![\"Rubrik](\"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/wp-content\/uploads\/2018\/01\/Rubrik-ur-Sydin.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
<\/p>\n
Denna artikel som inf\u00f6rdes i tidningen Syd-\u00d6sterbotten den 30 januari 1943 och handlar om Kristinestads intagning \u00e4r skriven av lokala skyddsk\u00e5rschefen Alexander Slotte.<\/span><\/p>\n Slotte var f\u00f6dd i Nedervetil 1878 och efter den korta skoltiden kom han in i tr\u00e4varubranschen. Under \u00e5ren 1896-1911 arbetade han f\u00f6rst som flottningsf\u00f6rman, sedan som skogsavverkningsf\u00f6rman och utskeppningschef f\u00f6r olika st\u00f6rre bolag i Jakobstad. Redan under den Bobrikovska tiden var han en aktiv motst\u00e5ndsman och var med i den stora deputationen som skulle uppvakta den ryska tsaren 1905.<\/span><\/p>\n \u00c5r 1911 flyttade han till Kristinestad d\u00e4r han under en tid bedrev tr\u00e4varuhandel i egen regi. H\u00e4r blev han en aktad politiker, som satt i fullm\u00e4ktige och i flera andra viktiga organ. Han var en av initiativtagarna till att bilda skyddsk\u00e5ren i Kristinestad h\u00f6sten 1917 och under frihetskriget 1918 var han hela kretsens chef. F\u00f6r denna insats blev han befordrad till l\u00f6jtnant i reserven. Slotte hade ett stort intresse f\u00f6r skytte och hans vandringspris \u201dSlottes vandringssk\u00f6ld\u201d var ett av de st\u00e5tligaste vandringsprisen i landet.<\/span><\/p>\n Slotte var en ivrig seglare och som kommondor f\u00f6r Kristinestads Segelf\u00f6rening arbetade han f\u00f6r segelsportens befr\u00e4mjande i de \u00f6sterbottniska kustst\u00e4derna.<\/span><\/p>\n \u00c5r 1925 flyttade Slotte till Vasa d\u00e4r han blev direkt\u00f6r f\u00f6r rederiet Vaasan Laiva. \u00c5r 1938 bildade han skeppsrederibolaget \u00c4ht\u00e4ri Oy, som han ocks\u00e5 blev chef f\u00f6r. Sedan blev han chef f\u00f6r Vasa Steamship \u00e4nda tills han dog i augusti 1942. H\u00e4r m\u00e5ste betonas att det inte var denna Alexander Slotte som skrev dikterna \u201dPlocka vill jag skogsviol\u201d och \u201dSlumrande toner\u201d.<\/span><\/p>\n Under novemberstrejken 1917 besatte r\u00f6dgardisterna stadens offentliga byggnader och polisinr\u00e4ttningen, som deras chef fungerade skr\u00e4ddarges\u00e4llen Aarnio. Denne var en synnerligen energisk och h\u00e4nsynsl\u00f6s ledare och han f\u00f6retog ofta resor till Helsingfors f\u00f6r att konferera med ledarna i huvudstaden. De r\u00f6das huvudkvarter i Kristinestad var bel\u00e4get i det s\u00e5 kallade Torpet vid Kolbacksgatan, d\u00e4r ocks\u00e5 \u00f6vningar h\u00f6lls.<\/p>\n Under storstrejksveckan f\u00e4ngslades flera personer i staden av de r\u00f6da, fr\u00e4mst s\u00e5dana som misst\u00e4nktes ha n\u00e5got med skyddsk\u00e5ren att g\u00f6ra, bland annat J. Olin, H. Juthas, V. Koskinen och Alexander Slotte. Bagaren Otto Kyyny undgick som genom ett under att bli f\u00e4ngslad, trots att han var chef f\u00f6r den finska skyddsk\u00e5rsavdelningen. Efter ett dygn f\u00f6rsattes dessa dock p\u00e5 fri fot men de r\u00f6da fortsatte med husunders\u00f6kningar och vapenrazzior.<\/p>\n D\u00e5 oroligheterna alltj\u00e4mt fortsatte sammankallade Alexander Slotte alla de medborgare som underst\u00f6dde skyddsk\u00e5rsr\u00f6relsen till ett m\u00f6te p\u00e5 r\u00e5dhuset den 3 september och vid detta tillf\u00e4lle inskrevs 70 personer i skyddsk\u00e5ren. \u00c4ven n\u00e5gra r\u00f6da infann sig p\u00e5 m\u00f6tet men d\u00e5 de inte antecknade sig p\u00e5 listan, s\u00e5 uppmanades de att avl\u00e4gsna sig.<\/p>\n Kristinestads skyddsk\u00e5r b\u00f6rjade sin verksamhet helt \u00f6ppet och vid m\u00f6tet uts\u00e5gs magister I. O. Ikola till k\u00e5rens chef och till dennes adjutant valdes E. Wichman. Till gruppchefer valdes Hugo Juthas, Jarl Olin och Otto Kyyny. Man b\u00f6rjade genast med \u00f6vningar och f\u00f6rs\u00f6kte skaffa fram vapen, som inte lyckades genast.<\/p>\n Med anledning av de v\u00e5ldsd\u00e5d som under denna tid begicks i v\u00e5rt land, h\u00f6lls ett protestm\u00f6te p\u00e5 Salutorget i Kristinestad den 5 december 1917. Till m\u00f6tet hade inbjudits folk fr\u00e5n hela Syd\u00f6sterbotten. Ryssarna och deras r\u00f6da anh\u00e4ngare hade dock infunnit sig till j\u00e4rnv\u00e4gsstationen och de f\u00f6rhindrade Tj\u00f6ck- och Teuvaborna att l\u00e4mna j\u00e4rnv\u00e4gsvagnarna, s\u00e5 att de inte kunde ta sig till protestm\u00f6tet.<\/p>\n Under tiden hade de \u00f6vriga deltagarna i protestm\u00f6tet samlats p\u00e5 Salutorget, som snart var fyllt till tr\u00e4ngsel. Tal h\u00f6lls av magistrarna U. Sepp\u00e4 och V. Lindstr\u00f6m och av l\u00e4raren F. Teir. De r\u00f6da omringade nu torget och hotade att skjuta om inte m\u00f6tet uppl\u00f6stes. Innan det uppl\u00f6stes sj\u00f6ng deltagarna \u201dV\u00e5r Gud \u00e4r oss en v\u00e4ldig borg\u201d till ackompanjemang av B\u00f6tom skyddsk\u00e5rs hornorkester. Ryssarna f\u00f6rhindrade dock att psalmen sj\u00f6ngs till slut.<\/p>\n Efter m\u00f6tet samlades ett antal personer p\u00e5 r\u00e5dhuset f\u00f6r \u00f6verl\u00e4ggningar och d\u00e4r besl\u00f6t de att varje kommun skall utse tv\u00e5 personer som representanter i skyddsk\u00e5rsorganisationen i Syd\u00f6sterbotten. Samtidigt besl\u00f6ts att staben vid Kristinestads skyddsk\u00e5rskrets skulle f\u00f6rl\u00e4ggas till Kristinestad. Kretsen kom sedan att omfatta Teuva, Stor\u00e5, B\u00f6tom, Tj\u00f6ck, Sideby, Kauhajoki, Lappfj\u00e4rd, Kristinestad, N\u00e4rpes, Kask\u00f6 och \u00d6vermark. Ett hemligt m\u00f6te med representanter f\u00f6r dessa kommuner h\u00f6lls sedan i kommunalg\u00e5rden i Finby 7 \u2013 8 december 1917. Ordf\u00f6rande d\u00e4r var Kristinestads borgm\u00e4stare G. Aminoff med dr. S. Savonen som tolk och sekreterare.<\/p>\n D\u00e5 det visade sig vara sv\u00e5rt att f\u00e5 tag i vapen i Kristinestad, s\u00e5 hopsamlades pengar och man besl\u00f6t att ink\u00f6pa ett maskingev\u00e4r i Helsingfors, d\u00e4r ryssarna skulle ha s\u00e5lt ett f\u00f6r 4,000 mark. Men eftersom de ryska s\u00e4ljarna inte kunde skaffa patronb\u00e4lten f\u00f6r mera \u00e4n 250 patroner avstod man fr\u00e5n planerna, i synnerhet som transporten till Kristinestad skulle ha varit f\u00f6renat med stora sv\u00e5righeter. I st\u00e4llet ink\u00f6ptes revolvrar och en handfull patroner och de h\u00e4r var de enda vapen som skyddsk\u00e5ren innehade.<\/p>\n D\u00e5 striderna tog sin b\u00f6rjan i Vasa och p\u00e5 andra orter i mellersta \u00d6sterbotten natten mot den 28 januari 1918, fick ryssarna genast veta om detta. I Lappfj\u00e4rd d\u00e4r det fanns en mindre grupp ryska soldater, skar skyddsk\u00e5risterna av telefonledningarna till Bj\u00f6rneborg. Stadens skyddsk\u00e5r som n\u00e4stan saknade vapen r\u00e5kade nu i en sv\u00e5r situation, eftersom det h\u00e4r fanns 150 v\u00e4lbev\u00e4pnade ryska soldater och cirka 70 andra personer, som av olika anledningar anslutit sig till dem.<\/p>\n D\u00e5 skyddsk\u00e5risterna i Kristinestad saknade vapen kunde man inte uppta striden mot ryssarna och det gavs inte annat r\u00e5d \u00e4n att genom f\u00f6rhandlingar f\u00f6rs\u00f6ka dra ut p\u00e5 tiden tills f\u00f6rst\u00e4rkningar fr\u00e5n annat h\u00e5ll skulle hinna anl\u00e4nda. Stadsfullm\u00e4ktiges ordf\u00f6rande E. T\u00f6tterman och magistrarna Ikola och \u00d6hrnberg f\u00f6rhandlade med ryssarna. F\u00f6rhandlingarna gick ut p\u00e5 att ryssarna skulle \u00f6verl\u00e4mna sina vapen men utan resultat.<\/p>\n Medan f\u00f6rhandlingarna p\u00e5gick f\u00f6rs\u00f6kte kretsstaben anskaffa hj\u00e4lp utifr\u00e5n och djurl\u00e4kare Laurell s\u00e4ndes den 29 januari f\u00f6rst till Lappfj\u00e4rd och sedan till h\u00f6gkvarteret i Sein\u00e4joki f\u00f6r att anh\u00e5lla om hj\u00e4lp. I samma uppdrag reste l\u00f6jtnant Slotte till Lappfj\u00e4rd f\u00f6r att sammantr\u00e4ffa med j\u00e4garl\u00f6jtnant Paavo Talvela och meddela honom att till kretsstaben hade ing\u00e5tt meddelande om att ett extra t\u00e5g den 31 januari skulle avg\u00e5 fr\u00e5n Sein\u00e4joki mot Kristinestad med 400 bev\u00e4pnade m\u00e4n. Med anledning av detta meddelande besl\u00f6t man att fara till Tj\u00f6ck f\u00f6r att m\u00f6te hj\u00e4lpstyrkorna. L\u00f6jtnant Slotte begav sig ocks\u00e5 genast till Tj\u00f6ck och tog in hos handlanden Mangs, d\u00e4r folk fr\u00e5n alla h\u00e5ll samlades.<\/p>\n D\u00e5 f\u00f6rhandlingarna med ryssarna inte ledde till n\u00e5got resultat var situationen allt annat \u00e4n hoppingivande f\u00f6r skyddsk\u00e5risterna i staden.<\/p>\n Till r\u00e5ga p\u00e5 allt s\u00e5 skickade \u00f6verbef\u00e4lhavaren ett meddelande om att hj\u00e4lptrupper inte kunde s\u00e4ndas till staden och kort d\u00e4refter fordrade de ryska soldaterna att de i Tj\u00f6ck f\u00f6rsamlade skyddsk\u00e5risterna m\u00e5ste utl\u00e4mna sina vapen till dem.<\/p>\n Manskapet i Tj\u00f6ck lade nu sitt hopp till att den ryska garnisonen i Kask\u00f6 skulle kapitulera, s\u00e5 att hj\u00e4lp skulle kunna erh\u00e5llas fr\u00e5n N\u00e4rpes och \u00d6vermark. Den 30 p\u00e5 kv\u00e4llen vid 10-tiden kom \u00e4ntligen meddelande om att Kask\u00f6 hade befriats. Nu kunde man befara att ryssarna i Kristinestad skulle sk\u00e4rpa terrorn och d\u00e4rf\u00f6r begav sig l\u00f6jtnant Slotte till Lappfj\u00e4rd f\u00f6r att konferera med l\u00f6jtnant Talvela om m\u00f6jligheten att i all tysthet dirigera det tillg\u00e4ngliga manskapet n\u00e4rmare Kristinestad.<\/p>\n Men just som Slotte anl\u00e4nde till Lappfj\u00e4rd, kom ocks\u00e5 lantdagsman Jeppson med bud om att ryssarna i Kask\u00f6 hade kapitulerat och att 250 man med vapen var p\u00e5 v\u00e4g fr\u00e5n N\u00e4rpes mot Tj\u00f6ck. Talvela besl\u00f6t nu genast att bege sig till Tj\u00f6ck f\u00f6r att ta emot den v\u00e4lkomna hj\u00e4lpen och f\u00f6r att f\u00f6rbereda anfallet mot Kristinestad. Vid 2-tiden p\u00e5 natten anl\u00e4nde N\u00e4rpesborna till Tj\u00f6ck och de vapen som de hade med sig f\u00f6rdelades s\u00e5 l\u00e5ngt de r\u00e4ckte. Fr\u00e5n Sein\u00e4joki kom nu ocks\u00e5 meddelande om att d\u00e4rifr\u00e5n vid midnatt hade avg\u00e5tt ett extra t\u00e5g med trupper och det kunde vara framme i Tj\u00f6ck vid 6-tiden p\u00e5 morgonen.<\/p>\n L\u00f6jtnant Talvela var beredd att g\u00e5 till anfall utan att inv\u00e4nta t\u00e5get, som skulle komma till Tj\u00f6ck p\u00e5 morgonen. De andra var dock av den \u00e5sikten att de skulle v\u00e4nta p\u00e5 t\u00e5get med hj\u00e4lptrupperna, eftersom st\u00f6rsta delen av manskapet inte hade n\u00e5gon stridsvana.<\/p>\n Fr\u00e5n Sein\u00e4joki anl\u00e4nde ocks\u00e5 det extra t\u00e5get nedf\u00f6rande 400 man under bef\u00e4l av j\u00e4garkapten J. Heiskanen. Denne gav nu anfallsorder och l\u00f6jtnant Viljanen med 250 man fick order att kringg\u00e5 Norrfj\u00e4rden och anfalla fr\u00e5n norr i h\u00f6jd med j\u00e4rnv\u00e4gen under det att l\u00f6jtnant Talvelas trupper skulle fr\u00e5n lappfj\u00e4rdssidan direkt anfalla ryssarnas artillerist\u00e4llningar p\u00e5 \u00f6stra sidan av hamninloppet och f\u00f6rhindra ryssarnas retr\u00e4tt fr\u00e5n staden.<\/p>\n Heiskanens avsikt var att Viljanens styrka skulle kringg\u00e5 Norrfj\u00e4rden och obem\u00e4rkt n\u00e4rma sig stadssidan och som v\u00e4gvisare fick l\u00f6jtnant Viljanen en man som var bosatt i denna del av staden. Men under framryckningen blev anfallsstyrkan dock uppt\u00e4ckt av tv\u00e5 beridna vaktposter, vilka medels pistolskott gav signal \u00e5t ryssarna i staden att de vita n\u00e4rmade sig. Nu \u00f6ppnade ryssarna eld mot den framryckande styrkan fr\u00e5n Wihuris fabriksbyggnad och d\u00e5 fiender \u00e4ven befann sig p\u00e5 andra platser r\u00e5kade de vita anfallarna i en korseld. Denna \u00f6verraskande eld gjorde att det blev f\u00f6rvirring i de anfallande leden men Viljanen gav order om bildande av skytteked och nu kunde inget l\u00e4ngre f\u00f6rhindra framryckningen.<\/p>\n Fr\u00e5n artilleribatteriet vid hamninloppet riktade ryssarna artillerield mot de \u00f6ver Norrfj\u00e4rden framryckande styrkorna och sk\u00f6t sammanlagt 19 granater. D\u00e5 ryssarna p\u00e5 stadssidan m\u00e4rkte att de inte kunde hejda framryckningen \u00f6ver isen, retirerade de alla till batterist\u00e4llningarna p\u00e5 \u00d6stra sidan, utan att veta att styrkor fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd var p\u00e5 frammarsch just mot detta st\u00e4lle. Efter en kort eldstrid kapitulerade dock de ryska och r\u00f6da styrkorna, som bjudit p\u00e5 motst\u00e5nd i skyttegravarna. Anfallet mot batterist\u00e4llningen utf\u00f6rdes av styrkor fr\u00e5n till stor del best\u00e5ende av lappfj\u00e4rdsbor under bef\u00e4l av l\u00f6jtnant Talvela.<\/p>\n Anfallet mot staden b\u00f6rjade den 31 januari 1918 kl. 7.30 och vid 10-tiden hade motst\u00e5ndet slagits ned. Under striderna stupade p\u00e5 fiendesidan 15 man och de anfallande f\u00f6rlorade 3 man.<\/p>\n Vill du l\u00e4sa mera om dessa dramatiska h\u00e4ndelser, om skyddsk\u00e5ren, Melins kompani, stormningen av N\u00e4silinna och mycket till, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Denna artikel som inf\u00f6rdes i tidningen Syd-\u00d6sterbotten den 30 januari 1943 och handlar om Kristinestads intagning \u00e4r skriven av lokala skyddsk\u00e5rschefen Alexander Slotte. Slotte var f\u00f6dd i Nedervetil 1878 och efter den korta skoltiden kom han in i tr\u00e4varubranschen. Forts\u00e4tt l\u00e4sa Kristinestads intagning.<\/span>Bakgrund, massm\u00f6te och oroligheter.<\/strong><\/h3>\n
Protestm\u00f6tet den 5 december 1917.<\/strong><\/h3>\n
Staden anh\u00e5ller om hj\u00e4lp fr\u00e5n h\u00f6gkvarteret.<\/strong><\/h3>\n
F\u00f6rst\u00e4rkningar anl\u00e4nder till Tj\u00f6ck.<\/strong><\/h3>\n
Striderna b\u00f6rjar.<\/strong><\/h3>\n