{"id":8124,"date":"2018-04-03T20:07:05","date_gmt":"2018-04-03T18:07:05","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=8124"},"modified":"2018-04-03T20:07:56","modified_gmt":"2018-04-03T18:07:56","slug":"lilla-ofreden-del-1","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=8124","title":{"rendered":"Lilla ofreden, del 1."},"content":{"rendered":"<p><span style=\"color: #000080;\">Nedtecknat av l\u00e4raren A. E. Skogberg, som hann skriva flera l\u00e5nga artiklar om Kristinestads historia. De h\u00e4r artiklarna publicerades av Wasa Tidning p\u00e5 1880-talet. Spr\u00e5ket har \u00e4ndrats f\u00f6r att b\u00e4ttre passa f\u00f6r dagens l\u00e4sare.<\/span><\/p>\n<p>Tjugu \u00e5r hade knappt f\u00f6rflutit, sedan stora ofredens h\u00e4rjningar \u00f6delade v\u00e5rt land, d\u00e5 det \u00e5r 1738 till v\u00e4ldet komna \u201d<em>hattpartiet&#8221;,<\/em> som inte hade h\u00e4mtat visdom av skadan, utan l\u00e4ttsinnigt st\u00f6rtade riket i ett nytt f\u00f6rd\u00e4rvbringande krig med grannen i \u00f6ster. S\u00e4llan har ett politiskt f\u00f6retag baserats p\u00e5 l\u00f6sare grunder, b\u00f6rjats med st\u00f6rre \u00f6vermod och blindare tillf\u00f6rsikt, utf\u00f6rts med st\u00f6rre planl\u00f6shet, slapphet och f\u00f6rsagdhet och avslutades med st\u00f6rre van\u00e4ra f\u00f6r sm\u00e5 upphovsm\u00e4n, \u00e4n Sveriges krig med Ryssland \u00e5ren 1741\u201443.<\/p>\n<p>Utg\u00e5ngen f\u00f6ruts\u00e5gs och f\u00f6rutsades visserligen av m\u00e5nga med klarare blick beg\u00e5vad, men de som \u00e4gde makten, som hade fr\u00e4ckhet nog att f\u00f6rklara, det den h\u00f6gsta men osannolika risken, i spelet allenast var <em>\u0084\u201dFinlands ruin eller f\u00f6rlust<\/em>&#8221;, aktade inte p\u00e5 n\u00e5gra varningar. I v\u00e5rt land, som \u00e4nnu inte helt hade repat sig efter stora ofredens olyckor och lidanden 20 \u00e5r tidigare, delade man ingalunda de styrande \u201d<em>hattarnas<\/em>\u201d krigsiver och f\u00f6rhoppningar om seger, \u00e4ra och landvinning. Men det finska folkets representanter i Sveriges <em>\u201dregerande st\u00e4nder<\/em>\u201d var allt f\u00f6r f\u00e5 f\u00f6r att med framg\u00e5ng kunna v\u00e4rna ens landets n\u00e4rmaste intressen. Man synes ocks\u00e5 h\u00e4r redan fr\u00e5n krigets b\u00f6rjan varit beredd p\u00e5 det v\u00e4rsta.<\/p>\n<p>Efter det f\u00f6r de svenska trupperna olyckliga slaget vid Villmanstrand och Lewenhaupts misslyckade t\u00e5g mot Petersburg, f\u00f6rberedde man sig till och med i \u00d6sterbotten p\u00e5 m\u00f6jligheten av ett ryskt anfall. Den 9 december 1741 kallades Kristinestads borgerskap upp p\u00e5 r\u00e5dstugan,\u201d<em>p\u00e5 det att en del skulle l\u00e5ta enroullera<\/em> <span style=\"color: #000080;\">(enrollera = ta v\u00e4rvning<\/span>) <em>sig f\u00f6r att g\u00f6ra fienden motst\u00e5nd, om ett infall skedde<\/em>.&#8221; D\u00e4refter skulle ingen utan magistratens tillst\u00e5nd f\u00e5 l\u00e4mna staden. P\u00e5f\u00f6ljande v\u00e5r, sedan den p\u00e5 vintern ing\u00e5ngna vapenvilan uppsagts av ryssarna och fientligheterna fr\u00e5n deras sida b\u00f6rjats, s\u00e5g man att faran n\u00e4rmade sig. Frivilliga s\u00f6ktes till \u00d6sterbottens regemente, som genom brist och sjukdomar var decimerade, och i slutet p\u00e5 juni utf\u00e4rdades en kunglig befallning, \u201d<em><span style=\"color: #000000;\">att fj\u00e4rdedelen af allt sj\u00f6folk, som i l\u00e4net finnes och vistas och till tj\u00e4nst brukas och mest befaret \u00e4r, skulle i flottan upptagas.&#8221;<\/span><\/em><\/p>\n<p>Fr\u00e5n krigssk\u00e5deplatsen i s\u00f6dra Finland h\u00f6rdes emellertid hotande rykten, men inga s\u00e4kra underr\u00e4ttelser anl\u00e4nde till \u00d6sterbotten. Med anledning av det \u0084\u201d<em>l\u00f6sa tal, som i staden injagat n\u00e5gon skr\u00e4ck&#8221;<\/em> l\u00e4t Kristinestads magistrat den 17 juli uppkalla till r\u00e5dstugan de resande t\u00f6r att f\u00e5 h\u00f6ra om tillst\u00e5ndet i landet. De uppgifter, som h\u00e4rigenom erh\u00f6lls, var dock t\u00e4mligen stridiga och otillf\u00f6rlitliga. N\u00e5gra visste ber\u00e4tta, att ryssarna redan skulle ha framtr\u00e4ngt till P\u00e4lk\u00e4ne, ja \u00e4nda till Tammerfors, en by som de sade ha br\u00e4nts upp. D\u00e4remot sade sig n\u00e5gra uppkallade b\u00f6nder fr\u00e5n Honkajoki endast ha h\u00f6rt, att fienden var vid gr\u00e4nsen. Efter denna tid b\u00f6rjade man att titt och ofta uts\u00e4nda kunskapare fr\u00e5n staden till landsbygden och \u00e4nda upp till Tavastland f\u00f6r att inh\u00e4mta underr\u00e4ttelser om krigets g\u00e5ng och b\u00f6ndernas sinnesst\u00e4mning. De upplysningar dessa vid \u00e5terkomsten medf\u00f6rde gav i allm\u00e4nhet vid handen, att misstr\u00f6stan och modl\u00f6shet bem\u00e4ktigat sig sinnena. Den senaste ofredstidens fasor hade \u00e4nnu inte utpl\u00e5nats ur minnet! Bland annat ber\u00e4ttade en borgare, som varit utrest p\u00e5 landet, att b\u00f6nderna sagt sig \u0084\u201d<em>icke veta n\u00e5got annat r\u00e5d \u00e4n att gifva sig under ryssen, om n\u00e5got fiendtligt skulle \u00f6fverg\u00e5 detta landet, det dock gud n\u00e5deligen afv\u00e4nde.&#8221;<\/em><\/p>\n<p>Numera var man \u00e4ven i staden bet\u00e4nkt p\u00e5 intet annat \u00e4n att s\u00e4tta den publika och privata egendomen i s\u00e4kerhet. Borgm\u00e4staren Aniphas Parment, som i b\u00f6rjan av augusti reste till riksdagen i Stockholm, erinrade d\u00e4rf\u00f6rinnan magistraten, att stadens arkiv i tid m\u00e5tte r\u00e4ddas, dokumenten nedl\u00e4ggas i stadens uppb\u00f6rdskista, f\u00e4rdiga att genast avs\u00e4ndas till Sverige \u201d<em>ifall n\u00e5gon farlighet p\u00e5komme<\/em>.&#8221; \u00c4vens\u00e5 borde man t\u00e4nka p\u00e5 kyrkoegendomens r\u00e4ddande samt att stadens gev\u00e4r och ammunition m\u00e5tte bringas i s\u00e4kerhet. N\u00e5got senare besl\u00f6ts \u00e4ven p\u00e5 en allm\u00e4n sammankomst av samtliga i borgerskapet, att var och en skulle beh\u00e5lla sitt gev\u00e4r \u0084\u201d<em>och vid p\u00e5kommande farlighet f\u00f6rvara det b\u00e4st han gitte<\/em>.&#8221; F\u00f6ljden var den, att gev\u00e4ren blev fiendernas byte. Krutf\u00f6rr\u00e5det och fanan d\u00e4remot \u00f6vers\u00e4ndes till Sverige. Innan utg\u00e5ngen av augusti hade stadens inv\u00e5nare \u00e4ven \u00f6verf\u00f6rt det v\u00e4rdefullaste av sin l\u00f6segendom, d\u00e4ribland ocks\u00e5 br\u00e4nnvinspannorna, \u00e4vensom arkivet till svenska sidan. Utom borgm\u00e4stare Parment, som redan tidigare rest till riksdagen, begav sig \u00e4ven \u00e5tskilliga andra personer, totalt 11 stycken att s\u00f6ka sig en tillflykt p\u00e5 andra sidan havet. Bland dessa var en r\u00e5dman Sevalin och postm\u00e4staren Berger, som var barnf\u00f6dda i Sverige, samt tv\u00e5 tullskrivare.<\/p>\n<p>Emellertid hade de svenska och finska trupperna kapitulerat vid Helsingfors och \u00f6verl\u00e4mnat hela Finland i ryssarnas v\u00e5ld. En rysk arm\u00e9 under general Kindermanns bef\u00e4l var redan i ant\u00e5gande till \u00d6sterbotten. Den 2 september erh\u00f6ll Kristinestads magistrat genom kapellanen i Lappfj\u00e4rd Alc\u00e9nius k\u00e4nnedom om det ryska manifestet, vari alla, som ville \u00e5tnjuta beskydd, uppmanades att infinna sig hos bef\u00e4lhavaren f\u00f6r att ta emot skyddsbrev. I detta \u00e4ndam\u00e5l uts\u00e4ndes nu p\u00e5 stadens v\u00e4gnar stadskass\u00f6ren Olof Call\u00e9n till den ryske generalen. Den 18 september \u00e5terv\u00e4nde den utskickade, medf\u00f6rande den ryska kejsarinnans manifest till Finlands innebyggare. Detta, som inneh\u00f6ll en uppmaning till avfall fr\u00e5n Sverige och bildande av en sj\u00e4lvst\u00e4ndig stat under ryskt beskydd, hade utf\u00e4rdats redan p\u00e5 v\u00e5ren och tanken p\u00e5 dess f\u00f6rverkligande hade allaredan, under \u00e4ndrade f\u00f6rh\u00e5llanden, lagt \u00e5 sidan.<\/p>\n<p>General Kindermann hade lovat skydd \u00e5t de h\u00f6rsamma. Staden hade \u00e5lagts att bevara proviant (inalles 900 tunnor mj\u00f6l, \u00e4rter och gryn) \u00e5t arm\u00e9n under dess marsch till Wasa. D\u00e4remot hade generalen lovat att sedermera anskaffa spannm\u00e5l ifr\u00e5n Ryssland. Tv\u00e5 vita fanor, en vid vardera tullporten, borde upps\u00e4ttas, \u201d<em>d\u00e5 ingen rysk husar skulle t\u00f6ras r\u00f6ra n\u00e5got i staden, hvarken folk eller gods<\/em>.&#8221; I brist p\u00e5 b\u00e4ttre uppsatte Kristinestadsborne lakan vid tullarna. Med anledning av den \u00e4skade provianten besl\u00f6t borgerskapet att upps\u00e4tta en supplik och d\u00e4ri framst\u00e4lla stadens fattigdom: att den inte \u00e4gde n\u00e5gon \u00e5ker samt att landet omkring i fyra \u00e5r \u00e5 rad lidit av missv\u00e4xt och att d\u00e5 stadens fartyg hela sommaren tagits i anspr\u00e5k f\u00f6r transport av svenska h\u00e4rens behov, inte heller fr\u00e5n Sverige n\u00e5gon s\u00e4d erh\u00e5llits. P\u00e5 denna grund anh\u00f6ll borgarna om befrielse fr\u00e5n den fordrade leveransen, men \u00e5tog sig i st\u00e4llet att s\u00e4nda salt k\u00f6tt sj\u00f6ledes till Wasa. Med denna anh\u00e5llan avreste Call\u00e9n p\u00e5 nytt till den ryska generalen Kindermann, som d\u00e5 befann sig i Kauhajoki. Borgerskapet synes \u00e4ven ha f\u00e5tt sin beg\u00e4ran beviljad.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Nedtecknat av l\u00e4raren A. E. Skogberg, som hann skriva flera l\u00e5nga artiklar om Kristinestads historia. De h\u00e4r artiklarna publicerades av Wasa Tidning p\u00e5 1880-talet. Spr\u00e5ket har \u00e4ndrats f\u00f6r att b\u00e4ttre passa f\u00f6r dagens l\u00e4sare. Tjugu \u00e5r hade knappt f\u00f6rflutit, sedan <a class=\"more-link\" href=\"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=8124\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">  Lilla ofreden, del 1.<\/span><span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":8121,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-8124","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8124","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=8124"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8124\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8126,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8124\/revisions\/8126"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8121"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=8124"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}