{"id":7179,"date":"2018-01-02T18:03:57","date_gmt":"2018-01-02T17:03:57","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=7179"},"modified":"2026-01-15T22:44:12","modified_gmt":"2026-01-15T20:44:12","slug":"slakten-klemets-i-dagsmark","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=7179","title":{"rendered":"Sl\u00e4kten Klemets i Dagsmark"},"content":{"rendered":"

Denna sl\u00e4ktutredning \u00e4r uppgjord av<\/span> \u201dDal\u201d Eva Gr\u00f6nlund, f\u00f6dd p\u00e5 A-sidon men bosatt i Vasa. Eva dokumenterade de 10 f\u00f6rsta generationerna som publicerades f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 denna hemsida \u00e5r 2014. Inga-Lill Sandstr\u00f6m har bidragit med vissa uppgifter. I slutet kan du hoppa vidare till sj\u00e4lva utredningen om sl\u00e4kten Klemets, som b\u00f6rjar runt \u00e5r 1800.<\/span><\/p>\n

F\u00f6rsta generationen:<\/strong><\/h4>\n

Clemet. <\/strong>Han ber\u00e4knas ha varit f\u00f6dd ca 1480. \u00a0Klemets hemman var bel\u00e4get mitt i byn nedanf\u00f6r dagens skola.<\/p>\n

\"Klemets<\/p>\n

Jordeboken 1546, s.148 N\u00e4rpes Sockn. I Daxmarck fanns 2 skattebetalande b\u00f6nder, Olof Nilsson och M\u00e5ns Clemetsson.<\/p>\n

Fr\u00e5n \u00e5r 1540 finns bevarade d\u00e5tida \u201dskattekalendrar\u201d som kallas jordeboken och d\u00e4r antecknades b\u00f6nderna enligt kommun och by. Dagsmark h\u00f6rde till N\u00e4rpes socken p\u00e5 den tiden. Det finns inga uppgifter om hur m\u00e5nga personer som bodde i g\u00e5rdarna utan man var endast intresserad av personernas beskattningsbara egendom.<\/p>\n

Andra generationen:<\/strong><\/h3>\n

Clemets son hette:<\/p>\n

M\u00e5ns Clemetsson<\/strong>. Han var bonde p\u00e5 Clemets fram till 1557. Om honom finns det mera uppgifter tack vare att han var bondeseglare och seglade till Stockholm med varor. I tullr\u00e4kenskaperna f\u00f6r \u00e5r 1556 framg\u00e5r att M\u00e5ns f\u00f6rde sm\u00f6r, g\u00e4ddor, idar, n\u00e4verklovar och 3 b\u00e5tar med sig till Stockholm.<\/p>\n

Bondeseglationen handlar om den handel och sj\u00f6fart som b\u00f6nderna i \u00d6sterbotten bedrev med egna fartyg. Mellan \u00e5ren 1540-1600 fanns det fem bondeseglare fr\u00e5n Dagsmark. Deras resor gick l\u00e4ngs kusten s\u00f6derut och \u00f6ver till Stockholm och de seglade i skeppslag tillsammans med bondeseglare fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. I dokumentet \u00f6ver M\u00e5ns Clemetsson st\u00e5r att han var skeppare i Lappefjell.<\/p>\n

Med p\u00e5 hemresan fr\u00e5n Stockholm hade bondeseglarna viktiga varor. T.ex salt var n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r k\u00f6tt och fisk som skulle f\u00f6rvaras. Tyger var ocks\u00e5 beg\u00e4rliga varor.<\/p>\n

\"Klemets<\/p>\n

(Axplock 3, N\u00e4rpes sl\u00e4ktforskare, s. 30)<\/p>\n

1 lispund = 8,5 kg<\/p>\n

1 kloff (n\u00e4verklove) = packe av n\u00e4ver lagd mellan st\u00f6rar och hopbunden med vidjor<\/p>\n

Tredje generationen:<\/strong><\/h3>\n

M\u00e5ns Clemetssons son hette:<\/p>\n

Olof M\u00e5nsson<\/strong>. Han var bonde i Dagsmark \u00e5r 1562. Han var ocks\u00e5 n\u00e4mndeman. \u00c5r 1562 var \u00e4ven han bondeseglare.<\/p>\n

Fj\u00e4rde generationen:<\/strong><\/h3>\n

Olof M\u00e5nssons son hette:<\/p>\n

M\u00e5ns Olofsson. <\/strong>Han var bonde 1569 och fram till omkring 1617. Han var n\u00e4mndeman fr\u00e5n 1577. I silverskatteregistret fr\u00e5n \u00e5r 1571 framg\u00e5r att M\u00e5ns var en f\u00f6rm\u00f6gen bonde. Han hade 35 mark i kistbottnen, 3 lispund koppar, 5 h\u00e4star, 20 kor och 24 n\u00f6t. Egendomen hade ett v\u00e4rde p\u00e5 406 mark, vilket var mycket \u00e5r 1571.<\/p>\n

Korna p\u00e5 1500 och 1600-talet var sm\u00e5, omkring h\u00e4lften mindre \u00e4n dagens kor. Av de 5 h\u00e4starna som han \u00e4gde var ocks\u00e5 n\u00e5gra f\u00e5lar.<\/p>\n

M\u00e5ns hade en bror som hette Lars Olofsson. Han var bondeseglare till Stockholm \u00e5r 1592 och 1593.<\/p>\n

M\u00e5ns Olofsson hade tv\u00e5 s\u00f6ner:<\/p>\n

Olof M\u00e5nsson Klemets <\/strong><\/p>\n

Lars M\u00e5nsson Klemets <\/strong><\/p>\n

Olof M\u00e5nsson var f\u00f6dd ca 1584 och var bonde p\u00e5 Klemets hemman 1620 till 1635. Han hade f\u00e5r, en f\u00e5le, en h\u00e4st och 7 kor \u00e5r 1635. Olofs \u00e4nka Anna Eriksdotter hade hand om Klemets hemman \u00e5r 1638 och 1639 (Jordeboken \u00e5r 1636). Olof och Anna hade en son som hette Mickel. Hans fortsatta historia \u00e4r obekant.<\/p>\n

Efter Olofs \u00e4nka var det M\u00e5ns Olofssons andre son Lars M\u00e5nsson som blev bonde p\u00e5 hemmanet.<\/p>\n

\u00a0<\/strong>Femte generationen:<\/strong><\/h3>\n

Lars M\u00e5nsson Klemets <\/strong>var storbonde p\u00e5 Klemets hemman \u00e5ren 1639-1673 (\u00d6sterbottens s\u00f6dra f\u00f6gderi jordeb\u00f6cker 1638-1673). Han odlade r\u00e5g och korn, och hade en egen skuta med vilken han skeppade varor till Stockholm. Han hade samarbete med kyrkoherden Anders Kempe i Lappfj\u00e4rd och de s\u00e5lde fisk, tj\u00e4ra och sm\u00f6r direkt till Stockholm. Reglerna var s\u00e5dana att all utf\u00f6rsel av varor skulle ske via en stad och n\u00e4rmaste staden var Vasa som hade grundats 1606. Ocks\u00e5 de varor som f\u00f6rdes med hem fr\u00e5n Stockholm skulle tullas i Vasa, men Lappfj\u00e4rds- och N\u00e4rpesb\u00f6nderna motsatte sig den extra omv\u00e4gen och l\u00e4mnade varor otullade. Att fuska med tullarna ledde till stora b\u00f6ter och d\u00e4rf\u00f6r fanns det ett uppenbart behov av en handelsstad p\u00e5 n\u00e4rmare h\u00e5ll.<\/p>\n

\u00c5r 1639 \u00e5talades och d\u00f6mdes Kempe i tingsr\u00e4tten f\u00f6r brott d\u00e5 han l\u00e4mnat varor otullade. Han fick 40 mark i b\u00f6ter, h\u00e4lften av godset tillf\u00f6ll kronan och andra halvan Vasa stad. Detta ledde till os\u00e4mja mellan Kempe och M\u00e5nsson som ju hade varit i bolag om handeln, och \u00e5r 1641 anlitades l\u00e4nsmannen i N\u00e4rpes samt en n\u00e4mndeman f\u00f6r att l\u00f6sa tvisten.<\/p>\n

Lars M\u00e5nsson Klemets som riksdagsman<\/strong><\/p>\n

1641 och 1642 var r\u00e5g- och kornsk\u00f6rdarna d\u00e5liga i \u00d6sterbotten. Skatter och p\u00e5lagor som kronan kr\u00e4vde blev betungande f\u00f6r b\u00f6nderna. P\u00e5 h\u00f6sten \u00e5r 1643 blev Lars M\u00e5nsson Klemets fr\u00e5n Dagsmark och M\u00e5rten M\u00e5rtensson Jut fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd valda att delta i riksdagen i Stockholm. Med kom ocks\u00e5 M\u00e5rten Knutsson (Bengs) fr\u00e5n Rejpelt, V\u00f6r\u00e5 och en man fr\u00e5n Lillkyro. De l\u00e4mnade in ett besv\u00e4r till den riksdag som inleddes den 3 oktober. I besv\u00e4ret klagade de p\u00e5 att det i tre \u00e5r hade varit sv\u00e5rt d\u00e5 v\u00e5rs\u00e5dden inte lyckats och ocks\u00e5 av h\u00f6sts\u00e4den blev det d\u00e5ligt resultat. N\u00f6den var stor. Ingen hade n\u00e5got att unds\u00e4tta den andra. Lantt\u00e5gsg\u00e4rden (extra skatt) kr\u00e4vdes av b\u00f6nderna f\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r, men uppb\u00f6rdsm\u00e4nnen gillade inte den s\u00e4d som sk\u00f6rdats. B\u00f6nderna s\u00e5g ingen annan utv\u00e4g \u00e4n att n\u00f6dgas sv\u00e4lta ihj\u00e4l. De anh\u00f6ll d\u00e4rf\u00f6r att f\u00e5 f\u00f6ra sina varor till den ort d\u00e4r det gick att s\u00e4lja dem d.v.s. till Stockholm.<\/p>\n

Regeringens svar p\u00e5 b\u00f6ndernas besv\u00e4r var tyv\u00e4rr intets\u00e4gande. En liten personlig uppmuntran fick de. De erh\u00f6ll fri skjuts hem.<\/p>\n

Lars M\u00e5nsson Klemets uts\u00e5gs sedan \u00e5r 1649 att p\u00e5 N\u00e4rpes och Lappfj\u00e4rds socknars v\u00e4gnar f\u00f6ra fram en ans\u00f6kan om att en stad skulle grundas p\u00e5 Kopp\u00f6. Han reste till \u00c5bo f\u00f6r att f\u00f6rhandla om Kristinestads grundande. Per Brahe som var generalguvern\u00f6r i Finland grundade Kristinestad \u00e5r 1649.<\/p>\n

Tingsprotokollet fr\u00e5n N\u00e4rpes och Lappfj\u00e4rds socknar fr\u00e5n slutet av 1649:<\/p>\n

\u201dIbland allt annat f\u00f6refallande saker och \u00e4renden \u00e5satte tinget de 12 i n\u00e4mnden tillika med hela tingslaget var f\u00f6r sig uti en mun skade och beg\u00e4rde ett attestation och bevis av r\u00e4tten att s\u00f6ka \u00f6dmjukligen och underd\u00e5nigt Grevlige n\u00e5des excellentia h\u00f6gv\u00e4lborne herr riksdrotsen och general gubernatorn p\u00e5 det … t\u00e4cktes efterl\u00e5ta att en stad uti deras socken p\u00e5 Kop\u00f6\u00f6 funderas och uppr\u00e4ttas, vilket allmogen och gemene man endr\u00e4kteligen anammade, att med f\u00f6rsta \u00f6ppna vatten … begynna skulle, orsaken f\u00f6reb\u00e4randes \u00e4r l\u00e5ngt till st\u00e4der och mycket besv\u00e4rligt deras handelsgods framf\u00f6ra, vilket i Vasa stad f\u00f6r den myckenhets skull som d\u00e4r faller ganska ringa \u00e5tg\u00e5r eller g\u00e4ller, och s\u00e5ledes ringa f\u00f6rdel d\u00e4r om hava.<\/em><\/p>\n

Oavsett vilken roll detta brev, som v\u00e5rvintern 1649 skulle avg\u00e5 till Per Brahe, hade f\u00f6r grundandet av Kristinestad samma \u00e5r, s\u00e5 \u00e4r det onekligen en ny f\u00f6reteelse att en ekonomiskt aktiv och handelsdrivande allmoge ber om att f\u00e5 en stad p\u00e5 sitt omr\u00e5de.\u201d (Pl\u00f6jande borgare och handlande b\u00f6nder. M\u00f6tet mellan den europeiska urbana ekonomin och vasatidens Sverige. \u00c5ke Sandstr\u00f6m Stockholm 1996, s.71.)<\/p>\n

Vid vintertinget 1658 \u00e5talade l\u00f6jtnanten M\u00e5rten B\u00f6\u00f6kman bonden Lars M\u00e5gnsson Klemets i Dagsmark f\u00f6r att han med hugg och slag motsatt sig att l\u00f6jtnanten skulle f\u00e5 utm\u00e4rka oxar till utlagor. Lars M\u00e5nssons son Lars Larsson hade sedan f\u00f6rt penningar till Lappfj\u00e4rds by f\u00f6r utlagorna. Lars Larsson hade g\u00e5tt \u00f6ver bron till andra sidan \u00e5n och sk\u00e4llt l\u00f6jtnanten till \u201dr\u00f6vare och rappare\u201d. L\u00f6jtnanten hade g\u00e5tt efter honom och skjutit med l\u00f6st krut Lars Larsson under armen med pistol, s\u00e5 att f\u00f6rladdningen n\u00e5got skadat honom. Sannolikt avskedades l\u00f6jtnanten f\u00f6r sin sj\u00e4lvr\u00e5dighet.(Lappfj\u00e4rds historia andra delen, 1952, s.167).<\/p>\n

Se p\u00e5 film ocks\u00e5!<\/strong><\/p>\n

KrsTV gjorde \u00e5r 2025 en film, som handlar om b\u00e5de Lars M\u00e5nsson och greven Per Brahe och om du vill se den skall du klicka p\u00e5 Youtube: https:\/\/youtu.be\/AzThPVTLkRI<\/a><\/span><\/p>\n

Sj\u00e4tte generationen:<\/strong><\/h3>\n

Lars M\u00e5nsson Klemets son:<\/p>\n

Lars Larsson <\/strong>f. ca 1630 var bonde 1663-1690 och n\u00e4mndeman 1658-1693. Han var gift med Walborg Olofsdotter f. ca 1640.<\/p>\n

Det var denne Lars Larsson Klemets som tillsammans med sina barn byggde den f\u00f6rsta kvarnen vid Klemetsforsen i mitten p\u00e5 1600-talet. N\u00e4r barnen blev vuxna s\u00e5 delades hemmanet mellan Anders Larsson Klemets och hans bror Henrik Larsson Klemets, senare Nyy och fr\u00e5n \u00e5r 1705 B\u00e5sk eller Ny. Vid tinget i Lappfj\u00e4rd kr\u00e4vde d\u00e5 den yngre brodern Henrik att han skulle f\u00e5 \u201den halv del med Anders uti S\u00e5gqwarnen, vartill han v\u00e4rke j\u00e4mte honom tillskaffat\u201d. \u00c5r 1696 tilld\u00f6mde tinget Henrik sin andel i kvarnen.<\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om klyvningen av Klemets hemman i slutet av 1600-talet, s\u00e5 klicka H\u00c4R<\/strong><\/span><\/a>! D\u00e4r finns ocks\u00e5 mycket annat att l\u00e4sa.<\/span><\/p>\n

Barn till Lars och Walborg:<\/strong><\/p>\n

-Anders Larsson Klemets <\/strong><\/p>\n

-Gertrud Larsdotter Klemets<\/p>\n

-Margareta Larsdotter Larsdotter<\/p>\n

-Henrik Larsson B\u00e5sk ( \u00bd mtl, anv\u00e4nde namnet Nyy och 1705 vid B\u00e5sk el Ny. Han var bonde 1694-1712. Han var gift med Valborg Larsdotter. Om du vill l\u00e4sa en utf\u00f6rlig utredning om Anders Blomstedt fr\u00e5n \u00c5land, som gifte sig med Anna B\u00e5sk, s\u00e5 skall du klicka<\/span> H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

-Matts Larsson Klemets<\/p>\n

-Karin Larsdotter Klemets f 1669, d. av \u00e5lderdom 1761, 92 \u00e5r (gamla pigan)<\/p>\n

-Lars Larsson Klemets<\/p>\n

-M\u00e5ns Larsson Klemets<\/p>\n

Sjunde generationen:<\/strong><\/h3>\n

Anders Larsson Klemets <\/strong>var bonde 1694-1724 och n\u00e4mndeman 1698-1730. Klemets hemman delades genom klyvning \u00e5r 1694 s\u00e5 att Anders Larsson fick \u00bd mtl och beh\u00f6ll namnet Klemets. Han var gift med Maria Markusdotter Storkorck eller L\u00e5ng, d. 04.02.1750. Anders dog 1736.<\/p>\n

Barn till Anders och Maria:<\/p>\n

A) Lars Andersson<\/strong> Clemes<\/strong>1686, d. 20.8.1755 (69 \u00e5r)<\/p>\n

B) Anders Andersson Clemes<\/strong> 1688 begravd 13.9.1778 (90 \u00e5r)<\/p>\n

Matts Andersson Clemes<\/p>\n

M\u00e5ns Andersson Clemes<\/p>\n

Margareta Andersdotter Clemes<\/p>\n

Karin Andersdotter Clemes<\/p>\n

Anna Andersdotter Clemes<\/p>\n

Hendrik Andersson Clemes<\/p>\n

\u00c5ttonde generationen:<\/strong><\/h3>\n

A) Lars Andersson<\/strong> Clemes f\u00f6ddes 1686 och var bonde p\u00e5 p\u00e5 Klemets 1724-1755. Lars dog 20.8.1755, 69 \u00e5r. Han var gift med Walborg Mickelsdotter Storkull, f. 1696, d. 25.3.1778, 82 \u00e5r. Lars bror Anders och dennes hustru bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hemmanet. Enligt Vilhelm Jansson var ”Klemes Lass” mycket stark och ”orkade b\u00e4ra en fylld r\u00e5gtunna under var arm vid kronomagasinet i Kristinestad. Han kunde ocks\u00e5 stj\u00e4lpa \u00e4ngslador. Han trasslade in sig i ett laxn\u00e4t och drunknade n\u00e4r han skulle tjuvvittna det”<\/p>\n

Lars och Walborgs barn:<\/strong><\/p>\n

Maria Larsdotter Clemes\u00a0<\/strong> f\u00f6dd 23.7 1726. Begravd 22.7 1801, 75 \u00e5r gammal. Gift \u00a0med bonden Johan Persson Lillkull f. 1718. D\u00f6d 1788, 70 \u00e5r gammal. Genom sonen Carl Johansson f. 1751 och dottern Anna Johansdotter f. 1757 har Maria Larsdotter Clemes otaliga \u00e4ttlingar.<\/p>\n

Lars Larsson Clemes<\/strong> f. 8.10.1727, d. 25.4.1796 (69 \u00e5r), g.<\/strong> Margareta Johansdotter Sm\u00e5tr\u00e4sk f\u00f6dd 17.4.1736, d. 16.3.1810, (74 \u00e5r). Vigda 16.12.1756 i Dagsmarcken. \u00c5r 1755 delade denne Lars Larsson hemmanet med sin bror Hindrik, s\u00e5 att de fick 1\/3 mantal var och enligt l\u00e4rare Lind s\u00e5 flyttade Lars Larsson sin g\u00e5rd ner till ”Utklemets”, det st\u00e4lle som i dag kallas Andesas eller Mattas-Lennatas.<\/p>\n

Hindrik Larsson Clemes <\/strong>f. 27.1.1730 g. m Maria Matiasdotter f.1735<\/p>\n

Anna Larsdotter Clemes<\/strong> f.1742,begravd 16.3.1800, 59 \u00e5r, vigdes 8.12.1763 till Matts Mattson Storkull, f.1739, begravd 15.2.1801.<\/p>\n

Efter syskonen Lars Larsson Clemes<\/strong> f. 8.10.1727, Hindrik Larsson Clemes <\/strong>f. 27.1.1730 \u00a0och Anna Larsdotter Clemes <\/strong>f. 1742 finns idag ett stort antal \u00e4ttlingar.<\/p>\n

B) Anders Andersson Clemes<\/strong> 1688 begravd 13.9.1778 (90 \u00e5r) g.m Maria Peersdotter f. 1709, d. 13.2.1774<\/p>\n

Barn:<\/strong><\/p>\n

Erik Andersson f. 1740<\/p>\n

Matts Andersson f. 1742, d. 10.5.1767, 25 \u00e5r<\/p>\n

Anders Andersson f. 3.11.1745, d. 6.11.1808 i Lappfj\u00e4rd g.m Maria Jakobsdotter<\/p>\n

Klockars, Lappfj\u00e4rd, f. 20.3.1755, d. 19.12.1822 (finns i \u201dSl\u00e4kten Klockars\u201d s.310)<\/p>\n

Catharina Andersdotter f. 15.11.1754. Piga i B\u00f6tom, d. 8.10.1781 i B\u00f6tom 27 \u00e5r<\/p>\n

Nionde generationen:<\/strong><\/h3>\n

Hindrik Larsson Clemes eller Henrik Larsson Klemets<\/strong> (1730-1818) var gift med Maria Mattsdotter Storkull (1735-1801) och de var b\u00f6nder under tiden 1755-1790 p\u00e5 1\/3 mantal och enligt l\u00e4rare Lind s\u00e5 flyttades g\u00e5rden fr\u00e5n gamla st\u00e4llet i Stor\u00e5krin till Br\u00e4nn Klemets, allts\u00e5 bredvid nuvarande folkskolan \u00f6ster om Sebasbackan. Den h\u00e4r flyttningen skedde under det f\u00f6rsta storskiftet. Enligt l\u00e4raren s\u00e5 skulle ”Klemes Kalle” Ragnas ha ber\u00e4ttat om hur det gick till d\u00e5 Henrik skulle dela sitt hemman mellan sina s\u00f6ner:<\/p>\n

\u201dD\u00e5 fadern Henrik Larsson skulle dela hemmanet mellan s\u00f6nerna Matts och Anders sprang Anders ut och g\u00f6mde sig i en \u00e5kertrumma. Han ville ej ha n\u00e5got hemman. D\u00e5 gav fadern honom ett stort torp \u201dStrandtorpet\u201d. Men hans efterkommande sk\u00f6tte ej om pappren, utan det f\u00f6ll tillbaka till hemmanet.\u201d<\/em><\/p>\n

Det var nog det h\u00e4r ”Strandtorpet” som sedan \u00f6vertogs\u00a0av Josef Andersson Storkull <\/a>(f.1837), som allts\u00e5 var far till ”Strand” Erland Storkull och deras \u00e4ttlingar\u00a0har kallats f\u00f6r ”Strand” sedan dess.<\/p>\n

Henriks och Marias barn:<\/strong><\/p>\n

Matts<\/strong> f. 1763 som \u00f6vertog hemmanet<\/p>\n

Anders f. 1766, som blev torpare p\u00e5 Klemets hemman p\u00e5 det s\u00e5 kallade Strandtorpet nere vid \u00e5n. Vissa k\u00e4llor uppger att Strandtorpet skulle ha funnits p\u00e5 Brobackan.\u00a0 Anders var gift med Maria Larsdotter (f.1774) och de fick en dotter Brita Lena (f.1812) som sedan gifte sig med Mickel Kajsasson B\u00e5sk (1813-1870).<\/p>\n

Maria f. 1771, som var gift med Johan Nilsson (1769-1811) och de var torpare p\u00e5 Klemets hemman. Maria gifte sig en andra g\u00e5ng med Matts Stefaniasson (1760-1837) fr\u00e5n N\u00e4rpes.<\/p>\n

Tionde generationen:<\/strong><\/h3>\n

Matts Henriksson Klemets<\/strong> (1763-1844) var gift med Lisa Persdotter Svartti (1764-1846) fr\u00e5n Stor\u00e5 och de var b\u00f6nder under tiden 1790-1820 p\u00e5 1\/3 mtl av Klemets. \u00c5r 1790 byggdes den nya landsv\u00e4gen mellan Dagsmark och Lappfj\u00e4rd och den gick n\u00e4ra Klemets nya g\u00e5rd. Under hans tid som bonde \u00f6verf\u00f6rdes Finland och \u00d6sterbotten \u00e5r 1809 fr\u00e5n det svenska riket till det ryska kejsard\u00f6met.<\/p>\n

Matts och Lisas barn:<\/strong><\/p>\n

Anders (1787-1788).<\/p>\n

Maria Mattsdotter (1790-1849), gift \u00e5r 1811 med ”\u00c5sinas” Johan Eriksson Sebbas, senare Rosenback (1784-1863) p\u00e5 Finne hemman 5\/48 mtl. Han var son till Eric Andersson Sebbas och Anna Johansdotter och de fick \u00e5tminstone fem barn.<\/p>\n

Henrik Mattsson, <\/strong>f. 1793 som \u00f6vertog hemmanet, se tabell 1!<\/a><\/p>\n

Margaretha Mattsdotter (f.1796) som gifte sig med Carl Carlsson L\u00e5ng. f. \u00c5lgars och de blev b\u00f6nder p\u00e5 ”Kaalas Hindrikas” p\u00e5 Kollt\u00e5.<\/a><\/p>\n

Johan (1800-1820).<\/p>\n

Erik (1805-1810).<\/p>\n

Sj\u00e4lva sl\u00e4ktutredningen om Klemets b\u00f6rjar h\u00e4r med Henrik Mattsson Klemets, f. 1793 och vill du forts\u00e4tta s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Denna sl\u00e4ktutredning \u00e4r uppgjord av \u201dDal\u201d Eva Gr\u00f6nlund, f\u00f6dd p\u00e5 A-sidon men bosatt i Vasa. Eva dokumenterade de 10 f\u00f6rsta generationerna som publicerades f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 denna hemsida \u00e5r 2014. Inga-Lill Sandstr\u00f6m har bidragit med vissa uppgifter. I slutet kan Forts\u00e4tt l\u00e4sa Sl\u00e4kten Klemets i Dagsmark<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":21,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-7179","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7179","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=7179"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7179\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25473,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7179\/revisions\/25473"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=7179"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}