{"id":755,"date":"2016-09-19T18:14:14","date_gmt":"2016-09-19T16:14:14","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=755"},"modified":"2016-09-19T18:18:14","modified_gmt":"2016-09-19T16:18:14","slug":"nesslers-avhandling","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=755","title":{"rendered":"Nesslers avhandling"},"content":{"rendered":"

Den kyrkliga och kommunala organisationen i Lappfj\u00e4rd 1750-1865.<\/strong><\/p>\n

Akademisk avhandling av Anna Nessler \u00e5r 1927.<\/p>\n

Skolv\u00e4sendet tyckes icke av lappfj\u00e4rdsborna betraktats s\u00e5som ett \u00e4rende av v\u00e4sentlig vikt, \u00e5tminstone icke v\u00e4rt att behandlas p\u00e5 sockenst\u00e4mmor, ty hith\u00f6rande fr\u00e5gor p\u00e5tr\u00e4ffas icke i de bevarade protokollen. Endast p\u00e5 en kyrkost\u00e4mma 17.7 1801 var fr\u00e5gan om barnal\u00e4rare f\u00f6re. De enda uppgifterna om undervisningen l\u00e4mna visitationsprotokollen. Enligt dessa har undervisningen f\u00f6r det mesta handhafts av byarna var f\u00f6r sig. Visserligen arbetade den s\u00e5 kallade klockarskolan, men de avl\u00e4gsna byalagen kunde naturligtvis icke s\u00e4nda sina barn till klockarg\u00e5rden. I de s\u00e4rskilda byalagen ombes\u00f6rjdes barnens undervisning av barnal\u00e4rare. De byalag vilka icke kunde avl\u00f6na \u201dbest\u00e4ndiga byal\u00e4rare\u201d, brukade till vinterm\u00e5naderna anst\u00e4lla n\u00e5gon stadgad handledare fr\u00e5n Kristinestad. Vid b\u00f6rjan av 1800-talet synes alla byar i Lappfj\u00e4rd ha byal\u00e4rare.<\/p>\n

I prostvisitationsprotokollet 21-22.5 1804 omn\u00e4mnes en sockenl\u00e4rare, d\u00e4r s\u00e4gs \u201datt s\u00e5dana, som befunnits tr\u00f6ge och oben\u00e4gna att l\u00e4ra l\u00e4sa, har man dels med n\u00e5gon bestraffning s\u00f6kt tvinga, att f\u00f6r l\u00e4ngre tid qvarstanna \u00e5 Klockare Scholan eller hos Sockne-l\u00e4raren\u201d. En studerande Henrik Wad\u00e9n var antagen Sokne-Pedagog. I det n\u00e4mnda kyrkost\u00e4mmoprotokollet 1801 f\u00e5r man veta n\u00e4rmare om denne socknel\u00e4rare. P\u00e5 st\u00e4mman framh\u00f6llo herr Commissarien Sundblom, Hr Bergentin och H\u00e4radsomaren Hox \u201dnyttan och n\u00f6dv\u00e4ndigheten av en s\u00e5dan Persons (barnal\u00e4rare) \u00e4gande inom sokn\u201d. Henrik Wad\u00e9n hade redan anm\u00e4lt sig med f\u00f6ljande villkor: \u201dtvenne varma boningsrum samt et ut- eller s\u00e5 kalladt visthus; \u00bd kapp R\u00e5g \u00e5rligen fr\u00e5n hvarje hemman eller g\u00e5rd, samt dessutom 16 sk i m\u00e5naden f\u00f6r hvart barn, som nyttjar hans undervisning\u201d. De n\u00e4rvarande f\u00f6rband sig till ingenting men enligt 1804 \u00e5rs visitationsprotokoll hade Henrik Wad\u00e9n likv\u00e4l verkat som l\u00e4rare inom socknen.<\/p>\n

Vid prostvisitationen 28.10 1810 meddelades visitatorn, att \u201dde omt\u00e4nksammaste och f\u00f6rm\u00f6gnaste f\u00f6r\u00e4ldrar\u201d anlitade pedagogen i Kristinestad. Vid samma tillf\u00e4lle f\u00f6reslog visitatorn att \u201dv\u00e4ktaren \u00e4fven kunde g\u00f6ra hjelp vid klockare skolan\u201d.<\/p>\n

\u00c5r 1825 fanns inga \u201dordenligt antagne skolm\u00e4stare\u201d. I vissa byalag betj\u00e4nade sig f\u00f6r\u00e4ldrarna av \u201di l\u00e4sning kunnige personers bitr\u00e4de men det framh\u00f6lls, att ingen viss best\u00e4md l\u00f6n dem vore tillagd\u201d. I n\u00e5gra byalag undervisade f\u00f6r\u00e4ldrarna sj\u00e4lva sina barn.<\/p>\n

\u00c5r 1846 fanns ambulatoriska barnal\u00e4rare, f\u00f6rutom den varje h\u00f6st och v\u00e5r arbetande klockarskolan.<\/p>\n

\u00c5r 1857 f\u00f6rr\u00e4ttade \u00e4rkebiskop Bergenheim, bitr\u00e4dd av prosten Helander visitation i Lappfj\u00e4rd och enligt visitationsprotokollet hade klockarna \u201dicke i n\u00e5gon af pastoratets f\u00f6rsamlingar sysselsatt sig med barnundervisning\u201d. Biskopen uppmanade socknen att inr\u00e4tta folkskolor och gemensamma boksamlingar \u201di och af hvilka det uppv\u00e4xande sl\u00e4gtet och efterkommande kunde f\u00f6rv\u00e4rva sig f\u00f6r lifvet h\u00f6gst n\u00f6dv\u00e4ndiga och viktiga kunskaper och f\u00e4rdigheter\u201d.<\/p>\n

\u00c5r 1859 verkade 8 s\u00f6ndagsskolor i Lappfj\u00e4rd. De hade b\u00f6rjat den sista juni och fortg\u00e5tt till den f\u00f6rsta oktober. Arbetet hade handhafts av 32 \u201dmedel\u00e5ldrige, v\u00e4lk\u00e4nde samt l\u00e4skunniga och till en del uti skrifkonsten inkomna manspersoner\u201d och undervisning hade meddelats i \u201drettstafning med i akttagande af skiljetecken, v\u00e4l-l\u00e4sning, skrif\u00f6vning och multiplikationstabulan. Sammanlagt hade 398 gosse- och flickbarn mellan 10-15 \u00e5r bes\u00f6kt dessa s\u00f6ndagsskolor, som \u201dh\u00e5llits till i synnerhet f\u00f6r\u00e4ldrarnas men \u00e4fven till byalagens utm\u00e4rkta bel\u00e5tenhet.<\/p>\n

S\u00f6ndagsskolorna.<\/strong><\/h3>\n

L\u00e4raren Einar Lind hade gjort en sammanst\u00e4llning \u00f6ver s\u00f6ndagsskolorna i Lappfj\u00e4rd:<\/p>\n

I s\u00f6ndagsskolorna 1859 deltog n\u00e4stan 400 barn i hela kommunen, av dessa gick 67 i Dagsmark. F\u00f6ljande \u00e5r finns f\u00f6ljande personer antecknade som l\u00e4rare: n\u00e4mndemannen Johan Rosenback, b\u00f6nderna Johan Henrik B\u00e5sk, Erik Klemets och Johan L\u00e5ng, samt torparna Josef L\u00e5ng och Johan Henrik Fr\u00f6berg.<\/p>\n

\u00c5r 1862 fanns det i hela f\u00f6rsamlingen hela 14 s\u00f6ndagsskolor med totalt 57 l\u00e4rare och l\u00e5ngt \u00f6ver 500 barn. L\u00e4rare i Dagsmark det \u00e5ret var b\u00f6nderna Matts Andersson Lillkull, Johan Henriksson L\u00e5ng, Erik J. Klemets, Karl Jakobsson Rosenback och Johan Henrik B\u00e5sk, samt torparna Johan Henrik Fr\u00f6berg, Josef L\u00e5ng och Josef Fr\u00f6berg.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den kyrkliga och kommunala organisationen i Lappfj\u00e4rd 1750-1865. Akademisk avhandling av Anna Nessler \u00e5r 1927. Skolv\u00e4sendet tyckes icke av lappfj\u00e4rdsborna betraktats s\u00e5som ett \u00e4rende av v\u00e4sentlig vikt, \u00e5tminstone icke v\u00e4rt att behandlas p\u00e5 sockenst\u00e4mmor, ty hith\u00f6rande fr\u00e5gor p\u00e5tr\u00e4ffas icke i Forts\u00e4tt l\u00e4sa Nesslers avhandling<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":750,"menu_order":3,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-755","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/755","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=755"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/755\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":756,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/755\/revisions\/756"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/750"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=755"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}