{"id":787,"date":"2016-09-19T21:12:53","date_gmt":"2016-09-19T19:12:53","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=787"},"modified":"2016-09-19T21:12:53","modified_gmt":"2016-09-19T19:12:53","slug":"dagsmark-folkskola-1878-1938","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=787","title":{"rendered":"Dagsmark folkskola 1878-1938."},"content":{"rendered":"

60-\u00e5rsber\u00e4ttelsen \u00e4r nedtecknad av l\u00e4raren Einar Lind och framf\u00f6rd p\u00e5 festen p\u00e5 skolan 2 oktober 1938.<\/span><\/p>\n

Inledning.<\/h3>\n

Sextio \u00e5r \u00e4r icke mycket i m\u00e4nsklighetens historia men f\u00f6r v\u00e5rt land och folk och i synnerhet f\u00f6r v\u00e5rt folkskolev\u00e4sende ha dessa 60 \u00e5r betytt oerh\u00f6rt mycket. F\u00f6r 60 \u00e5r sedan fanns det endast 10 folkskolor i hela svenska \u00d6sterbotten men folkskolan h\u00f6ll just d\u00e5 p\u00e5 att sl\u00e5 igenom, varf\u00f6r det inte dr\u00f6jde l\u00e4nge, innan man det fanns en eller flera skolor i varje socken. Folkskolan r\u00f6nte som allt annat nytt mycket motst\u00e5nd men den hade \u00e4ven m\u00e5nga v\u00e4nner och gynnare och d\u00e4rf\u00f6r gick den \u00e4ven fram\u00e5t \u00e5r f\u00f6r \u00e5r. F\u00f6re folkskolan, fanns det hos oss byskolor, d\u00e4r undervisningen handhades av s\u00e5 kallade skolm\u00e4stare.<\/p>\n

D\u00e5 vi i dag samlats f\u00f6r att fira denna skolas 60-\u00e5riga tillvaro, f\u00e5r vi samtidigt fira Lappfj\u00e4rds kommuns 60-\u00e5riga folkskolv\u00e4sende, ty Dagsmark folkskola var den f\u00f6rsta folkskolan i Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

Skolans start.<\/strong><\/h3>\n

Tanken att grunda en folkskola i Lappfj\u00e4rds kommun kom f\u00f6rsta g\u00e5ngen till offentligt uttryck vid kommunalst\u00e4mman den 26 maj 1874, d\u00e5 en grundfond fastslogs f\u00f6r en blivande folkskola i kommunen. Vid f\u00f6ljande kommunalst\u00e4mma diskuterades skolfr\u00e5gan r\u00e4tt livligt. Fr\u00e4msta fr\u00e5gan tycktes vara, huruvida en eller flera skolor skulle f\u00f6rsl\u00e5 f\u00f6r hela kommunen. V\u00e5ren 1875 l\u00f6stes fr\u00e5gan s\u00e5, att en ambulatorisk l\u00e4rare skulle anst\u00e4llas f\u00f6r att resa omkring och h\u00e5lla skola en m\u00e5nad i varje by. P\u00e5 h\u00f6sten samma \u00e5r tillsattes en kommitt\u00e9 f\u00f6r att uppg\u00f6ra f\u00f6rslag till \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r en fast skolas inr\u00e4ttande. Kommitt\u00e9n, som inl\u00e4mnade sitt f\u00f6rslag till st\u00e4mman den 28 september 1875, ans\u00e5g att en f\u00f6r hela socknen gemensam fast skola skulle inr\u00e4ttas i kyrkbyn. D\u00e5 anf\u00f6rde bonden, g\u00e4stgivaren och n\u00e4mndemannen Johan Rosenback, Sebbin kallad, fr\u00e5n Dagsmark, att medlemmarna i Dagsmark by ville inr\u00e4tta och underh\u00e5lla en skild skola. Och d\u00e5 H\u00e4rkmeri och M\u00f6rtmark byam\u00e4n gjorde enahanda yrkande, blev skolfr\u00e5gan vilande inne mot 2 \u00e5r. Den 28 maj 1877 besl\u00f6ts \u00e4ntligen att kommunen skulle indelas i 4 skoldistrikt. Uti ett vid kommunalst\u00e4mman ingivet byast\u00e4mmoprotokoll av den 21 maj 1877 motiverade dagsmarkborna sin anh\u00e5llan om ett eget skoldistrikt d\u00e4rmed, att det vore obekv\u00e4mt att f\u00f6ra barnen i skola till Lappfj\u00e4rd \u201dd\u00e5 en del byam\u00e4n hafva dryga en och en half mil till Lappfj\u00e4rd och emedan vi i Dagsmark by har redan uppf\u00f6rt en skolbyggnad, best\u00e5ende af en sal med kammare, och vad som vidare kan till bem\u00e4lta byggnad erfordras p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt uppf\u00f6ras gemensamt av Dagsmark byam\u00e4n och torpare\u201d. Uttalandet var undertecknat av 36 byam\u00e4n.<\/p>\n

S\u00e5 b\u00f6rjade dagsmarkborna arbeta p\u00e5 sin skola. Byggnadskommitt\u00e9ns ordf\u00f6rande var Henrik Mattsson Lillkull, vilken synes ha varit byggm\u00e4stare och arbetsledare. H\u00e4r p\u00e5 Sebbasbacken n\u00e4rmare v\u00e4gen stod av gammalt ett skolhus, best\u00e5ende av sal och kammare. Till detta fogades nu ett boningsrum och en skolsal 10 meter l\u00e5ng, 7 meter bred och 3,2 meter h\u00f6g. H\u00f6sten 1878 var skollokalen f\u00e4rdig, s\u00e5 att skolarbetet kunde vidtaga den 1 oktober 1878 eller precis i g\u00e5r f\u00f6r 60 \u00e5r sedan. Skolan f\u00f6rsta l\u00e4rare blev f\u00f6rre ambulatoriske skoll\u00e4raren Samuel Manner, f\u00f6dd i Jeppo 1844.<\/p>\n

Ur skolans f\u00f6rsta dagbok erfara vi att 34 elever anm\u00e4lde sig d\u00e5 skolan \u00f6ppnade. Nya elever inskrevs varje dag. L\u00e4raren antecknade de f\u00f6rsta dagarna, att han haft det mesta arbetet med att r\u00e4tta en stor m\u00e4ngd ord, som eleverna l\u00e4st or\u00e4tt utantill i Katekesen. Han klagade \u00f6ver att n\u00f6dv\u00e4ndiga l\u00e4seb\u00f6cker, pulpeter och griffeltavlor saknades. Den dagliga undervisningen fortgick i regel 7 timmar fr\u00e5n 8 \u2013 5 med en 2 timmars middagsrast.<\/p>\n

I mitten av november erh\u00f6ll skolan 20 pulpeter. Under den m\u00f6rkaste tiden hade skolan lov under den f\u00f6rsta och sista timmen, lampor saknades. 30 november k\u00f6pte distriktet 70 stycken Naturens bok och eleverna begynte skaffa sig griffeltavlor. Endast 2 elever betalade f\u00f6rsta terminen inskrivningsavgiften.<\/p>\n

Skolan arbetade s\u00e5lunda i b\u00f6rjan under mycket anspr\u00e5ksl\u00f6sa f\u00f6rh\u00e5llanden. \u00c4ven sedan skolan varit i verksamhet i 4 \u00e5r, saknades en stor del av de allra n\u00f6dv\u00e4ndigaste l\u00e4romedel. 1882 anskaffades en svarttavla, 1883 ett v\u00e4ggur, 1884 ett harmonium som anv\u00e4ndes i \u00f6ver 40 \u00e5r \u00e4nda till 1927, d\u00e5 ett nytt anskaffades och det gamla \u00f6verf\u00f6rdes till l\u00e4gre skolan, d\u00e4r det fortfarande anv\u00e4nds. 1886 anskaffades diverse gymnastikredskap. \u00c5ren 1886-1887 anskaffades sl\u00f6jdverktyg, 1890 och 1900 ink\u00f6ptes planscher och 1913 fysikaliska apparater. 1909 anskaffades de f\u00f6rsta b\u00f6ckerna till elevbiblioteket och redan 1888 den f\u00f6rsta boken, en bibel till l\u00e4rarbiblioteket. Symaskin erh\u00f6lls 1930 och \u00e4ndam\u00e5lsenliga pulpeter 1936.<\/p>\n

Vid inspektionen 1885 p\u00e5pekade inspekt\u00f6ren Forsman att skolan saknade sl\u00f6jd- och gymnastiksal. Vid distriktsst\u00e4mma 1 november samma \u00e5r besl\u00f6ts att vid skolan skulle g\u00f6ras en tillbyggnad, detta trots att p\u00e5 st\u00e4mman p\u00e5pekades att \u201dKarar, vi ska sta mot!\u201d 3 \u00e5r senare var sl\u00f6jd- och gymnastiksalen ocks\u00e5 f\u00e4rdig. Dessf\u00f6rinnan hade gossars sl\u00f6jd och kvinnligt handarbete upptagits som l\u00e4ro\u00e4mne i skolan. Under \u00e5ren 1886-1887 hyrdes sl\u00f6jdrum hos Maja Greta Storkull.<\/p>\n

Elevantalet som i b\u00f6rjan av skolans verksamhet var mycket v\u00e4xlande, har i regel varit h\u00f6gt och ofta \u00f6verstigit 60. P\u00e5 framst\u00e4llning av inspekt\u00f6ren och genom guvern\u00f6rs\u00e4mbetets utslag av den 20 augusti 1900, besl\u00f6ts den 23 september 1900 att vid skolan anst\u00e4lla en andra l\u00e4rare. Den nyvalda l\u00e4rarinnan Alina Lindberg, numera kyrkoherderskan \u00d6sterman i Berg\u00f6, tilltr\u00e4dde sin tj\u00e4nst den 30 oktober sagda \u00e5r.<\/p>\n

S\u00e5lunda blev skolan d\u00e5 dubbelskola. Sl\u00f6jdsalen anv\u00e4ndes till andra klassrum, \u00e4nda till 1909. Under sommaren 1909 uppf\u00f6rdes en ny skollokal, n\u00e4mligen denna nuvarande, f\u00f6r en summa av 18.000 mark. Trots en synnerligen regnig sommar lyckades entrepren\u00f6ren s\u00e5g\u00e4garen Viktor Nylund f\u00e5 folkskolan f\u00e4rdig till den 23 november, d\u00e5 den invigdes av kyrkoherden Georg Laur\u00e9n. Skolan br\u00e4dfordrades f\u00f6rst sommaren 1921.<\/p>\n

I denna nya byggnad har skolan haft sitt hem i 29 \u00e5r. Men hur s\u00e5g skolomr\u00e5det ut f\u00f6r 50-60 \u00e5r sedan? L\u00e4rare Wadstr\u00f6m brukade ber\u00e4tta, att n\u00e4r han kom till skolan h\u00f6sten 1882, v\u00e4xte h\u00e4r endast en vidbuske och denne h\u00f6gg han ned redan samma h\u00f6st. Invid skolan fanns en vattensamling, det s\u00e5 kallade Dansktr\u00e4sket. Detta utfylldes med jord och omr\u00e5det planerades. V\u00e5ren och h\u00f6sten 1887 hitkallade l\u00e4raren l\u00e4netr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4staren Nykopp, vilken uppgjorde plan f\u00f6r tr\u00e4dg\u00e5rdsanl\u00e4ggningen.<\/p>\n

Den 30 och 31 augusti 1888 bes\u00f6ktes skolan av tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4staren Henriksson, varvid utplanterades 14 st almbuskar, 9 st krusb\u00e4rbuskar, 10 st vinb\u00e4rsbuskar och 2 syrener. Den 8 och 9 oktober 1888 var samma tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare h\u00e4r igen, d\u00e5 man planterade 4 l\u00f6nnar, 15 h\u00e4ggar, 3 lindar, 2 rosentry och 2 fl\u00e4derbuskar.<\/p>\n

I denna stil gick arbetet vidare f\u00f6r skolomr\u00e5dets f\u00f6rsk\u00f6nande. Planteringarna vid Dagsmark folkskola var p\u00e5 sin tid prisade \u00e4ven l\u00e5ngt utanf\u00f6r lappfj\u00e4rdsbygden. Senast anskaffades prydnadstr\u00e4d, plantor och buskar f\u00f6r omkring 1.000 mark \u00e5r 1935. Alla med detta f\u00f6rsk\u00f6ningsarbete f\u00f6rbundna kostnader har helt och h\u00e5llet bestritts av skolans l\u00e4rare.<\/p>\n

Men \u00e4ven annars har skolomr\u00e5det f\u00f6r\u00e4ndrats mycket. Vid storskiftsregleringen i b\u00f6rjan av 1900-talet, undandrogs skolomr\u00e5det 2,09 ha till samf\u00e4lld mark. P\u00e5 detta omr\u00e5de fanns en hel hop st\u00f6rre och mindre stugor och hus. En v\u00e4g, som gick tv\u00e4rs igenom nuvarande g\u00e5rdsplan, kallades Koll-gaton. Direktionen hade m\u00e5nga bekymmer med att f\u00e5 bort alla dessa stugor. Man m\u00e5ste till och med tillgripa r\u00e4tteg\u00e5ngsv\u00e4gen.<\/p>\n

Eleverna.<\/h3>\n

Fr\u00e5n skolans b\u00f6rjan tills idag har i skolans matrikel inskrivits 1015 elever, d\u00e4rav 523 gossar och 492 flickor. Av dessa har efter genomg\u00e5ngen fullst\u00e4ndig kurs dimitterats 43 % av hela elevtalet. Elevernas skolg\u00e5ng var under de f\u00f6rsta \u00e5ren synnerligen oregelbunden, d\u00e5 inget skoltv\u00e5ng var r\u00e5dande. Det var f\u00f6rst den 5 april 1921 som allm\u00e4n l\u00e4roplikt p\u00e5bjudet.<\/p>\n

Vid en blick i skolans matrikel f\u00e4ster man sig vid ett och annat ang\u00e5ende eleverna. Man finner att m\u00e5nga har avlidit, m\u00e5nga ha utvandrat till fr\u00e4mmande land men h\u00e4r finnes \u00e4ven m\u00e5nga som dugliga medlemmar i samh\u00e4llet. Flertalet av eleverna har vid mogen \u00e5lder valt f\u00f6r\u00e4ldrarnas yrken. N\u00e5gra har efter folkskolan fortsatt att \u00f6ka sina kunskaper och utbildat sig f\u00f6r s\u00e4rskilda kall. Jag har vid en flyktig blick genom matrikeln antecknat n\u00e5gra namn: n\u00e4mndeman Viktor Eklund, handlanden Josef Henrik Storkull och Erik Anders Roseng\u00e5rd, lantm\u00e4teriingenj\u00f6rerna Hanelius och Gunnar Gr\u00f6ndahl, kommunaln\u00e4mnden ordf\u00f6rande Viktor Rosenstedt, kommunalfullm\u00e4ktiges ordf\u00f6rande Johan Lillkull, l\u00e4rarna Henrik Rosenback och Artur Rosengren, l\u00e4rarinnorna Alexandra Rosengren och Hulda Lindell, sjuksk\u00f6terskan Aina Wadstr\u00f6m, byggm\u00e4starna Emil Storkull och Einar Wadstr\u00f6m, l\u00e4nsmannen Torsten Wadstr\u00f6m, l\u00e4karen Valdemar Ulfves, pr\u00e4sten Elmer Rosengren och magister Bertel Forslin.<\/p>\n

Avslutning.<\/h3>\n

Vi har flyktigt genomg\u00e5tt n\u00e5gra avsnitt av denna skolas 60-\u00e5riga historia. Vi v\u00e5gar hoppas att allt framgent skall utvecklas och f\u00f6rb\u00e4ttras. Vi \u00f6nskar att den under alla tider, f\u00f6r bygdens uppv\u00e4xande ungdom skall vara en uppfostringsanstalt, ett helgat rum, d\u00e4r ordning, lydnad och en god sedlig h\u00e5llning, kan inplanteras genom k\u00e4rlekens makt.<\/p>\n

M\u00e5 vi med v\u00f6rdnad och tacksamhet erinra oss de m\u00e4n som f\u00f6r \u00f6ver ett halvt sekel sedan med fast f\u00f6rtr\u00f6stan arbetade f\u00f6r denna skolas tillblivande och m\u00e5 vi i tacksam h\u00e5gkomst bevara dem, som inom denna skola utf\u00f6rt fostrarens stora och ansvarsfulla kall!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

60-\u00e5rsber\u00e4ttelsen \u00e4r nedtecknad av l\u00e4raren Einar Lind och framf\u00f6rd p\u00e5 festen p\u00e5 skolan 2 oktober 1938. Inledning. Sextio \u00e5r \u00e4r icke mycket i m\u00e4nsklighetens historia men f\u00f6r v\u00e5rt land och folk och i synnerhet f\u00f6r v\u00e5rt folkskolev\u00e4sende ha dessa 60 Forts\u00e4tt l\u00e4sa Dagsmark folkskola 1878-1938.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":750,"menu_order":6,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-787","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/787","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=787"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/787\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":788,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/787\/revisions\/788"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/750"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=787"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}