{"id":8128,"date":"2018-04-03T21:04:03","date_gmt":"2018-04-03T19:04:03","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=8128"},"modified":"2018-04-03T21:04:03","modified_gmt":"2018-04-03T19:04:03","slug":"lilla-ofreden-del-2","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=8128","title":{"rendered":"Lilla ofreden, del 2."},"content":{"rendered":"<p><span style=\"color: #000080;\">Nedtecknat av l\u00e4raren A. E. Skogberg, som hann skriva flera l\u00e5nga artiklar om Kristinestads historia. De h\u00e4r artiklarna publicerades av Wasa Tidning p\u00e5 1880-talet. Spr\u00e5ket har \u00e4ndrats f\u00f6r att b\u00e4ttre passa f\u00f6r dagens l\u00e4sare.<\/span><\/p>\n<p>S\u00e5lunda b\u00f6rjade de s\u00e5 kallade husar\u00e5ren eller \u201d<em>lilla ofreden<\/em>\u201d. Kort d\u00e4rp\u00e5 avlades trohetsed \u00e5t ryska kejsarinnan. Ryssarna betraktade nu landet som sitt och iakttog f\u00f6r den skull ett skonsamt f\u00f6rfaringss\u00e4tt. I synnerhet \u00e5dagalade den ryska generalen Kindermann en stor omsorg om det \u00e5t honom anf\u00f6rtrodda landskapets v\u00e4l. B\u00e4sta beviset d\u00e4rp\u00e5 \u00e4r den lantdag, som han genast vid sin ankomst till \u00d6sterbotten i brev av den 16 september sammankallade till Wasa f\u00f6r att \u00f6verl\u00e4gga om medel till lindrande av inkvarteringstungan och avhj\u00e4lpande av andra allm\u00e4nna besv\u00e4r. Lantdagen \u00f6ppnades den 28 september. Kristinestads representanter vid den samma var: vice borgm\u00e4staren Lars Schepper, r\u00e5dmannen Johan Arosell och handlanden Hans Berg. De av stadens borgerskap uppsatta \u00bb<em>propositionerna&#8221;<\/em> var till antalet tre:<\/p>\n<p>1)Anh\u00f6lls om fri seglation p\u00e5 Riga och Reval och andra st\u00e4der i Livland samt p\u00e5 Stockholm med tj\u00e4ra, bj\u00e4lkar och ved; vidare om frihet att, om man framdeles fick n\u00e5got st\u00f6rre fartyg, segla vart man behagade.<\/p>\n<p>2) Petitionerades, s\u00e5som i det f\u00f6reg\u00e5ende redan \u00e4r n\u00e4mnt, om bondeseglationens f\u00f6rbjudande.<\/p>\n<p>3) Borgerskapet beg\u00e4rde lov att under h\u00f6sten med magistratens resepass f\u00e5 f\u00e4rdas omkring i st\u00e4derna i storfurstend\u00f6met f\u00f6r att uppk\u00f6pa spannm\u00e5l.<\/p>\n<p>Ang\u00e5ende \u0084\u201d<em>landtdagens&#8221;<\/em> \u00f6verl\u00e4ggningar och beslut har de i Kristinestads arkiv befintliga handlingarna intet att f\u00f6rm\u00e4la. P\u00e5 borgerskapets \u0084\u201dpropositioner&#8221; anl\u00e4nde dock i sinom tid tydliga svar och f\u00f6rklaringar fr\u00e5n vederb\u00f6rande myndigheter. Betr\u00e4ffande handelsr\u00e4ttigheten best\u00e4mde Kejserliga Dirigerande Senaten i S:t Petersburg, att de finska st\u00e4derna fick utskeppa sina varor till S:t Petersburg, Reval, Narva och Riga. Trafikanterna f\u00f6rpliktades d\u00e4rj\u00e4mte att vid avresan st\u00e4lla borgen f\u00f6r sig, att de inte skulle fara annorst\u00e4des. Tj\u00e4ra och till skeppsbyggeriet h\u00f6rande artiklar fick utf\u00f6ras endast till Petersburg och Reval och skulle hembjudas till Amiralitetet, innan de f\u00f6rs\u00e5ldes till n\u00e5gon annan. Ingen tull beh\u00f6vde det \u00e5ret erl\u00e4ggas. Denna best\u00e4mning delgavs st\u00e4derna genom generalguvern\u00f6ren B. v. Campenhausens skrivelse av 26 april 1 743.<\/p>\n<p>\u2014 I avseende \u00e5 bondehandeln p\u00e5 Sverige fick stadsborna \u00e4venledes sin \u00f6nskan uppfylld, en\u00e4r genast efter er\u00f6vringen all samf\u00e4rdsel till lands eller sj\u00f6s och till och med all korrespondens med Sverige f\u00f6rbj\u00f6ds. Detta f\u00f6rbud upprepades p\u00e5 v\u00e5ren med hotelse av livstraff f\u00f6r den som det br\u00f6t. Endast de, som hade hustru och barn p\u00e5 svenska sidan, till\u00e4ts att skriva till dessa med det villkor att breven f\u00f6rst ins\u00e4ndes till Kindermann f\u00f6r att genomses.<\/p>\n<p>P\u00e5 sin tredje anh\u00e5llan erh\u00f6ll Kristinestads borgare det besked, att ingen utan hans exellens Kindermanns eget resepass fick bege sig n\u00e5gonst\u00e4des i landet. Friheten att r\u00f6ra sig blev senare n\u00e5got utvidgad s\u00e5 till vida, att man \u00e4gde r\u00e4tt att resa inom landskapets gr\u00e4nser, men inte utom det samma utan guvern\u00f6rens pass. F\u00f6r att hindra m\u00f6jlig kommunikation med Sverige f\u00f6rbj\u00f6ds dessutom p\u00e5 v\u00e5ren 1743 stadens och kustsocknarnas inv\u00e5nare att utan erh\u00e5llet tillst\u00e5nd av milit\u00e4rbef\u00e4let resa ut till sina fiskerier. H\u00e4rvid \u00f6vervakades de av husarer och fick \u00e4ndock ej utstr\u00e4cka sina fiskef\u00e4rder l\u00e4ngre \u00e4n till de n\u00e4rmaste sk\u00e4ren. Vid \u00e5terkomsten skulle fiskarna anm\u00e4la sig hos l\u00f6jtnanten och inber\u00e4tta, vad som m\u00f6jligen f\u00f6refallit. P\u00e5 sommaren konfiskerades ytterligare alla b\u00e5tar, men de mindre blev gavs snart tillbaka \u00e5t \u00e4garna mot attester av pr\u00e4sterskapet och magistraten, att personerna i fr\u00e5ga <em>\u0084\u201dsig troligen f\u00f6rh\u00e5lla<\/em>&#8221;.<\/p>\n<p>Dessa och dylika inskr\u00e4nkningar och \u00f6vervakningar av den enskildes f\u00f6rehavanden erinrade p\u00e5 ett ganska k\u00e4nnbart s\u00e4tt landets inv\u00e5nare d\u00e4rom, att de var i fiendehand. \u00c4ven\u0084\u201dalla diskurser och skriftliga utl\u00e5telser om krigskonjunkturerna&#8221; varvid str\u00e4ngt straff f\u00f6rbjudna.<\/p>\n<p>En levande p\u00e5minnelse om det samma hade de dessutom i de h\u00e4r inkvarterade ryske husarerna och dragonerna. Redan i slutet p\u00e5 september 1742 f\u00f6rlades i Kristinestad 80 husarer med sina h\u00e4star. De synas ofta ha ombytts och stod under bef\u00e4l av stundom en kapit\u00e4n, stundom en l\u00f6jtnant. Utom \u00e5t dessa m\u00e5ste i staden rum beredas \u00e4ven \u00e5t de sjuke av svenska kavalleriet, som samtidigt embarkerade i Kristinestad f\u00f6r att \u00f6versegla till hemlandet. Man b\u00f6r d\u00e4rvid komma i h\u00e5g, att i staden vid den tiden fanns endast vid pass 120 privata hus och att de flesta av dessa utgjordes av sm\u00e5 kojor. Utrymmet torde d\u00e4rf\u00f6r ofta ha varit nog tr\u00e5ngt. Mycket br\u00e5k och besv\u00e4r hade borgarene \u00e4ven annars av de objudne g\u00e4sterna. En stor sv\u00e5righet beredde f\u00f6rst och fr\u00e4mst anskaffandet av livsmedel \u00e5t ryttarna och deras h\u00e4star, helst d\u00e5 det ocks\u00e5 annars var brist i detta avseende.<\/p>\n<p>Fr\u00e4mlingarna tog f\u00f6r sig utan krus, vad de kom \u00f6ver. Genast efter sin ankomst tog de p\u00e5 Kindermanns befallning, av n\u00e5gra borgare, som fr\u00e5n Sverige h\u00e4mtat 80 tunnor r\u00e5g och 18 tunnor korn, h\u00e4lften av r\u00e5gen och allt kornet, utan att n\u00e5got avseende f\u00e4stes vid \u00e4garnas anspr\u00e5k p\u00e5 ers\u00e4ttning antingen in natura eller i pengar. Visserligen uppmanades vid fredens annalkande en och var, som lidit n\u00e5gon of\u00f6rr\u00e4tt av ryssarna, att anm\u00e4la d\u00e4rom hos Campenhausen ; men huruvida verkligen n\u00e5gon ers\u00e4ttning utbetalades, \u00e4r os\u00e4kert. \u00c5tminstone ser det inte s\u00e5 ut att d\u00f6ma av de uppgifter p\u00e5 lidna f\u00f6rluster, som sedermera till svenska regeringen inl\u00e4mnades och l\u00e4ngre fram skulle anf\u00f6ras. Totalt ber\u00e4knades kostnaden f\u00f6r proviant- och fourageleveransen i Kristinestad f\u00f6r den tid inkvarteringen varade, till 1,027 daler 53 \u00f6re s. m.<\/p>\n<p>Ocks\u00e5 i andra h\u00e4nseenden synes uppfyllandet av milit\u00e4rens anspr\u00e5k ha k\u00e4nts betungande. Emot Kristinestads inv\u00e5nare klagades det n\u00e4mligen, att de inte hade fullgjorde sin plikt h\u00e4rutinnan, och blev de f\u00f6r den skull \u00e5lagda \u0084att betj\u00e4na husarerna med tv\u00e4ttning och eldg\u00f6ring samt s\u00e4lja \u00e5t dem mj\u00f6lk och fisk vid p\u00e5f\u00f6ljd, som stadgas f\u00f6r olydnad mot H. Kejserliga Majest\u00e4t.&#8221;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Nedtecknat av l\u00e4raren A. E. Skogberg, som hann skriva flera l\u00e5nga artiklar om Kristinestads historia. De h\u00e4r artiklarna publicerades av Wasa Tidning p\u00e5 1880-talet. Spr\u00e5ket har \u00e4ndrats f\u00f6r att b\u00e4ttre passa f\u00f6r dagens l\u00e4sare. S\u00e5lunda b\u00f6rjade de s\u00e5 kallade husar\u00e5ren <a class=\"more-link\" href=\"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=8128\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">  Lilla ofreden, del 2.<\/span><span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":8121,"menu_order":2,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-8128","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8128","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=8128"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8128\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8129,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8128\/revisions\/8129"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8121"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=8128"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}