{"id":7580,"date":"2018-02-20T10:15:04","date_gmt":"2018-02-20T09:15:04","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=7580"},"modified":"2018-02-21T13:10:51","modified_gmt":"2018-02-21T12:10:51","slug":"torsten-wadstroms-brev-och-anteckningar-fran-inbordeskriget-1918","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=7580","title":{"rendered":"Torsten Wadstr\u00f6ms brev och anteckningar fr\u00e5n inb\u00f6rdeskriget 1918."},"content":{"rendered":"

Skyddsk\u00e5rschefen Torsten Wadstr\u00f6m fr\u00e5n Dagsmark som deltog i avv\u00e4pningen av ryssarna i Kristinestad den 31 januari 1918, fortsatte sedan i striderna mot de r\u00f6da \u00e4nda ner till Viborg. Han gjorde anteckningar och nu och d\u00e5 skickade han hem brev till f\u00f6r\u00e4ldrarna Johan Jakob och Ida. Om du f\u00f6rst vill\u00a0l\u00e4sa hans anteckningar fr\u00e5n intagningen av Kristinestad i januari 1918, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

Torstens brorson Johan Wadstr\u00f6m i Vasa har gett sin till\u00e5telse, s\u00e5 h\u00e4r kan du nu l\u00e4sa hans anteckningar och l\u00e4sa n\u00e5gra av hans brev:<\/span><\/p>\n

Under f\u00f6rre h\u00e4lften av februari 1918 gjordes \u00f6verallt f\u00f6rs\u00f6k att v\u00e4rva manskap till \u201dflygande k\u00e5rer\u201d.<\/p>\n

Fredagen den 22 februari p\u00e5 kv\u00e4llen reste jag j\u00e4mte andra, cirka 100 man fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd kommun, f\u00f6r att eskortera kanontransport via Kauhajoki och Honkajoki till Kankaanp\u00e4\u00e4. Natten mot s\u00f6ndag den 24 februari, l\u00e5g jag i en bondg\u00e5rd i Honkajoki. P\u00e5 s\u00f6ndag f\u00f6rmiddag flyttade vi till pr\u00e4stg\u00e5rden, d\u00e4r jag j\u00e4mte andra kommenderades till k\u00f6ksbitr\u00e4de \u00e5t prostens dotter, fr\u00f6ken Kivalo, som tillredde mat \u00e5t skyddsk\u00e5risterna.<\/p>\n

P\u00e5 s\u00f6ndagen kom telefonorder fr\u00e5n bataljonsstaben i Kankaanp\u00e4\u00e4 till j\u00e4gare Tallkvist, som kommenderade oss, att manskap b\u00f6r s\u00e4ndas p\u00e5 vakttj\u00e4nst till Kankaanp\u00e4\u00e4. D\u00e5 vi anl\u00e4nde till Kankaanp\u00e4\u00e4, beordrades vi till Vihtelj\u00e4rvi by, 12 km fr\u00e5n Kankaanp\u00e4\u00e4. H\u00e4r bodde jag j\u00e4mte j\u00e4gare Tallkvist och en sanit\u00e4r p\u00e5 Puuska g\u00e5rd. H\u00e4r tj\u00e4nstgjorde jag som f\u00e4ltv\u00e4bel och vaktposter utsattes h\u00e4rifr\u00e5n \u00e5t fyra olika h\u00e5ll.<\/p>\n

\u00ad_____<\/p>\n

Kankaanp\u00e4\u00e4 26\/2 1918.<\/p>\n

K\u00e4ra f\u00f6r\u00e4ldrar!<\/p>\n

Befinner mig h\u00e4rst\u00e4des i Vihtelj\u00e4rvi by och f\u00f6r kommando \u00f6ver 20 H\u00e4rkmeribor. De \u00f6vriga Lappfj\u00e4rdborna stannade i Honkajoki f\u00f6r att eskortera skjutf\u00f6rn\u00f6denheter till Kankaanp\u00e4\u00e4. Jag befinner mig h\u00e4rst\u00e4des tillsammans med en av Tysklandsfararna, j\u00e4garen Tallkvist och tj\u00e4nstg\u00f6r samtidigt som hans ordonans och m\u00e5r utm\u00e4rkt. I Honkajoki l\u00e5g vi hela l\u00f6rdagen och p\u00e5 s\u00f6ndagen begav vi oss hit upp. H\u00e4r i Kankaanp\u00e4\u00e4 \u00e4r det liv och r\u00f6relse, som ett fullst\u00e4ndigt milit\u00e4rl\u00e4ger. H\u00e4r tj\u00e4nstg\u00f6r Molander som kartritare vid staben. Vi har ungef\u00e4r ett par mil till de r\u00f6da i Lavia och h\u00e4r finns m\u00e5nga flyktingar, som dragit sig undan hit. I Lavia har de r\u00f6da farit fram som vilddjur, m\u00f6rdat och plundrat i varje g\u00e5rd. Om Dagsmarkborna (de motstr\u00e4viga) skulle f\u00e5 vara med om s\u00e5dant, s\u00e5 skulle de antagligen ej r\u00e4kna p\u00e5 varje fj\u00e4t.<\/p>\n

Vet ej hur l\u00e4nge vi stannar h\u00e4r som vaktmanskap. Det \u00e4r mycket b\u00e4ttre att vistas h\u00e4r \u00e4n att beh\u00f6va lyda under \u2013 fj\u00e4skarna, som inte vet hur de skall kr\u00e5ma sig. J\u00e4gare Tallkvist \u00e4r en utm\u00e4rkt hygglig karl, s\u00e5 att b\u00e4ttre \u00e4n jag nu har det, kan jag ej \u00f6nska mig. Mat finns nog och man f\u00e5r nog \u00e4ta sig m\u00e4tt, om ock maten stundom inte serveras s\u00e5 regelbundet.<\/p>\n

Har det h\u00f6rts n\u00e5got fr\u00e5n min bror Gunnar fr\u00e5n Sastmola fronten. Vi kommer nog kanske att f\u00e5 stanna h\u00e4r som vaktmanskap n\u00e5gon tid.<\/p>\n

Min adress blir d\u00e5: Skyddsk\u00e5risten Torsten Wadstr\u00f6m, Puuskan talo, Vihtelj\u00e4rvi, Kankaanp\u00e4\u00e4<\/p>\n

H\u00e4lsningar Torsten.<\/p>\n

_____<\/p>\n

Vihtelj\u00e4rvi 1\/3 1918.<\/p>\n

Befinner mig alltj\u00e4mt h\u00e4rst\u00e4des p\u00e5 Puuska g\u00e5rd och m\u00e5r utm\u00e4rkt. Vi tj\u00e4nstg\u00f6r fortfarande som vaktmanskap. Detta best\u00e5r mest av Isojoki- och Karijokibor, samt dessutom 18 H\u00e4rkmeribor. De B\u00f6tombor som tidigare har blivit avl\u00f6sta av andra B\u00f6tombor. H\u00e4rkmeriborna skulle \u00e4ven vilja bli avl\u00f6sta av staben i Lappfj\u00e4rd. Jag har ringt till staben i Lappfj\u00e4rd, men avl\u00f6sningen tycks ej bli av, H\u00e4rkmeriborna har d\u00e5liga skodon och kl\u00e4der, emedan de endast f\u00f6rberedde sig f\u00f6r 2 dagars resa.<\/p>\n

Jag tj\u00e4nstg\u00f6r nu som f\u00e4ltv\u00e4bel. L\u00f6jtnant Tallkvist kommenderar och jag ombes\u00f6rjer hans befallningar. Fast\u00e4n H\u00e4rkmeriborna skulle resa hem, kommer jag v\u00e4l att stanna, f\u00f6r att Tallkvist vill ej undvara mig. Han funderar att vi snart skall bli kommenderade fr\u00e5n vakttj\u00e4nstg\u00f6ringen till n\u00e5gon \u00f6vningsplats, kanske till Kristinestad.<\/p>\n

De r\u00f6da har f\u00f6r \u00f6vrigt r\u00f6rt sig i n\u00e4rheten men de \u00e4r nu drivna fr\u00e5n Lavia. Jag fick skjortorna och ryggs\u00e4cken. De var v\u00e4lkomna, tack s\u00e5 mycket! 1 eller2 par kalsonger vore kanske av n\u00f6den, och n\u00e4sdukarna.<\/p>\n

Tack f\u00f6r breven. Hinner inte skriva mera nu, n\u00e4r budet kom om avresa till Kankaanp\u00e4\u00e4.<\/p>\n

Adress L\u00f6jtnant Tallkvists kommando, Vihtelj\u00e4rvi, Kankaanp\u00e4\u00e4.<\/p>\n

_____<\/p>\n

Den 2 mars h\u00e4mtades hit till Puuska g\u00e5r liket av kontoristen Ernst Sandvik, som samma dag stupade i Lavia. En kilometer fr\u00e5n g\u00e5rden andades han \u00e4nnu, men framkommen hit var han d\u00f6d. Liket inlogerades h\u00e4r \u00f6ver natten och f\u00f6rdes f\u00f6ljande dag till Kankaanp\u00e4\u00e4 f\u00f6r vidare befordran till Vasa.<\/p>\n

H\u00e4r f\u00f6rbi f\u00f6rdes liket av lektor Robert J\u00e4rvel\u00e4 fr\u00e5n Vasa, som stupade den 2 mars i Lavia. Under v\u00e5r vistelse i Vihtelj\u00e4rvi antr\u00e4ffade en av v\u00e5ra f\u00f6rposter en ribyggnad, d\u00e4r flera tiotal lik av r\u00f6da stupade fanns, fr\u00e5n ett slag, som stod h\u00e4r ett par dagar innan vi anl\u00e4nde hit.<\/p>\n

Den 7 mars avl\u00f6stes vi fr\u00e5n vakttj\u00e4nsten av Kristinestads bataljon, som bestod av Kauhajokibor m.m. och jag fick i uppdrag att f\u00f6ra manskapet till hemorten.<\/p>\n

Den 11 mars anl\u00e4nde jag till hemmet, d\u00e4r jag stannade till s\u00f6ndagen den 17 mars kl. 7 p\u00e5 f\u00f6rmiddagen, d\u00e5 jag l\u00e4mnade hemmet och j\u00e4mte andra mobiliserade reste till Haapam\u00e4ki fronten.<\/p>\n

Kl. 12 p\u00e5 dagen den 17 mars for vi fr\u00e5n Kristinestad med extra t\u00e5g till Sein\u00e4joki, d\u00e4r vi intog m\u00e5ltid, fortsatte senare p\u00e5 kv\u00e4llen s\u00f6derut och anl\u00e4nde p\u00e5 natten till Kolho station, d\u00e4r vi steg av och tog in p\u00e5 folkskolan, d\u00e4r vi vilade till f\u00f6ljande dag. M\u00e5ndagen den 18 mars exercis\u00f6vningar i Kolho, d\u00e4r vi stannade 2 dagar. Flertalet s\u00e5g h\u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen en flygmaskin.<\/p>\n

Hit kom nu svenska bef\u00e4let och vi fortsatte med t\u00e5g till Filpula och d\u00e4rifr\u00e5n samma dag till M\u00e4ntt\u00e4, d\u00e4r vi stannade \u00f6ver natten. Onsdagen den 20 mars fortsatte vi per h\u00e4st via L\u00e4nkipohja, f\u00f6rbi flera br\u00e4nda g\u00e5rdar, till L\u00e4ngelm\u00e4ki, d\u00e4r vi den 20 och 21 mars hade \u00f6vningar p\u00e5 isen. Fr\u00e5n L\u00e4ngelm\u00e4ki fortsatte vi, de flesta till fots, \u00f6ver sj\u00f6ar och genom skogar till Orivesi, dit vi anl\u00e4nde den 22 mars och stannade d\u00e4r f\u00f6ljande dag den 23 mars, som \u00e4r Maria beb\u00e5delsedag.<\/p>\n

_____<\/p>\n

Orivesi, Maria beb.dag 23\/3 -18.<\/p>\n

K\u00e4ra f\u00f6r\u00e4ldrar!<\/p>\n

Befinner mig nu h\u00e4rst\u00e4des. Av de som for samtidigt som jag har bildats en reservbataljon och jag har fungerat som plutonchef f\u00f6r en pluton. Vi har bara Sverige-svenska officerare och kommenderingarna f\u00f6rsigg\u00e5r p\u00e5 svenska. Min pluton \u00e4r dock finsk. Jag har hela tiden fungerat som tolk f\u00f6r dem och kommer i dag att som adjutant \u00e5t den ena officeren f\u00e5 forts\u00e4tta s\u00f6derut och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt skiljas fr\u00e5n hela bataljonen. F\u00f6r \u00f6vrigt har tiden g\u00e5tt med stormsteg fram\u00e5t, att man ej vet ordet av f\u00f6rr\u00e4n en vecka har g\u00e5tt. De r\u00f6da tycks ha bem\u00e4ktigats av skr\u00e4ck och drar sig allt vad tygen h\u00e5ller s\u00f6derut. Det p\u00e5stods h\u00e4r i morse att Tammerfors nu redan skulle vara i de v\u00e5ras h\u00e4nder. F\u00f6r \u00f6vrigt m\u00e5r jag utm\u00e4rkt. Hur \u00e4r det med Gunnar? F\u00f6r \u00f6vrigt beh\u00f6ver jag inget fr\u00e5n hemmet f\u00f6r tillf\u00e4llet.<\/p>\n

Skriver senare men min adress \u00e4r tillsvidare endast \u201dI Syd-\u00d6sterbottniska reservbataljonen, II kompani, I pluton\u201d. Orten torde ej beh\u00f6va uts\u00e4ttas.<\/p>\n

Vore tacksam f\u00f6r underr\u00e4ttelser hemifr\u00e5n, syster Verna kan ju skriva. H\u00e4lsningar Torsten.<\/p>\n

_____<\/p>\n

Vi har nu redan t\u00e5gat genom flera socknar, som tidigare har befunnits i de r\u00f6das v\u00e5ld. Allt som har dugt till mat \u00e5t h\u00e4star, kr\u00e4k och m\u00e4nniskor \u00e4r f\u00f6r det mesta medtaget eller f\u00f6rst\u00f6rt. H\u00e4star har tagits fr\u00e5n varje g\u00e5rd, s\u00e5 att h\u00e4st och sl\u00e4de ej st\u00e5r att uppbringa p\u00e5 miltals omr\u00e5den. Vi mottogs av befolkningen som befriare och de f\u00f6rsakar g\u00e4rna egen bekv\u00e4mlighet, blott skyddsk\u00e5risterna f\u00e5r det bra. \u00d6verallt \u00e4r f\u00f6nster och d\u00f6rrar s\u00f6nderskjutna och h\u00e4r och d\u00e4r \u00e4r g\u00e5rdarna i aska men det bryr inte befolkningen sig om, blott de sluppit ogr\u00e4set.<\/p>\n

Tidningar har vi inte l\u00e4st nu p\u00e5 en hel vecka, s\u00e5 att den yttre v\u00e4rlden har varit liksom avst\u00e4ngd f\u00f6r oss. Men dagarna g\u00e5r hastigt med \u00f6vningar och dylikt och tiden systematiskt indelad att man ej just hinner slita sig loss f\u00f6r n\u00e5gon minut. De rikssvenska officerarna talar inte ett enda ord finska, s\u00e5 att jag st\u00e4ndigt f\u00e5r h\u00e4nga i h\u00e4larna p\u00e5 dem som tolk. Annars \u00e4r de mera hyggliga, s\u00e5 det g\u00e5r ingen n\u00f6d p\u00e5 oss.<\/p>\n

Mera n\u00e4sta g\u00e5ng, Torsten.<\/p>\n

_____<\/p>\n

Palms\u00f6ndagen den 24 mars 1918 reste vi fr\u00e5n Orivesi per t\u00e5g till Kangasala och d\u00e4rifr\u00e5n till fots till Kuru, d\u00e4r vi \u00f6vernattade i bondg\u00e5rdar. Tidigt f\u00f6ljande morgon, m\u00e5ndagen den 25 mars fortsatte vi fram\u00e5t per fot till Lemp\u00e4\u00e4l\u00e4, d\u00e4r en drabbning f\u00f6rsigg\u00e5tt f\u00f6reg\u00e5ende dag, varf\u00f6r vi \u00f6verallt s\u00e5g lik av stupade, samt br\u00e4nda g\u00e5rdar.<\/p>\n

H\u00e4r i Lemp\u00e4\u00e4l\u00e4 st\u00e4lldes vi genast i f\u00f6rpost vid Mattila haltpunkt, 3 km s\u00f6derut fr\u00e5n Lemp\u00e4\u00e4l\u00e4 kyrka. F\u00f6ljande morgon, den 26 mars kl. 8 p\u00e5 morgonen fick v\u00e5r trupp sitt elddop, d\u00e5 vi besk\u00f6ts med kanoner fr\u00e5n de r\u00f6das pansart\u00e5g.<\/p>\n

Samma dag fick den grupp jag tillh\u00f6rde order att t\u00e5ga mot Tammerfors. Kl. 5 p\u00e5 eftermiddagen var vi 2 km fr\u00e5n Tammerfors och m\u00f6ttes d\u00e4r av ih\u00e5llande kulregn och kanondunder.<\/p>\n

Onsdagen den 27 mars fortfarande ih\u00e5llande kanond\u00e5n och kulregn.<\/p>\n

Torsdagen den 28 mars, allts\u00e5 l\u00e5ngfredagsafton kl. 9 p\u00e5 kv\u00e4llen kommenderades kompaniet till f\u00f6rposttj\u00e4nst i n\u00e4rheten av Hatanp\u00e4\u00e4 sjukhem. S\u00e5som skyttegrav begagnade trupperna sig av de djupa dikena l\u00e4ngs all\u00e9n till n\u00e4mnda sjukhus.<\/p>\n

Vistelsen i \u201dskyttegraven\u201d var mindre angen\u00e4m, d\u00e5 dikena var fyllda med vatten, vartill det kom sn\u00f6slask hela natten, s\u00e5 att envar i manskapet genast blev genomv\u00e5t och n\u00f6dgades vi stanna i denna st\u00e4llning till kl. 12 f\u00f6ljande dag, l\u00e5ngfredagen d\u00e5 vi blev avl\u00f6sta.<\/p>\n

En halv timme fr\u00e5n v\u00e5r f\u00f6rl\u00e4ggning vid Hatanp\u00e4\u00e4 fanns en vaktstuga, dit en och annan sm\u00f6g sig f\u00f6r att v\u00e4rma sina frusna och genomv\u00e5ta lemmar, men det var inte m\u00e5nga, som v\u00e5gade f\u00f6rs\u00f6ket att springa \u00f6ver det \u00f6ppna f\u00e4ltet, som st\u00e4ndigt \u00f6vers\u00e5llades av kulor.<\/p>\n

V\u00e5r kompanichef, l\u00f6jtnant L. stannade i l\u00f6pgraven 2 timmar (kl.9 \u2013 11). Han var d\u00e5 genomv\u00e5t och fr\u00f6s samt gav d\u00e5 \u00e5t mig \u2013 s\u00e5som hans adjutant \u2013 befallning att anskaffa buskar eller ris, som han kunde f\u00e5 som b\u00e4dd under sig. Jag v\u00e5gade dock p\u00e5 det best\u00e4mdaste protestera mot en s\u00e5dan befallning, emedan det manskap, som jag skulle ha uts\u00e4nt f\u00f6r att skaffa granris, helt s\u00e4kert skulle ha g\u00e5tt d\u00f6den till m\u00f6tes. L\u00f6jtnanten, som n\u00f6dgades h\u00f6rsamma min protest, begav sig till vaktstugan, d\u00e4r han dr\u00f6jde till f\u00f6ljande dag. I st\u00e4llet fick jag nu det mindre angen\u00e4ma uppdraget att under l\u00e5ngfredagsnatten fem g\u00e5nger vandra \u00f6ver det \u00f6ppna f\u00e4ltet, som st\u00e4ndigt besk\u00f6ts, som l\u00e5g mellan skyttegraven och vaktstugan, d\u00e4r chefen befanns, f\u00f6r att avl\u00e4mna rapport och erh\u00e5lla order.<\/p>\n

D\u00e5 jag p\u00e5 l\u00e5ngfredagsmorgonen kl. 4 kom fr\u00e5n vaktstugan mitt p\u00e5 \u00f6ppna f\u00e4ltet, riktades de r\u00f6da fr\u00e5n Autos hus flera skottsalvor emot mig. Jag kastade mig till marken bakom en buske, d\u00e4r kvistarna avklipptes av skotten. Jag fann det snart ganska l\u00f6nl\u00f6st att s\u00f6ka skydd bakom en mindre buske, steg uppr\u00e4tt och gick till skyttegraven, dit jag anl\u00e4nde oskadd.<\/p>\n

F\u00f6ljande dag, p\u00e5 l\u00e5ngfredagen stod jag \u00e5ter i n\u00e4rheten av vaktstugan kl. 9 p\u00e5 morgonen och uppgjorde planteckning \u00f6ver omnejden. D\u00e5 jag stod d\u00e4r, infann sig \u00e4ven bataljonskommend\u00f6ren, major Vinge och fr\u00e5gade vad jag sysslade med. Jag sade att jag p\u00e5 uppdrag av kompanichefen uppg\u00f6r planteckning \u00f6ver nejden. P\u00e5 f\u00f6rfr\u00e5gan var kompanichefen fanns, pekade jag p\u00e5 vaktstugan och sade att han finns d\u00e4r.<\/p>\n

Han, major Vinge, s\u00e4nde d\u00e5 sin adjutant till vaktstugan och kallade ut l\u00f6jtnanten och gav honom en tillr\u00e4ttavisning \u00f6ver att han inte sj\u00e4lv uppgjorde teckningen som of\u00f6rdr\u00f6jligen b\u00f6r inl\u00e4mnas till bataljonsstaben. N\u00e4r vi stod h\u00e4r riktade de r\u00f6da flera skottsalvor mot oss.<\/p>\n

Kl. 12 p\u00e5 dagen avl\u00f6stes v\u00e5rt kompani och vi fick dra oss tillbaka till v\u00e5r f\u00f6rl\u00e4ggningspost.<\/p>\n

_____<\/p>\n

Detta brev skickade Torsten \u00e5t f\u00f6r\u00e4ldrarna i Dagsmark den 31 mars 1918 och han befann sin \u201ds\u00f6derom Tammerfors\u201d.<\/span><\/p>\n

K\u00e4ra f\u00f6r\u00e4ldrar!<\/p>\n

Efter en veckas uppeh\u00e5ll f\u00e5r jag igen skriva n\u00e5gra rader och meddela att jag har h\u00e4lsan och m\u00e5r bra, s\u00e5 bra som man nu kan m\u00e5 i f\u00e4lt. V\u00e5rt kompani, som best\u00e5r av N\u00e4rpesbor, har f\u00f6renats med en bataljon tavastl\u00e4nningar. Som bef\u00e4l har vi rikssvenska officerare. Kusin Ville fr\u00e5n Yttermark befinner sig ocks\u00e5 i samma kompani. V\u00e5rt kompani har nu p\u00e5 sj\u00e4tte dagen befunnit sig framf\u00f6r Tammerfors och har vid flera g\u00e5nger varit ut i eldlinjen. Ingen i kompaniet har tillsvidare stupat men fyra har s\u00e5rats. Staden brinner p\u00e5 flera st\u00e4llen och granater yr kring \u00f6ronen nu och d\u00e5 men det v\u00e4njer man sig vid, sedan man h\u00f6rt dem n\u00e5gra g\u00e5nger. Jag tj\u00e4nstgjorde tidigare s\u00e5som plutonchef f\u00f6r en finsk pluton men blev sedan kommenderad fr\u00e5n min pluton till 1:sta kompaniet s\u00e5som adjutant \u00e5t kompanichefen, l\u00f6jtnant Villgren fr\u00e5n Sverige.<\/p>\n

Har nu avancerat och har underofficersgrad. Mycket arbete medf\u00f6r nog adjutantsysslan, b\u00e5de skrivningar och att vara med i fr\u00e4msta linjen. Vi hoppas att med det f\u00f6rsta f\u00e5 storma Tammerfors. Natten mot l\u00e5ngfredagen l\u00e5g vi 12 timmar i skyttegravar omkring 200 meter fr\u00e5n fienden och skotten knallade hela natten. Sista natten har vi legat i lugn och ro. Beh\u00f6ver ingenting f\u00f6r n\u00e4rvarande.<\/p>\n

H\u00e4lsningar Torsten. Adress Pohjois-H\u00e4meen III Pataljoona, III komp.<\/p>\n

_____<\/p>\n

S\u00f6derom Tammerfors den 2 april 1918.<\/p>\n

K\u00e4ra f\u00f6r\u00e4ldrar!<\/p>\n

S\u00e5som jag redan f\u00f6r 2 dagar sedan skrev, befinner vi oss \u00e4nnu framf\u00f6r Tammerfors men kommer antagligen i den n\u00e4rmaste framtiden en \u00e4ndring att \u00e4ga rum. Jag m\u00e5r alltj\u00e4mt bra och har till dags dato inte blivit utsatt f\u00f6r n\u00e5got men. I fall vi kommer in i Tammerfors blir f\u00f6rbindelsen norrut b\u00e4ttre, s\u00e5 att man b\u00e4ttre kan f\u00f6rmedla sig med varandra.<\/p>\n

Sedan jag for hemifr\u00e5n, har jag till dags dato inte f\u00e5tt n\u00e5gon underr\u00e4ttelse hemifr\u00e5n. Inga kl\u00e4der beh\u00f6ver tillsvidare skickas men n\u00e5got brev vore v\u00e4lkommet, s\u00e5 att man fick n\u00e5gra underr\u00e4ttelser hemifr\u00e5n. Kusin Ville och Norrback m\u00e5r bra de ocks\u00e5.<\/p>\n

Vad h\u00f6rs fr\u00e5n Gunnar?<\/p>\n

H\u00e4lsningar Torsten, adress Pohjois-H\u00e4meen III Pataljoona, III komp.<\/p>\n

_____<\/p>\n

Mars 29 \u2013 april 2, ej s\u00e4rskilt att notera. Den 2 april kl. 10 p\u00e5 kv\u00e4llen gavs order \u00e5t hela bataljonen att varje man inom en timme skulle vara marsch- och stridsf\u00e4rdig. Envar anade att nu att n\u00e5got var i g\u00f6rningen och den stora attacken skulle b\u00f6rja. Strax efter kl.12 p\u00e5 natten t\u00e5gade h\u00e4ren ned p\u00e5 Hatanp\u00e4\u00e4f\u00e4ltet.<\/p>\n

Omedelbart d\u00e4refter b\u00f6rjade artilleriet att skjuta med \u00f6ronbed\u00f6vande trumeld, allts\u00e5 kanond\u00e5n, som sm\u00e5ningom tilltog i styrka och var starkast halv 3 till kl. 3 p\u00e5 natten. P\u00e5 slaget kl. 3 avstannade eldgivningen pl\u00f6tsligt och d\u00e5 gavs signal- och ljusraketer som uppsk\u00f6ts i luften. D\u00e5 blev det allm\u00e4n stormning och de vita trupperna ryckte i rask fart n\u00e4rmare staden fr\u00e5n s\u00f6der, \u00f6ster och nordost. Fienden gjorde f\u00f6rtvivlat motst\u00e5nd i sina bef\u00e4sta st\u00e4llningar och v\u00e5ra trupper besk\u00f6ts h\u00e4ftigt med gev\u00e4r och kulsprutor fr\u00e5n starkt bef\u00e4sta stenhus och fabriksbyggnader.<\/p>\n

I daggryningen hade v\u00e5r trupp, allts\u00e5 norra Tavastlands regemente, III bataljon, avancerat ungef\u00e4r en kilometer fram\u00e5t och var nu i n\u00e4rheten av allm\u00e4nna sjukhuset d\u00e4r vi stannade i sandgroparna invid sjukhuset till kl. 2 p\u00e5 dagen. D\u00e5 ryckte vi an mot j\u00e4rnv\u00e4gsstationen d\u00e4r intet motst\u00e5nd m\u00f6ttes. Fr\u00e5n j\u00e4rnv\u00e4gsstationen t\u00e5gade vi ned mot forsen till kl\u00e4desfabriken, d\u00e4r vi stannade \u00f6ver natten.<\/p>\n

Den 4 april kl. 2 p\u00e5 dagen stormade vi \u00f6ver forsen l\u00e4ngs dammen och kom n\u00e4rmast till takfiltsfabriken. D\u00e5 vi en i s\u00e4nder gick \u00f6ver forsen, riktade fienden en intensiv kulspruteeld emot oss.<\/p>\n

N\u00e4r vi kommit \u00f6ver forsen, m\u00e4rktes att en del av v\u00e5r trupp l\u00e4mnat sig kvar p\u00e5 andra sidan forsen. Jag fick i uppdrag att ta reda p\u00e5 var de fanns och gick nu tillbaka \u00f6ver forsen och hittade desert\u00f6rerna inne i Hypp\u00f6nens skofabrik. Med revolvern i hand tvingade jag dem att nu f\u00f6lja med mig \u00f6ver forsen.<\/p>\n

Fr\u00e5n takfiltsfabriken t\u00e5gade vi till Laukko torg till handelsgillet, d\u00e4r de r\u00f6da hade en kokstation. D\u00f6rrarna i handelsgillet var st\u00e4ngda och p\u00e5 v\u00e5r uppmaning att \u00f6ppna d\u00f6rrarna sk\u00f6t de r\u00f6da. Sedan jag genom f\u00f6nstret kastat in en handgranat som exploderade, upph\u00f6rde skjutandet inifr\u00e5n. Vi br\u00f6t nu upp d\u00f6rrarna och tr\u00e4ngde in och i k\u00e4llaren hittade vi sex r\u00f6da, som togs till f\u00e5nga. H\u00e4r fanns f\u00e4rdiga r\u00e4tter, potatis, stek, s\u00f6tsoppa och andra varor. Sedan vi blivit f\u00f6rvissade om att maten inte var f\u00f6rgiftad, \u00e5t vi som vargar, i synnerhet som vi inte hade f\u00e5tt en ordentlig m\u00e5ltid p\u00e5 flera dygn.<\/p>\n

Sedan vi h\u00e5llit v\u00e5r m\u00e5ltid och rensat handelsgillet fr\u00e5n de r\u00f6da, fortsatte v\u00e5rt kompani, som nu bestod av endast ca 20 man med att unders\u00f6ka varje g\u00e5rd. Vi n\u00e4rmade oss ett st\u00f6rre stenhus n\u00e4ra Laukontori . Med neddragna rullgardiner i andra v\u00e5ningen \u00f6ppnade dock en \u00e4ldre man d\u00f6rren och visade sig d\u00e4r. P\u00e5 min f\u00f6rfr\u00e5gan, om d\u00e4r fanns n\u00e5gra r\u00f6da, pekade han med handen upp\u00e5t och svarade: \u201dNej, men i andra v\u00e5ningen finns nog r\u00f6da\u201d. Vid en av oss f\u00f6retagen unders\u00f6kning antr\u00e4ffades i f\u00f6rsta rummet, som vi tr\u00e4dde in i, n\u00e5gra kvinnor och barn som alla bedyrade att d\u00e4r inte fanns n\u00e5gra r\u00f6da. Vi gick genom rummet till f\u00f6ljande d\u00f6rr, som vi br\u00f6t upp och d\u00e4r p\u00e5tr\u00e4ffades 40-50 r\u00f6dgardister, som alla togs till f\u00e5nga.<\/p>\n

D\u00e5 vi var uppst\u00e4llda p\u00e5 g\u00e5rdsplanen f\u00f6r att forts\u00e4tta v\u00e5r unders\u00f6kning, tr\u00e4ffades skyddsk\u00e5risten Berg fr\u00e5n N\u00e4rpes av en d\u00f6dande kula, som kom fr\u00e5n ett bakh\u00e5ll.<\/p>\n

Under dagens lopp den 4 april fortsatte vi unders\u00f6kningen l\u00e4ngs Hamngatan till korsningen av Parkgatan. I g\u00e5rden Hamngatan 7 tog vi logi \u00f6ver natten mot den 5 april.<\/p>\n

5 april 1918.<\/p>\n

Unders\u00f6kningen forts\u00e4tter i \u00f6vriga kvarter och kommer vi \u00e4ven till Arbetarf\u00f6reningens hus, d\u00e4r vi tog 600 f\u00e5ngar, vilka \u00f6ver natten bevakades av tolv N\u00e4rpesbor.<\/p>\n

Vid v\u00e5r unders\u00f6kning kom vi \u00e4ven bl.a. till franska konsulatet. D\u00e5 vi \u00f6ppnade yttre d\u00f6rren, s\u00e5g vi i trappuppg\u00e5ngen 3 personer med r\u00f6da band. Personerna flydde upp i trappan och vi skickade ett skott efter dem. D\u00e5 vi kom till \u00f6verv\u00e5ningen meddelades oss att det var franska konsulatet och att de tre personerna var hit kommenderade av milisen f\u00f6r att bevaka konsulatet. Franska konsuln kom \u00e4ven och bad oss stiga in i hans rum, d\u00e4r han bj\u00f6d oss cigarrer och vin, s\u00e5 att de tv\u00e5 N\u00e4rpesbor som jag hade med mig, efter en stund blev v\u00e4ldigt frispr\u00e5kiga. Efter en stund kom andra av v\u00e5r grupp och s\u00f6kte oss, d\u00e5 de trodde att vi hade r\u00e5kat illa ut. Men de fann oss i allsk\u00f6ns v\u00e4lm\u00e5ga.<\/p>\n

Natten mot den 6 april arkebuserades 3 ryska officerare av v\u00e5rt kompani. De hade f\u00f6reg\u00e5ende dag tagits till f\u00e5nga och nu kommenderades de ut p\u00e5 sp\u00e5ngen i forsen, d\u00e4r de sk\u00f6ts ned.<\/p>\n

_____<\/p>\n

Tammerfors den 6 april 1918.<\/p>\n

Tidigare har mina brev daterats \u201dS\u00f6der om Tammerfors\u201d men nu f\u00e5r jag skriva Tammerfors. Den tredje p\u00e5 morgonen, klockan ett p\u00e5 natten stormade vi fr\u00e5n v\u00e5ra st\u00e4llningar mot de r\u00f6das utm\u00e4rkt bef\u00e4sta h\u00f6jder och l\u00f6pgravar utanf\u00f6r staden och drev de r\u00f6da framf\u00f6r oss \u00e4nda in i staden. Vi besatte norra delen av staden samma dag under det h\u00e4ftigaste kulregn, som de r\u00f6da utspydde fr\u00e5n varje f\u00f6nster med sina kulsprutor. M\u00e5nga av de v\u00e5ra fick h\u00e4r sin d\u00f6d. Till natten besatte v\u00e5rt kompani en kl\u00e4dfabrik nere vid forsen och d\u00e4rifr\u00e5n blev vi hela natten underh\u00e5llna med de r\u00f6das eld. Staden erbj\u00f6d en bedr\u00f6vlig anblick. Rykande ruiner och soth\u00f6gar var det enda som fanns kvar p\u00e5 flera st\u00e4llen. Inv\u00e5narna i den stadsdel som vi besatte betraktade oss som onda djur och vettskr\u00e4mda fr\u00e5gade de oss om vi inte d\u00f6dar kvinnor och barn. Detta hade ortsbladet \u201dKansan Lehti\u201d under den r\u00f6da regimen inplantat hos dem.<\/p>\n

F\u00f6ljande dag ryckte vi \u00f6ver forsen p\u00e5 sp\u00e5ngar, emedan broarna var fullst\u00e4ndigt underminerade. P\u00e5 en del st\u00e4llen m\u00f6ttes vi med skott och fr\u00e5n vindsgluggar och k\u00e4llare sk\u00f6ts vilt p\u00e5 oss, s\u00e5 att under \u00e4r det att man tills dato \u00e4r fullst\u00e4ndigt oskadd.<\/p>\n

Det g\u00e4ller att unders\u00f6ka alla hus. P\u00e5 handelsgillet hade de r\u00f6da en kokstation och n\u00e4r vi \u00f6ppnade d\u00f6rren, m\u00f6ttes vi med skott. Efter n\u00e5gra skottsalvor stormade vi huset och hittade 6 r\u00f6da g\u00f6mda i k\u00e4llaren. I k\u00f6ket var maten redan kokad. Hungriga som vargar kommenderade vi r\u00f6dgardisterna att servera maten, som smakade uts\u00f6kt, \u00e5t oss. Sedan g\u00e4llde det att efter maten forts\u00e4tta fram\u00e5t och i varje g\u00e5rd mottogs vi med jubel, allts\u00e5 d\u00e4r vi inte m\u00f6ttes av skottsalvor. Fruntimmer kom emot oss med utstr\u00e4ckta armar och tryckte v\u00e5ra h\u00e4nder och vi v\u00e4lkomnades p\u00e5 alla s\u00e4tt, b\u00e5de med mat, kaffe och annat m\u00f6jligt som de i en hast hittade p\u00e5.<\/p>\n

P\u00e5 gatorna samlades efter oss stora skockar som hurrade och viftade, och med t\u00e5rar i \u00f6gonen tryckte de v\u00e5ra h\u00e4nder. Ett enast\u00e5ende \u00f6gonblick. F\u00f6r natten l\u00e4grade vi oss i n\u00e5gra stenhus, ty Pyynikki \u00e5terstod och en del av staden. I dag p\u00e5 morgonen t\u00e5gade vi mot Pyynikki f\u00f6r att ta de v\u00e4l bef\u00e4stade skyttegravarna, dit de r\u00f6da dragit sig tillbaka. Vi t\u00e5gade ut kl. 6 p\u00e5 morgonen i dag och skulle det g\u00e4llt att storma skyttegravarna skulle antagligen m\u00e5ngen man f\u00e5tt bita i gr\u00e4set mot en av Finlands l\u00e4ttast f\u00f6rsvarade st\u00e4llningar. Under marschen mot Pyynikki fick vi pl\u00f6tsligt g\u00f6ra halt och det meddelades att de r\u00f6da ville ha lite bet\u00e4nketid.<\/p>\n

Detta beviljade p\u00e5 en halv timme och efter denna frist var de f\u00e4rdiga f\u00f6r kapitulation. 8 \u2013 9\u00a0000 f\u00e5ngar str\u00f6mmade upp ur skyttegravarna och s\u00e5 mycket folk har jag inte f\u00f6rr sett samlade p\u00e5 ett och samma st\u00e4lle.<\/p>\n

Vakat har vi gjort flera n\u00e4tter och maten har vi inte varit s\u00e5 noga med varje dag.- Detta skriver jag i skymning och \u00f6gonen vill falla igen av tr\u00f6tthet, men tillfredsst\u00e4llelsen \u00f6ver utg\u00e5ngen piggar upp mina tr\u00f6tta lemmar. Jag \u00e4r fullt oskadd, m\u00e4rkv\u00e4rdigt nog. Ingen post har jag f\u00e5tt hemifr\u00e5n.<\/p>\n

Skriver mera en annan g\u00e5ng.<\/p>\n

Torsten.<\/p>\n

_____<\/p>\n

Den 6 april fanns p\u00e5 gatorna i Tammerfors en massa lik av stupade m\u00e4nniskor, samt h\u00e4stkadaver, \u00e5kdon m.m. Gatorna rensades nu. Liken av skyddsk\u00e5rister f\u00f6rdes till j\u00e4rnv\u00e4gsstationen f\u00f6r att skickas till respektive hemorter. De r\u00f6das lik f\u00f6rdes lassvis till massgravar.<\/p>\n

_____<\/p>\n

Den 12 april erh\u00f6ll jag permission p\u00e5 4 dagar och jag reste nu hem till Dagsmark, dit jag anl\u00e4nde f\u00f6ljande dag, l\u00f6rdagen den 13 april p\u00e5 kv\u00e4llen. H\u00e4r stannade jag endast \u00f6ver natten till f\u00f6ljande dag kl. 10 p\u00e5 f\u00f6rmiddagen, d\u00e5 jag \u00e5terv\u00e4nde till Tammerfors. Detta gjorde jag f\u00f6r att v\u00e5r bataljon skulle omedelbart s\u00e4ndas till den andra stora vargh\u00e5lan \u2013 Viborg.<\/p>\n

Den 14 april, d\u00e5 jag var i hemmet begravdes granng\u00e5rdens son, min forna lekkamrat, bondsonen Anselm Agn\u00e4s, som stupade i Tammerfors den 28 mars.<\/p>\n

_____<\/p>\n

Jyv\u00e4skyl\u00e4 17\/4 1918.<\/p>\n

Sitter nu p\u00e5 t\u00e5get p\u00e5 v\u00e4g s\u00f6derut till Antrea. (Antrea, som p\u00e5 svenska heter Sankt Andree \u00e4r en stad p\u00e5 Karelska n\u00e4set, som efter senaste krig h\u00f6r till Ryssland<\/span>). Till Tammerfors anl\u00e4nde vi lyckligen p\u00e5 m\u00e5ndagen och vi fick vila upp en dag. Vilhelm fr\u00e5n Yttermark befinner sig p\u00e5 permission, s\u00e5 han finns inte med p\u00e5 t\u00e5get. Att hoppas \u00e4r att vi, n\u00e4r vi n\u00e4rmar oss Viborg, om jag har h\u00e4lsan och livet i beh\u00e5ll, s\u00e5 skulle jag ha m\u00f6jlighet att f\u00e5 tr\u00e4ffa syster Aina (\u00e5 allm\u00e4nna sjukhuset).<\/p>\n

H\u00e4lsningar Torsten.<\/p>\n

_____<\/p>\n

Inkil\u00e4 19\/4 1918.<\/p>\n

Befinner mig nu h\u00e4rst\u00e4des. Vi avreste fr\u00e5n Tammerfors i tisdags. Tillsvidare f\u00e5r vi ligga h\u00e4rst\u00e4des n\u00e5gon dag. Annars m\u00e5r jag utm\u00e4rkt. Hur \u00e4r det med Gunnar? Jag vore tacksam att f\u00e5 veta hur han har klarat sig utanf\u00f6r Bj\u00f6rneborg. Kusin Ville finns \u00e4ven h\u00e4r.<\/p>\n

H\u00e4lsningar Torsten. Adress Norra Tavastlands III bataljon, 3 komp.<\/p>\n

_____<\/p>\n

Inkil\u00e4 23.4.18.<\/p>\n

Befinner mig alltj\u00e4mt h\u00e4r i n\u00e4rheten av Antrea. Kommer antagligen att avresa till Antrea endera dagen. Kusin Ville kom h\u00e4rom dagen tillbaka fr\u00e5n sin permission. F\u00f6r egen del har jag under 3 dagars tid lidit av sv\u00e5r influensa, s\u00e5 att jag har varit s\u00e4ngliggande. Nu har den dock gett med sig och i dag k\u00e4nner jag mig riktigt kry. I g\u00e5r fick jag brev av bror Gunnar, avs\u00e4nt den 8 december och d\u00e5 befann sig \u00e4nnu vid liv och h\u00e4lsa.<\/p>\n

Vore sk\u00f6nt att slippa till Viborg och d\u00e4rst\u00e4des tr\u00e4ffa syster Aina. F\u00e5r se vart v\u00e5r kosa st\u00e4lles. Antagligen kommer vi ocks\u00e5 att t\u00e5ga p\u00e5 Viborg eller ocks\u00e5 s\u00f6derut f\u00f6r att h\u00e5lla st\u00e5ngen mot m\u00f6jligen fr\u00e5n Ryssland instormande huliganer.<\/p>\n

N\u00e5got brev nu och d\u00e5 vore v\u00e4lkommet. Syster Verna kunde ju skriva. Postg\u00e5ngen hit tycks ej just heller vara b\u00e4ttre ordnad.<\/p>\n

Hilsen Torsten.<\/p>\n

_____<\/p>\n

Den 16 april 1918 avreste hela bataljonen fr\u00e5n Tammerfors via Haapam\u00e4ki och Jyv\u00e4skyl\u00e4 mot Viborg. Vid Inkil\u00e4 station stannade vi 3 \u2013 4 dagar. H\u00e4r insjuknade jag sv\u00e5rt i Spanska sjukan och l\u00e5g hos en gammal ensam man i 2 dagar. N\u00e4r jag tillfrisknat visste jag inte vart bataljonen begett sig. Jag reste nu till bataljonsstaben i Antrea, d\u00e4r jag erfor att bataljonen hade gett sig av mot J\u00e4skis, dit jag begav mig samt vidare v\u00e4sterut fr\u00e5n J\u00e4skis, d\u00e4r truppen antr\u00e4ffades. Hamnade h\u00e4r \u00f6ver natten och fortsatte f\u00f6ljande dag per fot \u00f6ver j\u00e4rnv\u00e4gen till Tali, d\u00e4r vi stannade \u00f6ver natten. F\u00f6ljande dag fortsatte vi fr\u00e5n Tali f\u00f6rbi ett sanatorium till Juustila vid Saima kanal, dit vi anl\u00e4nde l\u00f6rdagen den 27 april p\u00e5 kv\u00e4llen. Samma kv\u00e4ll t\u00e5gade vi l\u00e4ngs Saima kanal till Jyrkil\u00e4 (by i Juustila kommun),<\/span> dit vi anl\u00e4nde p\u00e5 natten.<\/p>\n

F\u00f6ljande dag den 28 april t\u00e5gade vi fr\u00e5n Jyrkil\u00e4 tillbaka till Juustila och d\u00e4rifr\u00e5n marscherade vi direkt p\u00e5 Viborg. S\u00f6ndagen den 28 april kl. 7 var vi 4 km fr\u00e5n Viborg. H\u00e4r inkvarterades hela bataljonen p\u00e5 600 \u2013 700 man i n\u00e4rheten av ett torp och vi blev h\u00e4r beskjutna med granater av de r\u00f6da.<\/p>\n

M\u00e5ndagen den 29 april p\u00e5 morgonen fick vi order att t\u00e5ga mot Viborg, d\u00e5 vi genast m\u00f6ttes av de r\u00f6da som sk\u00f6t emot oss, men de gav sig snart till f\u00e5nga. Vi t\u00e5gade n\u00e4rmare mot staden och intog f\u00f6rst\u00e4derna med rikt byte. Senare p\u00e5 dagen kom i n\u00e4rheten av Viborgs slott.<\/p>\n

\u00c4nnu senare p\u00e5 dagen d\u00e5 hela staden var i de vitas h\u00e4nder, drog vi oss tillbaka till en av f\u00f6rst\u00e4derna, d\u00e4r bataljonen f\u00f6rlades i en folkskola.<\/p>\n

P\u00e5 kv\u00e4llen samma dag, den 29 april, tog jag en vacker h\u00e4st och red mot staden, f\u00f6r att tr\u00e4ffa min syster, som var \u00f6versk\u00f6terska p\u00e5 sjukhuset. H\u00e4sten som hade sjuka f\u00f6tter, f\u00f6ll omkull och jag\u00a0skades mina h\u00e4nder och armar, som b\u00f6rjade sv\u00e4lla. Jag tog en annan h\u00e4st och red mot staden. Inkommen i staden, tr\u00e4ffade jag p\u00e5 en ortsbo, som p\u00e5 min f\u00f6rfr\u00e5gan vart\u00e5t sjukhuset befanns, var s\u00e5 v\u00e4lvillig och f\u00f6ljde med mig genom hela staden till n\u00e4rheten av sjukhuset.<\/p>\n

Det v\u00e4ckte allm\u00e4n f\u00f6rv\u00e5ning, n\u00e4r jag kom ridande in p\u00e5 sjukhusets g\u00e5rd. Min syster och en massa andra sjuksk\u00f6terskor kom och betraktade mig som ett \u2013 underdjur. Av sjuksk\u00f6terskorna dekorerades jag med blommor och undf\u00e4gnades med kaffe.<\/p>\n

\u00c4ven f\u00f6ljande dag den 30 april bes\u00f6kte jag min syster \u00e5 sjukhuset.<\/p>\n

Den 1 maj marscherade bataljonen till Tienhaara station och d\u00e4rifr\u00e5n per t\u00e5g till Villmanstrand, dit vi anl\u00e4nde 2-tiden p\u00e5 dagen och stannade d\u00e4r till f\u00f6ljande dag. Den 2 maj p\u00e5 morgonen \u00e5terv\u00e4nde vi fr\u00e5n Villmanstrand till Simola station. H\u00e4r stannade vi 20 man, medan de andra spriddes l\u00e4ngs banan till Luum\u00e4ki, emedan ryktet meddelade att 2\u00a0000 r\u00f6da var p\u00e5 3 kilometers avst\u00e5nd.<\/p>\n

P\u00e5 kv\u00e4llen samma dag \u00e5terv\u00e4nde truppen till Simola. D\u00e4rifr\u00e5n s\u00e4ndes truppen per j\u00e4rnv\u00e4g via Viborg, Elisenvaara, Pieks\u00e4m\u00e4ki och St. Michel till Voikoski, dit vi anl\u00e4nde 3 maj. H\u00e4rifr\u00e5n kunde vi inte forts\u00e4tta, f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gen var spr\u00e4ngd. Vi marscherade nu samma dag s\u00f6derut och anl\u00e4nde p\u00e5 eftermiddagen till Kouvola station, d\u00e4r vi stannade i 10 dagar.<\/p>\n

Efter flera dagars strapatser fick vi h\u00e4r vila ut och vi bevakade f\u00e5ngar. H\u00e4r i Kouvola hade de r\u00f6da m\u00f6rdat omkring 200 personer, de flesta av dem hemma fr\u00e5n Kymmene, vilkas lik de r\u00f6da nedgr\u00e4vt i omnejden. Under v\u00e5r vistelse h\u00e4r, kom det dagligen hit m\u00e4nniskor, som s\u00f6kte efter saknade anf\u00f6rvanter. De r\u00f6da f\u00e5ngarna tvingades att s\u00f6ka upp liken och tv\u00e4tta liken, som sedan placerades i ett st\u00f6rre magasin n\u00e4ra stationen. N\u00e5gra r\u00f6da som v\u00e4grade att tv\u00e4tta uppgr\u00e4vda m\u00f6rdade \u201dslaktare\u201d, f\u00f6rdes n\u00e5gra steg \u00e5t sidan och nedsk\u00f6ts, varefter ingen vidare v\u00e4grade.<\/p>\n

_____<\/p>\n

Kouvola 9\/5 1918.<\/p>\n

K\u00e4ra f\u00f6r\u00e4ldrar!<\/p>\n

Befinner mig nu h\u00e4rst\u00e4des. Fr\u00e5n Tammerfors avreste v\u00e5r bataljon till Karelen \u00e5t Viborg till och vi l\u00e5g utanf\u00f6r f\u00e4stningsomr\u00e5det ungef\u00e4r 3 \u2013 4 dagar och s\u00e4ndes fr\u00e5n det ena st\u00e4llet till det andra, d\u00e4r hj\u00e4lp beh\u00f6vdes. P\u00e5 det s\u00e4ttet kom jag ju nog att f\u00e5 se en stor del av Karelens sev\u00e4rdaste platser men litet uttr\u00f6ttande blev det i l\u00e4ngden.<\/p>\n

I Viborg gav sig de r\u00f6da s\u00e5 gott som utan gatustrider, endast artillerield till st\u00f6rsta delen. P\u00e5 dagen n\u00e4r staden intogs kom de r\u00f6da ur sina skyttegravar emot oss och \u00f6verl\u00e4mnade sina vapen. P\u00e5 en 2 \u2013 3 mils avst\u00e5nd utanf\u00f6r Viborg fanns det l\u00f6pgravar \u00f6verallt, s\u00e5 att ifall de r\u00f6da h\u00e5llit dem besatta, skulle det nog ha kostat oss m\u00e5nga liv.<\/p>\n

Som syster Aina antagligen redan meddelat tr\u00e4ffade jag henne den 29 april p\u00e5 kv\u00e4llen, vid full vig\u00f6r och h\u00e4lsa. Nu befinner sig v\u00e5r bataljon h\u00e4r och vaktar f\u00e5ngar. En del av oss kommer antagligen att hemf\u00f6rlovas endera dagen, huvudsakligast jordbrukare. Jag skall ocks\u00e5 f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 permission och slippa hem p\u00e5 n\u00e5gon vecka. Avmobilieringen kommer v\u00e4l att ta n\u00e5gon tid, ifall det ej \u00e5ter blossar upp i \u00f6ster.<\/p>\n

Torsten.<\/p>\n

_____<\/p>\n

Kouvola 12 maj 1918.<\/p>\n

K\u00e4ra f\u00f6r\u00e4ldrar!<\/p>\n

Nu har vi varit h\u00e4r j\u00e4mnt en vecka i Kouvola och vaktat f\u00e5ngar och vi kommer i kv\u00e4ll att forts\u00e4tta till Tavastehus i samma \u00e4rende. F\u00f6rst i dag p\u00e5 morgonen har jag f\u00e5tt f\u00e4ltpost, sedan jag avreste fr\u00e5n Tammerfors. Nu fick jag brev b\u00e5de fr\u00e5n Aina, Elin, Verna och hemifr\u00e5n p\u00e5 samma g\u00e5ng.<\/p>\n

En del av kompaniet har nu blivit hemf\u00f6rlovad, bland annat kusin Vilhelm fr\u00e5n Yttermark. Jordbrukarna har i f\u00f6rsta hand sluppit hem p\u00e5 permission till den 25 juni. Jag skall fr\u00e5n Tavastehus f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 mig en veckas permission och jag tror att det lyckas. Jag \u00e4r nu utn\u00e4mnd till f\u00e4ltv\u00e4bel.<\/p>\n

Aina skrev att Gunnar skulle befinna sig i St. Michel och lovat att komma till Viborg. D\u00e5 skulle vi inte ha haft l\u00e5ngt till varandra. Sannolikt har v\u00e5ra v\u00e4gar korsats dessa tider, trots att vi inte haft k\u00e4nnedom d\u00e4rom.<\/p>\n

Kanske slipper jag hem till pingsten. Jag har under denna vecka vilat ut ganska bra h\u00e4r i Kouvola efter strapatserna.<\/p>\n

Torsten.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Skyddsk\u00e5rschefen Torsten Wadstr\u00f6m fr\u00e5n Dagsmark som deltog i avv\u00e4pningen av ryssarna i Kristinestad den 31 januari 1918, fortsatte sedan i striderna mot de r\u00f6da \u00e4nda ner till Viborg. Han gjorde anteckningar och nu och d\u00e5 skickade han hem brev till Forts\u00e4tt l\u00e4sa Torsten Wadstr\u00f6ms brev och anteckningar fr\u00e5n inb\u00f6rdeskriget 1918.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":3747,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-7580","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7580","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=7580"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7580\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7585,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7580\/revisions\/7585"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3747"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=7580"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}