{"id":799,"date":"2016-09-19T22:01:27","date_gmt":"2016-09-19T20:01:27","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=799"},"modified":"2019-08-21T19:36:03","modified_gmt":"2019-08-21T16:36:03","slug":"tidningsartiklar-om-folkskolan","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=799","title":{"rendered":"Tidningsartiklar om folkskolan."},"content":{"rendered":"

B\u00e5de Kristinestads Tidning som utkom under \u00e5ren 1897-1900 och Syd-\u00d6sterbotten fr\u00e5n \u00e5r 1903 hade flera artiklar om skolorna i Lappfj\u00e4rds kommun och ocks\u00e5 s\u00e5dana som bara handlade om folkskolan i Dagsmark. Folkskoll\u00e4raren Wadstr\u00f6m var anlitad som lokalskribent och han undertecknade sina artiklar med ”Ja-Jo”, allts\u00e5 en f\u00f6rkortning av hans f\u00f6rnamn Jakob Johan.<\/span><\/p>\n

Kristinestads tidning 3.11.1897 refererar om det nya reglementet f\u00f6r sm\u00e5barnsskolor:<\/strong><\/p>\n

\u00c4ndam\u00e5let med n\u00e4mnda skolor \u00e4r att g\u00e5 hemundervisningen tillhanda, v\u00e4nja barnen vid god yttre ordning samt f\u00f6rbereda dem till intr\u00e4de i h\u00f6gre folkskolan \u00e4fvensom skriftskolan. Skyldiga att bes\u00f6ka l\u00e4gre folkskolan \u00e4ro alla barn fr\u00e5n \u00e5tta till och med fjorton \u00e5rs \u00e5lder, hvilka icke i sina hem eller i andra skolor erh\u00e5lla motsvarande undervisning. Vid intagning i skolan b\u00f6ra barnen, om m\u00f6jligt, k\u00e4nna bokst\u00e4verna. I skolan, som best\u00e5r av en l\u00e4gre och h\u00f6gre afdelning, meddelas undervisning i l\u00e4sning, kristendomskunskap, skrifning, r\u00e4kning och s\u00e5ng, enligt en omst\u00e4ndligen uppr\u00e4ttad kursf\u00f6rteckning.<\/p>\n

F\u00f6r inr\u00e4ttande af l\u00e4gre folkskolor delas kommunen i sex distrikt. Inom hvart och ett af dessa distrikt anst\u00e4lles en l\u00e4rare eller l\u00e4rarinna och skall undervisningen under l\u00e4se\u00e5ret ambulera \u00e5 tvenne stationer. De l\u00e4gre folkskolorna skola dagligen 5 eller 7 timmar och \u00e5rligen i 36 veckor vara i v\u00e4rksamhet. L\u00e4se\u00e5ret vidtager den 20 augusti. Undervisningen \u00e5 hvarje station fortg\u00e5r i 9 veckor i s\u00e4nder och ordnas l\u00e4rotiden s\u00e5 att skolan icke f\u00f6ljande \u00e5r \u00e5terkommer till samma station eller omr\u00e5de under samma \u00e5rstid som f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r. Under sommarferierna skall l\u00e4rare eller l\u00e4rarinna h\u00e5lla s\u00f6ndagsskola minst 3:nne s\u00f6ndagar inom hvarje omr\u00e5de af skoldistriktet, d\u00e4r han eller hon \u00e4r anst\u00e4lld. Till hvarje skola skall p\u00e5 kommunens bekostnad anskaffas i reglementet n\u00e4rmare uppr\u00e4knad undervisningsmaterial. Inom hvarje v\u00e4rksamhetsomr\u00e5de skall inom f\u00f6rloppet af tv\u00e5 \u00e5r uppf\u00f6ras en skollokal, best\u00e5ende af ett st\u00f6rre ljust rum f\u00f6r undervisningen, ett tillr\u00e4ckligt stort rum till bostad f\u00f6r l\u00e4rare eller l\u00e4rarinna samt d\u00e4rf\u00f6rutom tambur och f\u00f6rstuga. Ritning till skollokal skall granskas och godk\u00e4nnas af den f\u00f6r skolorna utsedda direktionen, som \u00e4fven pr\u00f6var l\u00e4mpligheten av plats f\u00f6r skolan.<\/p>\n

Ang\u00e5ende l\u00e4rarepersonalens kompetens stadgar reglementet, att den, hvilken som l\u00e4rare eller l\u00e4rarinna vid l\u00e4gre folkskola anst\u00e4lles, b\u00f6r h\u00e4lst hafva fylt 20 \u00e5r, vara till lefvernet of\u00f6rvitlig \u00e4fvensom besitta ett f\u00f6r barnens handledning \u00e4gnadt sinnelag samt hafva genomg\u00e5tt icke blott fullst\u00e4ndig folkskolekurs eller innehfva d\u00e4remot svarnde kunskaper, utan \u00e4fven f\u00f6rete intyg \u00f6fver genomg\u00e5ngen stadgad kurs f\u00f6r sm\u00e5skoll\u00e4rare.<\/p>\n

L\u00e4rare eller l\u00e4rarinna, anst\u00e4ld vid f\u00f6ren\u00e4mnda skolor, erh\u00e5ller f\u00f6ljande afl\u00f6ning: 1) af kommunen en kontant afl\u00f6ning af 240 mark \u00e5rligen, som till honom eller henne utbetalas med 20 mark m\u00e5natligen;<\/p>\n

2) en afgift af 50 penni f\u00f6r hvarje elev i b\u00f6rjan af hvarje l\u00e4stid af 9 veckor, hvilken avgift erl\u00e4gges af elevernas f\u00f6r\u00e4ldrar eller m\u00e5lsman, samt;<\/p>\n

3) fri bostad med v\u00e4rme och belysning.<\/p>\n

De f\u00f6r de l\u00e4gre folkskolorna beh\u00f6fliga medlen utg\u00e5 efter skatt\u00f6ren och uppb\u00e4res af kommunaln\u00e4mnden.<\/p>\n

Undervisningen och skolg\u00e5ngen i de l\u00e4gre folkskolorna \u00f6fvervakas af direktionen, som \u00e4fven pr\u00f6var och best\u00e4mmer f\u00f6r skolorna afsedda l\u00e4ro- och l\u00e4seb\u00f6cker samt n\u00e4rmare, efter vunnen erfarenhet, uppg\u00f6r skolornas arbets- och undervisningsordning. Religionsundervisningen i n\u00e4mnda skolor kan j\u00e4mv\u00e4l \u00f6fvervakas af vederb\u00f6rande pr\u00e4sterskap. Efter hvarje l\u00e4se\u00e5rs slut skall direktionen till f\u00f6rstinfallande ordninarie kommunalst\u00e4mma afgifva ber\u00e4ttelse \u00f6fver skolans v\u00e4rksamhet, hvilken ber\u00e4ttelse tillika b\u00f6r inneh\u00e5lla de f\u00f6rslag och p\u00e5minnelser, hvilka direktionen med afseende \u00e5 n\u00e4mnda skolor finner vara af behofvet p\u00e5kallade. Kommunalst\u00e4mman fattar de beslut, hvartill f\u00f6ren\u00e4mnda ber\u00e4ttelse kan gifva anledning och vidtager de \u00e5tg\u00e4rder,som ang\u00e5ende dessa skolor och i synnerhet ang. tillsynen \u00f6fver desamma, kunna finnas n\u00f6diga.<\/p>\n

Uti en d\u00e4rf\u00f6r afsedd matrikel h\u00e5lles f\u00f6rteckning \u00f6fver alla barn, som i l\u00e4gre folkskola undervisas. I en s\u00e4rskild f\u00f6rteckning antecknas enligt af direktionen uppr\u00e4ttadt formul\u00e4r \u00f6fver eleverna r\u00f6rande uppgifter, som kunna anses \u00f6nskliga, s\u00e5som ang\u00e5ende deras uppf\u00f6rande, flit och framsteg.<\/p>\n

N\u00e4r l\u00e4rare- eller l\u00e4rarinnetj\u00e4nst vid l\u00e4gre folkskola varder ledig, skall direktionen d\u00e4rom kung\u00f6ra i en eller flera tidningar, par g\u00e5nger i hvarje. Ans\u00f6kningstiden \u00e4r minst 30 dagar. Efter utg\u00e5ngen ans\u00f6kningstid, anst\u00e4ller direktionen val bland s\u00f6kandena.<\/p>\n

Befinnes l\u00e4rare eller l\u00e4rarinna i sin tj\u00e4nsteut\u00f6fning oduglig eller eljest p\u00e5 annat s\u00e4tt \u00e5stadkommer f\u00f6rargelse, skall direktionens ordf\u00f6rande f\u00f6rst enskildt och d\u00e4refter, om ej b\u00e4ttring sker, inf\u00f6r direktionen gifva honom eller henne tillb\u00f6rlig f\u00f6rmaning, hvarfter, om ej f\u00f6rb\u00e4ttring nu h\u00e4ller f\u00f6ljer, direktionen b\u00f6r den felande fr\u00e5n tj\u00e4nsten of\u00f6rdr\u00f6jligen afskeda.<\/p>\n

L\u00e4rare eller l\u00e4rarinna kan \u00e4fven af annan anledning fr\u00e5n tj\u00e4nsten entledigas efter tre m\u00e5naders \u00e5 n\u00e5gondera sidan sedd upps\u00e4gning.<\/p>\n

H\u00e4rf\u00f6rutom inneh\u00e5ller reglementet stadganden om ordning och disciplin, om val af direktion f\u00f6r skolorna samt n\u00e5gra andra detaljerade best\u00e4mningar.<\/p>\n

Sammandrag ur Kristinestads Tidning 14.1.1899:<\/strong><\/h3>\n
F\u00f6rslag till nya folkskolor i Lappfj\u00e4rd.<\/span><\/strong><\/h5>\n

Trots att det inte fanns n\u00e5got skoltv\u00e5ng i slutet av 1800-talet s\u00e5 ville de statliga myndigheterna befr\u00e4mja inr\u00e4ttandet av folkskolor p\u00e5 landsbygden. I den n\u00e5diga f\u00f6rordningen den 24 maj 1898 ville staten att kommunerna skulle g\u00f6ra upp f\u00f6rslag till indelning i skoldistrikt och andra viktiga skolfr\u00e5gor.<\/p>\n

Vid kommunalst\u00e4mman den 25 september 1898 uts\u00e5g kommunalst\u00e4mman en grupp personer fr\u00e5n de olika byarna f\u00f6r att g\u00f6ra upp f\u00f6rslag. I utskottet \u00a0invaldes J. J. Wadstr\u00f6m, Johan Starcke, Karl Henrik Bj\u00f6rses,\u00a0 Aug. E. Appel, K. H. Nissander, Erland Skrifvars, Frans Viktor Teir, J. J. S\u00f6derback och Antti S\u00f6derback.<\/p>\n

P\u00e5 kommunalst\u00e4mman i januari 1899 hade utskottet f\u00e4rdiga f\u00f6rslag som de presenterade f\u00f6r st\u00e4mman. Ang\u00e5ende skoldistrikten ans\u00e5g utskottet att eftersom byarna var av mycket olika storlek, s\u00e5 gick det inte att f\u00e5 en r\u00e4ttvis delning, d\u00e4r alla distrikt skulle st\u00e5 f\u00f6r sina egna kostnader. De f\u00f6reslog i st\u00e4llet att hela kommunen skulle bli ett enda stort skoldistrikt. De f\u00f6reslog ocks\u00e5 att en gemensam skoldirektion f\u00f6r hela kommunen skulle tills\u00e4ttas, i st\u00e4llet f\u00f6r som hittills att varje skola har en egen.<\/p>\n

Utskottet hade ocks\u00e5 sammanst\u00e4llt en elevstatistik som underlag f\u00f6r de kommande f\u00f6rslagen. I \u00e5ldern 7 \u2013 15 \u00e5r fanns det 1\u00a0098 barn f\u00f6rdelade s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

Lappfj\u00e4rd kyrkoby hade 420 svenska och 48 finska.<\/h6>\n
Vikb\u00e4ck 37 svenska barn.<\/h6>\n
Dagsmark by 155 svenska och 18 finska.<\/h6>\n
H\u00e4rkmeri by 178 svenska och 7 finska.<\/h6>\n
L\u00e5hlby by 38 svenska.<\/h6>\n
M\u00f6rtmark och \u00c5back hade 42 svenska och 103 finska barn.<\/h6>\n
Uttermossa by 43 svenska och 9 finska.<\/h6>\n

Om man begr\u00e4nsade \u00e5ldern till 9 \u2013 14 \u00e5r s\u00e5 fanns det 612 barn, varav 509 var svenskatalande. Med detta mindre antal som grund f\u00f6reslog utskottet att f\u00f6ljande skolor skulle beh\u00f6vas:<\/p>\n

Lappfj\u00e4rd.<\/strong><\/p>\n

1). N\u00e4ra kyrkan skulle det finnas en dubbelskola, allts\u00e5 en skola med tv\u00e5 l\u00e4rare.<\/p>\n

2). D\u00e4rtill borde det inr\u00e4ttas en dubbelskola till p\u00e5 norra sidan. Den nya tillt\u00e4nkta skolan kunde placeras mellan B\u00e4ckelund kyrkoherdebol och bonden Robert Mattfolk g\u00e5rd, helst vid v\u00e4gkanten p\u00e5 bonden Johan Bj\u00f6rmans skifte. Till denna nya skola skulle det l\u00e4ngsta avst\u00e5ndet bli 4 km.<\/p>\n

3). Utskottet f\u00f6reslog ocks\u00e5 att en skola skulle inr\u00e4ttas p\u00e5 \u201dH\u00e5kosbacken\u201d i Perus, dit eleverna fr\u00e5n Mangs, P\u00e4rus, Mitts och Nyholm kunde g\u00e5. N\u00e5gra b\u00f6nder fr\u00e5n Hinders, Knus och D\u00e5li kunde ocks\u00e5 skicka sina barn till denna skola.<\/p>\n

4).Utskottet ans\u00e5g ocks\u00e5 att en skola borde byggas i Vikb\u00e4cken, dit b\u00f6nderna p\u00e5 Storsj\u00f6, Vikb\u00e4ck, Sm\u00e5tr\u00e4sk, Lillvik, Lillsund och Tr\u00e4skvik kunde skicka barnen.<\/p>\n

Dagsmark.<\/strong><\/p>\n

Utskottet tror sig med fullt ber\u00e4ttigande sk\u00e4l f\u00f6rorda, att enl\u00e4rarskolan omedelbart skall utvidgas till en dubbelskola med tv\u00e5 l\u00e4rare. I framtiden kunde en enl\u00e4rarskola byggas i Korsb\u00e4ck men f\u00f6rst d\u00e5 folkskolan i Dagsmark blivit f\u00f6r liten.<\/p>\n

H\u00e4rkmeri.<\/strong><\/p>\n

Utskottet anser att en dubbelskola med tv\u00e5 l\u00e4rare skall inr\u00e4ttas i H\u00e4rkmeri, helst placerad p\u00e5 Geisorbacken. Alla hemmansnummer i byalaget skulle h\u00f6ra till denna skola.<\/p>\n

Uttermossa.<\/strong><\/p>\n

i byn finns fr\u00e5n tidigare en sm\u00e5barnsskola och utskottet anser att en enkel skola borde uppf\u00f6ras i dess n\u00e4rhet. Till denna skola borde hela byn h\u00f6ra.<\/p>\n

M\u00f6rtmark.<\/strong><\/p>\n

Alla svenska talande i M\u00f6rtmark och \u00c5back skall g\u00e5 i M\u00f6rtmark svenska folkskola och de finskatalade till den finska. Fr\u00e5n Kristinestads landsf\u00f6rsamling i Tj\u00f6ck hade inkommit ett \u00f6nskem\u00e5l att n\u00e5gra finskatalande barn d\u00e4rifr\u00e5n ocks\u00e5 kunde f\u00e5 g\u00e5 i M\u00f6rtmark finska folkskola.<\/p>\n

Finska eleverna.<\/strong><\/p>\n

Barnen fr\u00e5n alla de \u00f6vriga byarna, f\u00f6rutom M\u00f6rtmark skulle kunna g\u00e5 i en nyinr\u00e4ttade finska skola som kunde placeras p\u00e5 norra sidan i Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

Nya skolbyggnader.<\/strong><\/p>\n

Utskottet anser att nya skolbyggnader borde uppf\u00f6ras i kommunen enligt f\u00f6ljande:<\/p>\n

1). En lokal f\u00f6r en dubbelskola i H\u00e4rkmeri.<\/h6>\n
2). Tillbyggnad av den gamla skolan i Dagsmark, s\u00e5 att den blir en tv\u00e5l\u00e4rarskola, allts\u00e5 en dubbelskola.<\/h6>\n
3). Lokal f\u00f6r en enkel skola i Tr\u00e4skvik.<\/h6>\n
4). Lokal f\u00f6r en enkel skola i Uttermossa.<\/h6>\n
5). Lokal f\u00f6r en ny dubbelskola p\u00e5 norra sidan av Lappfj\u00e4rds by.<\/h6>\n
6). Beh\u00f6vliga tillbyggnader vid M\u00f6rtmark finska folkskola.<\/h6>\n

Den i \u00c5bygg\u00e4ndan i Perus f\u00f6reslagna folkskolan skulle byggas f\u00f6rst n\u00e4r b\u00e5da dubbla folkskolorna i Lappfj\u00e4rd \u00e4r f\u00f6r fulla. En eventuell finsk folkskola kunde till att b\u00f6rja med inrymmas i hyrda utrymmen.<\/p>\n

Utskottet f\u00f6resl\u00e5r att samtliga skolbyggander skall \u00f6vertas av kommunen och att kommuninv\u00e5narna skall st\u00e5 f\u00f6r alla kostnader oberoende av boendeplats. Systemet skulle d\u00e4rmed bli mera r\u00e4ttvis \u00e4n tidigare, d\u00e5 till exempel Uttermossaborna under 15 \u00e5rs tid inte alls deltagit i n\u00e5gra skolkostnader.<\/p>\n

Eftersom det var t\u00e4nkt att kommunen skulle \u00f6verta alla byggnader, s\u00e5 m\u00e5ste en v\u00e4rdering ske och skolhusen v\u00e4rderas s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

Lappfj\u00e4rd folkskola 20\u00a0000 mark.<\/h6>\n
Dagsmark folkskola 5\u00a0000 mark.<\/h6>\n
M\u00f6rtmark svenska\u00a0 4\u00a0000 mark.<\/h6>\n
M\u00f6rtmark finska 2\u00a0500 mark.<\/h6>\n
H\u00e4rkmeri folkskola 1\u00a0000 mark.<\/h6>\n

 <\/p>\n

Kristinestads Tidning 25.3.1899:<\/strong><\/h3>\n

Guvern\u00f6ren i l\u00e4net har \u00e5lagt Dagsmark skoldistrikt att anst\u00e4lla en bitr\u00e4dande l\u00e4rarinna vid folkskolan fr\u00e5n n\u00e4sta l\u00e4se\u00e5rs b\u00f6rjan.<\/p>\n

Kristinestads Tidning 2.9.1899:<\/strong><\/h3>\n

Ambulatoriska sm\u00e5skolorna inom kommunen vidtaga med sin v\u00e4rksamhet inkommande vecka. Till l\u00e4rarinnor och l\u00e4rare vid n\u00e4mnda skolor hafva f\u00f6ljande personer blivit antagna: Selma Lindqvist till l\u00e4rarinna i Dagsmark, Vilhelmina Rosenback till Lappfj\u00e4rds by, Ida L\u00e5ng till M\u00f6rtmark och L\u00e5hlby, Oskar Tr\u00e4skvik till M\u00f6rtmark och Lappfj\u00e4rd byar (f\u00f6r finska talande barn) Viktor Blomqvist till H\u00e4rkmeri samt Gideon F\u00f6rn\u00e4s till Yttermossa och Vikb\u00e4ck.<\/p>\n

Kristinestads Tidning 2.9 1899:<\/strong><\/h3>\n

Besv\u00e4ren i fr\u00e5gan om f\u00f6rslag till nya folkskolors inr\u00e4ttande i kommunen, hvilket \u00e4rende f\u00f6rsta g\u00e5ngen f\u00f6redrogs p\u00e5 kommunalst\u00e4mma den 9 sistlidna januari, synas fortfarande f\u00e5 v\u00e4nta p\u00e5 utslag. Os\u00e4kert \u00e4r i hvilken riktning detta utslag kan falla, en\u00e4r \u00e4rendet numera utg\u00f6r en intrasslad h\u00e4rfva. Sannolikt kommer fr\u00e5gan att h\u00e4nskjutas till f\u00f6rnyad behandling fr\u00e5n kommunens sida. Dock har man orsak att betvivla, att f\u00f6rber\u00f6rda f\u00f6rslag och de grunder efter hvilket detta \u00e4r uppgjort skulle komma att omgestaltas i n\u00e5gon v\u00e4sentlig m\u00e5n. Godt vore emellertid om fr\u00e5gan i denna f\u00f6r kommunen s\u00e5 viktiga angel\u00e4genhet kunde bringas till slutlig \u00e5tg\u00e4rd.<\/p>\n

Kristinestads tidning 4.10.1899.<\/strong><\/h3>\n

Folkskolan i Dagsmark \u00f6ppnades den 25 september med 50 elever. Flera elever anm\u00e4ldes \u00e4fven, men kunde icke i brist p\u00e5 utrymme mottagas. Samtidigt inskrevos 25 elever i byns ambulatoriska sm\u00e5barnsskola.<\/p>\n

Kristinestads tidning 7.10.1899.<\/strong><\/h3>\n

Vid kyrkost\u00e4mman i Lappfj\u00e4rd 24 september 1899, s\u00e5 skrevs det s\u00e5 h\u00e4r om sm\u00e5skolorna:<\/p>\n

Vid st\u00e4mman f\u00f6retogs j\u00e4mv\u00e4l till afg\u00f6rande ett ifr\u00e5gasatt \u00e4ndringsf\u00f6rslag betr\u00e4ffande de inom f\u00f6rsamlingen varande ambulatoriska sm\u00e5skolorna. N\u00e5gra hafva n\u00e4mligen ansett att den tid af nio veckor, som varje l\u00e4rare vid n\u00e4mnda skolor tj\u00e4nstg\u00f6ra \u00e5 hvarje station, \u00e4r alldeles otillr\u00e4cklig. S\u00e4rskilds hafva medl\u00e4mmarne inom Dagsmark by uttalat som \u00f6nskv\u00e4rt, att en dylik barnskola hela l\u00e4se\u00e5ret borde vara v\u00e4rksam i n\u00e4mnda by. N\u00e4r fr\u00e5gan emellertid nu f\u00f6redrogs till afg\u00f6rande, lyfte reformifrarna helt och h\u00e5llet med sin fr\u00e5nvaro, hvarf\u00f6re fr\u00e5gan af s\u00e5dan anledning f\u00f6rf\u00f6ll.<\/p>\n

Kristinestads tidning 18.10.1899:<\/strong><\/h3>\n

Vid kyrkor\u00e5dets sammantr\u00e4de den 15 dennes torde ha blifvit beslutat att med det snaraste uppf\u00f6ra lokaler f\u00f6r ambulatoriska sm\u00e5barnsskolor p\u00e5 f\u00f6ljnade platser: Tre uti Lappfj\u00e4rd kyrkoby, ett uti Dagsmark, ett uti Krokb\u00e4ck, ett uti L\u00e5hlby, H\u00e4rkmeri, Vikb\u00e4ck samt ett uti Uttermossa by. Virket kommer att anskaffas under vinterns lopp p\u00e5 det att byggnadsarbetet m\u00e5tte kunna p\u00e5b\u00f6rjas redan n\u00e4stkommande sommar.<\/p>\n

Kristinestads tidning 20.1.1900:<\/strong><\/h3>\n

Folkskolan \u00f6ppnades redan den 8 januari med \u00f6fver 50 elever. D\u00e5 skolan st\u00e4dse varit talrikt bes\u00f6kt af elever, och skoldistriktet genom myndighets utslag blifvit \u00e5lagd att vid skolan anst\u00e4lla \u00f6kade l\u00e4rarekrafter, torde \u00e5tg\u00e4rder of\u00f6rt\u00f6fvadt komma att vidtagas f\u00f6r att fr\u00e5n n\u00e4stkommande h\u00f6st anst\u00e4lla en bitr\u00e4dande l\u00e4rarinna vid skolan, hvilken \u00e5tg\u00e4rd ingalunda kan anses obeh\u00f6flig eller i n\u00e5gon m\u00e5n f\u00f6rhastad.<\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/p>\n

Kristinestads tidning 17.2.1900:<\/strong><\/h3>\n

L\u00e4sestugor<\/strong> \u00e4ro f\u00f6r bekv\u00e4mlighetens skull placerade \u00e5 f\u00f6ljande st\u00e4llen, n\u00e4mligen hos b\u00f6nderne Karl Josefsson Korsb\u00e4ck, Henrik Rosenback (I Kvarn\u00e5) och Viktor Andersson L\u00e5ng, samt torparene Josef Gustafsson Lillkull, Konstatin Lindell, Johan Nyholm och Reinhold Korsb\u00e4ck, hos vilka personer tidningar finnas f\u00f6r allm\u00e4nheten tillg\u00e4ngliga.<\/p>\n

Kristinestads tidning 17.2.1900:<\/strong><\/h3>\n

Folkskolan<\/strong>. S\u00f6ndagen den 11 februari voro medl\u00e4mmarne i skoldistriktet \u00e5ter sammankallade f\u00f6r att r\u00e5dg\u00f6ra och besluta om anst\u00e4llande af en bitr\u00e4dande l\u00e4rarinna vid folkskolan fr\u00e5n n\u00e4sta l\u00e4s\u00e5rs b\u00f6rjan. Denna fr\u00e5ga f\u00f6rekom f\u00f6r ett \u00e5r tillbaka till ompr\u00f6fning och avancerade d\u00e5 s\u00e5 l\u00e5ngt att skoldistriktet genom guvern\u00f6rens utslag skyldigk\u00e4ndes att vid skolan anst\u00e4lla en bitr\u00e4dande l\u00e4rarinna. N\u00e4r \u00e4rendet nu f\u00f6rekom till f\u00f6rnyad behandling, n\u00f6dgades man visserligen erk\u00e4nna det r\u00e4ttm\u00e4tiga uti f\u00f6ren\u00e4mnda \u00e5tg\u00e4rd, men, beklagligt nog, ans\u00e5g man det oaktat visligt, att fatta ett beslut i s\u00e5dan riktning att fortfarande sp\u00e4rra emot anst\u00e4llande av en bitr\u00e4dande l\u00e4rarinna. H\u00e4r besannas ordspr\u00e5ket: sn\u00e5lheten bedrar visheten.<\/p>\n

Kristinestads tidning 18.4.1900:<\/strong><\/h3>\n

Sm\u00e5barnsskola<\/strong>. Vid kyrkost\u00e4mma med Lappfj\u00e4rds kommun den 22 innevarande april f\u00f6rekommer \u00e4fven till afg\u00f6rande den av Lillsj\u00f6 hemmans\u00e5boer gjorda anh\u00e5llan, att f\u00f6rsamlingen f\u00f6r deras barns undervisning m\u00e5 inr\u00e4tta och underh\u00e5lla en sm\u00e5barnsskola inom deras bysamh\u00e4lle. D\u00e5 \u00e5 Lillsj\u00f6 hemmansnummer samt en del af Rosenback (Kvarn\u00e5), som \u00e4fven l\u00e4mpligast kan betj\u00e4na sig af en sm\u00e5barnsskola i Lillsj\u00f6, finnas omkring tjugo barn i skol\u00e5ldern, m\u00e5ste ifr\u00e5gavarande anh\u00e5llan anses fullt ber\u00e4ttigad, synnerligast som afst\u00e5ndet till Dagsmark, det n\u00e4rmaste st\u00e4llet, d\u00e4r skolor finnas att tillg\u00e5, \u00e4r \u00f6fver tre kilometer och v\u00e4galaget vintertid vanligast \u00e4r s\u00e5dant, att det icke l\u00e4mpar sig att dagligen s\u00e4nda barn s\u00e5 l\u00e5ng v\u00e4g.<\/p>\n

Kristinestads tidning 28.4.1900:<\/strong><\/h3>\n

Vid kyrkost\u00e4mma i Lappfj\u00e4rd senaste s\u00f6ndag behandlades bl.a. fr\u00e5gan om inr\u00e4ttande af en sm\u00e5barnsskola i Lillsj\u00f6, hvilket f\u00f6rslag dock af st\u00e4mman afb\u00f6jdes, emedan flertalet ans\u00e5g, att Lillsj\u00f6 hemmans\u00e5boer mycket v\u00e4l f\u00f6r sina barn kunna betj\u00e4na sig af skolorna i Dagsmark.<\/p>\n

Till revisorer f\u00f6r \u00e5rets kyrkliga r\u00e4kenskaper, i st\u00e4llet f\u00f6r aflidne handlanden Viktor Ulfves, valdes bonden Josef Mattsson Lillkull. Folkskoll\u00e4raren J. J. Wadstr\u00f6m har tidigare blifvit utsedd att granska ifr\u00e5gavarande r\u00e4kenskaper.<\/p>\n

Kristinestads tidning 16.5.1900:<\/strong><\/h3>\n

\u00c5rsexamen. Senaste fredag den 11 maj, anst\u00e4lldes \u00e5rsexamen vid Dagsmark folkskola. Fr\u00e5n skolan som under \u00e5ret varit bes\u00f6kt af \u00f6fver 50 elever, utdimitterades 9 elever efter genomg\u00e5ngen folkskolekurs. Under l\u00e4se\u00e5ret har skolans l\u00e4rare, med vederb\u00f6rligt tillst\u00e5nd, \u00e4fven anordnat en kurs f\u00f6r blifvande sm\u00e5skoll\u00e4rarinnor, uti hvilken kurs hava deltagit: Hilma \u00c5n\u00e4s fr\u00e5n H\u00e4rkmeri, Ida L\u00e5ng och Betty Karlsson fr\u00e5n Dagsmark samt Selma Lindkvist fr\u00e5n Sideby (\u00d6mossa), hvilka elever nu blifvit dokumenterade s\u00e5som sm\u00e5skoll\u00e4rarinnor och torde alla dessa f\u00e5 anst\u00e4llning inom Lappfj\u00e4rd kommun fr\u00e5n n\u00e4sta l\u00e4se\u00e5rs b\u00f6rjan.<\/p>\n

Ambulatoriska sm\u00e5barnsskola, som vidtog med sin v\u00e4rksamhet i Dagsmark den 21 april bes\u00f6kes f\u00f6r n\u00e4rvarande af 49 elever.<\/p>\n

Kristinestads tidning 23.5.1900, skriven av l\u00e4rare Wadstr\u00f6m:<\/strong><\/h3>\n

Om landskommunernas indelning i skoldistrikt. Enligt n\u00e5diga f\u00f6rordningen ang\u00e5ende befr\u00e4mjande af h\u00f6gre folkskolors inr\u00e4ttande, gifven den 24 maj 1898, \u00e4r numera hvarje landskommun pliktig indela sitt omr\u00e5de i folkskoldistrikt, samt inr\u00e4tta och uppr\u00e4tth\u00e5lla h\u00f6gre folkskolor till beh\u00f6fligt antal p\u00e5 s\u00e4tt f\u00f6ren\u00e4mnda f\u00f6rordning n\u00e4rmast angiver. I de flesta kommuner ha v\u00e4l redan f\u00f6rslag i f\u00f6ren\u00e4mdt afseende blifvit uppr\u00e4ttade. I n\u00e5gra kommuner, d\u00e4r inga n\u00e4mnv\u00e4rda divergerande \u00e5sikter i fr\u00e5gan varit hindrande, har man till och med redan hunnit skaffa sig beh\u00f6rig fastst\u00e4llelse \u00e5 det i s\u00e5dant afseende uppr\u00e4ttade och af kommunen godk\u00e4nda f\u00f6rslaget. \u00c5 andra sidan finnas vissa kommuner, d\u00e4r s\u00e5dana f\u00f6rslag m\u00f6ta ifrigt motst\u00e5nd. D\u00e5 ett dylikt \u00e4rende f\u00f6retagas till r\u00e5dpl\u00e4gning, kan man v\u00e4l f\u00f6rm\u00e4rka, att en stor del av kommunens \u201dr\u00f6stber\u00e4ttigade\u201d medl\u00e4mmar \u00e4ro alldeles okunniga om huvudprinciperna uti ovann\u00e4mnda f\u00f6rordning. Utom det att en och annan icke f\u00f6rm\u00e5r fatta, att inr\u00e4ttande af folkskolor, som hittills varit en frivillig angel\u00e4genhet, numera \u00e4r en tvingande plikt, hyllar m\u00e5ngen den tanken, att n\u00e4r en g\u00e5ng en kommun blifvid indelad i skoldistrikt, skall hvart och ettndistrikt ensamt ombes\u00f6rja n\u00f6diga folkskolors inr\u00e4ttande inom dess omr\u00e5de, och att allts\u00e5 kommunen i dess helhet icke skulle ha n\u00e5gon f\u00f6rpliktelse h\u00e4rutinnan. Dock far man i detta afseende grundligt vilse. F\u00f6rber\u00f6rda f\u00f6rordning medgiver visserligen, att kommunen \u00e4r obetaget att medgifva enskildt distrikt r\u00e4tt att f\u00f6rvaltningen i ett eller annat afseende sj\u00e4lf handhafva, liksom skoldistrikt, som tidigare tillkommit, kan medgifvas en af kommunen oberoende f\u00f6rvaltning, om n\u00e4mligen detta utan ol\u00e4genhet kan ske.<\/p>\n

Att hvarje distrikt skulle \u00e5ligga att inom sitt omr\u00e5de bygga och underh\u00e5lla erforderliga folkskolor, oberoende af kommunens gemensamma f\u00f6rvaltning och underst\u00f6d, torde endast i undantagsfall kunna ifr\u00e5gakomma. Och detta torde i ingen annan h\u00e4ndelse lunna \u00e4ga rum, \u00e4n att de enskilda skoldistrikten inom kommunen \u00e4ro \u00e5tminstone n\u00e4rmelsevis lika stora, s\u00e5 att de f\u00f6r folkskolornas underh\u00e5ll p\u00e5kallade kostnaderna icke blivit mycket olika f\u00f6r kommunensn skattdragande medl\u00e4mmar. Emellertid torde det vara s\u00e4llsynt, att inom s\u00e4rskilda kommuner \u00e5stadkomma lika stora skoldistrikt. Sannolikt skall det h\u00e4r och d\u00e4r finnas mindre bysamh\u00e4llen, som icke l\u00e4mpa sig att f\u00f6renas med andra delar av kommunen till ett skoldistrikt. Inom en s\u00e5dan mindre by kan emellertid antalet i skol\u00e5ldern varande p\u00e5kalla n\u00f6dv\u00e4ndigheten af en folkskolas inr\u00e4ttande, men f\u00f6r en s\u00e5dan skola kunna kostnaderna f\u00f6r den enskilda, d\u00e4rest de ansamt bestridas av medl\u00e4mmrne inom det lilla bysamh\u00e4llet, blifva flerfaldiga g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n f\u00f6r enskilda personer tillh\u00f6rande \u00f6friga skoldistrikt inom samma kommun. H\u00e4raf synes hvilken synnerlig or\u00e4ttvisa, som skulle blifva f\u00f6jden i s\u00e5dant fall, och \u00e4r det f\u00f6r att f\u00f6rekomma en s\u00e5dan oj\u00e4mnhet, som ofvann\u00e4mnda f\u00f6rordning uttryckligen stadgar, att kommunen \u00e4r pliktig att inr\u00e4tta och uppr\u00e4tth\u00e5lla folkskolor. Och det \u00e4r p\u00e5tagligen f\u00e5f\u00e4ng m\u00f6da inbilla sig att kunna f\u00f6rbise lagens best\u00e4mning i detta afseende.<\/p>\n

\u00a0<\/strong>Sydin 9.5.1903:<\/strong><\/h3>\n

F\u00f6r att afgifva kommunen avfordrad f\u00f6rklaring i anledning af \u00d6fverstyrelsen f\u00f6r skolv\u00e4sendet hos guvern\u00f6rs\u00e4mbetet gjorda yrkanden att kommunen m\u00e5tte f\u00f6rpliktigas att uppf\u00f6ra tillbyggnader vid Dagsmark folkskola valdes kronol\u00e4nsmannen Lev\u00e1n.<\/p>\n

Sydin 8.8.1903:<\/strong><\/h3>\n

Fr\u00e5n och med den 1 september 1901 b\u00f6rjade kommunen st\u00e5 f\u00f6r folkskolornas utgifter f\u00f6r l\u00e4rare och material. P\u00e5 kommunalst\u00e4mman hade f\u00f6rdelningen av bidragen diskuterats och d\u00e4rf\u00f6r skrevs det s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

-D\u00e5 ej s\u00e4llan h\u00f6res tal om att den ena eller andra skolan af kommunen erh\u00e5llit det rikligaste bidrag, m\u00e5 h\u00e4r ytterligare en till vederb\u00f6randes beaktande och r\u00e4ttande af osanna uppgifter meddelas en summarisk uppgift \u00f6fver utgifterna f\u00f6r skolorna fr\u00e5n den 1 september 1901 till utg\u00e5ngen af \u00e5r 1902. Erinrande d\u00e4rom att skolorna i Lappfj\u00e4rd och Dagsmark \u00e4ro dubbla skolor och de \u00f6friga enkla, st\u00e4lla sig utgifterna f\u00f6r tiden ifr\u00e5ga s\u00e5lunda:<\/p>\n

Lappfj\u00e4rd skola\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 1,750,00 Fmk<\/p>\n

Dagsmark skola\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 1,291,18 \u201d<\/p>\n

H\u00e4rkmeri skola\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 875,58 \u201d<\/p>\n

M\u00f6rtmark finska\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 754,70 \u201d<\/p>\n

M\u00f6rtmark svenska\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 703,55 \u201d<\/p>\n

Summa Fmk\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 5,375,01<\/p>\n

Sydin 10.10.1903:<\/strong><\/h3>\n

Dagsmark folkskola 1878-1903.<\/strong><\/p>\n

Dagsmark folkskola hade den 1 dennes varit ett kvartsekel i verksamhet. Den \u00f6ppnades n\u00e4mligen den 1 oktober 1878 s\u00e5som den f\u00f6rsta folkskolan inom Lappfj\u00e4rds kommun.<\/p>\n

Tanken p\u00e5 folkskola i Lappfj\u00e4rds kommun torde f\u00f6rsta g\u00e5ngen kommit till offentligt uttryck vid kommunalst\u00e4mma den 26 maj 1874, d\u00e4r det besl\u00f6ts, att kommunen tilldelad andel av br\u00e4nnvinstillverkningsskatten (f\u00f6r \u00e5r 1872) utg\u00f6rande 530 mk 25 p:ni\u201dskulle ansl\u00e5s till grundfond f\u00f6r en blifvande folkskola inom kommunen\u201d. Vid en kommunalst\u00e4mma tv\u00e5 \u00e5\u00e5r senare, den 22 mars 1875, f\u00f6redrogs fr\u00e5gan om tiden f\u00f6r inr\u00e4ttandet och ist\u00e5nds\u00e4ttandet af en eller flera fasta folkskolor inom kommunen, men ville kommunen icke vid n\u00e4mnda st\u00e4mma direkt \u00f6fverg\u00e5 till ist\u00e5nds\u00e4ttandet af n\u00e5gon fast folkskola, utan besl\u00f6ts att kommunen skulle till en b\u00f6rjan antaga en ambulatorisk l\u00e4rare, som\u201d under ut\u00f6fande af sin l\u00e4rarrebefattning skulle hafva sin vistelseort \u00e5tminstone en m\u00e5nad i hvarje by i f\u00f6rsamlingen\u201d. Till afl\u00f6nande af n\u00e4mnda l\u00e4rare anslog kommunalst\u00e4mman en \u00e5rlig l\u00f6n om fyra hundra mark, hvilka medel skulle utg\u00e5 med en fj\u00e4rdedel fr\u00e5n kommunalkassan, h\u00e4lften fr\u00e5n Estlanderska och en fj\u00e4rdedel fr\u00e5n allm\u00e4nna fattigf\u00f6rs\u00f6rjningsfonderna och uppdrogs \u00e5t pastors\u00e4mbetet i f\u00f6rsamlingen att i samr\u00e5d med fattigv\u00e5rdsdirektionen ombes\u00f6rja tj\u00e4nstens bes\u00e4ttande fr\u00e5n 1 september n\u00e4mnda \u00e5r. Vid sistn\u00e4mnda kommunalst\u00e4mma tillsattes emellertid en kommitt\u00e9, best\u00e5ende af kommunalst\u00e4mmans d\u00e5varande ordf\u00f6rande Josef Henrik Teir, bonden Karl Johan D\u00e5li och n\u00e4mndemannen Carl Ivars, som skulle till kommande h\u00f6stst\u00e4mma uppg\u00f6ra f\u00f6rslag till \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r organiserandet och ist\u00e5nds\u00e4ttandet af en fast folkskola.<\/p>\n

Vid kommunalst\u00e4mman den 28 september 1875 f\u00f6redrogs f\u00f6ren\u00e4mnda kommitt\u00e9s bet\u00e4nkande, hvari f\u00f6resl\u00e5s, att en fast folkskola gemensam f\u00f6r hela kommunen borde inr\u00e4ttas i Lappfj\u00e4rds by i n\u00e4rheten af kyrkan. Emot detta f\u00f6rslag upptr\u00e4dde bonden och g\u00e4stgifvaren Johan Rosenback och anf\u00f6rde, att Dagsmark by ville inr\u00e4tta och underh\u00e5lla en skild skola. Af H\u00e4rkmeri byam\u00e4n gjordeds enahanda uttalande. Vid st\u00e4mman besl\u00f6ts emellertid, att till en b\u00f6rjan endast en f\u00f6r hela kommunen gemensam folkskola borde inr\u00e4ttas. S\u00e5lunda blef saken hvilande i n\u00e4rmare tv\u00e5 \u00e5r, hvarefter den \u00e5ter var till behandling vid st\u00e4mmorna den 11 och 28 maj 1877, d\u00e5 det \u00e4ntligen lyckades f\u00f6r skolv\u00e4nnerna i Dagsmark, H\u00e4rkmeri och M\u00f6rtmark byar att f\u00e5 st\u00e4mman att g\u00e5 in p\u00e5 att dela kommunen i fyra distrikt f\u00f6r fasta folkskolors inr\u00e4ttande.<\/p>\n

Uti ett vid sistn\u00e4mnda st\u00e4mma ingifvet protokoll ifr\u00e5n ett bysammantr\u00e4de den 21 maj 1877, motivera Dagsmarkborna sin anh\u00e5llan att f\u00e5 bilda ett s\u00e4rskildt skoldistrikt d\u00e4rmed, att det vore obekv\u00e4mt att f\u00f6ra barnen i skola till Lappfj\u00e4rd, \u201dd\u00e5 en del byam\u00e4n hafva dryga en och half mil till Lappfj\u00e4rd\u201d. Denna motivering var alldeles ber\u00e4ttigad, men nekas kan icke, att det \u2013 p\u00e5 en tid, d\u00e5 endast n\u00e5gra stora och rika kommuner i l\u00e4net inr\u00e4ttade folkskolor \u2013 var en ganska dj\u00e4rf tanke, n\u00e4r Dagsmark by, som omfattande blott 4 mantal, f\u00f6r tjugofem \u00e5r sedan besl\u00f6t sig f\u00f6r att inr\u00e4tta och underh\u00e5lla en fast folkskola och det \u00e4r p\u00e5tagligt, att en s\u00e5dan tanke icke kunnat uppb\u00e4ras och f\u00f6rverkligas utan att ett varmt intresse f\u00f6r en \u00f6kad folkbildning f\u00f6refunnits hos enskilda medlemmar i distriktet. Dagsmarkborna, som alltid \u00e5dagalagt enighet och d\u00e4rigenom besegrat m\u00e5nga hinder, grepo nu utan tvekan verket an.<\/p>\n

Arbetet med den nya skolbyggnaden, best\u00e5ende af en st\u00f6rre l\u00e4rosal j\u00e4mte ett boningsrum, som fogades till en sm\u00e5skolebyggnad, vidtog och fullbordades vintern och v\u00e5ren 1878. Sedan man tillf\u00f6rs\u00e4krats statsbidrag f\u00f6r l\u00e4rarens afl\u00f6ning genom senatens resolution af den 17 maj 1878, b\u00f6rjade skolan sin verksamhet den 1 oktober 1878. Till l\u00e4rare antogs f\u00f6rre ambulatoriske skoll\u00e4raren Samuel Manner, som kvarstod i skolan i fyra \u00e5r. Den 26 juni 1882 valde direktionen till l\u00e4rare folkskoll\u00e4raren J. J. Wadstr\u00f6m, hvilken \u00e4nnu kvarst\u00e5r vid skolan och \u00e4r mycket v\u00e4rderad s\u00e5v\u00e4l s\u00e5som l\u00e4rare som f\u00f6r det arbete han under de senaste 20-\u00e5ren s\u00e5som kommunalman nedlagt f\u00f6r kommunens allm\u00e4nna utveckling och fram\u00e5tskridande.<\/p>\n

Till f\u00f6ljd af att elevantalet st\u00e4ndigt \u00f6kades vid skolan, blef det en oafvislig n\u00f6dv\u00e4ndighet att anst\u00e4lla en bitr\u00e4dande l\u00e4rarinna och fattades beslut d\u00e4rom \u00e5 distriktst\u00e4mma den 23 september 1900. Den 20 oktober n\u00e4mnda \u00e5r valdes till l\u00e4rarinna vid skolan fr\u00f6ken Alina Lindberg, som efter tv\u00e5 \u00e5rs verksamhet afgick till enahanda befattning i Str\u00f6mfors socken, hvarefter fr\u00f6ken Elin Andersson fr\u00e5n den 1 augusti 1902 varit l\u00e4rarinna vid skolan.<\/p>\n

Under sin 25-\u00e5riga verksamhet har skolan varit bes\u00f6kt af 475 elever, d\u00e4raf 274 gossar och 201 flickor. Af dessa ha 81 elever, 58 gossar och 23 flickor, eller 17 procent af skolans hela elevantal utdimitterats efter genomg\u00e5ngen fullst\u00e4ndig folkskolekurs.<\/p>\n

Frukten av en skolas verksamhet kan dock icke angifvas i statistiska data. Folkskolans arbete i synnerhet \u00e4r ett s\u00e5ningsarbete, hvars v\u00e4rde f\u00f6rst i en framtid s\u00e4krast kan m\u00e4tas och uppskattas. D\u00e5 folkskoleid\u00e9n f\u00e5tt genomtr\u00e4nga det allm\u00e4nna folkmedvetandet, d\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrar och m\u00e5lsm\u00e4n, unga och gamla, m\u00e4n och kvinnor f\u00e5tt klart f\u00f6r sig folkskolans viktiga uppgift att vara f\u00f6r\u00e4ldrarnas och hemmens n\u00f6dv\u00e4ndiga medhj\u00e4lparinna uti ungdomens uppfostran, d\u00e5 kunna vi hoppas f\u00e5 anteckna rika frukter af v\u00e5ra folkskolors arbete.<\/p>\n

D\u00e5 Dagsmark folkskola nu uppn\u00e5tt sina 25 \u00e5r, var det visst ett betydelsefullt \u00f6gonblick f\u00f6r orten. V\u00e5ra f\u00f6rsta folkskolor voro till en b\u00f6rjan att f\u00f6rlikna vid en vacklandet planta i vildmarken. Nu hafva de emellertid uppn\u00e5tt sin myndighets\u00e5lder och rotf\u00e4st sig s\u00e5, att de st\u00e5 p\u00e5 en s\u00e4ker grund. Under den g\u00e5ngna 25 \u00e5ren har Dagsmark bysamh\u00e4lle genom ett s\u00e4llsport varmt intresse f\u00f6r sin folkskola utgjort ett vackert f\u00f6red\u00f6me f\u00f6r andra. Vi v\u00e5ga d\u00e4rf\u00f6r hoppas, att Dagsmarkborna \u00e4fven framgent skola h\u00e5lla skolan s\u00e5som sitt k\u00e4raste sk\u00f6tebarn. Och m\u00e5tte Herren alltfort h\u00e4gna dess verksamhet, att den m\u00e5 medf\u00f6ra riklig v\u00e4lsignelse f\u00f6r nutida och kommande sl\u00e4kten!<\/p>\n

Dagsmark folkskolas 25-\u00e5rs jubileum firades med en efter f\u00f6rh\u00e5llandena storartad fest \u00e5 n\u00e4mnda skola den 1 dennes. Efter att psalmen 286 afsjungits, \u00f6ppnade skolans f\u00f6rest\u00e5ndare, herr J. J. Wadstr\u00f6m, festen med ett h\u00f6gst\u00e4mdt tal, i hvilket han bl.a. framh\u00f6ll, huru det \u00e4r ber\u00e4ttigat och af behofet, att enhvar erh\u00e5ller \u00e5tminstone den bildning folkskolan meddelar. H\u00e4refter ber\u00f6rde talaren folkskoleid\u00e9ns uppkomst och utveckling samt slutade med en historik \u00f6fver Dagsmark folkskola. Efter talet sj\u00f6ng en damk\u00f6r \u201dDu som v\u00e4rldar har till rike\u201d m.fl. s\u00e5nger, hvarefter l\u00e4rarinnan vid skolan, fr\u00f6ken Elin Andersson, h\u00f6ll ett v\u00e4l genomt\u00e4nkt f\u00f6redrag om samverkan mellan hem och skola. Sedan n\u00e5gra s\u00e5nger \u00e5ter sjungits, framtr\u00e4dde folkskoll\u00e4raren J. Rosenback (ifr. Yttermark) och frambar s\u00e5som f.d. elev vid skolan sin och kamraternas djuptk\u00e4nda tack till hr Wadstr\u00f6m, deraas omtyckta och h\u00f6gt v\u00e4rderade l\u00e4rare och v\u00e4n, som under st\u00f6rsta delen af det g\u00e5ngna kvartseklet varit \u201dskolans sj\u00e4l\u201d.<\/p>\n

\u00c5 Dagsmark bysamh\u00e4lles v\u00e4gnar framtr\u00e4dde Viktor Nylund och \u00f6fverl\u00e4mmande till herr Wadstr\u00f6m en dyrbar guldring som en ringa g\u00e4rd af tacksamhet f\u00f6r hvad herr Wadstr\u00f6m under den g\u00e5ngna 21-\u00e5ren gjort f\u00f6r Dagsmark, f\u00f6r de insiktsfulla r\u00e5d gan vid otaliga tillf\u00e4llen st\u00e4dse villigt l\u00e4mnat. F\u00f6r g\u00e5fav och f\u00f6r talen tackade herr Wadstr\u00f6m, framh\u00e5llande att det var f\u00f6r honom en fullkomlig \u00f6fverraskning. Sedan V\u00e5rt land sjungits och hr Wadstr\u00f6m i ett kort afslutningstal tackat ortsbefolkningen och inbjudna skolv\u00e4nner ifr\u00e5n andra orter f\u00f6r att de s\u00e5 talrikt infunnit sig och hedrat festen med sin n\u00e4rvaro, sj\u00f6ngs till sist verserna 1, 5 och 6 af psalmen 361.<\/p>\n

Sydin 2.1.1904:<\/strong><\/h3>\n

Tillbyggnader vid Dagsmark folkskola.<\/strong><\/p>\n

\u00d6fverstyrelsen f\u00f6r skolv\u00e4sendet har hos guvern\u00f6ren anh\u00e5llit, att en\u00e4r beviljandet af underst\u00f6d ur statsmedel f\u00f6r afl\u00f6nande af l\u00e4rarinna vid Dagsmark folkskola i Lappfj\u00e4rds kommun fastst\u00e4llts s\u00e5som villkor att f\u00f6r l\u00e4rarinnan skildt klassrum och visthus skulle till h\u00f6sten 1902 uppf\u00f6ras, men ingenting blifvit i saken tillgjordt, sagda kommun blefve f\u00f6rst\u00e4ndigad att inom viss tid vidtaga \u00e5tg\u00e4rd till uppf\u00f6rande av de f\u00f6reskrifna tillbyggnaderna. Guvern\u00f6ren har numera afgjort \u00e4rendet och \u00e5lagt Lappfj\u00e4rds kommun att vid densamma nu f\u00f6relagt vite af tv\u00e5hundra mark innan den 1 september n\u00e4stkommande \u00e5r vid f\u00f6ren\u00e4mnda folkskola uppf\u00f6ra ofvann\u00e4mnda tillbyggnader.<\/p>\n

Ledare i Sydin 30.1.1904:<\/strong><\/h3>\n

Folkskolorna i Lappfj\u00e4rd.<\/strong><\/p>\n

I Lappfj\u00e4rd finns f\u00f6r n\u00e4rvarande sju folkskolor, hvaraf fem svenska och tv\u00e5 finska. Af de svenska \u00e4ro tvenne dubbelskolor, d.v.s. med tvenne l\u00e4rarekrafter. N\u00e4mnda skolor hafva blifvit grundlagda och till f\u00f6r ett par \u00e5r sedan underh\u00e5llna af de s\u00e4rskilda skoldistrikten. P\u00e5 grund af f\u00f6rordningen af den 24 maj 1898, ang\u00e5ende befr\u00e4mjandet af h\u00f6gre folkskolors inr\u00e4ttande i landskommunerna, tillsattes i tiden ett utskott med uppdrag att uppr\u00e4tta f\u00f6rslag till ordnande af kommunens folkskolv\u00e4sende i enlighet med f\u00f6ren\u00e4mnda f\u00f6rordning. Det f\u00f6rslag, som i n\u00e4mnda afseende framlades utmynnade d\u00e4ri, att kommunen borde \u00f6fvertaga inr\u00e4ttandet och underh\u00e5llet af alla skolor i kommunen.<\/p>\n

D\u00e5 de skilda distrikten tidigare drabbats af v\u00e4sentligen olika kostnader f\u00f6r skollokalernas uppf\u00f6randef\u00f6reslogs j\u00e4mv\u00e4l, att de i kommunen befintliga folkskolebyggnaderna skulle uppskattas till deras d\u00e5varande v\u00e4rde och p\u00e5 grund af en s\u00e5dan v\u00e4rdering skulle byggas en likvidutj\u00e4mning distrikten emellan, hvarefter skolorna skulle blifva kommunens gemensamma egendom. Vid f\u00f6redragning af f\u00f6rber\u00f6rda f\u00f6rslag f\u00f6rsta g\u00e5ngen \u00e5 kommunalst\u00e4mma den 9 januari 1900 m\u00f6ttes f\u00f6rslaget af ett kraftigt motst\u00e5nd och blef d\u00e4rvid \u00e4fven f\u00f6rkastadt med stor majoritet. Utom det att f\u00f6rslaget om kommunens indelning i skoldistrikt och grundande af nya skolor framkallade motvilja, syntes f\u00f6rslaget, att kommunens skolv\u00e4sende skulle sammansm\u00e4lta till ett helt och g\u00f6ras beroende af en gemensam f\u00f6rvaltning, s\u00e4rskildt v\u00e4cka allm\u00e4n farh\u00e5ga. Man trodde sig n\u00e4mligen kunna f\u00f6rutse, att d\u00e4rigenom skulle skapas ett f\u00f6ga \u00f6nskv\u00e4rdt f\u00f6rh\u00e5llande, att de enskilda skoldistriktens r\u00e4tt och \u00f6nskningsm\u00e5l genom en gemensam f\u00f6rvaltning skulle komma att \u00e4fventyras och f\u00f6ljden d\u00e4raf blifva en \u201dboernas kamp mot engelsm\u00e4nnen\u201d, som en person uttryckte sig vid fr\u00e5gans debatterande \u00e5 kommunalst\u00e4mman. T\u00e4nker man p\u00e5 det trassel i skolfr\u00e5gan, som nu \u00e4r r\u00e5dande i kommunen, har f\u00f6rh\u00e5llandet verkligen urartat till en \u201dkamp\u201d.<\/p>\n

Sedan f\u00f6rber\u00f6rda f\u00f6rslag s\u00e4rskilda g\u00e5nger f\u00f6rekommit till behandling \u00e5 kommunalst\u00e4mma, antogs slutligen den 4 december 1899 f\u00f6rslag till kommunens indelning i skoldistrikt samt skolornas underh\u00e5ll. \u00c5 n\u00e4mnda beslut meddelades vederb\u00f6rdig fastst\u00e4llelse, hvad f\u00f6rslaget till distriktsindelning vidkom, men betr\u00e4ffande kommunens beslut att \u00f6fvertaga samtliga folkskolebyggnader mot en i f\u00f6rslaget ing\u00e5ende fixerad ers\u00e4ttning erh\u00f6lls ej fastst\u00e4llelse, utan anvisades kommunen att med de s\u00e4rskilda distrikten i n\u00e4mnda afseende tr\u00e4ffa \u00f6verenskommelse. Som grund f\u00f6r \u00f6fvertagande af de s\u00e4rskilda skolbyggnaderna besl\u00f6ts \u00e5 kommunalst\u00e4mma den 20 juni 1901 att l\u00e5ta verkst\u00e4lla v\u00e4rdering \u00e5 desamma genom tre oj\u00e4fviga utsocknesm\u00e4n, hvilken f\u00f6rdelning \u00e4fven verkst\u00e4lldes i juli m\u00e5nad sagda \u00e5r och f\u00f6redrogs v\u00e4rderingen i och f\u00f6r k\u00e4nnedom den 1 augusti och besl\u00f6ts att skolorna och utgifterna f\u00f6r desamma skulle af kommunen \u00f6fvertagas fr\u00e5n den d\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljande september. Den som antagit, att folkskolefr\u00e5gan i kommunen nu kommit i j\u00e4mna g\u00e4ngor, har efter\u00e5t f\u00e5tt erfara att han grundligt misstagit sig. Endast proforma har kommunen \u00f6fvertagit folkskolornas underh\u00e5ll, emedan det \u00e4nnu \u00e4r en oafgjord sak huru det sist och sluligen kommer att f\u00f6rblifva. Den f\u00f6rutn\u00e4mnda v\u00e4rderingen \u00e5 folkskolebyggnaderna har icke kunnat leda till definitiv uppg\u00f6relse emellan kommunen och distrikten om \u00f6fvertagande av skolbyggnaderna. V\u00e4rderingen ans\u00e5gs vara or\u00e4ttvis och d\u00e5 de enskilda distrikten icke p\u00e5 f\u00f6rhand f\u00f6rklarat sig \u00e5tn\u00f6jas med det domslut en s\u00e5dan oj\u00e4fvig v\u00e4rdering skulle komma till, har det egentliga syftem\u00e5let med n\u00e4mnda v\u00e4rering icke blifvit fullf\u00f6ljt. Distrikten \u00e4ro d\u00e4rf\u00f6re fortfarande i okvald besittning af sina skollokaler. \u00c4n mindre har den af en och annan f\u00f6rf\u00e4ktade \u00e5sikten, att kommunen utan n\u00e5gon som helst ers\u00e4ttning skulle ha r\u00e4tt att tillegna sig skollokalerna, kommit till f\u00f6rverkligande.<\/p>\n

Fr\u00e5gan om skolornas underh\u00e5ll och uppf\u00f6rande af vid skolorna erforderliga tillbyggnader har utgjort ett tvistefr\u00f6. Vid beviljande af statsbidrag f\u00f6r l\u00e4rarinna vid Dagsmarks folkskola f\u00e4stes det villkor, att beh\u00f6fliga tillbyggnader vid n\u00e4mnda skola skulle uppf\u00f6ras h\u00f6sten 1902. Vid kommunalst\u00e4mman den 14 mars n\u00e4mnda \u00e5r anh\u00f6ll Dagsmark skoldistrikt att kommunen m\u00e5tte vidtaga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r uppf\u00f6rande af ifr\u00e5gavarande tillbyggnader, hvarj\u00e4mte distriktet anh\u00f6ll, att d\u00e4rest kommunen ej ville taga denna angel\u00e4genhet i sin hand, distriktet i s\u00e5dant fall m\u00e5tte erh\u00e5lla till\u00e5telse att ombes\u00f6rja byggnadernas uppf\u00f6rande mot framtida godtg\u00f6relse af kommunen, i h\u00e4ndelse kommunen komme att \u00f6fvertaga skollokalerna. Oaktadt f\u00f6rber\u00f6rda villkor vid beviljande af statsbidrag f\u00f6r skolan besl\u00f6ts, p\u00e5 f\u00f6rslag af den gemensamma folkskoledirektionen, att ifr\u00e5gavarande byggnadsfr\u00e5ga skulle l\u00e4mnas tillsvidare beroende och att s\u00e5ledes hvarken kommunen eller distriktet skulle vidtaga n\u00e5gra \u00e5tg\u00e4rder i n\u00e4mnda afseende. P\u00e5 af vederb\u00f6rande folkskolinspekt\u00f6r i anledning h\u00e4raf hos \u00f6fverstyrelsen f\u00f6r skolv\u00e4sendet gjord anm\u00e4lan, anh\u00f6ll n\u00e4mnda \u00f6fverstyrelse hos guvern\u00f6rs\u00e4mbetet, att kommunen vid vite m\u00e5tte f\u00f6rpliktigas att uppf\u00f6ra sagda byggnader. N\u00e4r kommunen i anledning h\u00e4raf affordrades f\u00f6rklaring och \u00e4rendet f\u00f6redrogs \u00e5 kommunalst\u00e4mmaden 27 april 1903 ans\u00e5gs l\u00e4mpligast att f\u00f6rber\u00f6rda distrikt ensamt r\u00e4ttvisligen m\u00e5tte \u00e5hv\u00e4lfvas n\u00e4mnda byggnadsskyldighet. \u00c4rendet har emellertid af guvern\u00f6rs\u00e4mbetet afgjorts d\u00e4rh\u00e4n, att kommunen vid vite f\u00f6rpliktigas d\u00e4rtill och har d\u00e4rigenom fastslagits att byggnadsskyldigheten icke mot distriktets \u00f6nskan kan \u00e5hv\u00e4lfvas detsamma. Likas\u00e5 har \u00e4fven kommunen blifvit \u00e5lagd att uppf\u00f6ra en ny skollokal f\u00f6r finska skolan i M\u00f6rtmark by, sedan n\u00e4mnda distrikt f\u00f6rklarat, att det icke afst\u00e5r sina skolbyggnader \u00e5t kommunen.<\/p>\n

Artikeln om folkskolorna fortsatte i en ledare i Sydin 13.2.1904:<\/strong><\/h3>\n

D\u00e5 kommunen fr\u00e5n den 1 september 1901 vidtog med att utbetala skolornas l\u00f6pande utgifter, tillsattes en f\u00f6r samtliga folkskolor gemensam folkskoledirektion, som ej s\u00e4llan gifvit anledning till olika meningsyttringar. D\u00e5 n\u00e4mnda direktion v\u00e5rvintern 1902 bl.a. kungjorde ledig till ans\u00f6kning l\u00e4raretj\u00e4nsten vid M\u00f6rtmark finska folkskola, f\u00f6rklarade den vordne lokaldirektionen f\u00f6r sagda skola, att den icke \u00e5tn\u00f6jdes med s\u00e5dan \u00e5tg\u00e4rd, utan ans\u00e5g lokaldirektionen sig ber\u00e4ttigad att sj\u00e4lf handl\u00e4gga ett s\u00e5dant f\u00f6r skoldirektionen viktigt \u00e4rende. Den i anledning h\u00e4raf mellan de b\u00e5da direktionerna uppkomna tvisten, om hvem som husbondev\u00e4ldet r\u00e4tteligen b\u00f6r tillkomma, afgjordes af \u00f6fverstyrelsen f\u00f6r skolv\u00e4sendet till lokaldirektionens f\u00f6rm\u00e5n, hvilken direktion sedan forts\u00e4ttningsvis i alla afseenden ombes\u00f6rjt n\u00e4mnda skolas angel\u00e4genheter, under det \u00f6friga skolors angel\u00e4genheter hvilat i den gemensamma direktionens h\u00e4gn. D\u00e5 M\u00f6rtmark bys finska skoldistrikt icke lojalt ville underordna sig kommunens gemensamma f\u00f6rvaltning, v\u00e4grades distriktet underh\u00e5llsbidrag fr\u00e5n kommunen f\u00f6r sagda skola, oaktat distriktet vid afb\u00f6rdandet af kommunala utskylder, liksom den \u00f6friga delen af kommunen, l\u00e4mnade bidrag f\u00f6r folkskolornas underh\u00e5ll. Vid en kommunalst\u00e4mma i april m\u00e5nad 1903 anh\u00f6ll f\u00f6ren\u00e4mnda skoldistrikt att fr\u00e5n kommunalkassan utf\u00e5 det belopp, hvarmed distriktet bidragit till densamma, hvilken anh\u00e5llan d\u00e5 beviljades; dock skulle distriktet n\u00f6dgas prestera \u00e5terbetalningsf\u00f6rbindelse f\u00f6r det belopp, som i s\u00e5dant afseende erh\u00f6lls. D\u00e5 enahanda f\u00f6rfarande emot andra distrikt \u00e4fven b\u00f6rjade till\u00e4mpas ang\u00e5ende f\u00f6rbindelse till \u00e5terbetalningsskyldighet, f\u00f6rehades vid st\u00e4mman den 3 augusti fr\u00e5gan om likviderande af obetalda r\u00e4kningar f\u00f6r s\u00e4rskilda folkskolors underh\u00e5ll, d\u00e4rvid vederb\u00f6randes f\u00f6rfarande r\u00e4ttades d\u00e4rh\u00e4n, att skolornas l\u00f6pande utgifter skulle af folkskoledirektionen likvideras. Sedan f\u00f6ljde det ena \u00f6fverraskande beslutet efter det andra betr\u00e4ffande skolornas underh\u00e5ll. Vid st\u00e4mma den 22 september besl\u00f6ts, p\u00e5 d\u00e4rom af medlemmarne i kyrkobyn framst\u00e4lldt yrkande, att kommunen skulle s\u00f6nderfalla i distrikt och hvart och ett med en s\u00e4rskild folkskoledirektion ensamt skulle bestrida underh\u00e5llet f\u00f6r folkskolan i distriktet. Ett i sammanhang d\u00e4rmed framst\u00e4lldt f\u00f6rslag, som uppbars af en ganska stor menighet, att kommunen skulle till hvarje skola l\u00e4mna ett \u00e5rligt underh\u00e5llsbidrag af 700 mark f\u00f6r dubbel och 400 mark f\u00f6r enkel skola, blef av flertalet f\u00f6rkastadt. \u00d6fver beslutet anf\u00f6rdes besv\u00e4r, d\u00e4ri det yrkades, att kommunen skulle \u00e5l\u00e4ggas att utgifva \u00e5rligt bidrag till skolorna eller ock i helhet bestrida deras underh\u00e5ll. N\u00e4r kommunen senare avfordrades f\u00f6rklaring i anledning af n\u00e4mnda besv\u00e4r, besl\u00f6ts af de vid st\u00e4mman n\u00e4rvarande att r\u00e4cka hvarandra broderhanden och bil\u00e4gga alla stridigheter genom att bifalla det tidigare framst\u00e4llda yrkandet om \u00e5rligt bidrag f\u00f6r hvarje skolas underh\u00e5ll, och skulle de skilda distrikten d\u00e4rf\u00f6r i enlighet med tidigare beslut fr\u00e5n ing\u00e5ngen af \u00e5r 1904 i \u00f6frigt till alla delar ombes\u00f6rja sina folkskolors underh\u00e5ll, \u00e4fven vad byggnadsskyldigheten vidkom. H\u00e4rmed v\u00e4ntades den pinsamma skoltvisten i kommunen vara graflagd, men s\u00e5 var dock ej fallet. Till f\u00f6ljd af en ifrig agitation fr\u00e5n ett h\u00e5ll, som \u00e4r allom bekant, uppjagades nu n\u00e5gra personers fantasi att se sp\u00f6ken p\u00e5 ljusa dagen. I Uttermossa by, d\u00e4r tal om en folkskola tidigare mottagits n\u00e4ra nog med f\u00f6rskr\u00e4ckelse, fann man efter ifrig uppmaning n\u00f6digt anf\u00f6ra besv\u00e4r \u00f6fver f\u00f6rber\u00f6rda beslut om anslag f\u00f6r de skilda distrikten. Deras yrkande att f\u00e5 en skola till sitt omr\u00e5de l\u00e4r v\u00e4l ingen r\u00e4tt\u00e4nkande vilja f\u00f6rneka, under f\u00f6ruts\u00e4ttning att d\u00e4r finnes lagstadgat antal elever. Men hyfvudsyftet f\u00f6r vederb\u00f6randes arbete f\u00f6r Utternossa-bornas besv\u00e4r \u00e4r dock att kunna motarbeta den ansats af enighet, som k\u00e4nnetecknar beslutet om beviljande af anslag f\u00f6r skolornas underh\u00e5ll och lokalstyrelse f\u00f6r de skilda skolorna.<\/p>\n

H\u00f6sten 1902 vidog en ny folkskola med sin verksamhet i Lappfj\u00e4rd bys norra distrikt, hvilken skola tillsvidare \u00e4r inrymd i en sm\u00e5skolebyggnad. F\u00f6r n\u00e4mnda skola b\u00f6r dock, enligt villkor vid beviljande af statsbidrag f\u00f6r skolan, lokal var uppf\u00f6rd till den 1 augusti 1905. I anledning h\u00e4raf anh\u00f6ll Lappfj\u00e4rds vordna skoldistrikt (=Lappfj\u00e4rd o. L\u00e5hlby byar) vid kommunalst\u00e4mman den 3 sistlidne augusti om till\u00e4telse att f\u00e5 uppf\u00f6ra lokal f\u00f6r skolan ifr\u00e5ga mot villkor att framdeles f\u00e5 ers\u00e4ttning f\u00f6r l\u00f6pande kostnader, i det fall att kommunen kommer att bestrida kostanderna f\u00f6r skollokalerna. Kommunalst\u00e4mman bif\u00f6ll h\u00e4rtill och tillsatte genast en byggnadskommitt\u00e9, som anmodades uppg\u00f6ra f\u00f6rslag till skolbyggnaden m.m. Det uppr\u00e4ttade f\u00f6rslaget f\u00f6rehades vid kommunalst\u00e4mma den 21 sistlidne december och blef d\u00e4rvid godk\u00e4ndt, hvarj\u00e4mte besl\u00f6ts, i enlighet med kommitt\u00e9ns f\u00f6rslag, att omedelbart vidtaga med skollokalens uppf\u00f6rande. \u00d6fver n\u00e4mnda beslut ha emellertid besv\u00e4r blifvit anf\u00f6rda och yrkas d\u00e4ri, att beslutet m\u00e5tte upph\u00e4fvas och att kommunen i dess helhet och ej Lappfj\u00e4rds f\u00f6rra skoldistrikt m\u00e5 taga hand d\u00e4rmed. Ett s\u00e5dant yrkande framst\u00e4lles nu af personer fr\u00e5n samma distikt, som tidigare medverkat till att distriktet f\u00e5tt denna r\u00e4tt ehuru beslutet h\u00e4rom l\u00e4nge sedan vunnit laga kraft. I anledning av ett kommunalst\u00e4mmobeslut af den 15 januari detta \u00e5r, d\u00e4r kostnadsf\u00f6rslaget f\u00f6r ofvann\u00e4mnda skolbyggnader blef godk\u00e4ndt, har \u00e4fven protokollsutdrag uttagits i och f\u00f6r besv\u00e4rs anf\u00f6rande.<\/p>\n

Af det anf\u00f6rda framg\u00e5r att folkskolefr\u00e5gan i kommunen utg\u00f6r en till ytterlighet intrasslad h\u00e4rfva, som dess b\u00e4ttre annorst\u00e4des saknar sin like. De skilda skoldistrikten, som tidigare anlagt och i \u00e5rtionden \u00e4fven underh\u00e5llit sina skolor, hafva v\u00e4l en och annan g\u00e5ng haft sina bekymmer, d\u00e5 utgifterna f\u00f6r skolorna varit betungande, men i ett s\u00e5 beklagansv\u00e4rdt f\u00f6rh\u00e5llande, som under de tv\u00e5 senaste \u00e5ren, d\u00e5 kommunen varit sinnad att taga folkskoleangel\u00e4genheterna i faderligt h\u00e4gn, ha de v\u00e4l aldrig befunnit sig. D\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llandena allt fots\u00e4ttningsvis tillspetsa sig, b\u00f6r enhvar r\u00e4tt\u00e4nkande vinnl\u00e4gga sig d\u00e4rom, att nu r\u00e5dande missh\u00e4lligheter afstyras. En gemensam f\u00f6rvaltning f\u00f6r skolorna kommer alltid att gifva orsak till tvist. En b\u00e4ttre sakernas ordning vore v\u00e4l att f\u00f6rv\u00e4nta, om hvart och ett distrikt sj\u00e4lft handhar f\u00f6rvaltning och af kommunen erh\u00e5ller ett \u00e5rligt underh\u00e5llsbidrag och d\u00e4rut\u00f6fver en g\u00e5ng f\u00f6r alla ett byggnadsbidrag. N\u00e4mnda bidrag beh\u00f6fva ej st\u00e4llas s\u00e5 rundliga, att n\u00e5got \u00f6fverskott f\u00f6r distriktet d\u00e4raf skulle uppst\u00e5. Tv\u00e4rtom borde distrikten sj\u00e4lfva \u00e4fven bidraga, ut\u00f6fver hvad de fr\u00e5n kommunen \u00e5tnjuta. Ett byggnadsbidrag fr\u00e5n kommunen f\u00f6r hvarje skola vore full ber\u00e4ttigadt, d\u00e5 i kommunen finns mindre distrikt, som i hvarje fall komma att med st\u00f6d af lag pocka p\u00e5 bist\u00e5nd fr\u00e5n kommunen. Genom beviljandet af s\u00e5dant bidrag f\u00f6r hvarje skola skulle ingen rimligtvis kunna beskylla kommunen f\u00f6r att \u00e5sidos\u00e4tta sin plikt att ordna kommunens skolv\u00e4sende. Genom ett s\u00e5dant byggnadsbidrag skulle uppf\u00f6randet af erforderliga byggnader vid redan inr\u00e4ttade skolor och de, som framdeles komma till st\u00e5nd, bestridas, hvaremot de distrikt, d\u00e4r inga byggnader vidare \u00e4ro beh\u00f6fliga, kunde anv\u00e4nda n\u00e4mnda anslag f\u00f6r likvierande af tidigare upptagna byggnadsl\u00e5n eller i \u00f6frigt till skolans b\u00e4sta. F\u00f6r att bil\u00e4gga stridigheterna borde kommunalst\u00e4mman utse n\u00e5gra personer, som \u00e4gde uppg\u00f6ra ett f\u00f6rmedlingsf\u00f6rslag.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

B\u00e5de Kristinestads Tidning som utkom under \u00e5ren 1897-1900 och Syd-\u00d6sterbotten fr\u00e5n \u00e5r 1903 hade flera artiklar om skolorna i Lappfj\u00e4rds kommun och ocks\u00e5 s\u00e5dana som bara handlade om folkskolan i Dagsmark. Folkskoll\u00e4raren Wadstr\u00f6m var anlitad som lokalskribent och han undertecknade Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tidningsartiklar om folkskolan.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":750,"menu_order":9,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-799","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/799","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=799"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/799\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13831,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/799\/revisions\/13831"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/750"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=799"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}