{"id":778,"date":"2016-09-19T20:47:10","date_gmt":"2016-09-19T18:47:10","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=778"},"modified":"2016-09-19T20:47:10","modified_gmt":"2016-09-19T18:47:10","slug":"folkskolan-25-ar","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=778","title":{"rendered":"Folkskolan 25 \u00e5r."},"content":{"rendered":"

\u00c5r 1903 d\u00e5 folkskolan i Dagsmark fyllde 25 \u00e5r hade tidningen Syd-\u00d6sterbotten en l\u00e4ngre artikel, inf\u00f6rd 10. 10 1903. Artikeln \u00e4r undertecknad med \u201d-s\u201d, som torde vara Otto Hannus, som var l\u00e4rare i M\u00f6rtmark.<\/span><\/p>\n

Dagsmark folkskola 1878-1903.<\/strong><\/h3>\n

Dagsmark folkskola hade den 1 dennes varit ett kvartsekel i verksamhet. Den \u00f6ppnades n\u00e4mligen den 1 oktober 1878 s\u00e5som den f\u00f6rsta folkskolan inom Lappfj\u00e4rds kommun.<\/p>\n

Tanken p\u00e5 folkskola i Lappfj\u00e4rds kommun torde f\u00f6rsta g\u00e5ngen kommit till offentligt uttryck vid kommunalst\u00e4mma den 26 maj 1874, d\u00e4r det besl\u00f6ts, att kommunen tilldelad andel av br\u00e4nnvinstillverkningsskatten (f\u00f6r \u00e5r 1872) utg\u00f6rande 530 mk 25 p:ni\u201dskulle ansl\u00e5s till grundfond f\u00f6r en blifvande folkskola inom kommunen\u201d. Vid en kommunalst\u00e4mma tv\u00e5 \u00e5\u00e5r senare, den 22 mars 1875, f\u00f6redrogs fr\u00e5gan om tiden f\u00f6r inr\u00e4ttandet och ist\u00e5nds\u00e4ttandet af en eller flera fasta folkskolor inom kommunen, men ville kommunen icke vid n\u00e4mnda st\u00e4mma direkt \u00f6fverg\u00e5 till ist\u00e5nds\u00e4ttandet af n\u00e5gon fast folkskola, utan besl\u00f6ts att kommunen skulle till en b\u00f6rjan antaga en ambulatorisk l\u00e4rare, som\u201d under ut\u00f6fande af sin l\u00e4rarrebefattning skulle hafva sin vistelseort \u00e5tminstone en m\u00e5nad i hvarje by i f\u00f6rsamlingen\u201d. Till afl\u00f6nande af n\u00e4mnda l\u00e4rare anslog kommunalst\u00e4mman en \u00e5rlig l\u00f6n om fyra hundra mark, hvilka medel skulle utg\u00e5 med en fj\u00e4rdedel fr\u00e5n kommunalkassan, h\u00e4lften fr\u00e5n Estlanderska och en fj\u00e4rdedel fr\u00e5n allm\u00e4nna fattigf\u00f6rs\u00f6rjningsfonderna och uppdrogs \u00e5t pastors\u00e4mbetet i f\u00f6rsamlingen att i samr\u00e5d med fattigv\u00e5rdsdirektionen ombes\u00f6rja tj\u00e4nstens bes\u00e4ttande fr\u00e5n 1 september n\u00e4mnda \u00e5r. Vid sistn\u00e4mnda kommunalst\u00e4mma tillsattes emellertid en kommitt\u00e9, best\u00e5ende af kommunalst\u00e4mmans d\u00e5varande ordf\u00f6rande Josef Henrik Teir, bonden Karl Johan D\u00e5li och n\u00e4mndemannen Carl Ivars, som skulle till kommande h\u00f6stst\u00e4mma uppg\u00f6ra f\u00f6rslag till \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r organiserandet och ist\u00e5nds\u00e4ttandet af en fast folkskola.<\/p>\n

Vid kommunalst\u00e4mman den 28 september 1875 f\u00f6redrogs f\u00f6ren\u00e4mnda kommitt\u00e9s bet\u00e4nkande, hvari f\u00f6resl\u00e5s, att en fast folkskola gemensam f\u00f6r hela kommunen borde inr\u00e4ttas i Lappfj\u00e4rds by i n\u00e4rheten af kyrkan. Emot detta f\u00f6rslag upptr\u00e4dde bonden och g\u00e4stgifvaren Johan Rosenback och anf\u00f6rde, att Dagsmark by ville inr\u00e4tta och underh\u00e5lla en skild skola. Af H\u00e4rkmeri byam\u00e4n gjordeds enahanda uttalande. Vid st\u00e4mman besl\u00f6ts emellertid, att till en b\u00f6rjan endast en f\u00f6r hela kommunen gemensam folkskola borde inr\u00e4ttas. S\u00e5lunda blef saken hvilande i n\u00e4rmare tv\u00e5 \u00e5r, hvarefter den \u00e5ter var till behandling vid st\u00e4mmorna den 11 och 28 maj 1877, d\u00e5 det \u00e4ntligen lyckades f\u00f6r skolv\u00e4nnerna i Dagsmark, H\u00e4rkmeri och M\u00f6rtmark byar att f\u00e5 st\u00e4mman att g\u00e5 in p\u00e5 att dela kommunen i fyra distrikt f\u00f6r fasta folkskolors inr\u00e4ttande.<\/p>\n

Uti ett vid sistn\u00e4mnda st\u00e4mma ingifvet protokoll ifr\u00e5n ett bysammantr\u00e4de den 21 maj 1877, motivera Dagsmarkborna sin anh\u00e5llan att f\u00e5 bilda ett s\u00e4rskildt skoldistrikt d\u00e4rmed, att det vore obekv\u00e4mt att f\u00f6ra barnen i skola till Lappfj\u00e4rd, \u201dd\u00e5 en del byam\u00e4n hafva dryga en och half mil till Lappfj\u00e4rd\u201d. Denna motivering var alldeles ber\u00e4ttigad, men nekas kan icke, att det \u2013 p\u00e5 en tid, d\u00e5 endast n\u00e5gra stora och rika kommuner i l\u00e4net inr\u00e4ttade folkskolor \u2013 var en ganska dj\u00e4rf tanke, n\u00e4r Dagsmark by, som omfattande blott 4 mantal, f\u00f6r tjugofem \u00e5r sedan besl\u00f6t sig f\u00f6r att inr\u00e4tta och underh\u00e5lla en fast folkskola och det \u00e4r p\u00e5tagligt, att en s\u00e5dan tanke icke kunnat uppb\u00e4ras och f\u00f6rverkligas utan att ett varmt intresse f\u00f6r en \u00f6kad folkbildning f\u00f6refunnits hos enskilda medlemmar i distriktet. Dagsmarkborna, som alltid \u00e5dagalagt enighet och d\u00e4rigenom besegrat m\u00e5nga hinder, grepo nu utan tvekan verket an.<\/p>\n

Arbetet med den nya skolbyggnaden, best\u00e5ende af en st\u00f6rre l\u00e4rosal j\u00e4mte ett boningsrum, som fogades till en sm\u00e5skolebyggnad, vidtog och fullbordades vintern och v\u00e5ren 1878. Sedan man tillf\u00f6rs\u00e4krats statsbidrag f\u00f6r l\u00e4rarens afl\u00f6ning genom senatens resolution af den 17 maj 1878, b\u00f6rjade skolan sin verksamhet den 1 oktober 1878. Till l\u00e4rare antogs f\u00f6rre ambulatoriske skoll\u00e4raren Samuel Manner, som kvarstod i skolan i fyra \u00e5r. Den 26 juni 1882 valde direktionen till l\u00e4rare folkskoll\u00e4raren J. J. Wadstr\u00f6m, hvilken \u00e4nnu kvarst\u00e5r vid skolan och \u00e4r mycket v\u00e4rderad s\u00e5v\u00e4l s\u00e5som l\u00e4rare som f\u00f6r det arbete han under de senaste 20-\u00e5ren s\u00e5som kommunalman nedlagt f\u00f6r kommunens allm\u00e4nna utveckling och fram\u00e5tskridande.<\/p>\n

Till f\u00f6ljd af att elevantalet st\u00e4ndigt \u00f6kades vid skolan, blef det en oafvislig n\u00f6dv\u00e4ndighet att anst\u00e4lla en bitr\u00e4dande l\u00e4rarinna och fattades beslut d\u00e4rom \u00e5 distriktst\u00e4mma den 23 september 1900. Den 20 oktober n\u00e4mnda \u00e5r valdes till l\u00e4rarinna vid skolan fr\u00f6ken Alina Lindberg, som efter tv\u00e5 \u00e5rs verksamhet afgick till enahanda befattning i Str\u00f6mfors socken, hvarefter fr\u00f6ken Elin Andersson fr\u00e5n den 1 augusti 1902 varit l\u00e4rarinna vid skolan.<\/p>\n

Under sin 25-\u00e5riga verksamhet har skolan varit bes\u00f6kt af 475 elever, d\u00e4raf 274 gossar och 201 flickor. Af dessa ha 81 elever, 58 gossar och 23 flickor, eller 17 procent af skolans hela elevantal utdimitterats efter genomg\u00e5ngen fullst\u00e4ndig folkskolekurs.<\/p>\n

Frukten av en skolas verksamhet kan dock icke angifvas i statistiska data. Folkskolans arbete i synnerhet \u00e4r ett s\u00e5ningsarbete, hvars v\u00e4rde f\u00f6rst i en framtid s\u00e4krast kan m\u00e4tas och uppskattas. D\u00e5 folkskoleid\u00e9n f\u00e5tt genomtr\u00e4nga det allm\u00e4nna folkmedvetandet, d\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrar och m\u00e5lsm\u00e4n, unga och gamla, m\u00e4n och kvinnor f\u00e5tt klart f\u00f6r sig folkskolans viktiga uppgift att vara f\u00f6r\u00e4ldrarnas och hemmens n\u00f6dv\u00e4ndiga medhj\u00e4lparinna uti ungdomens uppfostran, d\u00e5 kunna vi hoppas f\u00e5 anteckna rika frukter af v\u00e5ra folkskolors arbete.<\/p>\n

D\u00e5 Dagsmark folkskola nu uppn\u00e5tt sina 25 \u00e5r, var det visst ett betydelsefullt \u00f6gonblick f\u00f6r orten. V\u00e5ra f\u00f6rsta folkskolor voro till en b\u00f6rjan att f\u00f6rlikna vid en vacklandet planta i vildmarken. Nu hafva de emellertid uppn\u00e5tt sin myndighets\u00e5lder och rotf\u00e4st sig s\u00e5, att de st\u00e5 p\u00e5 en s\u00e4ker grund. Under den g\u00e5ngna 25 \u00e5ren har Dagsmark bysamh\u00e4lle genom ett s\u00e4llsport varmt intresse f\u00f6r sin folkskola utgjort ett vackert f\u00f6red\u00f6me f\u00f6r andra. Vi v\u00e5ga d\u00e4rf\u00f6r hoppas, att Dagsmarkborna \u00e4fven framgent skola h\u00e5lla skolan s\u00e5som sitt k\u00e4raste sk\u00f6tebarn. Och m\u00e5tte Herren alltfort h\u00e4gna dess verksamhet, att den m\u00e5 medf\u00f6ra riklig v\u00e4lsignelse f\u00f6r nutida och kommande sl\u00e4kten!<\/p>\n

Dagsmark folkskolas 25-\u00e5rs jubileum firades med en efter f\u00f6rh\u00e5llandena storartad fest \u00e5 n\u00e4mnda skola den 1 dennes. Efter att psalmen 286 afsjungits, \u00f6ppnade skolans f\u00f6rest\u00e5ndare, herr J. J. Wadstr\u00f6m, festen med ett h\u00f6gst\u00e4mdt tal, i hvilket han bl.a. framh\u00f6ll, huru det \u00e4r ber\u00e4ttigat och af behofet, att enhvar erh\u00e5ller \u00e5tminstone den bildning folkskolan meddelar. H\u00e4refter ber\u00f6rde talaren folkskoleid\u00e9ns uppkomst och utveckling samt slutade med en historik \u00f6fver Dagsmark folkskola. Efter talet sj\u00f6ng en damk\u00f6r \u201dDu som v\u00e4rldar har till rike\u201d m.fl. s\u00e5nger, hvarefter l\u00e4rarinnan vid skolan, fr\u00f6ken Elin Andersson, h\u00f6ll ett v\u00e4l genomt\u00e4nkt f\u00f6redrag om samverkan mellan hem och skola. Sedan n\u00e5gra s\u00e5nger \u00e5ter sjungits, framtr\u00e4dde folkskoll\u00e4raren J. Rosenback (ifr. Yttermark) och frambar s\u00e5som f.d. elev vid skolan sin och kamraternas djuptk\u00e4nda tack till hr Wadstr\u00f6m, deraas omtyckta och h\u00f6gt v\u00e4rderade l\u00e4rare och v\u00e4n, som under st\u00f6rsta delen af det g\u00e5ngna kvartseklet varit \u201dskolans sj\u00e4l\u201d.<\/p>\n

\u00c5 Dagsmark bysamh\u00e4lles v\u00e4gnar framtr\u00e4dde Viktor Nylund och \u00f6fverl\u00e4mmande till herr Wadstr\u00f6m en dyrbar guldring som en ringa g\u00e4rd af tacksamhet f\u00f6r hvad herr Wadstr\u00f6m under den g\u00e5ngna 21-\u00e5ren gjort f\u00f6r Dagsmark, f\u00f6r de insiktsfulla r\u00e5d gan vid otaliga tillf\u00e4llen st\u00e4dse villigt l\u00e4mnat. F\u00f6r g\u00e5fav och f\u00f6r talen tackade herr Wadstr\u00f6m, framh\u00e5llande att det var f\u00f6r honom en fullkomlig \u00f6fverraskning. Sedan V\u00e5rt land sjungits och hr Wadstr\u00f6m i ett kort afslutningstal tackat ortsbefolkningen och inbjudna skolv\u00e4nner ifr\u00e5n andra orter f\u00f6r att de s\u00e5 talrikt infunnit sig och hedrat festen med sin n\u00e4rvaro, sj\u00f6ngs till sist verserna 1, 5 och 6 af psalmen 361.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c5r 1903 d\u00e5 folkskolan i Dagsmark fyllde 25 \u00e5r hade tidningen Syd-\u00d6sterbotten en l\u00e4ngre artikel, inf\u00f6rd 10. 10 1903. Artikeln \u00e4r undertecknad med \u201d-s\u201d, som torde vara Otto Hannus, som var l\u00e4rare i M\u00f6rtmark. Dagsmark folkskola 1878-1903. Dagsmark folkskola hade Forts\u00e4tt l\u00e4sa Folkskolan 25 \u00e5r.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":750,"menu_order":4,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-778","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/778","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=778"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/778\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":779,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/778\/revisions\/779"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/750"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=778"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}