{"id":733,"date":"2016-09-18T21:30:45","date_gmt":"2016-09-18T19:30:45","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=733"},"modified":"2024-08-27T21:27:05","modified_gmt":"2024-08-27T18:27:05","slug":"dagsmark-forhistoria","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=733","title":{"rendered":"Dagsmarks f\u00f6rhistoria"},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund 2015. Uppgifterna \u00e4r tagna ur Lappfj\u00e4rds historia, del 2 och ur Helga Englunds anteckningar fr\u00e5n \u00e5r 1936, som hon gjort med l\u00e4rare Einar Linds och Rurik Nylunds hj\u00e4lp. Stor hj\u00e4lp har ocks\u00e5 f\u00e5tts av amat\u00f6rarkeologen Lars \u00c5lgars.<\/span><\/strong><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h3>\n

Rurik Nylund hade kommit fram till att v\u00e4gen som i tiderna gick i nord-sydlig riktning gick genom Dagsmark. Vill du l\u00e4sa mera om Ruriks v\u00e4g, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a> I mitten p\u00e5 1980-talet skrev Rurik Nylund en historik om v\u00e5r f\u00f6rhistoriska tid, illustrerad med hans egna kartor. Vill du l\u00e4sa hans texter, s\u00e5 klicka H\u00c4R! <\/strong><\/span><\/a><\/span>\u00c5r 1975 skrev Rurik Nylund en l\u00e5ng artikel om Dagsmarks historia under 5000 \u00e5r, och om du vill l\u00e4sa den, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

Om du \u00e4r intresserad av varifr\u00e5n namnen p\u00e5 v\u00e5ra byar i Lappfj\u00e4rds socken har kommit, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

Forskaren A. M. Tallgren skrev \u00e5r 1913 en artikel i tidskriften ”Hembygden” om vilka fornfynd som finns i Syd\u00f6sterbotten, vill du l\u00e4sa den s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

Dagsmark p\u00e5 sten\u00e5ldern.<\/strong><\/h3>\n

Det har funnits folk i Dagsmark by redan p\u00e5 sten\u00e5ldern, allts\u00e5 f\u00f6r ca 3500-5000 \u00e5r sedan. Detta vittnar de otaliga fynd om, som gjorts i omr\u00e5den i de \u00f6stra delarna av byn, t.ex. p\u00e5 R\u00e4v\u00e5sen och i Kornb\u00e4cken. Rester av boplatser och gravplatser har hittats p\u00e5 R\u00e4v\u00e5sen, som var den del av landskapet som f\u00f6rst steg upp ur havet efter istiden. Ocks\u00e5 p\u00e5 Berg\u00e5sen i trakten av Karl-Erikas-Runar Sj\u00f6holm hemg\u00e5rd finns det l\u00e4mningar av forntida bebyggelse. P\u00e5 Bj\u00f6rn\u00e5sen n\u00e4ra K\u00e4rjenkoski har det gjorts fina fynd av bland annat sten\u00e5ldersgravar. Alla de h\u00e4r fyndplatserna ligger mellan 50 och 60 meter \u00f6ver havet. Fasta fynd som \u00e4r gjorda vid 60-metersniv\u00e5n \u00e4r ca 5000 \u00e5r gamla och p\u00e5 50 meters niv\u00e5n ungef\u00e4r 4000 \u00e5r. L\u00f6sfynd har gjorts p\u00e5 flera st\u00e4llen som \u00e4r bel\u00e4gna l\u00e4gre \u00e4n 50 meter.<\/p>\n

\"\"
I skolundervisningen anv\u00e4ndes i tiderna stora v\u00e4ggplanscher f\u00f6r att hj\u00e4lpa till med inl\u00e4rningen. P\u00e5 den h\u00e4r visas det hur en sten\u00e5ldersfamilj levde f\u00f6r flera tusen \u00e5r sedan, kanske p\u00e5 R\u00e4v\u00e5sen.<\/figcaption><\/figure>\n

De f\u00f6rsta arkeologiska unders\u00f6kningarna och utgr\u00e4vningarna i Dagsmark gjordes p\u00e5 L\u00e5ng\u00e4ngen \u00e5r 1950. Mark\u00e4garen Erland Lindqvist hade redan p\u00e5 1920-talet gjort flera fynd d\u00e4r, samtidigt som Selim Norrvik hade gjort fina fynd i Norrviken, som ocks\u00e5 ledde till utgr\u00e4vningar.<\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa om utgr\u00e4vningarna \u00e5r 1950 p\u00e5 L\u00e5ng\u00e4ngen, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R<\/strong><\/span><\/a>! Vill du se bilder p\u00e5 fornfynden fr\u00e5n Korsb\u00e4ck, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Utgr\u00e4vningar p\u00e5\u00a0 1980-talet<\/strong><\/h3>\n

P\u00e5 1980-talet gjordes de f\u00f6rsta utgr\u00e4vningar av forntidsgravar p\u00e5 Maunulankangas i K\u00e4rjenkoski. Det var Lars \u00c5lgars som i samband med dikesgr\u00e4vning hade hittat r\u00f6dockra och keramikdelar p\u00e5 ca 80 cm djup. Ett smycke gjort av b\u00e4rnsten var ett av de mest v\u00e4rdefulla fynden som gjordes. Gravarna uppskattades vara \u00f6ver 5000 \u00e5r gamla och vid utgr\u00e4vningarna var ocks\u00e5 Rurik Nylund och Gunnar Gr\u00f6ndahl med.<\/p>\n

Utgr\u00e4vningar gjordes ocks\u00e5 p\u00e5 Berg\u00e5sen som ligger ca 55 meter \u00f6ver havet. De kamkeramiska fynden uppskattades vara 4000 \u00e5r gamla. Berg\u00e5sen var den tiden en 2 km l\u00e5ng holme med \u00f6ppet hav mot v\u00e4ster. Bland annat \u00e5r 1978 utf\u00f6rde Vasa sommaruniversitet i bolag med Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskola en f\u00e4ltkurs i arkeologi vid Sj\u00f6holmsv\u00e4gens v\u00e4gsk\u00e4l, d\u00e4r k\u00e4nda forskare deltog.<\/p>\n

\"\"
Artikel i Syd-\u00d6sterbotten 17 juni 1978 som handlar om utgr\u00e4vningarna p\u00e5 Berg\u00e5sen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den svarta triangeln visar var utgr\u00e4vningarna skedde \u00e5r 1978 i Kaal J\u00e5hanas backan p\u00e5 Berg\u00e5sen. H\u00e4r bodde folk f\u00f6r 4 700 \u00e5r sedan och d\u00e5 var havsytan 55 m h\u00f6gre \u00e4n vad den \u00e4r i dag. De enf\u00e4rgade omr\u00e5dena \u00e4r land och de streckade \u00e4r vatten och f\u00f6r att det skall vara l\u00e4ttare att lokalisera sig, s\u00e5 har kartritaren Rurik Nylund ritat dit v\u00e4gar och vattendrag.<\/figcaption><\/figure>\n

De riktigt stora fynden har dock gjorts p\u00e5 R\u00e4v\u00e5sen, som ligger ett par kilometer \u00f6sterut fr\u00e5n Dagsmark centrum. Det var \u00e5r 1993 som Lars \u00c5lgars slog larm om att fornl\u00e4mningarna h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00f6rst\u00f6ras p\u00e5 grund av att ett transportf\u00f6retag fr\u00e5n B\u00f6tom b\u00f6rjade ta grus och sand fr\u00e5n omr\u00e5det. Han kontaktade museiverket som utf\u00e4rdade f\u00f6rbud att ta grus fr\u00e5n omr\u00e5det f\u00f6re unders\u00f6kningar har gjorts. Enligt \u00c5lgars och andra vittnen fortsatte dock b\u00f6tomf\u00f6retaget att schakta bort ytjorden fr\u00e5n det omr\u00e5de som fredats. B\u00f6tomf\u00f6retaget bestred detta och p\u00e5stod att arbetet gjorts f\u00f6re fredningen. Det fanns en viss r\u00e4dsla att m\u00e5nga fynd f\u00f6rsvann d\u00e5 ytlagret schaktades bort men det visade sig senare att transportf\u00f6retaget faktiskt hj\u00e4lpt till att l\u00e4ttare hitta fynden i och med detta.<\/p>\n

\"\"
Ett transportf\u00f6retag fr\u00e5n B\u00f6tom som \u00e4gde grusomr\u00e5det skalade av omr\u00e5det p\u00e5 R\u00e4v\u00e5sen, vilket gjorde att flera fynd kom i dagen. Lars \u00c5lgars observerade detta och lyckades med museiverkets hj\u00e4lp stoppa markt\u00e4kten.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1994 b\u00f6rjade s\u00e5 utgr\u00e4vningarna med frivilliga krafter. Endast 5 personer d\u00f6k upp och \u00c5lgars tyckte att antalet var rentav ynkligt. Rolf Stenlund och Axel Byholm och n\u00e5gra till lyckades \u00e4nd\u00e5 hitta intressanta fynd.<\/p>\n

\"\"
Bertel Huhtala p\u00e5 kn\u00e4, s\u00f6kande efter fornfynd. Till v\u00e4nster Kent \u00c5lgars. Fotot fr\u00e5n 1994.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Lars \u00c5lgars med h\u00e4nderna i fickorna medan bland annat Bertel Huhtala sk\u00f6ter gr\u00e4vandet. I bakgrunden syns en av transportf\u00f6retagets grusbilar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Fina fynd gjordes under utgr\u00e4vningarna p\u00e5 R\u00e4v\u00e5sen 1994.<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6ljande \u00e5r fortsatte utgr\u00e4vningarna och det b\u00e4sta fyndet d\u00e5 var en lerknapp, som var s\u00e5 ovanlig att det till och med kallades f\u00f6r en kuriositet, \u201dFinlands \u00e4ldsta knapp\u201d.<\/p>\n

\"Den
Den h\u00e4r lerknappen, som \u00e4r 2,8 cm l\u00e5ng r\u00e4knades som en sensation vid utgr\u00e4vningarna p\u00e5 R\u00e4v\u00e5sen. Den uppbevaras p\u00e5 Nationalmuseum i Helsingfors. Foto Mikael Herrg\u00e5rd fr\u00e5n Korsholm.<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6reningen 4-H bidrog med hela 8 gr\u00e4vare som staden Kristinestad avl\u00f6nade till en del. N\u00e5gra av ungdomarna var hemma fr\u00e5n Dagsmark, bland annat Christian L\u00e5ngfors, Ann-Sofi L\u00e5ngkvist och Annika R\u00f6nnlund.<\/p>\n

Flera bitar av \u00f6stsvensk gropkeramik med fiskbensm\u00f6nster r\u00e4knades som ett stort fynd. S\u00e5dana har p\u00e5tr\u00e4ffats ytterst sparsamt i Finland och visade att det fanns kontakter till Sverige redan den tiden.<\/p>\n

\"\"
Utgr\u00e4vningarna p\u00e5 R\u00e4v\u00e5sen som b\u00f6rjade 1994 fortsatte i flera \u00e5r. Fotot fr\u00e5n 1996.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5ren 1997 och 1998 fortsatte utgr\u00e4vningarna men de kom i skymundan f\u00f6r utgr\u00e4vningarna i Vargrottan p\u00e5 B\u00f6tombergen. D\u00e4r spekulerades om m\u00e4nskliga fynd fr\u00e5n tiden f\u00f6re istiden och det skulle i s\u00e5 fall ha varit en verklig sensation.<\/p>\n

Efter 5 \u00e5r av utgr\u00e4vningar avslutades s\u00f6kandet \u00e5r 1998. De keramiska fynden var de mest intressanta och den dominerande keramiktypen var sen kamkeramik. En del av det outforskade omr\u00e5det p\u00e5 R\u00e4v\u00e5sen \u00e4r fortfarande skyddat enligt fornminneslagen.<\/p>\n

Forskarna spekulerar i vilka m\u00e4nniskor det var som bodde p\u00e5 R\u00e4v\u00e5sen f\u00f6r \u00f6ver 4000 \u00e5r sedan. Eftersom det har hittats hyddbottnar och gravar kan man utg\u00e5 ifr\u00e5n att en del av bos\u00e4ttningen var fast men med ett stort inslag av nomader som bodde d\u00e4r en kort tid och sedan flyttade iv\u00e4g. Allm\u00e4nt antas att de kommit fr\u00e5n det inre Finland med b\u00e5tar men vissa fynd tyder ocks\u00e5 p\u00e5 m\u00f6jligheten att bos\u00e4ttarna hade kommit \u00e4nda fr\u00e5n Sverige. N\u00e5gra odlingar f\u00f6rekom inte \u00e4nnu den tiden utan de levde p\u00e5 fiske och jakt, f\u00f6r omr\u00e5det runt R\u00e4v\u00e5sen var ypperligt f\u00f6r fiske och s\u00e4lf\u00e5ngst. N\u00e5got sl\u00e4ktskap till de nybyggare som p\u00e5 1400-talet bosatte sig i Stor\u00e5krin finns knappast.<\/p>\n

Utan amat\u00f6rarkeologen Lars \u00c5lgars ingripande skulle mycket av Dagsmarks tidiga historia g\u00e5tt f\u00f6rlorat. Flera av de fynd han har gjort under en l\u00e5ng period finns p\u00e5 Nationalmuseum i Helsingfors och i sitt hem har han l\u00e5dvis med gamla stenar. En stor del av fynden finns dokumenterade i b\u00f6cker och Vasabladets pressfotograf Mikael Herrg\u00e5rd fr\u00e5n Korsholm har gjort fina dokumentationer fr\u00e5n den h\u00e4r tiden, till och med i bokform. (Om du vill se fotografier p\u00e5 sten\u00e5ldersfynden fr\u00e5n Dagsmark, s\u00e5 klicka H\u00c4R!)<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\"P\u00e5
Amat\u00f6rarkeologen Lars \u00c5lgars med ett av sina finaste fynd. ”Den h\u00e4r h\u00f6vdinge stenyxan hittade jag p\u00e5 M\u00f6ss\u00e5sen i Kornb\u00e4cken i samband med markberedning p\u00e5 ett skogsomr\u00e5de” ber\u00e4ttade han. Yxan har sm\u00e5 skavanker som kommit av den kraftiga maskinen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
N\u00e5gra av de stenyxor som Lars \u00c5lgars har hittat uppe i Kornb\u00e4cken.<\/figcaption><\/figure>\n

Nybyggarnas tid.<\/strong><\/h3>\n
\"Enligt
Enligt l\u00e4raren Einar Lind skulle den \u00e4ldsta bos\u00e4ttningen i Dagsmark har funnits p\u00e5 \u00c5backan p\u00e5 den s\u00e5 kallade Tomten. Den djupa dalen mellan Elof Krooks g\u00e5rd och el-stationen kallas f\u00f6r Tomtgropen och bakom den ner mot \u00e5n s\u00e5 finns sj\u00e4lva Tomten. Det h\u00e4r omr\u00e5det odlades upp f\u00f6rst efter storskiftet och n\u00e5gra k\u00e4nda bebyggare finns inte.<\/figcaption><\/figure>\n

De f\u00f6rsta riktiga och k\u00e4nda nybyggarna kom i slutet p\u00e5 1400-talet till Dagsmark och bosatte sig i Stor\u00e5krin som finns nedanf\u00f6r det nuvarande skolhuset och p\u00e5 Sebbas-backan. Det f\u00f6rsta hemmanet i byn var Klemets och \u00e5r 1553 fanns det i \u201dDaxmarch\u201d tv\u00e5 hemman. \u00c5r 1599 fanns det 15 personer p\u00e5 Dagxmarch 3 hemman och samma antal fanns det fortfarande \u00e5r 1635 men nu kom det snart flera nya hemman.<\/p>\n

\"P\u00e5
P\u00e5 denna karta fr\u00e5n slutet av 1600-talet s\u00e5 ser man att det i Skaftung fanns 4 hemman, likas\u00e5 i H\u00e4rkmeri. I Lappfj\u00e4rd fanns det n\u00e4rmare 30 hemman medan det i Dagsmark fanns endast 3.<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6r \u00f6vrigt har det spekulerats mycket varifr\u00e5n byn Dagsmark har f\u00e5tt sitt namn och olika spr\u00e5kforskare har kommit med olika f\u00f6rslag. I tidningen Syd-\u00d6sterbotten skrev \u00e5r 1913 en forskare P. E. Ohls s\u00e5 h\u00e4r om namnet Dagsmark :<\/p>\n

Detta namn skrevs tidigast Daxmarck och sedan Dagxmark, Dagzmark och Dagsmarck. J\u00e4mf\u00f6rd med ett s\u00e5dant namn som Dagl\u00f6sa – ett st\u00e4lle som saknar dag, det vill s\u00e4ga sol – f\u00f6rst\u00e5 vi att Dagsmark betyder \u201dskogsmarken som har dag eller sol\u201d. Traditionen om en person, som bosatte sig en dagsresa ifr\u00e5n sin hemby Skaftung, har mindre sannolikhet f\u00f6r sig \u00e4n det f\u00f6rra antagandet. Dagsmark hade 3 b\u00f6nder p\u00e5 1500-talet.<\/em><\/span><\/p>\n

\u00c5r 1708 fanns det 6 hemman i Dagsmark:<\/p>\n

-Klemets \u00bd mantal skattehemman, \u00e4gare Anders Larsson<\/h6>\n
-B\u00e5sk \u00bd mantal skattehemman, \u00e4gare Henrik Larsson<\/h6>\n
-Lillkull \u00bd mantal kronohemman, \u00e4gare M\u00e5rten Mattsson<\/h6>\n
-Storkull \u00bd mantal kronohemman, \u00e4gare Mickel Josefsson<\/h6>\n
-Lillk\u00e5rk \u00bd mantal skattehemman, \u00e4gare Anders Sigfridsson<\/h6>\n
-Stork\u00e5rk \u00bd mantal skattehemman, \u00e4gare Markus Bertilsson<\/h6>\n
<\/h6>\n
\u00c5r 1751 blev Kornb\u00e4ck \u00bd mantal utsynt till nybygge men det blev senare \u00f6verflyttat till B\u00f6tom och \u00e4r nu helfinskt.<\/h6>\n
\u00c5r 1753 blev Korsb\u00e4ck nybygge inl\u00f6st till skattehemman och blev d\u00e5 i mantal r\u00e4knat till 11\/24 mantal.<\/h6>\n
\u00c5r 1758 blev Riarb\u00e4ck nybygge utsynt. Det \u00e4gdes d\u00e5 av Mickel Mattsson men alla dess \u00e5krar hade finska namn och \u00e4r det fortfarande.<\/h6>\n
\u00c5r 1773 blev Lillsj\u00f6 nybygge utsynt. Det \u00e4gdes av Matts Mickelsson och r\u00e4knades d\u00e5 till \u2153 mantal kronohemman. Fr\u00e5n b\u00f6rjan hade Lillsj\u00f6 hemman nr 10 men d\u00e5 Kornb\u00e4ck blev flyttat till B\u00f6tom s\u00e5 fick Lillsj\u00f6 sitt nuvarande hemmansnummer 9.<\/h6>\n

 <\/p>\n

Efter denna tid fanns det med andra ord 9 hemman i Dagsmark, efter att Kornb\u00e4ck blev flyttat till B\u00f6tom:<\/p>\n

Nr 1: Klemets<\/h6>\n
Nr 2: B\u00e5sk<\/h6>\n
Nr 3: Rosenback, som f\u00f6rr hette Lillk\u00e5rk, senare Finne<\/h6>\n
Nr 4: L\u00e5ng, som f\u00f6rr hette Stork\u00e5rk<\/h6>\n
Nr 5: Lillkull<\/h6>\n
Nr 6: Storkull<\/h6>\n
Nr 7: Korsb\u00e4ck<\/h6>\n
Nr 8: Riarb\u00e4ck<\/h6>\n
Nr 9: Lillsj\u00f6.<\/h6>\n

 <\/p>\n

Av gammalt har jorden i Dagsmark varit indelad i tegskifte. Varje bonde i byn hade sina \u00e5krar och \u00e4ngar spridda om varandra \u00f6ver hela byn. M\u00e5nga tegar var inte uppdelade utan de brukades gemensamt av hela byn och man kom \u00f6verens varje \u00e5r om vilken del man skulle f\u00e5. Men i mitten av 1700-talt blev det b\u00e4ttre, d\u00e5 jorden delades ordentligt vid storskiftet.<\/p>\n

F\u00f6rsta storskiftet.<\/strong><\/h3>\n

Storskiftet p\u00e5b\u00f6rjades 1764 och lantm\u00e4taren H\u00f6gman gjorde \u00e5r 1770 en h\u00e4vdebeskrivning som lyder s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

\u201dDessa hemman bebos av s\u00e4rskilda husb\u00f6nder, som till st\u00f6rsta delen nyttja sammanblandade \u00e4gor, vilka endel hemmans \u00e5boer medelst int\u00e4gter af utmarcken s\u00f6kt f\u00f6rb\u00e4ttra s\u00e5 till \u00e5ker som \u00e4ng. <\/em><\/span><\/p>\n

\u00c5kern<\/strong> i denna by bruka hemmans \u00e5boerne uti 3 skifte, undantagandes den s\u00e5 kallade Stor\u00e5kern, hvilket vattufloden \u00e5r 1763 gjort s\u00e5 stor skada att de n\u00f6dgats hos Konungens h\u00f6ga Befolkningshafvande ans\u00f6kning g\u00f6ra om frihets \u00e5tnjutande, f\u00f6r dess \u00e5ter i st\u00e5nds\u00e4ttande, den de uti tv\u00e5skifte tillika med flera sm\u00e5 \u00e5kervr\u00e4tar som samma \u00f6de underg\u00e5tt n\u00f6dgas nyttja, och bruka dessa hemmans\u00e5boer korn s\u00e5dd till st\u00f6rre delen, r\u00e5g dock ej fullo h\u00e4lften.<\/em><\/span><\/p>\n

Den b\u00e4sta jordm\u00e5nen best\u00e5r av svag lerjord, sand och lermylla som ej har stadig grund, s\u00e5 ock n\u00e5gorlunda god sandjord, d\u00e4rn\u00e4st sandmo ock ki\u00f6rkjord samt j\u00e4sk\u00e4rr och \u00e4vjejord, sist grof r\u00f6dr\u00e5stig sand. Denne \u00e5ker lider nog skada av ki\u00f6ld i synnerhet den del som ligger up emot Qvarn\u00e5en och G\u00e4dd\u00e4ngs \u00e5kern, hvartill de uti \u00e5br\u00e4dden bel\u00e4gne ki\u00e4ldor, samt stora m\u00e5ssan med v\u00e5ta skoggige parker, som f\u00f6r n\u00e4ra \u00e5kern ligga \u00e4ro st\u00f6rsta orsaken, och kan v\u00e4l till n\u00e5gon del af hemmans \u00e5boerne sj\u00e4lfva f\u00f6rb\u00e4ttras, men till st\u00f6rsta delen fordras bistyrka, lider \u00e4fven av torka skada hvartill dess sandaktiga grund \u00e4r orsaken. Denna \u00e5ker lider ock men af v\u00e5rfloden, hvilken somliga \u00e5r f\u00f6rorsakar hemmans\u00e5boerne nog k\u00e4nnbar skada, s\u00e5 att de ej i flera \u00e5r af samma \u00e5ker s\u00e4rdeles nytta kunna f\u00f6rsv\u00e4nta. Denna \u00e5ker sk\u00f6tes av hemmans \u00e5boerne n\u00e5gorlunda, brukas med \u00e5hl och finnes till diken och bruk i f\u00f6rsvarligt st\u00e5nd.<\/span><\/em><\/span><\/p>\n

\u00c4ngarne<\/strong> ligga till st\u00f6rsta delen \u00e5 \u00f6mse sidor om \u00e5ar och b\u00e4ckar, hvilka sig grena uti fyra sm\u00e5 \u00e5ar. Dessa \u00e4ngar lida till sin v\u00e4xt stor skada af v\u00e5rfloden, som den n\u00e4stan \u00e5rligen \u00f6fverfl\u00f6dar, och efterl\u00e4mnar sig till gr\u00e4sv\u00e4xten f\u00f6rqv\u00e4fande sand och grus med annat r\u00e5sk s\u00e5 att hemmans \u00a0\u00e5boerne n\u00f6dgas \u00e5rligen upr\u00e4nsa dessa \u00e4ngar innan de kunna b\u00e4rgas, hvilket f\u00f6rorsakar att de ringa v\u00e4xt af sig kastar. De \u00e5ter l\u00e4ngre bort upp i marken bel\u00e4gne \u00e4ro till sin v\u00e4xt nog svaga och torra, best\u00e5ende till st\u00f6rre delen av sandgrund med myrstackar, tufvor och mossa \u00f6fverv\u00f6xte, s\u00e5 att de ej l\u00f6na s\u00e4rdeles b\u00e4rgningsm\u00f6dan, endel \u00e4r \u00e5ter s\u00e5 v\u00e5ta och sanka att de i v\u00e5ta \u00e5r ej kunna b\u00e4rgas. Ski\u00f6tes af hemmans \u00e5boerne med r\u00f6dning v\u00e4l, hvartill de ock \u00e4ro n\u00f6dsagade.<\/em><\/span><\/p>\n

Beteshagar<\/strong> innehafva st\u00f6rre delen hemmans \u00e5boer, hvilka till v\u00e4xten \u00e4ro svage och kunna n\u00e4ppeligen \u00f6ver sommaren f\u00f6da en sp\u00e4kalf.<\/em><\/span><\/p>\n

Skogen<\/strong> nyttiga dessa hemmans \u00e5boer samf\u00e4lt med hela socken, uti hvilka hemmans \u00e5boerne hafva tillg\u00e5ng p\u00e5 timmer af Furu, lindtall, Gran, Ved, st\u00f6r,gierdsell och n\u00e4fverfl\u00f6t med flere torfvor; utaf denne skog f\u00f6rs\u00e4lja hemmans \u00e5boerne litet Skiepsvirke. Tj\u00e4rn och skutved, till hvilket sednare skogen, tyckes \u00e4ga best\u00e5nd uti framtiden, men Skiepsvirke kan ej \u00e4ga l\u00e5ngvarigt best\u00e5nd.<\/em><\/span><\/p>\n

Mj\u00f6lqvarnar<\/strong> \u00e4ga alla hemmans \u00e5boer, hvilka dock ej \u00e4ro annat \u00e4n sqvaltqvarnar, hvarp\u00e5 endast h\u00f6st och v\u00e5r kan malas, n\u00e4r vattnet \u00e4r som h\u00f6gst.<\/em><\/span><\/p>\n

Humleg\u00e5rdar<\/strong> hafva icke alla hemmans \u00e5boer, f\u00f6rb\u00e4randes den ej vilja trifvas och endel hemmans \u00e5boer hafva ej humlet vid sin tomter dem att anl\u00e4gga.<\/em><\/span><\/p>\n

Seglationsfriheten<\/strong> \u00e4ga dessa hemmans \u00e5boer, man \u00e4ga intet fartyg utan f\u00f6rs\u00e4lja sina varor till Christina stad, dit de hafva s\u00e5 efter sommar som vinter 1 \u215dmil; och till marknadsplatsen uti Stor\u00e5 kapell af denna socken 2 \u00bc mil\u201d.<\/em><\/span><\/p>\n

S\u00e5 blev det storskifte och efter det f\u00f6r\u00e4ndrades Dagsmark mycket. Storskiftet p\u00e5b\u00f6rjades av lantm\u00e4taren Johan Bergentin och \u00e5r 1770 fortsatte lantm\u00e4tare Jonas H\u00f6gman. Helt f\u00e4rdigt var det 1794 och d\u00e5 blev \u00e4gorna mer sammanh\u00e4ngande och enhetliga.<\/p>\n

F\u00f6r\u00e4ndringarna var inte radikala, t.ex. Matts Mattsson Storkull som f\u00f6re storskiftet hade 36 skiften hade efter skiftningen 23 skiften. Inga g\u00e5rdar flyttades ut, vilket betydde att de flesta g\u00e5rdar fortfarande fanns i Byin runt Sebbasbackan. Flera \u00e5r efter storskiftet i b\u00f6rjan p\u00e5 1800-talet flyttade b\u00e5de Storkull och Lillkull frivilligt till Brobackan och till A-sidon. (Om du klickar h\u00e4r<\/strong><\/u><\/a>,<\/strong> s\u00e5 kan du l\u00e4sa om ett annat exempel p\u00e5 hur storskiftet gick till d\u00e4r Lill-K\u00e5rk)<\/p>\n

\"P\u00e5
P\u00e5 denna karta som \u00e4r ritad av Rurik Nylund s\u00e5 ser vi att alla hemman \u00e4r samlade i Byin p\u00e5 Sebbasbackan och ner mot Stor\u00e5krin.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1792 b\u00f6rjade lantm\u00e4tare Jonas H\u00f6gman att skifta skogen som dittills hade varit sam\u00e4gd med alla som bodde inom Lappfj\u00e4rds socken. Efter att gr\u00e4nsen mot Stor\u00e5 blivit fastst\u00e4lld s\u00e5 gick arbetet snabbt och det var s\u00e5 gott som klart redan f\u00f6ljande \u00e5r.<\/p>\n

N\u00e4r det f\u00f6rsta storskiftet var genomf\u00f6rt, s\u00e5 bestod Dagsmark av 15 hemman p\u00e5 totalt 5 \u00bd mantal. Den totala arealen var ungef\u00e4r 3\u00a0000 hektar varav skog hela 2\u00a0500 ha. \u00c5krar fanns endast 30 ha och \u00e4ngar 400 ha. Storskiftet ans\u00e5gs lyckat och n\u00f6dv\u00e4ndigt och det dr\u00f6jde \u00f6ver 100 \u00e5r f\u00f6rr\u00e4n f\u00f6ljande storskifte blev aktuellt.<\/p>\n

Bya-Ordning uti Lappfj\u00e4rds socken.<\/strong><\/h3>\n

Lappfj\u00e4rdsbon har alltid \u00e4lskat ordning och reda i sitt umg\u00e4nge med grannarna, detta \u00e4r k\u00e4nt redan av gammalt. Redan i slutet av 1700-talet hade husb\u00f6nderna p\u00e5 sina bysammantr\u00e4den utarbetat en bya-ordning, efter vilken varje husbonde i byn hade att r\u00e4tta sig liksom om den skulle vara landets lag. I b\u00f6rjan av 1800-talet hade lappfj\u00e4rdsborna \u00e5stadkommit en \u201dF\u00f6rnyad Bya-Ordning\u201d, som genom d\u00e5varande landsh\u00f6vdingen i Vasa l\u00e4n Carl de Carnall blev godk\u00e4nd \u201dtill Byam\u00e4nnens r\u00e4ttelse\u201d. Den trycktes i Vasa hos Carl Ant. Londicer \u00e5r 1816 och spriddes till varje husbonde.<\/p>\n

Ur denna byordning f\u00e5r vi se hur byn styrdes och vad b\u00f6nderna hade att iaktta f\u00f6r sitt umg\u00e4nge med grannarna, h\u00e4r nedan n\u00e5gra intressanta saker:<\/p>\n

”Bland allvarsamma och hederliga husb\u00f6nder uts\u00e5gs vart tredje \u00e5r en \u00c5lderman eller Bydomare, samt tv\u00e5 eller flera byan\u00e4mndm\u00e4n, vilka tillsammans bildade den s\u00e5 s.k. Byar\u00e4ttaren och som d\u00f6mde i alla tvister grannar emellan. Den som var missn\u00f6jd med domen, fick besv\u00e4ra sig hos h\u00e4radsr\u00e4tten. \u00c5ldermannen sammankallade byam\u00e4nnen till sammantr\u00e4den genom att uts\u00e4nda en budkavel. Den som fick budkaveln hade att genast s\u00e4nda den vidare till sin granne. Uraktl\u00e5tenhet straffades med b\u00f6ter 12-15 kopek. Om n\u00e5gon vid samman-komsterna anv\u00e4nde oh\u00f6viska ord, eder eller svordom pliktade han 33 \u2153 kopek eller mera.<\/em><\/span><\/p>\n

P\u00e5 byasammantr\u00e4dena beslutades bland annat om G\u00e4rdesg\u00e5rdssyn<\/strong>, som v\u00e5r och h\u00f6st skulle h\u00e5llas av \u00c5ldermannen och n\u00e4mnden. G\u00e4rdesg\u00e5rd h\u00f6lls efter mantalet eller markens vidd , och fel och brister pliktf\u00e4lldes med \u00bd kopek f\u00f6r varje famn. \u00c4ven grindar skulle efterses : \u201dGrindar p\u00e5 v\u00e4garna h\u00e5llas tillslutna!\u201d<\/em><\/span><\/p>\n

Dikessyn<\/strong> h\u00f6lls v\u00e5r och h\u00f6st. Avlopps-och utfallsdiken skulle dikas gemensamt av dem som avleda vatten.<\/em><\/span><\/p>\n

D\u00e5 r\u00e5gen blivit s\u00e5dd om h\u00f6sten, meddelade \u00c5ldermannen att g\u00e4rden omkring det s\u00e5dda skulle efterses. Sl\u00e4pptes kreatur i \u00e5kern, pliktades f\u00f6r varje kreatur 8 \u2153kopek. H\u00f6st och v\u00e5r fick inte h\u00e4star och kreatur beta r\u00e5gbrodden, innan \u00c5ldermannen och n\u00e4mnden funnit att brodden fick betas. \u00c5ldermannen och n\u00e4mnden skulle om h\u00f6sten genom syn utse vilka \u00e4ngar skulle f\u00e5 betas och huru l\u00e4nge de skulle f\u00e5 betas utan att ta skada av trampning. \u00c4ngarna betades \u201dkl\u00f6v om kl\u00f6v\u201d, allts\u00e5 gemensamt.<\/span><\/em><\/span><\/p>\n

Om vatten samlas p\u00e5 \u00e5krar, som voro s\u00e5dda, b\u00f6r man ur hus komma och avleda vattnet. Den f\u00f6rsumlige plikte 12 \u00bd kopek.<\/em><\/span><\/p>\n

Driver f\u00e4herde kreatur i \u00e4ngar eller \u00e5krar inom samf\u00e4lta h\u00e4gnader utan tillst\u00e5nd, plikte hvar g\u00e5ng 16 \u00bd kopek f\u00f6r varje kreatur, och \u201dsitte en S\u00f6ndag i fotstocken\u201d.<\/em><\/span><\/p>\n

Alla v\u00e4gar<\/strong> genom l\u00e4genheterna b\u00f6ra grannarna emellan delas. Sedan h\u00e5ller envar sitt v\u00e4gstycke vid magt. F\u00f6rsummar n\u00e5gon, plikte han en rubel.<\/em><\/span><\/p>\n

Der Fiskevatten<\/strong> \u00e4r byatillh\u00f6rigt, f\u00e5r ingen torpare eller annat l\u00f6st folk, utan s\u00e4rskilt av \u00c5ldermannen eller Byam\u00e4nnen \u00f6verenskommit beslut, idka fiskaf\u00e4nge i samf\u00e4lt vatten. Betredes n\u00e5gon dermed, miste fiskredskap och plikte enligt allm\u00e4n lag, andra resan plikte dubbelt och vare ifr\u00e5n byn utvist.<\/em><\/span><\/p>\n

Vid byggande<\/strong> av hus skulle iakttagas, att de icke byggdes f\u00f6r n\u00e4ra varandra f\u00f6r eldfarans skull. Ingen fick bygga nya hus innan \u00c5ldermannen och n\u00e4mnden utsynat byggnadsst\u00e4llet. Eldfarliga hus s\u00e5som badstuga, ria och smedja fick ej byggas n\u00e4ra mang\u00e5rden. Plikt 50 kopek – 1 rubel.<\/em><\/span><\/p>\n

F\u00f6r eldsv\u00e5das f\u00f6rekommande skulle skorstenar reng\u00f6ras minst 3 g\u00e5nger \u00e5rligen och taken sopas. \u00c5ldermannen skulle ha tillsyn d\u00e4r\u00f6ver. Vid varje g\u00e5rd skulle finnas tv\u00e5 takstegar och tv\u00e5 kexar.<\/em><\/span><\/p>\n

Eldbloss b\u00f6r icke b\u00e4ras husen emellan, icke heller i stall, f\u00e4hus, lada eller annat uthus. Allt tobaksr\u00f6kande vare ocks\u00e5 i dessa hus f\u00f6rbjudet. Icke heller b\u00f6r eld l\u00e4mnas osl\u00e4ckt eller oeftersedd i malthus, badstuga eller smedja. Plikte den som h\u00e4remot bryter, en rubel. \u00c5ldermannen och byan\u00e4mnden b\u00f6r tv\u00e5 g\u00e5nger \u00e5rligen, h\u00f6st och v\u00e5r, besiktiga alla eldst\u00e4der i hela byalaget.\u201d<\/em><\/span><\/p>\n

Den h\u00e4r byaordningen skulle uppl\u00e4sas av \u00c5ldermannen f\u00f6r byam\u00e4nnen tv\u00e5 g\u00e5nger \u00e5rligen, s\u00e5 att de skulle l\u00e4ra sig den. F\u00f6r torpare eller tj\u00e4nstefolk, som br\u00f6t mot ordningen, s\u00e5 skulle bonden betala b\u00f6terna. Av de h\u00e4r pliktspengarna tillf\u00f6ll h\u00e4lften \u00c5ldermannen och n\u00e4mnden, och andra h\u00e4lften anv\u00e4ndes till byam\u00e4nnens gemensamma nytta.<\/p>\n

Nu finns det ingen mera som minns varken \u00c5ldermannen eller n\u00e4mnden. Inte heller budkavle anv\u00e4nds l\u00e4ngre. Budkaveln var ofta ett ih\u00e5ligt r\u00f6r och d\u00e4r hade man stuckit in kung\u00f6relsen. Budkaveln anv\u00e4ndes som n\u00e4mnt till samman-kallande av m\u00f6te men ocks\u00e5 till m\u00e5nga andra saker, t.ex. n\u00e4r byam\u00e4nnen skulle kallas ut f\u00f6r att ploga upp v\u00e4gen. Byn var uppdelad i flera ploglag och varje lag hade att ploga en viss str\u00e4cka av landsv\u00e4gen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund 2015. Uppgifterna \u00e4r tagna ur Lappfj\u00e4rds historia, del 2 och ur Helga Englunds anteckningar fr\u00e5n \u00e5r 1936, som hon gjort med l\u00e4rare Einar Linds och Rurik Nylunds hj\u00e4lp. Stor hj\u00e4lp har ocks\u00e5 f\u00e5tts av amat\u00f6rarkeologen Lars Forts\u00e4tt l\u00e4sa Dagsmarks f\u00f6rhistoria<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":17,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-733","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/733","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=733"}],"version-history":[{"count":19,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/733\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":23131,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/733\/revisions\/23131"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/17"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=733"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}