{"id":750,"date":"2016-09-19T17:56:20","date_gmt":"2016-09-19T15:56:20","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=750"},"modified":"2025-11-11T17:17:30","modified_gmt":"2025-11-11T15:17:30","slug":"folkskolan-i-dagsmark","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=750","title":{"rendered":"Folkskolan i Dagsmark"},"content":{"rendered":"
\"\"
Folkskolbyggnaden i Dagsmark uppf\u00f6rdes \u00e5r 1909 och \u00e4r fortfarande en prydnad i skolparken i centrala Dagsmark. Fotot taget fr\u00e5n s\u00f6der \u00e5r 2003.<\/figcaption><\/figure>\n

Uppgjort av Lasse Backlund \u00e5r 2015 med skolans historiker som grund. Vissa uppgifter \u00e4r tagna ur Lappfj\u00e4rds historia. Eva Gr\u00f6nlund har bidragit med uppgifter om l\u00e4rare Manner och Rita Rosenback har bidragit med flera tidningsurklipp. Uppdateringar och till\u00e4gg har gjorts, senast i\u00a0september 2016.<\/span><\/strong><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h3>\n

Skolfotografen bes\u00f6kte ofta folkskolan i Dagsmark och d\u00e4rf\u00f6r finns det en stor m\u00e4ngd \u00e4ldre och nyare elevfotografierna. Vill du se dessa s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Fram till mitten av 1920-talet var skolg\u00e5ngen frivillig men \u00e4nd\u00e5 gick ett stort antal elever i folkskolan under \u00e5ren 1878 till 1923. Vill du se listan, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Under \u00e5rens lopp har det skrivits flera historiker om folkskolan i Dagsmark, och vill du l\u00e4sa n\u00e5gon av dem, s\u00e5 klicka p\u00e5 \u00f6nskat \u00e5rtal: 1878-1928<\/span><\/a>.\u00a0 1878-1938<\/span><\/a>.\u00a0 1878-1953.\u00a0<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
Dagsmark folkskola fotograferad fr\u00e5n s\u00f6der av Ilta-Lilja Klockars fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Fotot fr\u00e5n SLS:s arkiv i Vasa.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Nuvarande skolbyggnad fotograferad fr\u00e5n \u00f6ster av Selim Bj\u00f6rses. SLS:s arkiv i Vasa.<\/figcaption><\/figure>\n

Skolans historia<\/strong><\/h3>\n

I dag n\u00e4r s\u00e5 gott som alla \u00e4r b\u00e5de l\u00e4s- och skrivkunniga s\u00e5 kan det vara sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 att det f\u00f6r n\u00e5gra hundra \u00e5r sedan knappast fanns n\u00e5gon som ens kunde l\u00e4sa. Visserligen fanns det sockenskrivare som gjorde upp handlingar s\u00e5som k\u00f6pebrev och bouppteckningar men vanligt folk kunde inte l\u00e4sa, utan undertecknade handlingarna med olika tecken, s\u00e5 kallade bom\u00e4rken.<\/p>\n

Fram till mitten p\u00e5 1800-talet fanns det inga riktiga skolor utan det var meningen att undervisningen skulle ske i hemmet. Men det \u00e4r helt f\u00f6rst\u00e5eligt att det inte blev n\u00e5gonting av den undervisningen eftersom inte heller f\u00f6r\u00e4ldrarna var l\u00e4skunniga. N\u00e5gra l\u00e4seb\u00f6cker fanns inte heller, p\u00e5 sin h\u00f6jd s\u00e5 fanns det n\u00e5gon postilla eller psalmbok i hemmet. Det fanns visserligen ambulerande l\u00e4rare som bes\u00f6kte byn och eftersom det var kyrkan som stod f\u00f6r dessa, s\u00e5 betydde det att undervisningen g\u00e4llde fr\u00e4mst bibell\u00e4sning och att l\u00e4ra sig katekesen.<\/p>\n

Att kunna de viktigaste delarna av Luthers katekes var f\u00f6r \u00f6vrigt viktigt, f\u00f6r den som inte klarade av det blev inte konfirmerad. Och den som inte var konfirmerad s\u00e5 fick inte heller gifta sig. S\u00e5 i slutet p\u00e5 1600-talet s\u00e5 var b\u00e5de pr\u00e4sterskapet och b\u00f6nderna \u00f6verens om behovet av en barnskola men det var ingen som ville sk\u00f6ta om den. Lustigt nog s\u00e5 blev det klockarens uppgift att l\u00e4ra barnen l\u00e4sa och att kunna sin katekes. Helt f\u00f6rst\u00e5eligt s\u00e5 blev det ingenting av detta, fr\u00e4mst p\u00e5 grund av klockarens ovilja att sk\u00f6ta detta uppdrag. Meningen var att han skulle sk\u00f6ta detta helt utan ers\u00e4ttning, vid sidan av sitt normala arbete. Till p\u00e5 k\u00f6pet fanns det klockare som inte ens sj\u00e4lva var l\u00e4skunniga.<\/p>\n

Att ha klockaren till l\u00e4rare lamslog hela undervisningen och \u00e5r 1745 s\u00e5 ingrep biskopen och han skickade brev till f\u00f6rsamlingarna och uppmanade dessa att p\u00e5minna b\u00e5de f\u00f6r\u00e4ldrarna och klockaren om deras skyldigheter. Eftersom barnskolan var frivillig och de flesta \u00e4ldre tyckte att det var bortkastad tid att g\u00e5 i skola, s\u00e5 f\u00f6rst\u00e5r vi att l\u00e4skunnigheten var mycket bristf\u00e4llig. \u00c4nnu i b\u00f6rjan p\u00e5 1800-talet hade klockaren skyldighet att delta i undervisningen vid skriftskolan men det ans\u00e5gs \u00e4nd\u00e5 att ordentliga barnskolor f\u00f6r allmogen beh\u00f6vdes.<\/p>\n

F\u00f6rsta f\u00f6rs\u00f6ket till folkskolans grundande i Dagsmark.<\/strong><\/h3>\n

I Dagsmark var man tidigt ute med att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 en riktig folkskola i byn. Den drivande kraften var n\u00e4mndemannen Johan Rosenback, som kallades f\u00f6r Sebbin. Han var f\u00f6dd p\u00e5 Sebas eller Finne \u00e5r 1817 och bodde ungef\u00e4r d\u00e4r Agn\u00e4s g\u00e5rd st\u00e5r i dag. Sebbin var en riktig kommunalman som var med i det mesta som besl\u00f6ts i socknen, han satt med i alla kommitt\u00e9er och var den som representerade Lappfj\u00e4rds socken d\u00e5 det g\u00e4llde samarbete med grannsocknarna.<\/p>\n

\"P\u00e5
P\u00e5 fotot av Johan \u201dSebbin\u201d Rosenback s\u00e5 kan man se att han var en bildad man, respektingivande och best\u00e4md.<\/figcaption><\/figure>\n

Han var bonde och han hade ocks\u00e5 g\u00e4stgiveri och under \u00e5ren 1840-1860 var han n\u00e4mndeman vilket betydde att han ofta vistades vid pr\u00e4stg\u00e5rden i Lappfj\u00e4rd. Efter en biskopsvisitation som gjordes 1857, fick han h\u00f6ra att biskopen tyckte att l\u00e4skunnigheten var s\u00e5 d\u00e5lig i socknen att det borde startas en folkskola f\u00f6r att avhj\u00e4lpa problemet. D\u00e5 Sebbin diskuterade skolan med prosten Estlander och nya kyrkoherden Alcenius fick han h\u00f6ra att regeringen \u00e5r 1858 best\u00e4mt att landskommuner kunde f\u00e5 statsbidrag f\u00f6r att starta skolor.<\/p>\n

Sebbin var bonde p\u00e5 Rosenback p\u00e5 Sebasbackan och vill du l\u00e4sa vad som sedan h\u00e4nde med hans hemman, s\u00e5 klicka h\u00e4r<\/u><\/strong><\/a>.<\/p>\n

Sebbin var gift 2 g\u00e5nger och fick 8 barn och vill du l\u00e4sa mera om dessa, s\u00e5 klicka h\u00e4r<\/u><\/strong><\/a>.<\/p>\n

Sebbin som var Dagsmarks starke man p\u00e5 den tiden, sammankallade byborna och fick dessa att komma med och bygga ett skolhus p\u00e5 Sebasbacken n\u00e4ra Sebbinas. Det h\u00e4r var det f\u00f6rsta skolhuset i hela socknen. Redan \u00e5r 1860 stod skolhuset f\u00e4rdigt, det var inrett med en sal och en kammare och var 9 x 7 meter stort. M\u00e4rk att detta skolhus byggdes ett \u00e5r f\u00f6re folkskolans fader Uno Cygnaeus utkom med sitt f\u00f6rslag hur folkskolev\u00e4sendet i Finland skulle utformas.<\/p>\n

\"P\u00e5
P\u00e5 Rurik Nylunds karta s\u00e5 ser vi var det gamla skolhuset stod. H\u00e4r har det dock blivit tillbyggt flera g\u00e5nger och flera uthus har ocks\u00e5 tillkommit. Nere p\u00e5 ritningen s\u00e5 ser vi den nuvarande skolbyggnadens l\u00e4ge.<\/figcaption><\/figure>\n

Det h\u00e4r var s\u00e5 typiskt Sebbin, att vara ute i god tid. Redan \u00e5r 1861 skaffade han f\u00f6r egna pengar en skolklocka till skolhuset som skulle kalla eleverna till skolan. Det \u00e4r oklart var denna klocka tillverkades men den var v\u00e4lgjord och finns fortfarande i beh\u00e5ll, trots att skolan i Dagsmark numera \u00e4r nedlagd.<\/p>\n

\"Den
Den gamla skolklockan h\u00e4nger nu utanf\u00f6r ytterd\u00f6rren till F\u00f6reningshuset Majbo, dit den flyttades d\u00e5 skolan drogs in. P\u00e5 klockan finns en text som fortfarande \u00e4r tydlig och l\u00e4sbar:
\u201dANSKAFFAD AF N\u00c4MNDEMAN JOHAN ROSENBACK \u00c5R 1861\u201d.<\/figcaption><\/figure>\n

Fr\u00e5n b\u00f6rjan var det bara sm\u00e5skolverksamhet i skolhuset. Det stora problemet var att f\u00e5 pengar f\u00f6r att kunna ordna riktig skolundervisning. I en ins\u00e4ndare i tidningen Folkw\u00e4nnen 18 november \u00e5r 1864, skrev n\u00e5gon s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

Fr\u00e5n Lappfj\u00e4rds socken, Dagsmark by; ins\u00e4ndt. \u201dEn viktig sak ligger oss on hjertat. Vi byggde f\u00f6r fyra \u00e5r tillbaka \u00e5t oss ett skolhus, i den f\u00f6rhoppning att vi skulle f\u00e5 en st\u00e5ende skola i v\u00e5r by, hvarest finnas 40 b\u00f6nder och 60 torpare utom 20 inhysingar m.m. Nu hafva vi flera g\u00e5nger varit tillsammans f\u00f6r att s\u00f6ka kunna f\u00e5 ihop l\u00f6n \u00e5t en skoll\u00e4rare; men s\u00e5dant synes vara om\u00f6jligt, ty sedan vi med m\u00f6da fingo huset f\u00e4rdigt straffade Gud oss med fattiga \u00e5r. \u2013 Visst hafva vi h\u00f6rt, att vid sista landtdagen p\u00e5yrkats anslag till folkskoll\u00e4rarel\u00f6ner, men om vi hafva att v\u00e4nta n\u00e5got, veta vi icke. Ett stort behov ha vi visst af en skoll\u00e4rare; Dagsmark by \u00e4r barnrikare \u00e4n andra byar i Lappfjerd socken, och derf\u00f6re var det behof att \u00e5stadkomma en skola, derf\u00f6re byggdes v\u00e5rt skolhus. Om vi dock kunde erh\u00e5lla n\u00e5got anslag af statsmedel, \u2013 med n\u00e5gra hundra mark vore vi hjelpta, \u2013 eller om n\u00e5gon v\u00e4lg\u00f6rare ville r\u00e4cka oss en hjelpsam hand, han skulle s\u00e4kert p\u00e5 evighetens dag sk\u00f6rda nyttan af ett s\u00e5dant \u00e4delmod. Man samlar underst\u00f6d \u00e5t mission\u00e4rerna i hednal\u00e4nder till uppf\u00f6rande der af skolhus och kyrkor, och i v\u00e5ra egna trakter beh\u00f6vdes s\u00e5 v\u00e4l mission\u00e4rer, skoll\u00e4rare. \u2013 M\u00e5tte v\u00e5r af allt hjerta framst\u00e4llda beg\u00e4ran eller \u00f6nskan behjertas af vem<\/span> som hjelpa kunna!\u201d<\/span><\/em><\/p>\n

M\u00e5nne det inte var Sebbin sj\u00e4lv som skrev denna ins\u00e4ndare? Det var f\u00f6rst p\u00e5 ett av Sebbin sammankallat m\u00f6te i januari \u00e5r 1865 som det besl\u00f6ts att till guvern\u00f6ren i Vasa l\u00e4n inl\u00e4mna en ans\u00f6kan om bidrag f\u00f6r l\u00e4rarl\u00f6n. P\u00e5 m\u00f6tet hade det framkommit att det fanns mellan 90-100 barn som beh\u00f6vde g\u00e5 i skola och byborna f\u00f6rband sig att skaffa bostad och ved \u00e5t l\u00e4raren. Varf\u00f6r denna anh\u00e5llan inte l\u00e4mnades in tidigare berodde s\u00e4kert p\u00e5 att det inte fanns n\u00e5gra riktiga l\u00e4rare att tillg\u00e5. Det var f\u00f6rst i mitten p\u00e5 1860-talet som l\u00e4rarutbildningen kom i g\u00e5ng, f\u00f6rst i Jyv\u00e4skyl\u00e4 och sedan i Eken\u00e4s och i Nykarleby.<\/p>\n

N\u00e5gra dagar efter m\u00f6tet skickade Sebbin utdrag fr\u00e5n m\u00f6tet och en anh\u00e5llan om avl\u00f6ning av en l\u00e4rare till guvern\u00f6ren i Vasa. Guvern\u00f6ren i Vasa f\u00f6rordade anh\u00e5llan och skickade den vidare till Kejserliga Ekonomie Departementet i Helsingfors. I Helsingfors hittade de flera fel och brister i ans\u00f6kan som de anm\u00e4rkte p\u00e5. Bland annat borde det i ans\u00f6kan ha funnits med ett reglemente f\u00f6r den nya skolan. Dessutom borde Dagsmarkborna ha lovat ocks\u00e5 ett potatisland samt bete f\u00f6r ett par kor \u00e5t l\u00e4raren, ut\u00f6ver veden och bostaden. Men det st\u00f6rsta felet med ans\u00f6kan var den att det var en by som ans\u00f6kte om bidrag, d\u00e5 det i statens f\u00f6rordning stod att det borde vara en socken.<\/p>\n

Dagsmarkbornas anh\u00e5llan skickades nu tillbaka till guvern\u00f6ren i Vasa, som i sin tur skickade anh\u00e5llan till l\u00e4nsman Starcke i Lappfj\u00e4rd, f\u00f6r att han skulle prata med Dagsmarkborna.<\/p>\n

Sebbin ans\u00e5g sig nu tvungen att igen sammankalla byborna i skolhuset i april 1865. Till ordf\u00f6rande hade han kallat kyrkoherde Alcenius och nu var det m\u00e5nga bybor med. Ordf\u00f6randen redogjorde f\u00f6r \u00e4rendet och fr\u00e5gade av byborna om de kunde svara ocks\u00e5 f\u00f6r de extra f\u00f6rm\u00e5ner \u00e5t l\u00e4raren, som ju var ett villkor f\u00f6r att de skulle f\u00e5 statsbidrag. Flera av de sammankallade byborna tyckte nu att det skulle bli betungande f\u00f6r den lilla byn att best\u00e5 l\u00e4raren med dessa f\u00f6rm\u00e5ner.<\/p>\n

N\u00e4r Sebbin h\u00f6rde detta s\u00e5 steg han upp och s\u00e5 erbj\u00f6d han sig att ensam st\u00e5 f\u00f6r alla dessa f\u00f6rm\u00e5ner \u00e5t l\u00e4raren under de f\u00f6rsta 3 \u00e5ren och att han f\u00f6r all framtid skulle avst\u00e5 ett potatisland om 4 kappland, ungef\u00e4r 600 kvadratmeter \u00e5t l\u00e4raren. Efter detta gener\u00f6sa erbjudande kom de \u00f6vriga byborna \u201defter n\u00e5got samr\u00e5dande\u201d \u00f6verens om att b\u00f6nderna skulle st\u00e5 f\u00f6r bete f\u00f6r l\u00e4rarens kor och d\u00e4rtill skulle de betala lite pengar till skolkassan.<\/p>\n

Till slut s\u00e5 var byast\u00e4mman enig och man godk\u00e4nde ett reglemente, som kyrkoherden hade gjort upp. I reglementet fanns upptaget vilka intr\u00e4desfordringarna f\u00f6r eleverna var, vilken l\u00e4rotid som g\u00e4llde och vilka l\u00e4ro\u00e4mnen som det skulle undervisas i. D\u00e4r fanns ocks\u00e5 regler f\u00f6r disciplinen och vilken sammans\u00e4ttning direktionen skulle ha. De utlovade ekonomiska \u00e5tagandena fanns ocks\u00e5 n\u00e4mnda, allt fr\u00e5n den utlovade bostaden och veden \u00e5t l\u00e4raren, till storleken p\u00e5 potatislandet och betes\u00e5krarna f\u00f6r hans kor.<\/p>\n

Nu verkade allt klappat och klart men det g\u00e4llde ju att f\u00e5 socknens utl\u00e5tande om den planerade skolan. D\u00e4rf\u00f6r sammankallades en kyrkost\u00e4mma till den 25 maj 1865 och d\u00e4r uppl\u00e4stes alla handlingar f\u00f6r alla samlade. Byborna \u00f6nskade ocks\u00e5 att den \u00f6vriga delen av socknen skulle delta i inr\u00e4ttandet av folkskolan i Dagsmark med n\u00e5got bidrag.<\/p>\n

Till Dagsmarkbornas stora besvikelse sade socknen nej till inr\u00e4ttandet av en skola, trots att byborna redan hade lovat att st\u00e5 f\u00f6r alla kostnader. Det hj\u00e4lpte inte att guvern\u00f6ren i Vasa f\u00f6rordade anh\u00e5llan. Det hj\u00e4lpte inte heller att den nya \u00f6verinspekt\u00f6ren f\u00f6r folkskolorna i landet Uno Cygnaeus egenh\u00e4ndigt skrev ett nytt reglemente och f\u00f6rordade anh\u00e5llan. Socken sade \u00e4nd\u00e5 nej och f\u00f6rordade inte den anh\u00e5llan som sedan skickades till den Kejserliga Majest\u00e4ten.<\/p>\n

Den 26 oktober 1865 kom s\u00e5 det slutliga avslaget p\u00e5 Dagsmarkbornas anh\u00e5llan, fr\u00e4mst p\u00e5 grund av att socknen inte f\u00f6rordat den. Det h\u00e4r var ett sv\u00e5rt nederlag f\u00f6r Sebbin och ett tungt bakslag f\u00f6r alla de andra. Sebbin var bitter och miste nu allt intresse f\u00f6r inr\u00e4ttandet av folkskolan. Om skolan skulle ha f\u00f6rverkligats s\u00e5 skulle den ha varit den fj\u00e4rde skolan i Vasa l\u00e4n och den tjugof\u00f6rsta i hela landet. Det var s\u00e5 n\u00e4ra att lyckats men \u00e4nd\u00e5 blev det ingen skola, f\u00f6r i Lappfj\u00e4rd ans\u00e5g de att skolan skulle finnas d\u00e4r och att dagsmarksbarnen skulle bes\u00f6ka den skolan. Bonden och skeppsredaren Johan Ebb som var kommunalst\u00e4mmans ordf\u00f6rande f\u00f6rs\u00f6kte flera g\u00e5nger f\u00e5 en skola till st\u00e5nd i Lappfj\u00e4rd men misslyckades varje g\u00e5ng, fr\u00e4mst p\u00e5 grund av de d\u00e5liga tiderna som d\u00e5 r\u00e5dde.<\/p>\n

Efter detta bakslag i socknen, s\u00e5 l\u00e5g skolfr\u00e5gan i Dagsmark nere i mer \u00e4n 10 \u00e5r. Skolhuset med de tv\u00e5 rummen stod fortfarande kvar p\u00e5 det st\u00e4lle d\u00e4r skolparken finns i dag men det blev nu verkligt d\u00e5liga tider i Finland. Hungersn\u00f6d och missv\u00e4xt i slutet p\u00e5 1860-talet gjorde att byborna nu fick helt andra saker att t\u00e4nka p\u00e5, det g\u00e4llde att \u00f6verleva.<\/p>\n

D\u00e5 folkskolan sedan kom ig\u00e5ng p\u00e5 riktigt \u00e5r 1878 s\u00e5 var Sebbin inte l\u00e4ngre aktivt med och han var allts\u00e5 inte n\u00e5gon grundare av folkskolan i Dagsmark. Men han r\u00e4knas \u00e4nd\u00e5 som den riktiga p\u00e5verkaren och den som \u00e5stadkom en folkskola i Dagsmark, den f\u00f6rsta i hela socknen.<\/p>\n

Skolfr\u00e5gan tas upp p\u00e5 nytt 1865.<\/strong><\/h4>\n

En m\u00e5nad efter avslaget p\u00e5 kyrkost\u00e4mman i maj 1865, tog kyrkoherde Alcenius upp fr\u00e5gan om en folkskola p\u00e5 nytt och nu fanns det pl\u00f6tsligt en positiv inst\u00e4llning till skolan. Villkoret var dock att den skulle placeras bredvid kyrkan i Lappfj\u00e4rd. I juli 1865 skickade s\u00e5 kyrkoherden in en ny anh\u00e5llan om avl\u00f6nande av l\u00e4rare och underligt nog sattes dagsmarkbornas f\u00f6rs\u00e4kran att bist\u00e5 l\u00e4raren med som bilaga. Guvern\u00f6ren avslog dock denna ans\u00f6kan direkt.<\/p>\n

Skolfr\u00e5gan blev nu liggande i flera \u00e5r men i och med att en ny organisation eller institution bildades, n\u00e4mligen kommunalst\u00e4mman s\u00e5 togs skolfr\u00e5gan upp p\u00e5 nytt d\u00e5. Kommunalst\u00e4mman var ett allm\u00e4nt m\u00f6te d\u00e4r alla vuxna kommun-inv\u00e5nare kunde delta och besluta i kommunala fr\u00e5gor. Lappfj\u00e4rds starka man, bonden Johan Ebb valdes till st\u00e4mmans f\u00f6rsta ordf\u00f6rande och han f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5 st\u00e4mman att godk\u00e4nna planerna p\u00e5 en folkskola. St\u00e4mman var varje g\u00e5ng negativt inst\u00e4lld, fr\u00e4mst p\u00e5 grund av att de var r\u00e4dda f\u00f6r de kostnader som en skola skulle medf\u00f6ra.<\/p>\n

Vid den h\u00e4r tiden b\u00f6rjade staten dock hj\u00e4lpa kommunerna ekonomiskt genom att ge dem en del av den skatt som br\u00e4nnvinsbr\u00e4nnarna m\u00e5ste betala \u00e5t staten. 1874 besl\u00f6t kommunalst\u00e4mman i Lappfj\u00e4rd att denna br\u00e4nnvinsskatt skall fonderas f\u00f6r en kommande skola och en kommitt\u00e9 bildades enkom f\u00f6r skolfr\u00e5gan. P\u00e5 kommunalst\u00e4mman \u00e5r 1875 f\u00f6reslog denna kommitt\u00e9 att en gemensam skola f\u00f6r hela kommunen skulle bildas i Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

H\u00e4rkmeriborna var de f\u00f6rsta som motsatte sig detta, utan de kr\u00e4vde att f\u00e5 sin del av br\u00e4nnvinsskatten, s\u00e5 skulle de bygga en egen skola d\u00e4r. P\u00e5 samma linje var Johan \u201dSebbin\u201d Rosenback fr\u00e5n Dagsmark, d\u00e4r det till p\u00e5 k\u00f6pet fanns ett f\u00e4rdigt skolhus. Sebbin fick dock inte n\u00e5got underst\u00f6d av de andra dagsmarkborna utan Johan Henrik B\u00e5sk och Johan Storkull tyckte att de inte hade r\u00e5d och m\u00f6jlighet att driva en skola. Resultatet av denna oenighet bland dagsmarkborna blev ett beslut att det skall byggas en skola och skulle finnas i kyrkobyn.<\/p>\n

Nu bildades en byggnadskommitt\u00e9 med en man fr\u00e5n varje by och Johan Henrik B\u00e5sk representerade Dagsmark. En del byggmaterial b\u00f6rjade ocks\u00e5 samlas in men de styrande i Lappfj\u00e4rd hade nu mycket annat att t\u00e4nka p\u00e5.<\/p>\n

Bonden och kommunalmannen Johan Ebb hade \u00e5r 1873 bildat ett rederi som skaffade flera fartyg som trafikerade p\u00e5 de stora haven. Det h\u00e4r var en mycket l\u00f6nsam n\u00e4ring och flera stora b\u00f6nder i Lappfj\u00e4rd gick med i Ebbs rederi som del\u00e4gare. Men efter n\u00e5gra \u00e5r kom motg\u00e5ngarna, fr\u00e4mst de d\u00e5liga tiderna men ocks\u00e5 haverier gjorde att rederiet inom n\u00e5gra \u00e5r gjorde konkurs. Den h\u00e4r rederikonkursen resulterade i att verkligt m\u00e5nga b\u00f6nder hamnade p\u00e5 obest\u00e5nd och hamnade att l\u00e4mna b\u00e5de hus och hemman. Del\u00e4garnas skulder var ofantliga och flera b\u00f6nder hade skrivit p\u00e5 borgensf\u00f6rbindelser som gjorde de helt utblottade.<\/p>\n

Den h\u00e4r konkursv\u00e5gen i Lappfj\u00e4rd som lamslog hela kommunen \u00e4r den \u00f6verl\u00e4gset st\u00f6rsta ekonomiska tragedin som intr\u00e4ffat och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det helt klart att en skolfr\u00e5ga inte just d\u00e5 var aktuell. P\u00e5 kommunalst\u00e4mman v\u00e5ren 1877 ville b\u00e5de M\u00f6rtmarkborna och H\u00e4rkmeriborna bli befriade fr\u00e5n den gemensamma skolan och det var nu det besl\u00f6ts att kommunen skulle uppdelas i fyra skoldistrikt. I byarna ordnades det byast\u00e4mmor som behandlade fr\u00e5ga och nu var man helt eniga i Dagsmark. Den 21 maj 1877 besl\u00f6ts \u201datt skilia sig fr\u00e5n skolbyggnaden i Lappfierd, emedan f\u00f6r oss \u00e4r alt f\u00f6r obekvemt att f\u00f6ra v\u00e5ra Barn till Lappfierd i skola, d\u00e5 endel hafva dryga En och En half mil till Lappfierd och emedan vi i Dagsmark by har redan uppf\u00f6rt en skolbyggnad best\u00e5ende i en sall med Kammare och hvad som vidare kan till bem\u00e4lte byggnad erfordras p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt uppf\u00f6ras gemensamt af Dagsmark byamen och Torpare\u201d.<\/p>\n

Nu n\u00e4r det \u00e4ntligen var klart att Dagsmark kunde f\u00e5 en egen skola, s\u00e5 bildades en byggnadskommitt\u00e9 som skulle se till att den gamla skolbyggnaden byggdes till med bostad \u00e5t l\u00e4raren. Till ordf\u00f6rande valdes \u201dPelas-Hindrik\u201d allts\u00e5 Johan Henrik Lillkull, som sedan skulle bli Nylund Viktors sv\u00e4rfar. \u00d6vriga medlemmar var Gustav Eriksson L\u00e5ng, Johan Johansson Storkull, Karl Josefsson Korsb\u00e4ck, Karl Johansson B\u00e5sk och Erik Eriksson Klemets.<\/p>\n

Gamla skolbyggnaden byggs till och undervisningen kan b\u00f6rja 1878.<\/strong><\/h4>\n

Nu blev det br\u00e5ttom v\u00e4rre och p\u00e5 en byast\u00e4mma i februari 1878 s\u00e5 besl\u00f6ts att skolan skall byggas ut och ritningar skickades till \u00d6verstyrelsen f\u00f6r skolv\u00e4sendet.<\/p>\n

\"Det
Det var den h\u00e4r enkla ritningen som skickades in f\u00f6r godk\u00e4nnande och man kan se att l\u00e4rarens bostad \u00e4r n\u00e4stan lika stor som den skolsal som kunde rymma upp till 60 elever. Skolsalen var ungef\u00e4r 9 x 7 meter stor och h\u00f6jden \u00f6ver 3 meter.<\/figcaption><\/figure>\n

En skoldirektion tillsattes och till ordf\u00f6rande valdes \u201dSkomakas-Erk\u201d allts\u00e5 Erik Johansson Klemets . Av den fonderade br\u00e4nnvinsskatten fick Dagsmark by en del och med denna som grund kunde skolbygget genomf\u00f6ras mycket snabbt. Allt byggdes p\u00e5 talko och alla arbetsf\u00f6ra m\u00e4n kallades till skolbygget, det var bara inhysingarna och fattighjonen som var befriade.<\/p>\n

Kommunens f\u00f6rsta folkskola inledde verksamheten den 1 oktober 1878.<\/strong><\/h4>\n

Byggnadskostnaderna steg till 800 mark och av br\u00e4nnvinsskatten fick de 667 mark, s\u00e5 Pelas Hindrik och Nybond Rika l\u00e5nade 50 mark var till skolbygget. Men p\u00e5 h\u00f6sten 1878 var allting klart och skolan kunde starta den 1 oktober. Det h\u00e4r \u00e4r en m\u00e4rkesdag i Dagsmark som visar att med vilja och mycket arbete kan man utr\u00e4tta stora saker. Dagsmarkborna var igen f\u00f6reg\u00e5ngare med den f\u00f6rsta skolan i kommunen. Lappfj\u00e4rd och H\u00e4rkmeri startade sina skolor f\u00f6ljande \u00e5r och M\u00f6rtmark n\u00e5gra \u00e5r senare. Om du vill l\u00e4sa en artikel om hur folkskolev\u00e4sendet utvecklades i Svenska \u00d6sterbotten p\u00e5 1800-talet, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\"S\u00e5
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g folkskolan ut i Dagsmark, d\u00e4r l\u00e4rare J. J. Wadstr\u00f6m sitter p\u00e5 b\u00e4nken med en del av sin familj. Foto: Viktor Nylund.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
P\u00e5 den allra f\u00f6rsta sidan i folkskolans dagb\u00f6cker s\u00e5 ser man att religionsundervisningen var mycket viktig.<\/figcaption><\/figure>\n

Katekesen skulle l\u00e4sas b\u00e5de utan och innan och ocks\u00e5 i \u00f6vrigt var det mycket biblisk historia. F\u00f6rsta dagen inskrevs 34 elever och Viktor \u201dPelas-Viktor\u201d Lillkull var nummer ett och hans bror Josef var nummer tv\u00e5. L\u00e4raren har h\u00e4r antecknat att skolan saknar l\u00e4rob\u00f6cker, pulpeter och griffeltavlor. Man satt allts\u00e5 p\u00e5 l\u00e5ngb\u00e4nkar och vanliga bord. N\u00e5gon belysning fanns inte den tiden s\u00e5 under den m\u00f6rka tiden p\u00e5 \u00e5ret s\u00e5 var det utantill l\u00e4sning och huvudr\u00e4kning som g\u00e4llde p\u00e5 morgonen och p\u00e5 eftermiddagen. Skoldagen b\u00f6rjade redan klockan 8 p\u00e5 morgonen och slutade s\u00e5 sent som klockan 5 p\u00e5 eftermiddagen med en 2 timmars paus mitt i dagen. I skolan gick man 6 dagar i veckan men p\u00e5 l\u00f6rdagarna endast p\u00e5 f\u00f6rmiddagen.<\/p>\n

F\u00f6rsta oktober 1878 kan allts\u00e5 r\u00e4knas som en m\u00e4rkesdag i Dagsmark och i hela Lappfj\u00e4rds kommun. Den f\u00f6rsta l\u00e4raren som hette Samuel Manner var ju k\u00e4nd fr\u00e5n tidigare i Dagsmark, eftersom han hade verkat som ambulerande l\u00e4rare i n\u00e5gra \u00e5r. \u00a0Samuel Manner var f\u00f6dd i Alah\u00e4rm\u00e4 1844 och hade g\u00e5tt i skola p\u00e5 flera orter f\u00f6re han blev ambulerande l\u00e4rare i Lappfj\u00e4rd 1876. Han l\u00e4r ha varit en str\u00e4ng l\u00e4rare som inte drog f\u00f6r att aga skolbarnen och han kunde till och med r\u00e5ka i slagsm\u00e5l med byborna. Han hade gift sig p\u00e5 sommaren just f\u00f6re folkskolan startade med en Katarina Ekblad fr\u00e5n Nykarleby och de fick under tiden i Dagsmark 2 barn men endast dottern Vera levde till vuxen \u00e5lder.<\/p>\n

Som sagt s\u00e5 var skolan denna tid frivillig och barn som b\u00f6rjade skolan kunde avbryta den av eller annan orsak. En vanlig orsak var l\u00e5ng skolv\u00e4g och det \u00e4r helt f\u00f6rst\u00e5eligt, eftersom elever fanns fr\u00e5n Korsb\u00e4ck, Lillsj\u00f6 och till och med fr\u00e5n B\u00f6tom. Brist p\u00e5 skodon var ocks\u00e5 en vanlig orsak att avbryta skolg\u00e5ngen. Flera barn var ocks\u00e5 tillf\u00e4lligt fr\u00e5nvarande, fr\u00e4mst p\u00e5 grund av sjukdom men orsaken kunde ocks\u00e5 vara att de skulle hj\u00e4lpa till hemma, till exempel med sk\u00f6rdearbete, sk\u00f6ta sm\u00e5syskon eller att k\u00f6ra hem ved.<\/p>\n

I november 1878 fick skolan sina f\u00f6rsta 20 pulpeter som skoldistriktet hade l\u00e5tit tillverka och en dag hade l\u00e4raren Manner tagit lov f\u00f6r att h\u00e4mta 70 skolb\u00f6cker fr\u00e5n Kristinestad. Det var fr\u00e5ga om Topelius \u201dNaturens Bok\u201d och l\u00e4raren skrev i dagboken att flera elever nu hade skaffat sig en griffeltavla att skriva p\u00e5.<\/p>\n

Den f\u00f6rsta h\u00f6stterminen avslutades den 14 december och v\u00e5rterminen b\u00f6rjade den 15 januari 1879. L\u00e4rare Manner hade s\u00e4kert lite humor och eftersom det inte fanns belysning i skolan s\u00e5 hade han varje dag i januari skrivit i dagboken \u201dm\u00f6rkt\u201d p\u00e5 den f\u00f6rsta och den sista lektionen. Och s\u00e5 var det ju faktiskt i januari, det blev att sitta i m\u00f6rkret och tr\u00e4na utantill l\u00e4sning och huvudr\u00e4kning. I dagboken har l\u00e4raren ocks\u00e5 skrivit att elevernas inskrivningsavgifter f\u00f6r det mesta f\u00f6rblir obetalda \u201df\u00f6r det tycks vara emot f\u00f6r\u00e4ldrarnas vilja att likvidera n\u00e4mnda penningar\u201d.<\/p>\n

I februari \u00e5r 1879 har l\u00e4rare Manner skrivit att hittills har eleverna endast anv\u00e4nt sina griffeltavlor men nu har de f\u00e5tt pr\u00f6va p\u00e5 att skriva p\u00e5 papper! I \u00f6vrigt \u00e4r det religionsundervisning som g\u00e4llde men r\u00e4kning, s\u00e5ng, geografi och m\u00e5nga nya \u00e4mnen finns ocks\u00e5 med p\u00e5 l\u00e4sordningen. V\u00e5rterminen avslutades i regel i mitten p\u00e5 maj med det s\u00e5 kallade \u00e5rsf\u00f6rh\u00f6ret, d\u00e5 eleverna fick visa vad de hade l\u00e4rt sig under \u00e5ret. Under f\u00f6rh\u00f6ret brukade direktionsordf\u00f6rande n\u00e4rvara samt ett talrikt antal av allmogen. Det h\u00e4r m\u00e5ste ju nog ha varit en pl\u00e5ga f\u00f6r m\u00e5nga skolbarn, som de oroade sig f\u00f6r l\u00e5ngt p\u00e5 f\u00f6rhand. Till exempel s\u00e5 h\u00e4r skrev l\u00e4rare Manner i dagboken om \u00e5rsf\u00f6rh\u00f6ret den 13 maj 1881:<\/p>\n

\u201dV\u00e5rterminen slutades i dag. \u2013\u00c5rsf\u00f6rh\u00f6ret i skolan f\u00f6rsiggick i n\u00e4rvaro av Direktionsordf\u00f6randen och ledam\u00f6ter samt ett talrikt antal av allmoge. Efter en kort b\u00f6n f\u00f6rh\u00f6rdes barnen i Katekes, Biblisk historia med Palestinas karta och av l\u00e4raren f\u00f6rstorad Karta \u00f6ver de f\u00f6rn\u00e4msta l\u00e4nder och orter som omn\u00e4mns i Biblisk historien, Geometrisk forml\u00e4ra, Naturl\u00e4ra, Finlands geografi, Allm\u00e4n geografi, Finlands historia, Huvudr\u00e4kning, R\u00e4kning \u00e5 taflan, Innanl\u00e4sning, Svenska spr\u00e5kl\u00e4ra (grammatik) och S\u00e5ng. Efter f\u00f6rh\u00f6ret slutade l\u00e4raren f\u00f6rr\u00e4ttningen med tal och b\u00f6n. Sist utdelades \u00e5rsbetygen<\/em>\u201d.<\/span><\/p>\n

I Hufvudstadsbladet skrev en \u201dfolkskolew\u00e4n\u201d i april 1881 s\u00e5 h\u00e4r om skolan och om byn Dagsmark:<\/p>\n

Folkskolegl\u00e4dje.<\/strong>\u00a0\u00a0<\/span><\/p>\n

Fr\u00e5n Dagsmark skrifwer en \u201dfolkskolew\u00e4n\u201d af allmogens klass till Hbl f\u00f6ljande:<\/span><\/p>\n

Det h\u00f6lls \u00e5tskilliga kommunalst\u00e4mmor i Lappfjerd, p\u00e5 hwilka moderkyrko-f\u00f6rsamlingen will n\u00f6dga utbyarne att deltaga i en skolhusbyggnad och dess underh\u00e5llande, men f\u00f6rslaget gick ej igenom utan f\u00f6rsamlingen delades i fyra distrikter: Lappfjerd, Dagsmark, H\u00e4rkm\u00e4ri och M\u00f6rtmark. Det war en h\u00f6gst obillig beg\u00e4ran, att utbyarne skulle s\u00e4nda sina barn p\u00e5 1 a 2 mils w\u00e4g, i synnerhet d\u00e5 de fattiga hade sw\u00e5righet att redan hemma f\u00f6da och kl\u00e4da sina barn. Dessutom beh\u00f6fdes nog en skola i hwar by. I tidningarne f\u00e5r man l\u00e4sa om stort motst\u00e5nd p\u00e5 m\u00e5nga orter mot de nyttiga folkskolorna, men wi Dagsmarkbor bygde redan 1862 w\u00e5rt skolhus, men ingen i byn har blifwit fattig deraf. Wi \u00e4ro s\u00e5 lugna och glada, d\u00e5 wi ha egen folkskola; en tillbygnad skall snart b\u00f6rjas med; ty enighet r\u00e5der inom byn och wiljan drager halfwa lasset. W\u00e5r by best\u00e5r af 70<\/span> hemmansegar, 80 torpare och 10 inhysingar; summa 160 hush\u00e5ll. W\u00e5r folkskoll\u00e4rare, hr Samuel Manner, \u00e4r en i alla afseenden duglig och f\u00f6r skolan nit\u00e4lskande man, och p\u00e5 de barn som bes\u00f6ka skolan, ser man dagligen nya framsteg. Antalet af de elever, som bes\u00f6ka skolan, ser man dagligen nya framsteg. Antalet af de elever, som dagligen bes\u00f6ka skolan, \u00e4r 60 a 70; mera kan en l\u00e4rare ej gerna medhinna. En by, som har folkskola, m\u00e4rker snart, hwilken stor f\u00f6r\u00e4ndring derigenom f\u00f6rsigg\u00e5r hos barn och ynglingar. Dock m\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrarne ej underl\u00e5ta att i hemmen underst\u00f6dja skoll\u00e4rarens arbete genom eftersyn af barnen.<\/span><\/em><\/p>\n

\"\"
Aurora Rosenback (1870-1940) var dotter till ”Sebbin” Johan Rosenback och i 11-\u00e5rs \u00e5lder gick hon ut andra klass och blev f\u00f6ljande \u00e5r uppflyttad till den h\u00f6gsta klassen. L\u00e4raren Samuel Manner var folkskolans f\u00f6rsta l\u00e4rare och nog hade han en v\u00e4ldigt fin handstil, kolla speciellt hans namnteckning. Betyget \u00e4r utl\u00e5nat av Inga-Lill Sandstr\u00f6m fr\u00e5n Vasa.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Viktor Korsb\u00e4ck fr\u00e5n Korsb\u00e4ck b\u00f6rjade i folkskolan i Dagsmark i oktober 1880 och fick sitt avg\u00e5ngsbetyg i maj 1884. Han for som vuxen till Amerika och kom inte tillbaka, s\u00e5 det blev hans yngre bror Erland Lindqvist som \u00f6vertog hemmanet. Medan Viktor var i Amerika skickade han hem glas\u00f6gon med guldb\u00e5gar \u00e5t pappa Reinhold och dessa var s\u00e5 v\u00e4rdefulla att Reinhold i sitt testamente gjorde ett till\u00e4gg att ifall sonen Viktor \u00e5terv\u00e4nder fr\u00e5n Amerika, s\u00e5 skall han f\u00e5 dem tillbaka. Om han inte \u00e5terv\u00e4nder s\u00e5 skall de tillfalla den yngre sonen Erland.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5ren gick och nya elever bes\u00f6kte skolan. Men i slutet av v\u00e5rterminen 1882 h\u00e4nde n\u00e5gonting dramatiskt men exakt vad som h\u00e4nde \u00e4r oklart. Det som \u00e4r klart \u00e4r att inspekt\u00f6ren bes\u00f6kte skolan och Samuel Manner slutar som l\u00e4rare den 1 april och den 3 april har skolan f\u00e5tt en ny, tillf\u00e4llig l\u00e4rare. \u00a0Vem denne nya l\u00e4rare \u00e4r f\u00f6rblir oklart men Einar Lind har skrivit att det var en kvinna. Den 25 april bes\u00f6ker inspekt\u00f6ren skolan p\u00e5 eftermiddagen och den tillf\u00e4lliga l\u00e4raren skrev \u201dledighet genom inspektorns ankomst och f\u00f6r det att bref skulle skrifvas till Manner\u201d. Det h\u00e4r \u00e5ret avslutades skolan redan 29 april i st\u00e4llet f\u00f6r i mitten p\u00e5 maj.<\/p>\n

\"I
I dagboken st\u00e5r det att eleverna fick ledigt p\u00e5 eftermiddagen f\u00f6r att inspekt\u00f6ren skulle komma. Det \u00e4r fortfarande oklart vem som skrev denna text i dagboken och vem det var som fortsatte som l\u00e4rare till slutet p\u00e5 l\u00e4s\u00e5ret.<\/figcaption><\/figure>\n

Vad som stod i det brev som inspektorn skrev till Manner \u00e4r oklart men det \u00e4r klart att han hade missk\u00f6tt sig p\u00e5 n\u00e5got vis. Efter detta flyttade Manner till Alastaro d\u00e4r han verkade som l\u00e4rare i ett \u00e5r och sedan skulle han ha flyttat till Tuulos \u00e5r 1883. Enligt l\u00e4rare Einar Lind slutar sp\u00e5ren efter Samuel Manner h\u00e4r, trots att han efterlyste honom i tidningarna L\u00e4raren och i Opettaja. Pentti H\u00e4llback som v\u00e4xte upp p\u00e5 \u00c5backan har dock hittat uppgifter i kyrkb\u00f6ckerna som visar att Samuel Manner tillsammans med hustru och en dotter skulle ha flyttat fr\u00e5n Tuulos till N\u00e5dendal \u00e5r 1885. I n\u00e5got skede flyttade Manner till \u00c5land f\u00f6r \u00e5r 1902 flyttade han med hustrun fr\u00e5n Jomala till Vasa. Samma \u00e5r flyttade dottern Vera till Amerika. Samuel Manner dog i Vasa \u00e5r 1905 och efter d\u00f6dsfallet flyttade \u00e4nkan Katarina\u00a0ocks\u00e5 till\u00a0Amerika. Manners dotter Vera, som hade gift sig och tagit namnet Anderson dog i februari 1916 i Minneapolis i Amerika och l\u00e4mnade efter sig make, 6 barn och sin mor Katarina.<\/p>\n

Anna Nessler har gjort en utredning om hur undervisningen fungerade f\u00f6re folkskolornas tid. Vill du l\u00e4sa den utredningen, klicka h\u00e4r!<\/u><\/strong><\/a><\/p>\n

\"D\u00e5
D\u00e5 Manner slutade som l\u00e4rare s\u00e5 s\u00f6ktes det efter en ny l\u00e4rare, bland annat i tidningen Mellersta \u00d6sterbotten under rubriken Lediga tjenster: Folkskoll\u00e4raretjensten i Dagsmark by af Lappfj\u00e4rds socken kan af hugade kompetente s\u00f6kande ans\u00f6kas inom 56 dagar h\u00e4danefter hos skolans direktion. Undervisningsspr\u00e5ket \u00e4r svenska. L\u00f6nevilkoren: Statsbidrag Fm 600. 2 Tunneland \u00e5ker, f\u00f6da f\u00f6r en ko, h\u00e4lften af terminsafgifterna och rum med v\u00e4rme. Dagsmarks by den 1 Maj 1882. Erik Klemets, ordf\u00f6rande.<\/figcaption><\/figure>\n

Efter Samuel Manners snabba och oklara f\u00f6rsvinnande fr\u00e5n Dagsmark besl\u00f6t direktionen att av 2 s\u00f6kande anst\u00e4lla Johan Jakob Wadstr\u00f6m fr\u00e5n Yttermark till l\u00e4rare. Han var 21 \u00e5r gammal, nyligen utdimitterad fr\u00e5n seminariet och ett helt ok\u00e4nt kort f\u00f6r direktionen. Knappast n\u00e5gon d\u00e5 kunde ana vilken lycktr\u00e4ff de gjorde, f\u00f6r Wadstr\u00f6m \u00e4r nog en av de viktigaste personerna i Dagsmarks historia. Han var involverad i allt som h\u00e4nde i Dagsmark under de 37 \u00e5r som han var l\u00e4rare h\u00e4r. Under \u00e5tskilliga \u00e5r var han s\u00e4kerligen hela Lappfj\u00e4rds kommuns viktigaste man, han var med andra ord en tillg\u00e5ng f\u00f6r hela kommunen. Wadstr\u00f6m var ju en aktiv skribent och f\u00f6ljande brev publicerades i Folkw\u00e4nnen 25.1.1883:<\/p>\n

Bref fr\u00e5n landsorten, till Folkw\u00e4nnen:<\/span><\/em><\/p>\n

Lappfj\u00e4rd Dagsmark, den19 januari 1883. Det torde vara ganska s\u00e4llsynt att n\u00e5got brev varit synligt uti tidningarna ifr\u00e5n denna trakt. Dock m\u00e5 det till\u00e5tas undertecknad att meddela n\u00e5got f\u00f6r Folkw\u00e4nnens l\u00e4sarkrets.<\/span><\/em><\/p>\n

V\u00e5rterminen vid folkskolan begyntes den 15 dennes. Under h\u00f6stterminen var skolan bes\u00f6kt av 30 elever, 20 gossar och 10 flickor. F\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r antalet n\u00e5got mindre, men vi hoppas att det \u00e4nnu \u00f6kas. Folkskolan, som \u00f6ppnades i Dagsmark h\u00f6sten 1878, har numera fullst\u00e4ndig lokal, \u00e5tminstone till det yttre, trots att den till sitt inre \u00e4nnu saknar ett och annat. Vad biblioteket betr\u00e4ffar, s\u00e5 \u00e4r det i behov av till\u00f6kning. En bok, som n\u00f6dv\u00e4ndigt borde finnas, men \u00e4nnu saknas, \u00e4r \u201dBoken om V\u00e5rt Land”. Vid ett direktionssammantr\u00e4de under h\u00f6stterminen besl\u00f6ts visserligen att genom upptagandet av ett l\u00e5n till skolan anskaffa 25 exemplar av n\u00e4mnda l\u00e4robok. Men denna har, oaktat all f\u00f6rv\u00e4ntan, \u00e4nnu ej anl\u00e4nt.<\/span><\/em><\/p>\n

H\u00e4r saknas \u00e4ven n\u00f6diga kartor och planschverk. Annan skolmaterial saknas \u00e4ven.<\/span><\/em><\/p>\n

\u2014 Intresset f\u00f6r folkskolan \u00e4r delat. l en hast kan det inte ske att dessa n\u00f6diga behov blir uppfyllda. Genom insamling fr\u00e5n distriktet sker det om\u00f6jligen, ty mot ett s\u00e5dant f\u00f6retag yttrar n\u00e4stan alla sitt veto. M\u00e5ngen vill og\u00e4rna uppoffra n\u00e5gon slant f\u00f6r s\u00e5dant \u00e4ndam\u00e5l. S\u00e5som sk\u00e4l f\u00f6r njuggheten anf\u00f6res st\u00e4ndigt den p\u00e5 orten allm\u00e4nt r\u00e5dande fattigdomen. Detta m\u00e5 medgivas. Men vi v\u00e5gar dock tro, att om allm\u00e4nheten vore sparsammare p\u00e5 \u00f6l och br\u00e4nnvin, hade man v\u00e4l hade r\u00e5d att uppoffra en sk\u00e4rs, n\u00e4r det g\u00e4llde att samla f\u00f6r folkskolans behov. \u2014 Terminsavgifter har skolkassan ej synnerligt att r\u00e4kna p\u00e5. Ty i terminsavgift erl\u00e4gges blott 1 mark, varav – enligt f\u00f6rfattningen ena h\u00e4lften tillkommer l\u00e4raren ocb andra h\u00e4lften skolkassan. H\u00e4rtill kommer att en stor del befrias fr\u00e5n terminsavgifter. \u2014 Man tycker \u00e4ven att 1 mark \u00e4r f\u00f6r mycket att erl\u00e4gga i terminsavgift, s\u00e5 att \u00e5skilliga d\u00e4rf\u00f6r ej satt sina barn i folkskolan.<\/span><\/em><\/p>\n

Vill du l\u00e4sa mera om J. J. Wadstr\u00f6m, s\u00e5 klicka h\u00e4r<\/strong>!<\/a><\/p>\n

Under hela tiden i slutet p\u00e5 1800-talet hade skolan endast en l\u00e4rare, detta trots att skolan s\u00e5 gott som hela tiden hade mer \u00e4n 50 elever. \u00c5r 1891 s\u00f6kte skolan efter en handarbetsl\u00e4rarinna i tv\u00e5 st\u00f6rre tidningar.<\/p>\n

\"I
I november 1891 s\u00f6kte folkskoldirektionen en handarbetsl\u00e4rarinna i tidningarna Nya Pressen och Wasa Tidning. Troligen blev det ingenting av detta f\u00f6rs\u00f6k eftersom den f\u00f6rsta l\u00e4rarinnan anst\u00e4lldes f\u00f6rst 10 \u00e5r senare.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1900 fick skolan bes\u00f6k av inspekt\u00f6ren som med hot om vite beordrade Dagsmark skoldistrikt att anst\u00e4lla en l\u00e4rarinna. Samtidigt skulle det ocks\u00e5 byggas en ny s\u00e5 kallad l\u00e4gre folkskola \u00e5t den nya l\u00e4rarinnan.<\/p>\n

\"Bonden
Bonden Viktor Lillkull, ocks\u00e5 kallad \u201dPelas-Viktor\u201d som denna tid var ordf\u00f6rande f\u00f6r skolans direktion sammankallade via en kung\u00f6relse byborna till st\u00e4mma.<\/figcaption><\/figure>\n

Kung\u00f6relsen l\u00e4stes upp fr\u00e5n predikstolen av kyrkoherde Laurell vid tv\u00e5 olika tillf\u00e4llen i Lappfj\u00e4rds kyrka. Det var p\u00e5 detta s\u00e4tt som byborna fick reda p\u00e5 viktiga m\u00f6ten under denna tid n\u00e4r det knappt fanns tidningar och l\u00e4skunnigheten var d\u00e5lig.<\/p>\n

Direktionen anst\u00e4llde nu Alina Lindberg till l\u00e4rarinna och sl\u00f6jdsalen byggdes om till ett andra klassrum. Sj\u00e4lv bodde l\u00e4rarinnan i det nybyggda hus som var avsett sm\u00e5barnsskolan, allts\u00e5 det hus d\u00e4r Skol-Selma h\u00f6ll till.<\/p>\n

Allt fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan har skolan haft en direktion, vanligtvis best\u00e5ende av 5-7 personer. Om du vill se vilka som suttit som ordf\u00f6rande och som ekonom den f\u00f6rsta 70 \u00e5ren, s\u00e5 klicka h\u00e4r.<\/a><\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om vilka l\u00e4rare skolan har haft i b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet, s\u00e5 klicka h\u00e4r<\/strong><\/a>. Under denna l\u00e4nk hittar du ocks\u00e5 uppgifter om direktionerna och mycket mer.<\/p>\n

\"H\u00e4r
H\u00e4r s\u00f6kte den gemensamma direktionen f\u00f6r alla folkskolor i Lappfj\u00e4rd en ny l\u00e4rarinna till Dagsmark.<\/figcaption><\/figure>\n

De valde Mathilda Ahlskog fr\u00e5n Solf och det visade sig vara en riktig tillg\u00e5ng f\u00f6r byn. Hon stannade h\u00e4r i 19 \u00e5r och var den som grundade b\u00e5de nykterhetsf\u00f6reningen och Hoppets H\u00e4r i Dagsmark. Hon r\u00e4knas ocks\u00e5 som den som r\u00e4ddade Dagsmark Ungdomsf\u00f6rening fr\u00e5n underg\u00e5ng, f\u00f6r hon drog i g\u00e5ng en verksamhet som folk verkligen beh\u00f6vde. B\u00e5de Ahlskog och Wadstr\u00f6m slutade som l\u00e4rare \u00e5r 1919 och s\u00e4kerligen l\u00e4mnade de ett stort tomrum efter sig.<\/p>\n

\u00c5r 1903 firades skolans 25 \u00e5r jubileum och tidningen Syd-\u00d6sterbotten inf\u00f6rde efter\u00e5t en l\u00e4ngre artikel. Vill du l\u00e4sa den intressanta artikeln om skolans tidiga historia och om sj\u00e4lva festen, s\u00e5 klicka h\u00e4r<\/strong>!<\/a><\/p>\n

I september 1901 hade kommunen \u00f6vertagit sk\u00f6tseln av alla folkskolor i kommunen och det var tur f\u00f6r dagsmarkborna, f\u00f6r \u00e5r 1903 kr\u00e4vde \u00d6verstyrelsen f\u00f6r skolv\u00e4sendet hos guvern\u00f6rs\u00e4mbetet att Lappfj\u00e4rds kommun m\u00e5tte f\u00f6rpliktigas att uppf\u00f6ra tillbyggnader vid folkskolan i Dagsmark.<\/p>\n

En 10-manna kommitt\u00e9 best\u00e5ende av Johan Starcke, Isak \u00d6ist, Selim Porander, Axel Hinders, Viktor Rosenstedt, Otto P\u00e4rus, Viktor Nylund, Viktor B\u00e5sk, Erik Anders Klemets och Henrik Rosenback tillsattes f\u00f6r att planera en tillbyggnad till den gamla skolan.<\/p>\n

Helt ny skolbyggnad i Dagsmark \u00e5r 1909.<\/strong><\/h4>\n

Det \u00e4r helt f\u00f6rst\u00e5eligt att de gamla skolutrymmena inte l\u00e4ngre uppfyllde de nya krav som st\u00e4llts. Nu st\u00e4lldes kommunen mot v\u00e4ggen och det planerades f\u00f6r b\u00e5de renovering och tillbyggnad av det gamla huset men ganska snabbt kom man underfund med att b\u00e4sta l\u00f6sningen skulle vara ett helt nytt skolhus. Byggm\u00e4stare Holmstr\u00f6m fr\u00e5n Kristinestad d\u00f6mde ut den gamla skolan och samtidigt fick han i uppdrag att g\u00f6ra upp ritningar p\u00e5 en helt ny skolbyggnad.<\/p>\n

\u00c5r 1908 godk\u00e4nde kommunalst\u00e4mman ritningarna och godk\u00e4nde ocks\u00e5 s\u00e5g\u00e4garen Viktor Nylunds offert p\u00e5 n\u00e4stan 18.000 mark. Vid denna tid var samma Viktor Nylund ocks\u00e5 ordf\u00f6rande f\u00f6r skolans direktion. Direktionsordf\u00f6randen Viktor Nylund fick av kommunalst\u00e4mman ocks\u00e5 r\u00e4tt att vr\u00e4ka alla de som d\u00e5 bodde p\u00e5 det omr\u00e5de som skolan f\u00e5tt i samband med storskiftet. P\u00e5 tinget i Lappfj\u00e4rds behandlades \u00e5tminstone 3 vr\u00e4kningar d\u00e5 sytningsenkan Edla Karolina Johansdotter Storkull eller Rosenback skulle flytta bort sina hus precis som torparen Karl Henriksson Storkull. Inhysingarna Gustaf Benjaminsson Storkull med hustrun Edla tillsammans med Erland Eriksson Lund eller Hjort med hustrun Adelina skulle ocks\u00e5 flytta bort sitt gemensamma boningshus och stall. Det h\u00e4r torde ha varit Fredrika Johansdotters ”Lillstu-Rikas” (1837-1906) g\u00e5rd, eftersom Edla var hennes dotter. M\u00e5lare Ljungkvists hus m\u00e5ste flyttas direkt eftersom den stod d\u00e4r nya skolan skulle byggas.<\/p>\n

Det finns bra dokumenterat hur skolomr\u00e5det s\u00e5g ut vid denna tid runt 1908.<\/p>\n

\"S\u00e5
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g den gamla skolan ut enligt konstn\u00e4ren Degerstedt fr\u00e5n Kask\u00f6.<\/figcaption><\/figure>\n
\"S\u00e5
S\u00e5 h\u00e4r trodde l\u00e4raren Einar Lind att det f\u00f6rsta skolhuset i Dagsmark s\u00e5g ut, det som byggdes av byam\u00e4nnen \u00e5r 1860 med Johan \u201dSebbin\u201d Rosenback i spetsen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Denna
Denna ritning fr\u00e5n \u00e5r 1953 av Rurik Nylund visar hur utsikten s\u00e5g ut fr\u00e5n den s\u00e5 kallade postd\u00f6rren \u00e5t v\u00e4ster. Rekonstruktionen \u00e4r gjord enligt anvisningar av Elin Stenman.<\/figcaption><\/figure>\n

Vid skolans 60-\u00e5rs jubileum h\u00f6ll l\u00e4rare Lind ett anf\u00f6rande, d\u00e4r han ocks\u00e5 beskriver hur det s\u00e5g ut runt den gamla skolan. Vill du l\u00e4sa Linds anf\u00f6rande i sin helhet, s\u00e5 klicka h\u00e4r<\/strong>!<\/a><\/p>\n

Vid skolans 75-\u00e5rs jubileum \u00e5r 1953 h\u00f6lls en ordentlig fest p\u00e5 skolan och vill du l\u00e4sa vad Syd-\u00d6sterbotten skrev om den, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

I lokaltidningarna skrevs det ofta om folkskolorna och sm\u00e5barnsskolorna. Om du vill l\u00e4sa vad som skrevs om folkskolan runt 1900, s\u00e5 klicka h\u00e4r!<\/a><\/p>\n

\"Byggm\u00e4stare
Byggm\u00e4stare Holmstr\u00f6m fick allts\u00e5 i uppdrag att g\u00f6ra ritningar p\u00e5 en helt ny skola i Dagsmark. P\u00e5 bilden planritning av b\u00e5da v\u00e5ningar med alla uthus. En helt identisk byggnad uppf\u00f6rdes f\u00f6r de finska barnen i M\u00f6rtmark. Skolhusen i b\u00e5de Dagsmark och M\u00f6rtmark st\u00e5r fortfarande kvar. M\u00f6rtmark skola \u00e4r till det yttre i originalskick.<\/figcaption><\/figure>\n

Byggandet av den nya skolan \u00e5r 1909 var ett bra exempel p\u00e5 Viktor Nylunds f\u00f6rm\u00e5ga att genomf\u00f6ra stora projekt p\u00e5 kort tid. Till sin hj\u00e4lp hade han sin bror, byggm\u00e4staren Emil Storkull. D\u00e5 kommitt\u00e9n mottog den f\u00e4rdiga skolan s\u00e5 kunde de konstatera att arbetet var v\u00e4l utf\u00f6rt.<\/p>\n

Tidningen Syd-\u00d6sterbotten skrev s\u00e5 h\u00e4r 27.11.1909 om skolinvigningen:<\/p>\n

Dagsmark nya folkskolehus invigdes f\u00f6r sitt \u00e4ndam\u00e5l i n\u00e4rvaro av en stor menighet senaste tisdag den 23 november. H\u00f6gtidligheten, som vidtog kl 4 e.m., inleddes med att skolbarnen avsj\u00f6ngo psalmen 371, varefter kyrkoherden Georg Laur\u00e9n talade \u00f6ver Kon. 8.29 och nedkallade Guds v\u00e4lsignelse \u00f6ver det arbete, som i det nya skolhuset kommer att utf\u00f6ras, och avsj\u00f6ngs d\u00e4refter psalmen 286.<\/span><\/em><\/p>\n

Skolans l\u00e4rare Wadstr\u00f6m, som talade om undervisningen i folkskolan och h\u00e4rvid framh\u00f6ll n\u00f6dv\u00e4ndigheten av att skolan och hemmen samv\u00e4rka med varandra och att dem emellan st\u00e4dse b\u00f6r r\u00e5da ett \u00f6msesidigt f\u00f6rtroende, frambar l\u00e4rarepersonalens och elevernas tack till kommunen som genom en dryg uppoffring m\u00f6jliggjort att folkskolebyggnadsfr\u00e5gan \u00e5 orten nu blivit l\u00f6st, \u00e4vensom till byggnadskommitt\u00e9n, som haft den n\u00e4rmaste omsorgen om skolbyggnadens uppf\u00f6rande. Talaren frambar vidare ett varmt och uppriktigt tack icke blott till byggnadsentrepren\u00f6ren, s\u00e5g\u00e4garen Viktor Nylund, f\u00f6r dennes omsorgsfulla arbete, som i m\u00e5nga fall \u00f6verg\u00e5r byggnadskontraktets best\u00e4mmelser, vilket vittnar om entrepren\u00f6rens oegennyttiga intresse f\u00f6r att \u00e5stadkomma en tidsenlig folkskolebyggnad i sin hemby, utan \u00e4ven till byggnadsm\u00e4staren Emil Storkull, som under byggnadstiden samvetsgrant \u00f6vervakat arbetet varigenom det blivit m\u00f6jligt f\u00f6r entrepren\u00f6ren att leverera ett i allo f\u00f6rstklassigt arbete.<\/span><\/em><\/p>\n

Den nya skolbyggnaden, f\u00f6r vilken ritning blivit uppgjord av byggm\u00e4staren E Holmstr\u00f6m, f\u00f6reter ett vackert yttre vartill kommer att \u00e4ven l\u00e4get \u00e4r synnerligen l\u00e4mpligt. \u2013 Skolhuset inneh\u00e5ller tv\u00e4nne klassrum, sl\u00f6jdsal och korridor j\u00e4mte bostadsrum f\u00f6r skolans l\u00e4rare och l\u00e4rarinna.<\/span><\/em><\/p>\n

I senaste nummer uppgavs, att skolans uppf\u00f6rande dragit en kostnad av 23,000 mark. Enligt vad som senare meddelats oss stiga utgifterna h\u00e4rf\u00f6r dock till blott 18,000 mark.<\/span><\/em><\/p>\n

Det gamla skolhuset, som kommer att undanskaffas, har under 31 \u00e5r eller fr\u00e5n den 1 oktober 1878 varit ett hem f\u00f6r skolan. Under denna tid har skolan varit bes\u00f6kt av tillsammans 567 elever<\/span><\/em>.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"H\u00e4r
H\u00e4r den splitternya skolan fotograferad \u00e5r 1909, d\u00e4r n\u00e5gra av l\u00e4rare Wadstr\u00f6ms barn st\u00e5ende p\u00e5 vindstrappan. Till h\u00f6ger skymtar den gamla skolan som revs f\u00f6ljande \u00e5r, d\u00e5 en del av virket kunde anv\u00e4ndas f\u00f6r byggandet av folkskolan i Perus. Foto Viktor Nylund.<\/figcaption><\/figure>\n
\"En
En del av l\u00e4rarfamiljen Wadstr\u00f6m utanf\u00f6r det nya skolhuset, d\u00e4r sp\u00e5norna fortfarande ligger p\u00e5 skolg\u00e5rden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Byggm\u00e4stare
Byggm\u00e4stare Emil Holmstr\u00f6m fr\u00e5n Kristinestad gjorde ritningarna till detta skolhus och s\u00e5g\u00e4garen Viktor Nylund uppf\u00f6rde det f\u00f6r en kostnad om 17 632 mark.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Folkskoll\u00e4raren
Folkskoll\u00e4raren J. J. Wadstr\u00f6ms foto av det nya skolhuset, fotograferat fr\u00e5n \u00f6ster.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Nya
Nya folkskolan i Dagsmark fotograferad fr\u00e5n nordost av l\u00e4rare Wadstr\u00f6m p\u00e5 1910-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Folkskolan
Folkskolan fotograferad fr\u00e5n landsv\u00e4gen av byggaren Viktor Nylund.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Folkskolan
Folkskolan fotograferad fr\u00e5n norr, d\u00e4r ”lillgrinden” leder ner till skolan och den st\u00f6rre grinden ”ner ti Br\u00e4nninas” allts\u00e5 till Klemets g\u00e5rd.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Den
Den 16 april 1909 utstakades byggplatsen och 15 november samma \u00e5r var det slutgranskning. Byggtiden var allts\u00e5 endast 7 m\u00e5nader.<\/figcaption><\/figure>\n
\"L\u00e4rarfamiljens
L\u00e4rarfamiljens privata tr\u00e4dg\u00e5rd framf\u00f6r bostaden ing\u00e4rdad med ett enkelt staket.<\/figcaption><\/figure>\n
\"En
En del av familjen Wadstr\u00f6m utanf\u00f6r den nybyggda folkskolan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Johan
Johan Jakob Wadstr\u00f6m tillsammans med sin andra hustru Ida.<\/figcaption><\/figure>\n

Lagen om l\u00e4roplikt \u00e5r 1921.<\/strong><\/h4>\n

Allt sedan folkskolan inledde sin verksamhet i Dagsmark \u00e5r 1878 var skolg\u00e5ngen frivillig, vilket ledde till att m\u00e5nga barn blev helt utan undervisning och kunde varken l\u00e4sa eller skriva. De som b\u00f6rjade i den 4-\u00e5riga folkskolan skulle redan kunna l\u00e4sa lite och detta hade de l\u00e4rt sig hemma eller i f\u00f6rsamlingens sm\u00e5skola. L\u00e5ngt ifr\u00e5n alla som b\u00f6rjade g\u00e5 i folkskolan, gick alla 4 \u00e5ren utan de kunde vara fr\u00e5nvarande hela terminer f\u00f6r att sedan forts\u00e4tta. Om h\u00f6starna m\u00e5ste barnen ocks\u00e5 vara hemma och hj\u00e4lpa till med sk\u00f6rdearbetet. Vissa barn kunde inte g\u00e5 till skolan om vintern eftersom de saknade skor och kl\u00e4der och till exempel barnen fr\u00e5n Lillsj\u00f6 och Korsb\u00e4ck kunde helt enkelt inte ta sig fram l\u00e4ngs de oplogade v\u00e4garna. Barnen i den frivilliga skolan var ofta 10 -12 \u00e5r gamla n\u00e4r de inledde skolg\u00e5ngen.<\/p>\n

Tanken p\u00e5 l\u00e4roplikt b\u00f6rjade gro i b\u00f6rjan av 1900-talet men den slutliga lagen kunde stiftas f\u00f6rst 1921. Kommunerna fick en l\u00e5ng \u00f6verg\u00e5ngstid och flera kommuner i Finland inf\u00f6rde den i praktiken f\u00f6rst i slutet av 1920-talet. I Lappfj\u00e4rd skulle det f\u00f6rst byggas en ny skola i Tr\u00e4skvik, H\u00e4rkmeri svenska skulle utvidgas och en helt ny finsk skola skulle byggas i H\u00e4rkmeri. I februari 1923 besl\u00f6t kommunfullm\u00e4ktige att en ny skola m\u00e5ste byggas i Korsb\u00e4ck f\u00f6re \u00e5r 1927.<\/p>\n

I Lappfj\u00e4rd tr\u00e4dde den i kraft den 27 oktober 1927 och det betydde att kommunen d\u00e5 skulle ha alla skolbyggnader klara f\u00f6r att ta emot alla elever. L\u00e4roplikten blev 6-\u00e5rig och betydde att alla barn i \u00e5ldern 7 till 13 \u00e5r m\u00e5ste g\u00e5 i skolan, som skulle uppr\u00e4tth\u00e5llas av kommunen. Det betydde inte automatiskt att kommunen skulle bygga skolhus i alla byar, utan den kunde f\u00f6rsigg\u00e5 ocks\u00e5 i hyrda utrymmen. Till exempel i Korsb\u00e4ck verkade folkskolan i hyrda utrymmen fr\u00e5n 1923 till 1930, d\u00e5 kommunen l\u00e4t uppf\u00f6ra den skolbyggnad, som fortfarande st\u00e5r kvar.<\/p>\n

J. J. Wadstr\u00f6m var l\u00e4rare i Dagsmark folkskola till 1919, d\u00e5 Selim Klockars blev vikarierande l\u00e4rare f\u00f6r ett \u00e5r. Fr\u00e5n 1921 var Johannes Sj\u00f6blad<\/a> l\u00e4rare och han stannade till 1930.<\/p>\n

I b\u00f6rjan p\u00e5 1927 fick skolan en ny orgel och d\u00e5 blev den gamla reparerad och placerad i den l\u00e4gre, den s\u00e5 kallade sm\u00e5skolan. \u00c5r 1928 firade folkskolan i Dagsmark sina 50 f\u00f6rsta \u00e5r och vill du l\u00e4sa vad som skrevs om den i ”Tidskrift f\u00f6r folkskolan”, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Efter Sj\u00f6blad kom Einar Lind fr\u00e5n N\u00e4rpes till Dagsmark som l\u00e4rare \u00e5r 1930. Han var f\u00f6dd i Yttermark \u00e5r 1908 och han var son till bonden ”Senk Gaabrel”, allts\u00e5 Gabriel S\u00e4nkas, senare Lind (1870-1937) och Anna Elisabet Mickels (1876-1951) fr\u00e5n Finby. Linnea Teir fr\u00e5n Kaldn\u00e4s kom som l\u00e4rarinna samma \u00e5r, allts\u00e5 h\u00f6sten 1930. Einar och Linnea gifte sig i augusti 1935 och de verkade i Dagsmark i hela 39 \u00e5r. \u00c5r 1969 gick de i pension, allts\u00e5 samma \u00e5r som skolan i Korsb\u00e4ck drogs in. L\u00e4rarparet Nils och Celia Bergman d\u00e4rifr\u00e5n tog d\u00e5 \u00f6ver undervisningen i Dagsmark.<\/p>\n

Nils och Celia hade kommit som l\u00e4rare till folkskolan i Korsb\u00e4ck \u00e5r 1950, samma \u00e5r som Nils blev f\u00e4rdig fr\u00e5n seminariet i Nykarleby. Celia hade blivit f\u00e4rdig l\u00e4rarinna fr\u00e5n seminariet i Eken\u00e4s tv\u00e5 \u00e5r innan och hon hann vara l\u00e4rarinna ett par \u00e5r i Vallvik folkskola i Korsholm.<\/p>\n

Nils Bergman var f\u00f6dd i Oravais och Celia var f\u00f6dd Lind\u00e9n i B\u00e4ckliden i N\u00e4rpes och de tr\u00e4ffades f\u00f6re kriget d\u00e5 de gick i Evangeliska folkh\u00f6gskolan i Jeppo. Efter kriget gifte de sig och de s\u00f6kte d\u00e5 efter en skola, d\u00e4r det fanns tv\u00e5 tj\u00e4nster lediga och det hittade de i Korsb\u00e4ck eller Tresk, som byn kallas i folkmun.<\/p>\n

Barnen fr\u00e5n Korsb\u00e4ck till folkskolan i Dagsmark.<\/strong><\/h4>\n

Elevantalet minskade hela tiden och skolan i Korsb\u00e4ck drogs in \u00e5r 1969. Passligt nog s\u00e5 gick l\u00e4rarparet Lind i Dagsmark i pension samma \u00e5r, s\u00e5 paret Bergman flyttade d\u00e5 \u00f6ver till Dagsmark folkskola och tog ocks\u00e5 eleverna med. Paret Lind bodde under sin tid p\u00e5 skolan men Bergmans byggde en egen g\u00e5rd \u00e5t sig i Lappfj\u00e4rd och flyttade dit.<\/p>\n

Kommunen l\u00e4t nu g\u00f6ra upp planer och ritningar f\u00f6r en st\u00f6rre renovering och utbyggnad av skolbyggnaden och planerna kunde godk\u00e4nnas i oktober 1969. Den gamla l\u00e4rarbostaden i Dagsmark byggdes om till undervisningsutrymme, vilket passade bra d\u00e5 elevantalet \u00f6kade.<\/p>\n

Skolan i Dagsmark renoverades och byggdes till \u00e5r 1970, bland annat fick skolan nu toaletter och duschutrymmen i sj\u00e4lva skolbyggnaden.<\/p>\n

P\u00e5 v\u00e5ren \u00e5r 1983 gick Nils och Celia i pension efter 33 \u00e5r som l\u00e4rare. Vid det tillf\u00e4llet p\u00e5minde paret om \u201datt det skadar nog inte om eleverna l\u00e4r sig n\u00e5got i skolan ocks\u00e5\u201d.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1951 skulle eleverna g\u00f6ra upp ritningar \u00f6ver sina hem och Stig Rosenback som med sin syster och mamma bodde p\u00e5 skolans vind gjorde denna utf\u00f6rliga ritning. Sm\u00e5skolan var under par \u00e5rs tid inrymd i rummen 5 och 6 men vid en granskning underk\u00e4nde inspektorn utrymmet och sm\u00e5skolan flyttade d\u00e5 tillbaka till den gamla byggnaden nedanf\u00f6r skolbyggnaden.<\/figcaption><\/figure>\n

I december 2011 besl\u00f6t stadsfullm\u00e4ktige i Kristinestad att l\u00e5gstadieskolan i Dagsmark skall st\u00e4ngas fr\u00e5n och med h\u00f6sten 2012. Ledam\u00f6terna \u00c5sa Blomstedt och Per-Erik Englund v\u00e4djade f\u00f6rg\u00e4ves om \u00e4nnu ett n\u00e5de\u00e5r men med sifforna 15 mot 12 besl\u00f6t fullm\u00e4ktige att de tv\u00e5 n\u00e5de\u00e5r som skolan redan hade f\u00e5tt r\u00e4cker till.<\/p>\n

Skolfotografen bes\u00f6kte ofta folkskolan i Dagsmark och d\u00e4rf\u00f6r finns det en stor m\u00e4ngd \u00e4ldre och nyare elevfotografierna. Vill du se dessa s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
Efter kommunsammanslagningen \u00e5r 1973 deltog k\u00f6ksorna i en kurs som leddes av Elna Mattsson och d\u00e4r var ocks\u00e5 Gunilla Rintam\u00e4ki med.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Uthuset som byggdes \u00e5r 1909, allts\u00e5 samtidigt som skolbyggnaden konstaterades vara i d\u00e5ligt skick. Eftersom det inte fanns n\u00e5got behov av varken toaletterna eller de \u00f6vriga utrymmena s\u00e5 besl\u00f6ts det att riva det. Fotot fr\u00e5n 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I februari 2020 revs skolans gamla uthus, som var i d\u00e5ligt skick. Foto: John Hammarberg.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Folkskolans uthus revs i februari 2020 och i juni samma \u00e5r s\u00e5g skoltomten ut s\u00e5 h\u00e4r.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Avskedsintervju i tidningen Syd-\u00d6sterbotten 3 juni 1969.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\"<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Uppgjort av Lasse Backlund \u00e5r 2015 med skolans historiker som grund. Vissa uppgifter \u00e4r tagna ur Lappfj\u00e4rds historia. Eva Gr\u00f6nlund har bidragit med uppgifter om l\u00e4rare Manner och Rita Rosenback har bidragit med flera tidningsurklipp. Uppdateringar och till\u00e4gg har gjorts, Forts\u00e4tt l\u00e4sa Folkskolan i Dagsmark<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":17,"menu_order":3,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-750","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/750","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=750"}],"version-history":[{"count":71,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/750\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25003,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/750\/revisions\/25003"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/17"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=750"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}