{"id":8244,"date":"2018-04-07T12:31:28","date_gmt":"2018-04-07T10:31:28","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=8244"},"modified":"2018-04-07T12:31:28","modified_gmt":"2018-04-07T10:31:28","slug":"brev-fran-folkhogskolan-2","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=8244","title":{"rendered":"Brev fr\u00e5n folkh\u00f6gskolan."},"content":{"rendered":"

Artikel i tidskriften \u201dUngdomsv\u00e4nnen\u201d 1.11.1928, skriven av l\u00e4rarinnan Tyra Jansson:<\/span><\/p>\n

D\u00e5 vi \u00e5ter samlas till v\u00e5r evangeliska folkh\u00f6gskola, g\u00e5r tanken till eder alla, k\u00e4ra unga v\u00e4nner, som senaste \u00e5r bes\u00f6kte Ev. folkh\u00f6gskolan i Dagsmark. D\u00e5 jag ej, hur g\u00e4rna jag ville det, f\u00e5r tillf\u00e4lle att skriva \u00e5t en var, vill jag g\u00f6ra det genom Ungdomsv\u00e4nnen. K\u00e4ra unga v\u00e4nner, jag m\u00e5ste f\u00e5 n\u00e4mna er vid namn. Ni m\u00e5ste f\u00e5 k\u00e4nna och se, att jag inte gl\u00f6mt en enda. F\u00f6r andra intresserade bifogar jag \u00e4ven hemorterna.<\/p>\n

Signe Gr\u00f6nroos Dagsmark<\/p>\n

Anna Krook Dagsmark<\/p>\n

Elna L\u00f6vdahl Dagsmark<\/p>\n

Paulina Nordberg Dagsmark<\/p>\n

Hulda Nyholm Dagsmark<\/p>\n

Amanda Rosengren Dagsmark<\/p>\n

Signe Str\u00f6mberg Dagsmark<\/p>\n

Einar H\u00e4gglund Dagsmark<\/p>\n

Alfred Storkull Dagsmark<\/p>\n

Anselm Storkull Dagsmark<\/p>\n

Rego Wilhelmsson N\u00e4rpes<\/p>\n

Agnes Blomqvist N\u00e4rpes<\/p>\n

Signe Nytin N\u00e4rpes<\/p>\n

Ellen Linden N\u00e4rpes<\/p>\n

Valter Fredriksson Helsingfors<\/p>\n

Harald Norrgrann Kristinestad<\/p>\n

Estrid Hellman Vasa<\/p>\n

Frida Wiik Teerij\u00e4rvi<\/p>\n

Irene Andersson Kvevlax<\/p>\n

Maria Grannas V\u00f6r\u00e5<\/p>\n

Fride Blomqvist Purmo<\/p>\n

Anni Lindstr\u00f6m Jeppo<\/p>\n

Jenny Sandbacka Jeppo<\/p>\n

Elsa Jungar-H\u00e4ggqvist Jeppo<\/p>\n

Svea Finskus Jeppo<\/p>\n

Johannes Sandberg Jeppo<\/p>\n

K\u00e4ra unga v\u00e4nner, ni \u00e4r k\u00f6pta, \u00e5terl\u00f6sta med Kristi dyra blod. Det var den sanningen vi framf\u00f6r andra ville inpr\u00e4gla \u2014 \u00f6ppna er blick f\u00f6r senaste vinter, ty: \u00bbVanskligt \u00e4r ju annat allt, som ett t\u00f6cken tomt och kallt\u00bb. Ni \u00e4r inte mera edra egna, utan Jesu egendom, den han s\u00e5 dyrt f\u00f6rv\u00e4rvat. Minns det, d\u00e5 dj\u00e4vulen och v\u00e4rlden vill locka eder bort fr\u00e5n livsk\u00e4llan: Jesus och hans n\u00e5d, hans v\u00e4lsignade gemenskap i ordet och sakramenterna. \u00bbJa, med evig k\u00e4rlek har jag \u00e4lskat dig; d\u00e4rf\u00f6r l\u00e5ter jag min n\u00e5d f\u00f6rbliva \u00f6ver dig.\u00bb Jer. 31: 3. S\u00e5 betygar Herren i sitt ord, som \u00e4r sant och visst och best\u00e5r till evig tid. Gud sj\u00e4lv f\u00f6rliknar sin k\u00e4rlek vid en moders, d\u00e5 han i Jes. 49: 15 s\u00e4ger: \u00bbKan d\u00e5 en moder f\u00f6rg\u00e4ta sitt barn, s\u00e5 att hon icke har f\u00f6rbarmande med sin livsfrukt? Och om hon \u00e4n kunde f\u00f6rg\u00e4ta sitt barn, s\u00e5 skulle dock jag icke f\u00f6rg\u00e4ta dig. Se p\u00e5 mina h\u00e4nder hur jag upptecknat dig.\u00bb Ja vi blev upptecknade p\u00e5 Jesu v\u00e4lsignade h\u00e4nder, d\u00e5 han led korsets bittra d\u00f6d f\u00f6r v\u00e5ra synders skull. De s\u00e5ren han tog f\u00f6r oss, f\u00f6r v\u00e5ra synder, d\u00e4r \u00e4r vi tecknade, inneslutna, och genom de dyra v\u00e4lsignade s\u00e5ren \u00e4r vi helade, helgade, rena och saliga. \u00bbVi \u00e4ro fr\u00e4lsta, vilket under stort. Det skall ej ske, nej det \u00e4r redan gjort. Det \u00e4r fullkomnat, s\u00e5 han sagt v\u00e5r Gud. S\u00e5 \u00e4r d\u00e5 Adams sl\u00e4kte Kristi brud\u00bb. Gud vare tack, att vi \u00e4r hans egna k\u00e4ra barn, inte en g\u00e5ng skall bli det, utan verkligt \u00e4ro det p\u00e5 grund av Jesu g\u00e4rning. Vad mer om vi g\u00e5tt bort, om vi f\u00f6rirrat oss i synden och fl\u00e4rden \u2014 vi \u00e4r barn \u00e4nd\u00e5 och ha r\u00e4ttighet, att som den f\u00f6rlorade sonen \u00e5terv\u00e4nda till Fadershuset, d\u00e4r v\u00e5r Himmelske Fader f\u00f6r blodets skull tar emot sina avf\u00e4lliga barn.<\/p>\n

Tack f\u00f6r alla de brev jag erh\u00e5llit, brev som visat att folkh\u00f6gskolevistelsen framst\u00e5r f\u00f6r eder som ett ljust och k\u00e4rt minne \u2014 ett minne, ni bevarar i tacksam h\u00e5gkomst. \u00c4ven jag minns med gl\u00e4dje senaste vinter. Ofta gl\u00f6mmer jag det n\u00e4rvarande. S\u00e5 ocks\u00e5 nu. Tycker mig se vita vidder \u2014 vintersol fr\u00e5n en klarbl\u00e5 himmel. Vinterstillhet r\u00e5der. I ett nu bryts stillheten, jag h\u00f6r r\u00f6ster, muntra skratt. ’Vad nu? Jo blott de v\u00e5ra, som med full fart rutscha ner f\u00f6r \u00e5branten f\u00f6r att s\u00e5 fort som m\u00f6jligt komma till v\u00e4vstol och hyvelb\u00e4nk. Stigen \u00e4r skr\u00e4mmande brant. Det kan h\u00e4nda en och annan g\u00f6r en ofrivillig \u00e5ktur, men ner kommer man, och det \u00e4r huvudsaken. Intermezzot \u00f6kar blott gl\u00e4djen. \u00c5h de unga, med deras sol och friska, glada hum\u00f6r. \u2014 Men andra bilder framtr\u00e4da. \u2014 Det \u00e4r s\u00f6ndag. Enligt gammal (?) tradition skall f\u00f6rmiddagens gudstj\u00e4nst firas i Husmors rum. Stolar och b\u00e4nkar flyttas in, rummet \u00e4r inte stort, men rum finns det oaktat f\u00f6r alla. D\u00e4r \u00e4r varmt och gott, och d\u00e4r samlas vi till b\u00f6n och s\u00e5ng och f\u00e5 lyssna till Luthers h\u00e4rliga, k\u00e4rnfriska och sunda utl\u00e4ggning av dagens text. Och s\u00e5 kommer kaffet\u00e5ren, k\u00e4r f\u00f6r alla, icke minst f\u00f6r \u2014 undertecknad. Eller \u00e4r det kv\u00e4llssamkv\u00e4m, skolans rektor h\u00e5ller tal, de unga medverkar, spelar och sjunga, l\u00e4sa en dikt eller ber\u00e4ttelse, som framh\u00e5ller eviga livets sanningar och vill tj\u00e4na till hj\u00e4lp och v\u00e4gledning f\u00f6r de unga men \u00e4ven f\u00f6r de \u00e4ldre, som fulltaligt kommit tillst\u00e4des.<\/p>\n

K\u00e4ra, minns ni alla de g\u00e5nger vi f\u00e5tt vara samlade kring Herrens dyra, v\u00e4lsignade ord, d\u00e5 evangelium ljudit s\u00e5 klart och fulltonigt, d\u00e5 hj\u00e4rtat riktigt jublat i salig fr\u00f6jd: \u00bbAck saliga stunder, som Jesus oss ger, d\u00e5 n\u00e5dens under har sj\u00e4len beter, d\u00e5 ordet f\u00f6rkunnar v\u00e5rt eviga v\u00e4l, d\u00e5 Jesus \u00e4r n\u00e4ra att v\u00e4cka och l\u00e4ra och tr\u00f6sta v\u00e5r sj\u00e4l. \u00bbO ja, m\u00e5ste vi inte med tanke d\u00e4rp\u00e5 utbrista: \u00bbTack min Gud f\u00f6r vad som varit, tack f\u00f6r allt, vad du besk\u00e4r!\u00bb Allt, allt \u00e4r av honom, prisat vare hans namn! \u2014<\/p>\n

Minns ni den soliga s\u00f6ndagsmorgonen vi vandrade 6 – 7 km f\u00f6r att se ett berg. Ett berg? \u2014 ja just ett berg. M\u00e5let var sj\u00e4lvaste B\u00f6tomberget med vacker utsikt \u00f6ver Lappfj\u00e4rd kyrkoby, Kristinestad, samt havet som en vit och bl\u00e5nande strimma i fj\u00e4rran. H\u00e4rligt! Men B\u00f6tomutf\u00e4rden var inte den enda. Alla minns vi med gl\u00e4dje N\u00e4rpes, Lappfj\u00e4rds- och Kristinestadsresan.<\/p>\n

Men hemma i k\u00f6ket d\u00e5 \u2014 tycker jag mig h\u00f6ra er s\u00e4ga. I k\u00f6ket ja \u2014 d\u00e4r var varmt och trivsamt \u2014 icke sant? D\u00e4r fick man l\u00e4ra sig tillreda kakor och sm\u00e5br\u00f6d, som \u00bbgick \u00e5t\u00bb, och gr\u00f6tar, som \u00bbgingo igen\u00bb i \u2014 pannkakor, m. m. m. m., fick mottaga s\u00e5 m\u00e5nga goda l\u00e4rdomar och r\u00e5d till ordning och sparsamhet, flit och samvetsgrannhet, till nytta och v\u00e4lsignelse f\u00f6r livet. Tack, Husmor! \u00bbMor, lilla mor\u00bb f\u00f6r oss alla.<\/p>\n

Minns ni d\u00e5 Nej \u2014 vad nu? Skall de gamla \u2014 urs\u00e4kta \u2014 jag menar f\u00f6rst\u00e5s fjol\u00e5rets \u00bbbarn\u00bb skymma bort de nya\u00bb? Nej, nej, det f\u00e5r ej ske. Ni f\u00e5r lov att d\u00e5 och d\u00e5 titta mellan raderna. S\u00e5 d\u00e4r ja \u2014 nu ser jag den och den och dess glada blick. Jo jo \u2014 jag k\u00e4nner det, ni \u00e4ro med oss allesamman, med i arbetet, med d\u00e5 vi reda till fest, med i edra tankar och framf\u00f6r allt – med i edra b\u00f6ner. Ja k\u00e4ra unga v\u00e4nner, det beh\u00f6va vi framf\u00f6r allt. \u00bbV\u00e5r egen kraft \u00e4r h\u00e4r f\u00f6r svag\u00bb \u2014 men \u2014 \u00bbAllt f\u00f6rm\u00e5 vi genom honom, som styrker oss.\u00bb<\/p>\n

Och nu vill jag till sist p\u00e5minna er ett ord ur B\u00f6ckernas bok: \u00bbEder Fader vet, vad I beh\u00f6ven.\u00bb Ett gott ord att minnas i pr\u00f6vningens, de m\u00e5nga undrande tankarnas och fr\u00e5gornas stunder. Han \u00e4r n\u00e4ra. Han \u00e4lskar med en evig k\u00e4rlek. Han k\u00e4nner och vet allt om eder. Till honom kommen I g\u00e5 med allt, som trycker och \u00e4ngslar, all tomhet, kallsinnighet, n\u00f6d och oro, alla tvivel ja allt, allt, som ni icke kan s\u00e4ga ens f\u00f6r er b\u00e4sta v\u00e4n. Det f\u00e5r ni s\u00e4ga till honom och han skall svara var och en den r\u00e4tta stunden \u2014 svara med sitt eget ord. O m\u00e5tte det bli s\u00e5 med eder alla som med profeten vars bek\u00e4nnelse vi l\u00e4sa i f\u00f6ljande ord ur Jer. 15: 16. \u00bbN\u00e4r jag fick dina ord, blevo de min spis, ja dina ord blevo f\u00f6r mig mitt hj\u00e4rtas fr\u00f6jd och gl\u00e4dje; ty jag \u00e4r uppkallad efter ditt namn, Herre, h\u00e4rskarornas Gud.\u00bb<\/p>\n

Dyra unga v\u00e4nner, \u00e4lskar ni eder folkh\u00f6gskola och \u00f6nskar dess framg\u00e5ng \u2014 ja det g\u00f6ren I. \u2014 Vandren d\u00e5 i Guds kraft evangelium v\u00e4rdigt. D\u00e5 skall det visa sig, att den evangeliska folkh\u00f6gskolan \u2014 s\u00e5 f\u00f6r k\u00e4ttrad och f\u00f6rkastad av v\u00e4rlden \u2014 likv\u00e4l f\u00e5tt bli f\u00f6r de unga, som bes\u00f6kt henne till varaktig v\u00e4lsignelse. Jesu frid med eder alla! Eder tillgivna Tyra Jansson.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Artikel i tidskriften \u201dUngdomsv\u00e4nnen\u201d 1.11.1928, skriven av l\u00e4rarinnan Tyra Jansson: D\u00e5 vi \u00e5ter samlas till v\u00e5r evangeliska folkh\u00f6gskola, g\u00e5r tanken till eder alla, k\u00e4ra unga v\u00e4nner, som senaste \u00e5r bes\u00f6kte Ev. folkh\u00f6gskolan i Dagsmark. D\u00e5 jag ej, hur g\u00e4rna jag Forts\u00e4tt l\u00e4sa Brev fr\u00e5n folkh\u00f6gskolan.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":8088,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-8244","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8244","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=8244"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8244\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8245,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8244\/revisions\/8245"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8088"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=8244"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}