4rd och H\u00e4rkmeri. Men till denna dag finnes inte n\u00e5gon folkskola i M\u00f6rtmark, oaktat n\u00e4mnda skoldistrikt \u00e5rligen erh\u00e5llit fj\u00e4rdedelen av br\u00e4nnvinsmedlen, f\u00f6r inr\u00e4ttande av en folkskola. Dock skall l\u00e4nets folkskoleinspekt\u00f6r numera vidtagit \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att f\u00e5 en folkskola till st\u00e5nd i M\u00f6rtmark s\u00e5 snart som m\u00f6jligt.<\/p>\n \u00c5rsexamen<\/strong> med eleverna vid folkskolorna h\u00e4rst\u00e4des anst\u00e4lles i H\u00e4rkmeri folkskola den 14 maj. Skolan har under v\u00e5rterminen varit bes\u00f6kt av 22 elever. I Dagsmark h\u00f6lls examen den 17 maj med 44 elever och i Lappfj\u00e4rd den 21 maj med 42 elever. Vid \u00e5rsexamen i Lappfj\u00e4rd \u00f6verl\u00e4mnades av eleverna till skolans l\u00e4rare, herr Nessler, ett par vackra ljusstakar av nysilver, vars v\u00e4rde uppgick till 12 mark.<\/p>\n Ett giv akt, f\u00f6r de v\u00e4rnpliktiga<\/strong>. Bland fjol\u00e5rets v\u00e4rnepliktiga ynglingar fr\u00e5n denna kommun befann sig \u00e4ven en, likasom m\u00e5nga andra i Amerika. Men sinnad att mot h\u00f6sten sagda \u00e5r \u00e5terv\u00e4nde till hemlandet, ans\u00f6kte han om befrielse fr\u00e5n v\u00e4rnpliktens fullg\u00f6rande vid aktiv trupp, p\u00e5 grund d\u00e4rav, att han redan f\u00f6re tio \u00e5rs \u00e5lder blivit upptagen som fosterson i en familj, som saknade egna barn. Han infann sig d\u00e4rf\u00f6r vid uppb\u00e5det genom ombud. Men nu f\u00f6rklarades det, att hans ans\u00f6kan om befrielse inte kunde bifallas, emedan l\u00e4karutl\u00e5tandet visade, att s\u00f6kanden inte var fullkomligt frisk, och d\u00e4rf\u00f6r i s\u00e5dant fall borde han personligen infinna sig till uppb\u00e5dst\u00e4llet. N\u00e5gon tid efter\u00e5t v\u00e4nde sig den v\u00e4rnepliktiges anh\u00f6riga till vederb\u00f6rande myndighet, f\u00f6r att ytterligare r\u00e5dfr\u00e5ga sig i \u00e4rendet, och erh\u00f6ll d\u00e4rvid det uttalandet att ifr\u00e5gavarande v\u00e4rnepliktige p\u00e5 grund av f\u00f6retett l\u00e4karebevis befriats fr\u00e5n krigstj\u00e4nst. Gott! \u2014 Innevarande \u00e5r v\u00e4nde man sig till samma myndighet f\u00f6r att erh\u00e5lla intyg \u00f6ver, att den v\u00e4rnepliktige verkligen var befriad fr\u00e5n krigstj\u00e4nst. Emellertid f\u00f6rklarades det nu, att ett dylikt intyg inte kunde erh\u00e5llas, emedan den v\u00e4rmpliktige vid det tillf\u00e4lle n\u00e4r han var uppb\u00e5d underkastad inte var fullkomligt frisk, och d\u00e4rf\u00f6r personligen borde ha infunnit sig till uppb\u00e5dsst\u00e4llet. Dessutom hade l\u00e4karbeviset ha inl\u00e4mnats till uppb\u00e5dsn\u00e4mnden f\u00f6rst vid uppb\u00e5dstillf\u00e4llet, d\u00e5 det lagenligt bort medf\u00f6lja ans\u00f6kningen, d. v. s. f\u00f6re den 15 januari. \u2014 Den ifr\u00e5gavarande v\u00e4rnpliktige v\u00e4ntas just i dessa dagar till hemmet, och f\u00f6rmodligen i god tro, att vara befriad fr\u00e5n v\u00e4rnplikten, men kommer nu att st\u00e5nda laga ansvar.<\/p>\n Wasa Tidning 16.8.1887, artikel av signaturen ”Jo, Ja” allts\u00e5 J.J Wadstr\u00f6m:<\/span><\/p>\n En tryckande sommarhetta har varit r\u00e5dande de senaste veckorna. V\u00e4xtligheten lider sv\u00e5rt av den starka torkan. I g\u00e5r f\u00f6ll \u00e4ntligen ett v\u00e4lg\u00f6rande regn, som i dag fortsatte. Frosten har \u00e4ven h\u00e4r skadat potatisblasten flera g\u00e5nger. I dag visar termometern 13 grader C.<\/p>\n H\u00f6b\u00e4rgningen \u00e4r nu slutf\u00f6rd och sk\u00f6rdearbetet har b\u00f6rjat. H\u00f6avkastningen \u00e4r betydligt s\u00e4mre \u00e4n i fjol, till f\u00f6ljd av brist p\u00e5 regn. Inom kommunen finns dock en v\u00e4ldig \u00e4ng, som endast i motsatt fall l\u00e4mnar d\u00e5lig avkastning, n\u00e4mligen Dagsmark Storsj\u00f6 tr\u00e4sk. F\u00f6r \u00e5tskilliga tiotal \u00e5r sedan b\u00f6rjade man uttorka n\u00e4mnda tr\u00e4sk och arbetet hade en f\u00f6ga anad framg\u00e5ng, s\u00e5 att hela den fordom stora vattenspegeln nu f\u00f6rvandlats till en utomordentligt god \u00e4ng. Varje h\u00f6st tills\u00e4ttes dammluckan, s\u00e5 att hela \u00e4ngen om vintern \u00e4r under vatten. P\u00e5 f\u00f6rsommaren \u00f6ppnas dammluckan, och vattnet str\u00f6mmar ut. Genom en dylik anordning fordrar \u00e4ngen varken odling, dikning eller g\u00f6dsling, utan bibeh\u00e5ller sin fulla b\u00f6rdighet genom vattnet, som tillf\u00f6r v\u00e4xterna rikliga n\u00e4rings\u00e4mnen, utom det att \u00e4ngen aldrig kan skadas av torka eller frost.<\/p>\n Ifr\u00e5ga varande \u00e4ng, som \u00e4r omkring fyra verst l\u00e5ng och inemot tv\u00e5 verst bred (verst \u00e4r en rysk l\u00e4ngdenhet, motsvarande 1\u00a0066 meter), delas uti \u00e5ttio (80) lotter. Varje lott l\u00e4mnar \u00e5rligen i medeltal sextio skrindar h\u00f6, d. v. s. hela \u00e4ngen ger fyratusen \u00e5ttahundra (4.800) skrindar h\u00f6 \u00e5rligen. H\u00e4rav erh\u00e5lles f\u00f6da f\u00f6r 480 kor, om man ber\u00e4knar tio skrindar h\u00f6 f\u00f6r varje ko.<\/p>\n I aff\u00e4rsv\u00e4g betalas f\u00f6r varje lott f\u00f6r n\u00e4rvarande i medeltal med 1 800 mark, d\u00e4rav f\u00f6ljer, att hela \u00e4ngen motsvarar den enorma summan etthundra fyratiofyra tusen (144.000) mark.<\/p>\n Kr\u00e4ftor f\u00e5ngas till m\u00e5nga tusental i den genom socknen flytande Lappfj\u00e4rds \u00e5n. Dagligen ser man kr\u00e4ftf\u00e5ngare i skaror vandra l\u00e4ngs \u00e5str\u00e4nderna. I sanning ingalunda n\u00e5gat latmansarbetef\u00f6r ocks\u00e5 h\u00e4r g\u00e4ller det att vara ih\u00e4rdig. Att springa av och an f\u00f6r att vittja de utsatta spetten ar oskiljaktligt f\u00f6renat med denna n\u00e4ring. \u2014 Menar n\u00e5gon att det \u00e4r fattigt att tala om kr\u00e4ftor, s\u00e5 f\u00e5r jag f\u00f6r dessa n\u00e4mna, att h\u00e4r idkas \u00e4ven p\u00e4rlfiske.<\/p>\n En ny folkskola \u00f6ppnas i h\u00f6st i M\u00f6rtmark by, enligt ett p\u00e5 distriktsst\u00e4mman fattat beslut, i fall l\u00e4rare till dess kan erh\u00e5llas. Detta tack vare v\u00e5ra skolv\u00e4nners osparda m\u00f6da och s\u00e4rskilt v\u00e5r f\u00f6r skolundervisningen s\u00e5 nit\u00e4lskande kronol\u00e4nsman herr D. Strang. Skolan blir tv\u00e5spr\u00e5kigt svensk-finsk.<\/p>\n P\u00e5 kommunalst\u00e4mman senaste vecka uts\u00e5gs kronol\u00e4nsman Strang, att p\u00e5 kommunens v\u00e4gnar att g\u00f6ra anh\u00e5llan hos poststyrelsen om inr\u00e4ttandet av en postexpedition i M\u00f6rtmark.<\/p>\n Folkw\u00e4nnen 31.8.1887:<\/span><\/p>\n En korrespondent fr\u00e5n V\u00f6r\u00e5 skrev i Folkw\u00e4nnen om projektet med att f\u00e4lla Kaurj\u00e4rvi tr\u00e4sk i V\u00f6r\u00e5. Skribenten \u00e4r orolig f\u00f6r att de nya \u00e5krarna skulle vara mera frost\u00f6mma \u00e4n vanligt och d\u00e4rf\u00f6r kr\u00e4va mera g\u00f6dsel. Han gjorde ocks\u00e5 en j\u00e4mf\u00f6relse med ett\u00a0motsvarande projekt i Dagsmark:<\/span><\/span><\/p>\n F\u00f6r mer \u00e4n 30 \u00e5r sedan f\u00e4llde man i Dagsmark by i Lappfj\u00e4rd ett lika stort tr\u00e4sk, som blev en vacker \u00e4ng. Men fr\u00e5n den tiden, p\u00e5st\u00e5r allmogen i byn, blev de \u00e5krar som \u00e4r bel\u00e4gna n\u00e4ra denna \u00e4ng, \u00f6mt\u00e5ligare f\u00f6r k\u00f6ld och kr\u00e4ver nu mera g\u00f6dsel \u00e4n tidigare. Dock \u00e4r dessa \u00e5krar sm\u00e5 i j\u00e4mf\u00f6relse med \u00e5kerf\u00e4lten runt Kaurj\u00e4rvi sj\u00f6, s\u00e5 att Dagsmarks tr\u00e4sk\u00e4ngar med de hundradetals h\u00e4ckar h\u00f6, som d\u00e4r \u00e5rligen inb\u00e4rgas, \u00e4ndock \u00e4r till stor nytta f\u00f6r byn, fast dess \u00e5krar nu ger s\u00e4mre sk\u00f6rdar s\u00e4d \u00e4n f\u00f6rr.<\/span><\/span><\/p>\n Wasa Tidning 11.11.1887, notiserna skrivna av signaturen ”Osmo”:<\/span><\/p>\n Ny folkskola<\/strong>. Den i M\u00f6rtmark by inr\u00e4ttade h\u00f6gre folkskolan, gemensam f\u00f6r gossar och flickor, b\u00f6rjade sin verksamhet den 31 oktober i \u00e5r med en enkel h\u00f6gtidlighet. Denna folkskola, den fj\u00e4rde i Lappfj\u00e4rds kommun, bes\u00f6kes f\u00f6r n\u00e4rvarande av 25 elever. Till t. f. l\u00e4rare vid skolan har antagits hr P. I. W. Blomqvist fr\u00e5n Kerim\u00e4ki. D\u00e5 det i M\u00f6rtmark by finnas endast 53 hemmansr\u00f6kar, s\u00e5 l\u00e4nder det byam\u00e4nnen till all heder att skolan kommit till st\u00e5nd, i synnerhet d\u00e5 man t\u00e4nker sig att i den n\u00e4ra bel\u00e4gna B\u00f6tom socken och i Kristinestads landsf\u00f6rsamling, allts\u00e5 Tj\u00f6ck \u00e4nnu inte finns en tillstymmelse till folkskolor, trots att befolkningen i B\u00f6tom torde uppg\u00e5 till omkring 3,000 personer och i Kristinestads landsf\u00f6rsamling till n\u00e4rmare 2,000. Om vi inte misstar oss, har den nuvarande kyrkoherden i B\u00f6tom hr A. H. Salminen, som l\u00e4r vara en varm v\u00e4n av folkbildningen, gjort f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rm\u00e5 sina f\u00f6rsamlingsbor att inr\u00e4tta folkskola d\u00e4rst\u00e4des, men hans f\u00f6rslag har strandat p\u00e5 ett starkt motst\u00e5nd. B\u00f6tom (Karijoki) och Per\u00e4sein\u00e4joki torde numera vara de enda finska kommuner i s\u00f6dra \u00d6sterbotten, som saknar folkskolor. I st\u00e4llet finnes i Kristinestads landsf\u00f6rsamling sedan mera \u00e4n tio \u00e5r tillbaka ett \u2014 br\u00e4nnvinsbr\u00e4nneri.<\/p>\n G\u00e4stgiveri- och skjutsh\u00e5llningen<\/strong> i Lappfj\u00e4rd och Sideby kommuner utbj\u00f6ds p\u00e5 entreprenad den 15 och 17 oktober. F\u00f6r sysslandet fordrade i Lappfj\u00e4rd by bonden Henrik Bergkulla 740 mk, i M\u00f6rtmark by lanthandlanden Frans \u00c5back 99 mk, bonden Robert Mattila 88 mk och landbonden Mickel Norrback 80 mk. Men sedan bonde\u00e4nkan Anna Kajsa Ahlkulla, som f\u00f6r n\u00e4rvarande omh\u00e4nderhar g\u00e4stgiveriet och skjutsh\u00e5llningen i Lappfj\u00e4rd by, p\u00e5 kommunalst\u00e4mman den 1 dennes f\u00f6rklarat sig villig att forts\u00e4ttningsvis ombes\u00f6rja sysslandet emot 500 marks \u00e5rlig ers\u00e4ttning, nedsatte Bergkulla sina anspr\u00e5k till 450 mk. I \u00d6mossa by av Sideby kommun \u00e5tog sig den nuvarande g\u00e4stgivaren d\u00e4rst\u00e4des Josef Henrik Skogman g\u00e4stgiveri och skjutsh\u00e5llningen utan annan ers\u00e4ttning \u00e4n den fastst\u00e4llda skjutslegan\u00a0om 16 penni f\u00f6r versten (verst \u00e4r ett gammalt rysk m\u00e5tt, ungef\u00e4r 1070 meter)<\/span> samt f\u00f6rband sig att f\u00f6r denna skjutslega fortskaffa resande till obegr\u00e4nsat antal.<\/p>\n Lagtima h\u00f6sttinget<\/strong> med Lappfj\u00e4rd, Sideby, Stor\u00e5 och B\u00f6tom socknars tingslag b\u00f6rjade den 2 november. De inskrivna m\u00e5len, till antalet 212 \u00e4r utdelade att till behandling f\u00f6rekomma till och med 12 december men antagligt \u00e4r att tinget kommer att r\u00e4cka n\u00e5gra dagar l\u00e4ngre.<\/p>\n Folkw\u00e4nnen 6.12.1887, skriven av signaturen ”W”.<\/span><\/p>\n Sedan jag senast skrev i Folkw\u00e4nnen har jag nu befunnit mig i \u00d6sterbottens sydligaste stad. Denna stad, grundlagd \u00e5r 1649 under drottning Kristinas regering, ligger p\u00e5 en i havet utskjutande landtunga uti Lappfj\u00e4rd socken. P\u00e5 v\u00e4stra sidan om denna udde befinner sig \u00f6ppna havet och p\u00e5 den \u00f6stra en havsvik, d\u00e4r stadens hamn \u00e4r bel\u00e4gen. I forna tider hade de st\u00f6rsta fartygen g\u00e5tt upp \u00e4nda till stadens torg. Numera ankrar skepp ett stycke d\u00e4rifr\u00e5n.<\/p>\n Ofta har v\u00e5deldar rasat \u00f6ver staden, men aldrig har de helt och h\u00e5llet lyckats f\u00f6rst\u00f6ra alla dess hus och g\u00e5rdar. F\u00f6r 27 \u00e5r sedan f\u00f6rst\u00f6rdes h\u00e4r p\u00e5 en g\u00e5ng 13 g\u00e5rdar av elden. I fjol blev \u00e4ven tv\u00e5 byggnader l\u00e5gornas rov och n\u00e5gra m\u00e5nader senare mellan jul och ny\u00e5r delade en enskild g\u00e5rd samma \u00f6de. l \u00e5r har h\u00e4r blott ett f\u00e4rgeri nedbrunnit. Staden som \u00e4r uppf\u00f6rd efter gammalmodig byggnadsstil, har tr\u00e5nga gator. D\u00e4rf\u00f6r har det vid eldsv\u00e5dor varit s\u00e5, att branden snart kunnat utbreda sig fr\u00e5n hus till hus.<\/p>\n Sj\u00f6ns n\u00e4rhet kan man till stor del anse ha medverkat d\u00e4rtill att man vid eldsv\u00e5dorna lyckats bli herre \u00f6ver elden.<\/p>\n Efter att vi har skildrat v\u00e5deldar, skall vi ocks\u00e5 omtala s\u00e5dana p\u00e5 landsbygden. F\u00f6r en vecka sedan brann ett k\u00e4rrlider ner hos gamle n\u00e4mndemannen i Tj\u00f6ckby, 1 \u00bd mils avst\u00e5nd fr\u00e5n staden. Klockan 11 p\u00e5 kv\u00e4llen hade man med p\u00e4rteld bes\u00f6kt k\u00e4rrlidret och man tror allm\u00e4nt att n\u00e5gra gnistor fr\u00e5n p\u00e4rtan fallit ner p\u00e5 golvet, d\u00e4r det brukar ligga halmstr\u00e5n i st\u00f6rre eller mindre m\u00e4ngder. Halmen hade s\u00e4kert sedan fattat eld och f\u00f6rorsakat branden. Den svenska allmogen i v\u00e5ra trakter, g\u00e5r s\u00e4llan med p\u00e4rtbloss nuf\u00f6rtiden, varken i stall, foderlada eller f\u00e4hus utan man anv\u00e4nder en lykta. Hur vanlig p\u00e4rtblossen \u00e4r i Tj\u00f6ck vet vi inte, men tydligen anv\u00e4nds dessa \u00e4nnu.<\/p>\n En st\u00f6rre eldsv\u00e5da intr\u00e4ffade i Skaftung by i Sideby, den sydligaste orten i \u00d6sterbotten, vid pass tre svenska mil s\u00f6der om Kristinestad. i Bonde\u00e4nkan Grannas g\u00e5rd hade man bakat hela dagen och man f\u00f6rmodar att bakugnen p\u00e5 grund av den starka eldningen hade tagit skada, s\u00e5 att elden d\u00e4rav f\u00e5tt fart i v\u00e4ggen eller i taket. I g\u00e5r klockan 5 p\u00e5 morgonen syntes \u00e4nda hit till staden en stor rodnad p\u00e5 himmelen i s\u00f6der, s\u00e5 att man kunde anta att en stor eldsv\u00e5da var r\u00e5dande i Skaftung eller i den 3 mil h\u00e4rifr\u00e5n bel\u00e4gna Sideby kyrkoby. Grannas g\u00e5rd var 15-20 \u00e5r gammal och den var byggd i en vinkel. I nordv\u00e4stra flygeln fanns en st\u00f6rre sal eller stuga, det vanliga boningsrummet med 2 \u00e4ndkamrar. Syd\u00f6stra flygeln inneh\u00f6ll ocks\u00e5 n\u00e5gra rum och bland den brygg- och bagarstugan och det var i denna del som elden kommit l\u00f6s. Trots att vi inte med s\u00e4kerhet veto om g\u00e5rdens bohag och kl\u00e4der kunde r\u00e4ddas undan elden, s\u00e5 tror vi nog att \u00e5tminstone en del av det som fanns i den andra flygeln blev r\u00e4ddat, eftersom den vinkeln ocks\u00e5 hade en egen ing\u00e5ng. Vi vet inte heller hur mycket g\u00e5rden var f\u00f6rs\u00e4krad till men det ber\u00e4ttas dock att skadan inte kan t\u00e4ckas med vad man f\u00e5r i brandhj\u00e4lp.<\/p>\n Hastigt d\u00f6dsfall. Fredagen den 25 november firade man ett br\u00f6llop i Dagsmarksby i Lappfj\u00e4rd socken. Samma dag reste en bonde fr\u00e5n byn in till staden, dit han k\u00f6rde h\u00f6 \u00e5t sin d\u00e4r bosatta broder, som f\u00f6r en tid tillbaka vistats 19 \u00e5r i Nya Zeeland s\u00e5som f\u00e5raherde. N\u00e4r bonden om aftonen kom hem, infann sig en man ur byn hos honom och sade: \u201dSka vi it ga \u00e5 sk\u00e5d \u00e5p bryllope?” \u0084\u201dJa v\u00e4it it, ja sa’ rei i m\u00e5r\u00e5st at jag \u00e5 flekkor rei sku va heim, t\u00e4rf\u00f6r to’ ja dom meme ti stadin.” Den andre tyckte: \u201dvist ska’et kom o’ si bruden.” De f\u00f6ljdes nu \u00e5t till br\u00f6llopsg\u00e5rden, d\u00e4r blev be v\u00e4lf\u00e4gnade med br\u00e4nnvin. Om morgonen fanns den ber\u00f6rda bonden ligga d\u00f6d i ”n\u00e5gon vr\u00e5\u201d i br\u00f6llopsg\u00e5rden. Man tror, att han fallit som offer f\u00f6r alltf\u00f6r mycket t\u00e4rande av br\u00e4nnvin.<\/p>\n Ett dylikt fall intr\u00e4ffade ocks\u00e5 f\u00f6r en m\u00e5nad sedan i Tj\u00f6ck, d\u00e4r det finns tv\u00e5 br\u00e4nnerier. Vid ett lysningskalas d\u00e4rst\u00e4des var en bleckslagare ges\u00e4ll fr\u00e5n staden ocks\u00e5 inbjuden. Denne intog dock vid detta tillf\u00e4lle s\u00e5 mycket br\u00e4nnvin, att han d\u00e4rav tros ha ljutit d\u00f6den.<\/p>\n Wasa Tidning 8.1.1888, artikel av signaturen ”Jo, Ja”, allts\u00e5 J. J. Wadstr\u00f6m fr\u00e5n Dagsmark:<\/span><\/p>\n Ett omslag<\/strong> i v\u00e4derleken har nu igen intr\u00e4tt. N\u00e4stan hela f\u00f6reg\u00e5ende vecka har visat prov p\u00e5 en fullkomlig vinter, s\u00e5 att termometern emellan\u00e5t visat \u00f6ver \u2014 30 C. I g\u00e5r d\u00e4remot visade termometern 0 C.<\/p>\n F\u00f6ljande folkm\u00e4ngds f\u00f6r\u00e4ndringar<\/strong> har under sistlidne \u00e5r intr\u00e4ffat i kommunen. F\u00f6dda mank\u00f6n 86, kvinnk\u00f6n 91, summa 171. Dessutom 2 mank\u00f6n och 1 kvinnk\u00f6n, som framf\u00f6tts d\u00f6da. D\u00f6da mank\u00f6n 59, kvinnk\u00f6n 47, summa 106. Flera f\u00f6dda \u00e4n d\u00f6de 27 mank\u00f6n, 44 kvinnk\u00f6n, summa 71. Uppl\u00f6sta \u00e4ktenskap genom mannens d\u00f6d 20 och kvinnans d\u00f6d 10, summa 30. Till f\u00f6rsamlingen inflyttade mank\u00f6n 21, kvinnk\u00f6n 38, summa 59. Utflyttade mank\u00f6n 20, kvinnk\u00f6n 30, summa 50. De inflyttades antal \u00f6verstiger utflyttades med totalt 9 personer. H\u00e4rtill kommer antalet flere f\u00f6dda \u00e4n d\u00f6da: 27 mank\u00f6n och 44 kvink\u00f6n, vilket betyder att f\u00f6rsamlingens folkm\u00e4ngd under \u00e5ret \u00f6kats med 28 mank\u00f6n och 52 kvinnk\u00f6n, summa 80 personer. Till \u00e4ktenskapet sammanvigda \u00e4r 38 par. F\u00f6rsamlingens hela folkm\u00e4ngd utg\u00f6r 5,717 personer.<\/p>\n Vid Dagsmark folkskola<\/strong> har en st\u00f6rre tillbyggnad under senaste \u00e5ret blivit uppf\u00f6rd, avsedd att tj\u00e4na som sl\u00f6jd- och gymnastiksal. Till en b\u00f6rjan var det ganska sv\u00e5rt, att kunna \u00f6vertyga allmogen om nyttan och behovet av en dylik byggnad, men detta oaktat \u00e4r den nu f\u00e4rdig till allas bel\u00e5tenhet. Dagsmarkborna har d\u00e4rigenom visat ett v\u00e4rdigt exempel f\u00f6r socknens \u00f6vriga skoldistrikt, som \u00e4nnu \u2014 efter m\u00e5nga fruktl\u00f6sa f\u00f6rs\u00f6k \u2014 \u00e4r i stor avsaknad av dylika rum vid sina folkskolor. Med tacksamhet m\u00e5 h\u00e4r ocks\u00e5 omn\u00e4mnas, att \u00e4garen av Storfors s\u00e5g, herr handlanden. A. Dahl i Kristinestad, har \u00e4ven f\u00f6r den goda sakens skull, utan ringaste ers\u00e4ttning s\u00e5gat ett st\u00f6rre parti stockar f\u00f6r ifr\u00e5gavarande byggnad.<\/p>\n Allm\u00e4nt klagas det<\/strong> \u00f6ver den r\u00e5dande penningbristen. Utvandrare g\u00f6r den \u00e4nnu mera k\u00e4nnbar. Om det hems\u00e4nds n\u00e5gra hundratals mark fr\u00e5n Amerika, s\u00e5 uppst\u00e5r en fullkomlig kappl\u00f6pning, bland andra hugade lycks\u00f6kare, om att f\u00e5 l\u00e5na pengar f\u00f6r att resa till Amerika. Ganska obetydligt \u00e4r, vad som hit hems\u00e4nts fr\u00e5n \u201dDollarnas land”, med n\u00e5gra f\u00e5 undantag. Flera hems\u00e4nder inte ens sina respenningar, s\u00e5 att flera som har borgat f\u00f6r respenningar sedan har f\u00e5tt betala l\u00e5net, dessutom med flera \u00e5rs r\u00e4nta. I \u00f6vrigt \u00e4r det ganska ov\u00e4rdigt handlat av v\u00e5rt lands s\u00f6ner, att, sedan de besv\u00e4rat sig en l\u00e5ng v\u00e4g, och under m\u00e5nga m\u00f6dor f\u00f6rtj\u00e4nat sina penningar, sedan utan bet\u00e4nkande, offrar dem p\u00e5 rusdryckernas altare.<\/p>\n Julen har h\u00e4r firats fredligare \u00e4n normalt och i viss m\u00e5n kan vi tacka den str\u00e4nga k\u00f6lden f\u00f6r det, som \u00e4ven br\u00e4nnm\u00e4rkte en och annan mera of\u00f6rsiktig fylleribroder. Br\u00e4nnvin saknades inte, ty, att fira julen utan dylik vara, vore snart sagt lika sv\u00e5rt, som att begravas livslevande.<\/p>\n \u00d6nskningsm\u00e5l. Av tidningarna framg\u00e5r, att p\u00e5 vissa orter h\u00e5llits f\u00f6redrag i lantbruk. Det vore i sanning tacksamt om vederb\u00f6rande \u00e4ven ville hedra Dagsmark med ett bes\u00f6k i samma syfte, varav allmogen kunde f\u00e5 \u00e5tskilliga, v\u00e4lbeh\u00f6vliga vinkar f\u00f6r ett rationellt jordbruk.<\/p>\n Ett gott, nytt \u00e5r!<\/p>\n Wasa Tidning 6.4.1888, skriven av signaturen -mm-:<\/span><\/p>\n En botg\u00f6rare<\/strong> synes f\u00f6rsamlingen ha erh\u00e5llit i en fr\u00e5n Sideby hemmavarande arbetare, som f\u00e5tt den fixa iden att varje s\u00f6ndag under gudstj\u00e4nsten st\u00e4lla sig kn\u00e4b\u00e4jande mitt i kyrkans korsg\u00e5ng. Lugn, men med n\u00e5got skygg blick, st\u00e5r han d\u00e4r under hela gudstj\u00e4nsten, utan att \u00f6mma ett kn\u00e4, utan att visa n\u00e5got tecken till tr\u00f6tthet, till och med d\u00e5 det predikas tv\u00e5 g\u00e5nger p\u00e5 samma dag. Om han med sin botg\u00f6ring s\u00f6ker avv\u00e4nda f\u00f6rsynens vrede fr\u00e5n egen eller andra personer \u00e4r inte k\u00e4nt. S\u00e4kert \u00e4r emellertid att han tilldrar sig uppm\u00e4rksamhet och i alla fall verkar menligt f\u00f6r kyrkobes\u00f6karen.<\/p>\n Nykterheten synes<\/strong> inte vinna n\u00e5got allm\u00e4nt erk\u00e4nnande h\u00e4r i Lappfj\u00e4rd f\u00f6rsamling. Ofta h\u00f6r man det skvallras att h\u00e4r och d\u00e4r bedrives en l\u00f6nnkrog. En ort d\u00e4r denna f\u00f6ga hedersv\u00e4rda f\u00f6dkrok tycks florera \u00e4r f\u00f6rsamlingens H\u00e4rkmeri by. F\u00f6r ett par veckcr sedan uppeh\u00f6ll sig i den byn tv\u00e5 kvinnor fr\u00e5n Tj\u00f6ck, som i allsk\u00f6ns tysthet g\u00f6rs\u00f6kte etablera ett utsk\u00e4nkningsst\u00e4lle d\u00e4r. Handeln syntes vara inkomstbringande, f\u00f6r det p\u00e5st\u00e5s att personer \u00e4nda fr\u00e5n Sastmola i hade vistats p\u00e5 samma ort. Ovann\u00e4mda kvinnor l\u00e4r vara inst\u00e4mda till v\u00e5rtinget av ortens kronol\u00e4nsman. Att ovanber\u00f6rda missf\u00f6rh\u00e5llande undergr\u00e4ver familjelivets lycka \u00e4r en likas\u00e5 k\u00e4nd som en sorglig f\u00f6ljd.<\/p>\n Ungdomens goda seder f\u00f6rvildas varp\u00e5 f\u00f6ljande v\u00e5ldsbragd kan tj\u00e4na som belysning. Inhysesmanssonen Petter anf\u00f6lls f\u00f6r inte s\u00e5 m\u00e5nga dagar sedan under br\u00e4nnvinets inverkan av ett s\u00e5dant b\u00e4rs\u00e4rkarraseri att han bland annat rev ned spisen i sin bostad och d\u00e4rigenom gjorde sig och den kvinna med vilken han \u201dlefver tillsammans med” husvilla. Dessutom slungade han in en sten genom f\u00f6nstret till en annan stuga med den p\u00e5f\u00f6ljd att stenen tr\u00e4ffade en innanf\u00f6r boende flicka i huvudet s\u00e5 att hon avsvimmade. Huru s\u00e5dana illd\u00e5d kan f\u00f6r\u00f6vas op\u00e5talade av en person som l\u00e4r vara varken kyrko- eller mantalsskriven i denna kommun, inte konfirmerad och inte heller fullgjort sin v\u00e4rnplikt, trots att han \u00e4r i den \u00e5ldern, \u00e4r sv\u00e5rt att fatta.<\/p>\n Wasa Tidning 6.5.1888, notiser skrivna av signaturen ”Jo, Ja”, allts\u00e5 J. J. Wadstr\u00f6m:<\/span><\/p>\n Under den l\u00e5nga v\u00e5ren<\/strong>, har foder- och penningebristen gjort f\u00f6rbund med varandra. De senaste dagarna av senaste vecka rasade h\u00e4rst\u00e4des en orkanlik sn\u00f6yra. Senaste s\u00f6ndag f\u00f6ljde de f\u00f6reg\u00e5ende dagarna troget i sp\u00e5ret, i det att sn\u00f6yran k\u00e4mpade med verkligt raseri och det, som vi hoppas, f\u00f6r sista g\u00e5ngen p\u00e5 f\u00f6rra halv\u00e5ret. I dag \u2014 \u201eblomsterm\u00e5nades” f\u00f6rsta dag \u2014 har en f\u00f6r\u00e4ndring till ett b\u00e4ttre intr\u00e4tt. Drivorna krymper ihop, b\u00e4ckar och diken \u00e4r fulla av vatten, och forsarna brusar v\u00e4ldigt.<\/p>\n Nu och d\u00e5 avreser<\/strong> h\u00e4rifr\u00e5n n\u00e5gra kraftiga arbetsf\u00f6rm\u00e5gor till Amerika, oaktat inga synnerligen lockande underr\u00e4ttelser h\u00f6rs d\u00e4rifr\u00e5n. F\u00f6r en kort tid sedan anl\u00e4nde ett brev fr\u00e5n en i Amerika vistande arbetare vari han i bevekande ordalag varnar de emigrationslystna att inte komma dit. P\u00e5 den ort, d\u00e4r brevskrivaren befann sig, hade alla arbeten \u201dstoppat” och i f\u00f6ljd d\u00e4rav flera hundra arbetare \u201dkvittats”.<\/p>\n Mejeri-manin<\/strong> har \u00e4ven n\u00e5tt v\u00e5ra orter. Upptimringen av mejeribyggnaden p\u00e5g\u00e5r som b\u00e4st i kyrkobyn. Till den 1 n\u00e4stkommande augusti hoppas man att mejeriet skall vara f\u00e4rdigt f\u00f6r sin mj\u00f6lkf\u00f6r\u00e4dlande verksamhet. Ett i Sideby tillt\u00e4nkt mejeri l\u00e4r inte bli verklighet, vilket \u00e4ven m\u00e5ste anses vara i allo v\u00e4lbet\u00e4nkt, d\u00e5 orten \u00e4ger ringa mj\u00f6lktillg\u00e5ng.<\/p>\n Den av en annan korrespondent<\/strong> h\u00e4rifr\u00e5n omn\u00e4mnda botg\u00f6raren bes\u00f6ker fortfarande varje s\u00f6ndag v\u00e5r kyrka. Mannen ifr\u00e5ga \u00e4r en f. d. bondson fr\u00e5n Sideby och heter Johan Kivist\u00f6. Or\u00f6rlig, som en gipsbild, st\u00e5r han fr\u00e5n gudstj\u00e4nstens b\u00f6rjan till slut i kn\u00e4b\u00f6jande st\u00e4llning i \u201dkorset”. Att m\u00e5ngas, f\u00f6r att inte s\u00e4ga allas \u00f6gon lita till honom \u00e4r ju sj\u00e4lvfallet. Det \u00e4r endast att undra \u00f6ver att inte kyrkor\u00e5det funnit sig f\u00f6ranl\u00e5ten att st\u00f6ra den botg\u00f6rande satiren.<\/p>\n I dag den 2 maj visar termometern + 23 C. \u2014Au revoir!<\/p>\n <\/p>\n Wasa Tidning 27.7.1888, artikel av signaturen ”Jo, Ja”, allts\u00e5 J. J. Wadstr\u00f6m fr\u00e5n Dagsmark:<\/span><\/p>\n H\u00f6b\u00e4rgningen<\/strong> har b\u00f6rjats i v\u00e5ra trakter under gynnsam v\u00e4derlek. Avkastningen \u00e4r sj\u00e4lvfallet under medelm\u00e5ttan. Trots att regn d\u00e5 och d\u00e5 kommit \u2014 i b\u00f6rjan av denna m\u00e5nad \u2014 lider v\u00e4xtligheten likv\u00e4l fortfarande av en oerh\u00f6rd torka. Dock hoppas m\u00e5ngen med s\u00e4kerhet att innevarande \u201dkvinnfolksvecka” skall bilda ett avbrott i detta onda.<\/p>\n Skogseld<\/strong> utbr\u00f6t senaste onsdag i skogen mellan Lappfj\u00e4rd och Tj\u00f6ck byar, d\u00e4r \u00e5tskilliga kvadratverst h\u00e4rjades, \u00e4vensom ett parti f\u00e4rdighuggen ved f\u00f6rst\u00f6rdes. Antagligen \u00e4r elden numera sl\u00e4kt.<\/p>\n En mass\u00f6r<\/strong>, uti ordets egentliga bem\u00e4rkelse, \u00e4ger f\u00f6rsamlingen uti Anna Kajsa \u00c4bb, eller \u201d\u00c4bb mor” kallad. Redan fr\u00e5n unga \u00e5r har hon \u00e4gnat sig \u00e5t sitt yrke (\u201dgnidning” eller \u201dgnuggning”) och har \u00e4ven blivit tr\u00e4get anlitad av s\u00e5v\u00e4l h\u00f6ga som l\u00e5ga. Otaliga personer, som annars helt s\u00e4kert livet igenom n\u00f6dgats f\u00f6rbli krymplingar, har hon gjort helbr\u00e4gda och d\u00e4rvid ofta visat prov p\u00e5 en f\u00f6rm\u00e5ga, som snart sagt gr\u00e4nsat till det underbara. D\u00e4rf\u00f6r har hon ofta blivit kallad till l\u00e5ngt avl\u00e4gsna bygder och hennes ryktbarhet \u00e4r spridd t.o.m. utanf\u00f6r Finland. I yngre \u00e5r blev hon erbjuden anst\u00e4llning p\u00e5 sjukhus i huvudstaden, men kunde av vissa bevekande sk\u00e4l inte motta anbudet.<\/p>\n Trots sina snart fyllda sjuttio\u00e5tta \u00e5r \u00e4r A. K. \u00c4bb dagligen \u00f6verhopad av patienter fr\u00e5n n\u00e4r och fj\u00e4rran, och en s\u00e4llspord energi utm\u00e4rker henne fortfarande. Jag \u00e4r \u00f6vertygad om, att m\u00e5ngen med ett inte ringa vemod motser den dag, d\u00e5 man ej l\u00e4ngre kan v\u00e4nta hj\u00e4lp fr\u00e5n A. K. \u00c4bbs hj\u00e4lpande hand. En ringa bel\u00f6ning \u00e5t henne \u2014 i form av en gratifikation \u2014 vore enligt min tanke, inte ur v\u00e4gen och detta skulle vara s\u00e5 mycket mera \u00f6nskv\u00e4rt, som hon befinner sig i inte alltf\u00f6r mycket lockande ekonomiska omst\u00e4ndigheter. Hennes dagars tal \u00e4r visserligen snart r\u00e4knade, men en ringa g\u00e4rd av tacksamhet borde samh\u00e4llet visa den \u00e5ldriga f\u00f6r hennes \u00e4dla livsg\u00e4rning.<\/p>\n Norra Posten 28.7.1888:<\/span><\/p>\n En tredje begravningsplats har Lappfj\u00e4rds kommun av kejserliga senaten erh\u00e5llit tillst\u00e5nd att anl\u00e4gga p\u00e5 Ingves hemmans \u00e4gor i Lappfj\u00e4rd kyrkoby. N\u00e4mnda f\u00f6rsamling har n\u00e4mligen f\u00f6rut redan tv\u00e5 ej allt f\u00f6r gamla begravningsplatser ”fullbesatta”.<\/p>\n Wasa Tidning 16.8.1888:<\/span><\/p>\n Begravninqsplatserna<\/strong>. Denna f\u00f6rsamling f\u00e5r i n\u00e4rmaste framtid inte mindre \u00e4n tre begravningsplatser att underh\u00e5lla. D\u00e5 f\u00f6rsamlingens nya kyrka f\u00f6r omkring 35 \u00e5r sedan blev f\u00e4rdig, nedrevs den gamla kyrkan med vederb\u00f6rligt tillst\u00e5nd, p\u00e5 det att dess tomt och den d\u00e4r omkring liggande gamla begravningsplatsen framdeles skulle kunna anv\u00e4ndas som s\u00e5dan. Men snart befanns platsen ol\u00e4mplig, synnerligast d\u00e4rf\u00f6r att den om v\u00e5rarna \u00f6versv\u00e4mmades av vatten, och anlades i anledning h\u00e4rav en ny begravningsplats vid kommunens nya kyrka. Denna har nu begagnats i \u00e5tskilliga \u00e5r. Men genom den \u00e5r 1879 utkomna kejserliga f\u00f6rordningen har f\u00f6rsamlingen nu n\u00f6dgats anl\u00e4gga en tredje begravningsplats, som kommer att bli ganska dyr, emedan den m\u00e5ste fyllas med jord till hela den djuplek liken skall jordas eller minst sex fot.<\/p>\n Pr\u00e4sterskapet och dess avl\u00f6ning<\/strong>. F\u00f6r att uppg\u00f6ra f\u00f6rslag till det yttrande, som f\u00f6rsamlingen \u00e5ligger att avge \u00f6ver regleringskommittens f\u00f6rslag till reglering av pr\u00e4sterskapets inom Lappfj\u00e4rds pastorats avl\u00f6ning, uts\u00e5gs av kyrkost\u00e4mman den 24 april ett utskott, best\u00e5ende av kronol\u00e4nsmannen D. Strang med flera. Utskottet, som numera uppgjort ifr\u00e5gavarande f\u00f6rslag, f\u00f6resl\u00e5r bland annat f\u00f6ljande:<\/p>\n F\u00f6rst och fr\u00e4mst anser vi att kapellanstj\u00e4nsten efter nuvarande innehavares avg\u00e5ng, indras, men det \u00e5ligger kyrkoherden att alltid h\u00e5lla adjunkt ex officio, alldenstunf det med l\u00f6neregleringen avsedda \u00e4ndam\u00e5let l\u00e4ttare kan vinnas, om det finns endast en l\u00f6ntagare. F\u00f6rsamlingen blir lika bra betj\u00e4nad av en kyrkoherde med adjunkt, som av dubbla pr\u00e4ster, i synnerhet om dessa b\u00e5da \u00e4r gamla och orkesl\u00f6sa. I den tiden d\u00e5 Sideby, Stor\u00e5 och B\u00f6tom f\u00f6rsamlingar utgjorde kapell under Lappfj\u00e4rd, kunde kapellanstj\u00e4nsten i Lappfj\u00e4rd m\u00e5h\u00e4nda vara beh\u00f6vlig, men sedan dessa f\u00f6rsamlingar blivit s\u00e4rskilda pastorat, s\u00e5 kan det inte l\u00e4ngre p\u00e5st\u00e5s att kapellanstj\u00e4nsten i Lappfj\u00e4rd \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig. Vi kan d\u00e4rf\u00f6r inte underl\u00e5ta att p\u00e5 det varmaste f\u00f6resl\u00e5 att kapellanstj\u00e4nsten m\u00e5 indragas samt att regleringskommitten anmodas att uppg\u00f6ra ett nytt f\u00f6rslag i \u00e4rendet f\u00f6r den h\u00e4ndelse att tj\u00e4nsten dras in. S\u00e5som ytterligare sk\u00e4l m\u00e5 p\u00e5pekas att det i landet finns m\u00e5nga f\u00f6rsamlingar, som betj\u00e4nas endast av en pr\u00e4st, s\u00e5som i till exempel \u00d6stermark och Kurikka pastorat.<\/p>\n Regleringskommitt\u00e9n har ber\u00e4knat priset f\u00f6r den pr\u00e4sterskapet utg\u00e5ende spannm\u00e5len till endast 13 mark f\u00f6r en tunna. Medelpriset f\u00f6r de 10 sista \u00e5ren \u00e4r enligt v\u00e5ra ber\u00e4kningar 18 mark f\u00f6r varje tunna och d\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r 266 tunnor, 7 kappar ber\u00e4knas till 4,792 mark. \u00c5rliga inkomsten fr\u00e5n de 77 \u00bd hellotter i Dagsmark Storsj\u00f6 uttorkade tr\u00e4sk, som f\u00f6r n\u00e4rvarande tillh\u00f6r Lappfj\u00e4rds f\u00f6rsamlingsbor, uppskattas till 3,875 skrindar med h\u00f6, och dessa kan f\u00f6da minst 310 kor. Eftersom andelarna i detta tr\u00e4sk, till vars uttorkning fordrats ofantligt stora kostnader, sj\u00e4lvfallet inte underlyder n\u00e5gra l\u00e4genheter och inte heller underg\u00e5tt skattel\u00e4ggning. Dessa lotter har alltid betraktats som l\u00f6segendom, s\u00e5 vi anser att sm\u00f6rtiondet till pr\u00e4sterskapet f\u00f6r dessa 310 kor inte kan komma p\u00e5 fr\u00e5ga, utan tiondedelen skall erl\u00e4ggas endast f\u00f6r 1,350 kor.<\/p>\n Kvicktionde och p\u00e5skpenningar har hittills erlagts med tillsammans 296 mark och n\u00e5got rimligt sk\u00e4l finns inte att s\u00e5som kommitt\u00e9n f\u00f6rslagit, att f\u00f6r framtiden h\u00f6ja kvicktionden till 658 mark och p\u00e5skpenningar till 786 mark.<\/p>\n Reparation av kyrkoherdebolet<\/strong>. Byggnaderna p\u00e5 B\u00e4ckelunds kyrkoherdebol underg\u00e5r f\u00f6r n\u00e4rvarande en grundlig reparation, varvid sparas varken arbete eller kontanta utgifter. Ledningen av arbetet har \u00f6verl\u00e4mnats \u00e5t en kommitt\u00e9 med full handlingsfrihet. Dessa reparationer kommer att utf\u00f6ras med st\u00f6rsta omsorg och noggrannhet, f\u00f6r det utg\u00f6r kommitt\u00e9ns ordf\u00f6rande agronomen Johan Starcke en s\u00e4ker borgen.<\/p>\n Wasa Tidning 21.9.1888:<\/span><\/p>\n Regn, regn och \u00e5ter regn \u00e4r det mest k\u00e4nnetecknande f\u00f6r senaste tidens v\u00e4derlek. Sk\u00f6rden, som f\u00f6r \u00f6vrigt blivit f\u00f6rsenad i \u00e5r, liksom \u00e4ven h\u00f6b\u00e4rgningen, \u00e4r i det n\u00e4rmaste slutf\u00f6rd. Tr\u00f6skningen p\u00e5g\u00e5r med ett, som det p\u00e5st\u00e5s, i avseende p\u00e5 kvalitet och kvantitet, medelgott resultat. Potatislanden som hittills varit s\u00e5 vackra till utseendet, antog genom frost under natten mot g\u00e5rdagen ett h\u00f6stlikt utseende.<\/p>\n F\u00f6r n\u00e5gon vecka sedan v\u00e4cktes av agronomen J. S t a r c k e fr\u00e5gan om bildandet av en husbondef\u00f6rening i Lappfj\u00e4rd. Men p\u00e5 det f\u00f6r fr\u00e5gans behandling utsatta sammantr\u00e4det lyste alla med sin fr\u00e5nvaro. Vi hoppas dock, att fr\u00e5gan efter n\u00e5gon tid, d\u00e5 var och en ytterligare f\u00e5tt t\u00e4nka p\u00e5 saken, \u00e5nyo med st\u00f6rre framg\u00e5ng upptas till diskussion. Vi lever ju uti f\u00f6reningarnas tidevarv och en sammanslutning mellan jord\u00e4garna vore verkligen av behovet p\u00e5kallad. Den konservativa allmogemannen betraktar dock \u00e4nnu allt nytt med oblida \u00f6gon.<\/p>\n Den s\u00e5 ofta n\u00e4mnde botg\u00f6raren Johan Kivist\u00f6 fr\u00e5n Sideby har nu \u00e4ntligen f\u00e5tt sig anvisad en plats i en kyrkb\u00e4nk. Till en b\u00f6rjan ville han inte f\u00f6rst\u00e5 den honom visade v\u00e4lviljan, och begav sig f\u00f6r den skull med hurtiga steg och vredgad min \u2014 bort fr\u00e5n kyrkan. Numera f\u00f6rr\u00e4ttar han dock sin botg\u00f6ring nedhukad i kyrkb\u00e4nken.<\/p>\n Garvaren Stenman i Lappfj\u00e4rd, som vid senaste vinterting d\u00f6mdes till en l\u00e4ngre tids f\u00e4ngelse f\u00f6r bedr\u00e4glig konkurs, har enligt ett brev fr\u00e5n honom, lyckligen anl\u00e4nt till \u2014 Amerika. I brevet uttalar han en f\u00f6rhoppning att efter tv\u00e5 \u00e5r kunna komma hem f\u00f6r att gottg\u00f6ra sina borgen\u00e4rer.<\/p>\n Wasa Tidning 12.10.1888:<\/span><\/p>\n Kommunernas tj\u00e4nstem\u00e4n<\/strong>. Vid kommunalst\u00e4mma som h\u00f6lls i Lappfj\u00e4rd den 24 september valdes till st\u00e4mmans ordf\u00f6rande folkskoll\u00e4raren J. J. Wadstr\u00f6m fr\u00e5n Dagsmark och till vice ordf\u00f6rande folkskoll\u00e4raren I. Nessler. Till kommunaln\u00e4mndens ordf\u00f6rande uts\u00e5gs vid samma tillf\u00e4lle kyrkov\u00e4rden Karl Bj\u00f6rses och till vice ordf\u00f6rande bonden Karl Erik \u00c4bb.<\/p>\n Folkw\u00e4nnen 19.10.1888:<\/span><\/p>\n Nytt mejeri<\/strong>. Lappfj\u00e4rds mejeriaktiebolags \u00e5ngmejeri begynte senaste m\u00e5ndag sin verksamhet. Ritningen till detta mejeri \u00e4r gjord av agronomen Johan Starcke, som ocks\u00e5 \u00e4r bolagets disponent.<\/span><\/span><\/p>\n Wasa Tidning 16.11.1888:<\/span><\/p>\n En mild v\u00e4derlek<\/strong> \u00e4r fortfarande r\u00e5dande och vi har redan l\u00e4nge f\u00f6rg\u00e4ves v\u00e4ntat p\u00e5 sl\u00e4df\u00f6re. F\u00f6r omkring tv\u00e5 veckor sedan isbelades dock \u00e5n, s\u00e5 att den nu dagligen korsas i alla riktningar av skridskog\u00e5ngare.<\/p>\n Den nya psalmboken<\/strong> kommer till allm\u00e4nt begagnande h\u00e4rst\u00e4des fr\u00e5n I:sta advent 1889.<\/p>\n Det nya \u00e5ngmejeriet<\/strong> i Lappfj\u00e4rd \u00e4r nu i full verksamhet. Mj\u00f6lktillg\u00e5ngen \u00f6kas dagligen, och allm\u00e4nheten b\u00f6rjar redan inse f\u00f6rdelarna av att leverera sin mj\u00f6lk till mejeriet. Priset p\u00e5 mj\u00f6lken varierar mycket i f\u00f6rh\u00e5llande till fetthalten, som inte \u00e4r av ringa vikt f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l leverant\u00f6rer, som mejeri\u00e4gare, men, som det oaktat, hittills inte s\u00e5 noga iakttagits vid mejerihanteringen. F\u00f6r mj\u00f6lk med 4 procents fetthalt betalas omkring 17 penni f\u00f6r kannan, med r\u00e4tt f\u00f6r leverant\u00f6rer att \u00e5terf\u00e5 skummj\u00f6lken. Allm\u00e4nheten \u00f6nskar \u00e4ven g\u00e4rna se fetthalten hos mj\u00f6lken, f\u00f6r att efter behov kunna h\u00f6ja kreaturens utfordring. H\u00e4r, liksom annorst\u00e4des, hyser man den omutliga misstanken, att vid mejeriet tills\u00e4tts n\u00e5gra f\u00f6r h\u00e4lsan skadliga tillsatser i mj\u00f6lken \u2014 av vad namn vet de inte \u2014 , varf\u00f6r de h\u00f6gst og\u00e4rna f\u00f6rt\u00e4r skummj\u00f6lken.<\/p>\n \u00c5ldrig emigrant<\/strong>. En sextio \u00e5r gammal torparhustru avreste f\u00f6r tv\u00e5 veckor sedan till Amerika, d\u00e4r hennes man sedan m\u00e5nga \u00e5r \u00e4r bosatt.<\/p>\n Wasa Tidning 13.1.1889:<\/span><\/p>\n \u2014 Uppbrunnet br\u00e4nnvinsbr\u00e4nneri. Den 8 januari uppbrann totalt Tj\u00f6ckfors ben\u00e4mnda br\u00e4nnvinsbr\u00e4nneri, bel\u00e4get i Lappfj\u00e4rd sockens Tj\u00f6ck by och tillh\u00f6rigt Tj\u00f6ckfors br\u00e4nneribolag. Nederlagsmagasinen, varuti fanns f\u00f6rvarade 17,170 kannor br\u00e4nnvin, samt \u00f6vriga uthus \u00e4vensom boningsbyggnaden blev r\u00e4ddade. Det nedbrunna br\u00e4nneriet var f\u00f6rs\u00e4krat mot brandskada uti ett svenskt brandf\u00f6rs\u00e4kringsbolag f\u00f6r 65,000 mark. Vid anst\u00e4lld f\u00f6rberedande polisunders\u00f6kning har framg\u00e5tt att elden blivit anlagd.<\/p>\n Folkw\u00e4nnen 13.4.1889:<\/span><\/p>\n Fr\u00e5n Skaftung brukade man sedan f\u00e4rdas h\u00f6gre upp till ett st\u00e4lle vid Lappfj\u00e4rds \u00e5, f\u00f6r att f\u00e5nga lax. Sedan bosatte sig ocks\u00e5 n\u00e5gra av ankomna fr\u00e4mlingarna och kallade byn f\u00f6r Laxmark, ett namn som sedan byttes till Dagsmark, f\u00f6r att det vanligtvis gick \u00e5t en hel dag f\u00f6r en resan mellan Skaftung och Dagsmark.<\/p>\n Enligt folkber\u00e4ttelsen \u00e4r s\u00e5lunda Skaftung den f\u00f6rsta ocg Dagsmark den andra byn i Lappfj\u00e4rds socken. Sideby blev \u00e5r 1785 avs\u00f6ndrat fr\u00e5n Lappfj\u00e4rds socken s\u00e5som kapellf\u00f6rsamling och \u00e5r 1860 eget tredje klassens pastorat.<\/p>\n Att Dagsmark \u00e4r \u00e4ldre \u00e4n till exempel B\u00f6tom kan man bland annat se av att Dagsmark har sina \u00e4gor \u00e4nda in\u00e5t g\u00e5rdarna i B\u00f6tom, en knapp fj\u00e4rdingsv\u00e4g fr\u00e5n kyrkan. I Skaftung byggdes ortens f\u00f6rsta kyrka, som det fortfarande syns sp\u00e5r och h\u00f6rnstenar av, n\u00e4ra torpare Bergs ladug\u00e5rd. \u00c4nnu omkring \u00e5r 1600 fanns det en kyrka i Skaftung, d\u00e5 en egen kyrka uppf\u00f6rdes i Lappfj\u00e4rd kyrkoby. D\u00e5 Sideby f\u00f6r 100 \u00e5r sedan blev kapell och egen f\u00f6rsamling, kom Skaftung att h\u00f6ra dit. \u00c5r 1594 blev Lappfj\u00e4rds socken skild fr\u00e5n N\u00e4rpes, som orten f\u00f6rr lytt under som kapell. F\u00f6r tre \u00e5r sedan var Sideby kyrka j\u00e4mnt 100 \u00e5r gammal. Dess klockstapel \u00e4r yngre och den \u00e4r 25 famnar h\u00f6g. Den tj\u00e4nar \u00e4ven som b\u00e5l f\u00f6r sj\u00f6farande. Kommunen f\u00e5r \u00e5rligen en summa om 200 mark f\u00f6r att h\u00e5lla klockstapeln i s\u00e5dant skick att den kan tj\u00e4na som fyrb\u00e5k f\u00f6r de sj\u00f6farande. Emellertid har man f\u00f6r avsikt att n\u00e4ra Sidebyudden, p\u00e5 en holme uppf\u00f6ra en ny b\u00e5k. Varf\u00f6r man hade valt denna b\u00e5kplats, \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5, d\u00e5 s\u00e5 m\u00e5nga andra holmar ligger l\u00e4ngre ut\u00e5t havet och d\u00e4rf\u00f6r vore mera l\u00e4mliga f\u00f6r uppf\u00f6rande av en fyrb\u00e5k, som under natten skall tj\u00e4na de seglande till v\u00e4gledning.<\/p>\n Folkw\u00e4nnen 13.4.1889:<\/span><\/p>\n Vi n\u00e4mnde redan i v\u00e5rt f\u00f6rra brev n\u00e5gra ord om forntida f\u00f6rh\u00e5llanden i Dagsmark. F\u00f6r att lite belysa saken, skall vi \u00e4nnu skriva n\u00e5gra rader om detta. Dagsmark \u00e4r enligt folkber\u00e4ttelsen den \u00e4ldsta byn i Lappfj\u00e4rds socken, sedan Skaftung och Sideby j\u00e4mte n\u00e5gra andra byar numera bilat ett eget pastorat. De f\u00f6rsta bebyggarna inom Lappfj\u00e4rd och Sideby kommuner s\u00e4gs ha funnits i Skaftung by. De kom \u00f6ver havet fr\u00e5n Sverige och slog ned sina bop\u00e5lar i Skaftung och de levde av fiske och \u00e5kerbruk. Fr\u00e5n Skaftung begav de sig f\u00f6r att f\u00e5nga lax i \u00e5ns forsar. Man kallade d\u00e5 denna ort f\u00f6r Laxmark, ett namn som sedan byttes till Dagsmark.<\/p>\n Den f\u00f6rsta \u00e5bon som h\u00e4r nedsatte sig p\u00e5 den s\u00e5 kallade \u201dTomten\u201d vid norra sidan av \u00e5n, d\u00e4r Klemetsg\u00e5rdarna nu ligger. F\u00f6rutom laxfisket b\u00f6rjade han \u00e4ven idka \u00e5kerbruk och boskapssk\u00f6tsel. Vattnet i \u00e5n var den tiden ovanligt h\u00f6gt. En v\u00e5r var det ovanligt stort fl\u00f6de, att vattnet bortf\u00f6rde Klemets f\u00e4hus, som var uppf\u00f6rt p\u00e5 \u00e5stranden. Korna som var fastklavade vid v\u00e4ggen, f\u00f6ljde med f\u00e4huset och de omkom alla i \u00e5n. Denna olycka skedde nattetid men den drabbade bonden f\u00f6rlorade inte modet, utan lyckades genom h\u00e5rt arbete och flit skaffa sig andra kor i st\u00e4llet. Till Skaftung hade han 3 mils v\u00e4g. Han k\u00e4nde endast denna bys b\u00f6nder, som inte heller var alltf\u00f6r m\u00e5nga.<\/p>\n En dag n\u00e4r mannen arbetade med sina fiskeredskap komen sp\u00e5n flytande ner l\u00e4ngs forsen. Han sade d\u00e5 till sin hustru: \u201dhe val no trangt h\u00e4r, f\u00f6r vi har it langt ett grannan\u201d. Hustrun tyckte v\u00e4l, att detta var illa men emedan de en g\u00e5ng nedslagit sina bop\u00e5lar, s\u00e5 kunde de inte flytta. Hon sade d\u00e5 \u00e5t mannen: no m\u00e5tar tu ga o si, hur langt he je ti n\u00e4rmast grannin.\u201d<\/p>\n Gubben fyllde d\u00e5 sin mats\u00e4ck med mat och begav sig iv\u00e4g f\u00f6r att upps\u00f6ka grannen. Andra dagen \u00e5terkom han hem och sade \u00e5t hustrun, att n\u00e4rmaste grannen bodde vid Mannila i B\u00f6tor, allts\u00e5 B\u00f6tom, en svensk mil fr\u00e5n Dagsmark. Omkring 12 \u00e5r senare b\u00f6rjade kyrkobyn i Lappfj\u00e4rd bebyggas.<\/p>\n J\u00e4tter\u00f6sen f\u00f6rekommer ocks\u00e5 p\u00e5 Dagsmark bys mark och \u00e5tskilliga redskap fr\u00e5n sten\u00e5ldertiden har man ocks\u00e5 funnit h\u00e4r. Man ser av detta att folk bott h\u00e4r l\u00e5ngt f\u00f6re kristendomens inf\u00f6rande i landet. \u00c5r 1880 byggde kvarn\u00e4garen Josef Gustafsson Lillkull en kvarn vid \u00e5n. Vi gr\u00e4vning i \u00e5backen p\u00e5tr\u00e4ffade han en kvarnsten, omkring 5 fot ner i marken. Stenen var inte st\u00f6rre \u00e4n en s\u00e5botten och omkring 3 \u2013 4 tum tjock. Den \u00e4r gjord av vanlig gr\u00e5sten.<\/p>\n En avgudabild eller troligaren en helgonbild av tr\u00e4 fanns h\u00e4r i byn f\u00f6r l\u00e5nga tider tillbaka. Eftersom han var tillverkad av tall, s\u00e5 kallades han vanligen f\u00f6r \u201dtallfan\u201d av efterkommande sl\u00e4kten, som hade en annan religion. Samma bild var i de sista tiderna uppst\u00e4lld vid en v\u00e4gg i en gammal lada p\u00e5 \u201dTomten\u201d eller \u201dStor\u00e5krin\u201d, d\u00e4r den f\u00f6rsta nybyggaren bosatte sig. Var den f\u00f6rr hade st\u00e5tt vet ingen l\u00e4ngre. Med reformationens intr\u00e4de f\u00f6rsvann bilddyrkan och helgonbilder avskaffades inte endast ur kyrkor utan ocks\u00e5 fr\u00e5n boningshus, d\u00e4r de kunde finnas. Bilderna blev nu h\u00e5nade och f\u00f6raktade. P\u00e5 samma s\u00e4tt gick det f\u00f6r med den ovann\u00e4mnda bilden h\u00e4r. F\u00f6r att inte \u201dtallfan\u201d skulle vara i v\u00e4gen, st\u00e4llde man honom vid v\u00e4ggen i en gammal lada tillsammans med annat skr\u00e4p. D\u00e4r fanns han en l\u00e5ng tid tills han f\u00f6rst\u00f6rdes av tidens allt f\u00f6rt\u00e4rande tand.<\/p>\n Folkw\u00e4nnen 15.4.1889:<\/span><\/p>\n P\u00e5 s\u00f6dra sidan av Lappfj\u00e4rds \u00e5 var f\u00f6rr en stor mosse, som kallades \u201dBymossa”. Denna str\u00e4ckte sig fr\u00e5n den s\u00e5 kallade Stor\u00e5sen till Kvarn\u00e5. I b\u00f6rjan av 1800-talet var denna mosse \u00e4nnu inte odlad utan var ovanligt sank, s\u00e5 att n\u00f6tboskapen hade sv\u00e5rt att d\u00e4r s\u00f6ka sig f\u00f6da. Ofta intr\u00e4ffades det att kor sj\u00f6nk ner i dyn, d\u00e4rifr\u00e5n de endast med stor m\u00f6da kunde dras upp. Hela mossens storlek utg\u00f6r inemot 247 tunnland. F\u00f6r 40 \u00e5r sedan var 42 tunnland och 8 kappland upparbetade till \u00e5ker. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns i ouppodlat tillst\u00e5nd h\u00e4rav inte mer \u00e4n en fj\u00e4rdedel, som genom idogt arbete ocks\u00e5 i en snar framtid kommer att bli f\u00f6rvandlad till kyttland. Efter det dessa odlingar p\u00e5b\u00f6rjades har nattfrost h\u00e4r intr\u00e4ffat mer s\u00e4llan \u00e4n f\u00f6rr.<\/p>\n Men nu ville ocks\u00e5 f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5rtionden sedan alla hemmans\u00e4gare i byn, var och en efter sitt mantal, ha del i denna mosse, som ligger inom Lillkulls, Klemets och B\u00e5sks skogsskiften. Dessa g\u00e5rdar hade ocks\u00e5 f\u00f6r det mesta b\u00f6rjat att dika och upparbeta denna mosse. En l\u00e5ngvarig process uppstod nu mellan b\u00f6nderna i byn om \u00e4gander\u00e4tten till mossen, men de n\u00e4mnda hemmans\u00e4garna vann sin sak enligt 1793 \u00e5rs fastst\u00e4llda storskifte i Dagsmark by samt j\u00e4mlikt kungliga f\u00f6rordningen om skogarna i riket av den 1 augusti 1805. Den f\u00f6rordningen stadgar att envar med fullt \u00e4gande och dispositionsr\u00e4tt m\u00e5tte nyttja sin enskilda och lagligen avvittrade skog och mark, samt d\u00e4r\u00e5 g\u00f6ra alla de uppodlingar som markens beskaffenhet och jordm\u00e5n medger.<\/p>\n Dagsmark bys mark utg\u00f6r 4 1\/12 mantal med 71 hemmansr\u00f6kar och lika m\u00e5nga torpare, backstuguhjon och annat l\u00f6st folk. Genom arbete och flit sk\u00f6rdar man h\u00e4r dock s\u00e5 mycket s\u00e4d, att den f\u00f6rsl\u00e5r f\u00f6r byns stora folkm\u00e4ngd.<\/p>\n En duglig folkskola har man ocks\u00e5 i byn, som redan varit i g\u00e5ng mer \u00e4n 10 \u00e5r. F\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r d\u00e4r 36 elever inskrivna, N\u00e5gra terminer har elevantalet uppg\u00e5tt \u00e4nda till 70. F\u00f6r tre veckor sedan bes\u00f6kte inspektorn, magister Forsman skolan. En av eleverna fick vid slutet av f\u00f6rra terminen 10 mark i bel\u00f6ning f\u00f6r skicklighet i sl\u00f6jd. Vid denna termins slut kommer han att f\u00e5 en lika stor summa. Dessa pengar kommer fr\u00e5n den s\u00e5 kallade Furuhjelmska fonden.<\/p>\n Tre andra h\u00f6gre folkskolor har vi f\u00f6rutom Dagsmark, uti v\u00e5r kommun, en i kyrkbyn, en i H\u00e4rkmeri och en tredje i M\u00f6rtmark. I M\u00f6rtmark by finns det 45 b\u00f6nder, och av dessa \u00e4r 16 svenska.<\/p>\n Folkw\u00e4nnen 13.12.1889:<\/span><\/p>\n Skogsavverkningen tycks nu f\u00f6rekomma \u00f6verallt skrives till Folkw\u00e4nen fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, \u00e4ven h\u00e4r i Dagsmark har man i vinter f\u00e4llt mycket stock, som vid en h\u00e4rvarande vattens\u00e5g f\u00f6rvandlas till plankor och br\u00e4der. En bonde i Risby h\u00e5ller nu p\u00e5 att d\u00e4rst\u00e4des uppf\u00f6ra en \u00e5ngs\u00e5g. F\u00f6r att f\u00e5 skog har han k\u00f6pt fyra hemman i Sideby kommun. F\u00e5 se, hur det med tiden skall bli med klimatet, n\u00e4r skogen allt mer nedhugges p\u00e5 den stora \u00e5s, som g\u00e5r genom denna ort. Vi f\u00f6rmodar att det blir torrare, varigenom s\u00e5v\u00e4l \u00e5ker som \u00e4ng kommer att fordra dubbelt mera g\u00f6dsel \u00e4n f\u00f6rr, om de skall ge n\u00e5gon avkastning.<\/p>\n \u2014 Mekaniska anlag. Fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd skrives till Folkw\u00e4nnen bl. a. f\u00f6ljande: En omkring 18 \u00e5r gammal gosse, son till smeden Axel Back eller Fr\u00f6n\u00e4s, har gjort en besynnerlig h\u00e4stskos\u00f6m. Till formen liknar den en vanlig v\u00e4lgjord skos\u00f6m, men n\u00e4stan hela sidan av spiken har ett litet lock. N\u00e4r detta borttages, ser man en urholkning uti vilken finnas fyra sm\u00e5, sm\u00e5 h\u00e4stskor, 24 stycken s\u00f6m, samt hammare och hovt\u00e5ng. N\u00e4r locket \u00e5ter p\u00e5l\u00e4ggs, tror man sig se en vanlig h\u00e4stskos\u00f6m.<\/p>\n Folkw\u00e4nnen 13.12.1889:<\/span><\/p>\n Det \u00e4r inte mycket som vi denna g\u00e5ng har att skriva fr\u00e5n Dagsmark, som enligt folks\u00e4gnen \u00e4r den f\u00f6rsta byn i Lappfj\u00e4rd. Stor och folkrik \u00e4r den och p\u00e5 vissa st\u00e4llen ganska t\u00e4tt bebodd, och den har sina \u00e4gor gr\u00e4nsande b\u00e5de till B\u00f6tom och Stor\u00e5. Men \u00e4r Dagsmark stort, s\u00e5 \u00e4r nog Lappfj\u00e4rds kyrkoby desto st\u00f6rre. I kyrkobyn finns det 2000 inv\u00e5nare. Under storskiftet som p\u00e5 p\u00e5g\u00e5r som b\u00e4st, har m\u00e5nga b\u00f6nder flyttat ut och bosatt sig utom byn. Detta f\u00f6refaller f\u00f6rst att vara ganska dyrt men med tiden har de stor nytta d\u00e4rav. Att vara bosatt i en tr\u00e5ng bygd f\u00f6r m\u00e5nga ol\u00e4genheter med sig.<\/span><\/span><\/p>\n Under den l\u00e5ngvariga och vackra v\u00e4derleken har allmogen h\u00e4r och i N\u00e4rpes mer \u00e4n vanligt denna \u00e5rstid varit sysselsatt med jordbruksg\u00f6rom\u00e5l. Bland annat arbete har man \u00e4ven med v\u00e4ndplog brutit upp en hel hop gamla lindor f\u00f6r n\u00e4sta \u00e5rs havrejobb. Havren har detta \u00e5r i v\u00e5ra nejder haft bra \u00e5tg\u00e5ng. Fr\u00e5n N\u00e4rpes har stor m\u00e4ngd havre blivit \u00f6verf\u00f6rd fr\u00e5n Kask\u00f6 till Sverige med ortens \u00e5ngb\u00e5t.<\/span><\/span><\/p>\n Fr\u00e5n Kristinestad har ocks\u00e5 m\u00e5nga skeppslaster med havre utskeppats till England. Den 15 november l\u00e5g en svensk och en norsk b\u00e5t i stadens hamn, som b\u00e5de lastade havre f\u00f6r England. Samtidigt var skepp fr\u00e5n Helsingfors, ett annat fr\u00e5n Raumo och ett tredje fr\u00e5n Frankrike. Det f\u00f6rsta av dessa tre skulle med tr\u00e4virke, var destinerat till Trapani p\u00e5 Sicilien och det andra till Cartagena i Spanien. Det franska skeppet hade intagit tj\u00e4rlast och avseglade den 14 november till Frankrike. Den franska kaptenen hade ocks\u00e5 i fjol varit till Kristinestad f\u00f6r att h\u00e4mta tj\u00e4ra. P\u00e5 resan hit i h\u00f6stas var han utsatt f\u00f6r starka stormar och motvind, som betydligt skadade riggen och seglen p\u00e5 hans fartyg.<\/span><\/span><\/p>\n Medan de flesta av v\u00e5ra skandinaviska och tyska sj\u00f6kaptener mer eller mindre beh\u00e4rskar det engelska spr\u00e5ket, s\u00e5 intr\u00e4ffas det ganska ofta, att de franska sj\u00f6farande endast kan tala sin korrekta, korta och v\u00e4lljudande franska. Om man inte begriper vad en fransman s\u00e4ger, s\u00e5 \u00e4ger han en god f\u00f6rm\u00e5ga att g\u00f6ra sig f\u00f6rst\u00e5dd med yttre \u00e5tb\u00f6rder och r\u00f6relser med kroppen och lemmarna. B\u00e5de franska och engelska \u00e4r v\u00e4rldsspr\u00e5k men engelskan talas dock \u00f6ver en mycket st\u00f6rre del av jorden \u00e4n franskan, som mera \u00e4r de storas, f\u00f6rn\u00e4mes och de h\u00f6gt uppsattas spr\u00e5k.<\/span><\/span><\/p>\n\u00c5r 1881.<\/h3>\n
\u00c5r 1882.<\/h3>\n
\u00c5r 1883.<\/h3>\n
\u00c5r 1884.<\/h3>\n
\u00c5r 1885.<\/h3>\n
\u00c5r 1886.<\/h3>\n
Fr\u00e5n v\u00e5ra svenska kustbygder.<\/strong><\/h5>\n
\u00c5r 1887.<\/h3>\n
\u00c5r 1888.<\/h3>\n
\u00c5r 1889.<\/h3>\n