{"id":7088,"date":"2017-12-19T23:14:08","date_gmt":"2017-12-19T22:14:08","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=7088"},"modified":"2023-11-29T21:43:20","modified_gmt":"2023-11-29T19:43:20","slug":"adolf-wilhelm-roos","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=7088","title":{"rendered":"Wilhelm Roos"},"content":{"rendered":"
\"Adolf
Wilhelm Roos f\u00f6ddes i Kristinestad 1824 och avancerade till postverkets h\u00f6gsta chef i Sverige. Under n\u00e5gra \u00e5r var han ocks\u00e5 riksdagsman.<\/figcaption><\/figure>\n

Sl\u00e4kten Roos utg\u00e5r fr\u00e5n Jakobstad, d\u00e4r den f\u00f6rsta i sl\u00e4kten, n\u00e4mligen Johan Person Roos var handlande och \u00e5r 1653 avlade han borgareden i hemstaden. En \u00e4ttling som hette Johan Henrik Roos flyttade 1812 till Kristinestad d\u00e4r han blev predikant och han blev sedan vicepastor f\u00f6re han dog 1859.<\/p>\n

Johan Henriks son Adolf Wilhelm<\/span> Roos f\u00f6ddes1824 p\u00e5 pr\u00e4stg\u00e5rden i Kristinestad. Wilhelms bror Karl Johan Roos, var pr\u00e4st i Lappfj\u00e4rd. Som barn gick Wilhelm i trivialskolan i Vasa, mellan \u00e5ren 1842-44 i gymnasiet i \u00c5bo. 1845 reste han till Uppsala d\u00e4r han inskrevs vid universitetet. Han kom snabbt ut med flera litter\u00e4ra verk och \u00e5r 1849 blev han svensk medborgare.<\/span><\/span><\/p>\n

Som 27-\u00e5ring b\u00f6rjade Wilhelm arbeta p\u00e5 telegrafstyrelsen och d\u00e4rifr\u00e5n fortsatte han till postverket \u00e5r 1860. D\u00e4r avancerade han snabbt till dess h\u00f6gsta chef och under de 25 \u00e5r som chef utvecklade han postverket och blev kallad \u201ddet moderna svenska postv\u00e4sendets grundl\u00e4ggare\u201d. Han deltog i flera stora postkongresser runt om i Europa. <\/span><\/span><\/p>\n

Under hans tid som chef f\u00f6r postverket, blev det ett av v\u00e4rldens b\u00e4sta f\u00f6r sin tid. Han avskaffade den postf\u00f6ringsskyldighet som b\u00f6nderna hade haft sedan Karl XII:s tid. Det inf\u00f6rdes samma porto f\u00f6r brev i alla nordiska l\u00e4nder, postanvisningar togs i bruk, liksom postf\u00f6rskottsf\u00f6rs\u00e4ndelser. Postkort och kortbrev togs ocks\u00e5 i bruk.<\/span><\/span><\/p>\n

Under \u00e5ren 1875 \u2013 1889 var han riksdagsman f\u00f6r Norrbottens l\u00e4ns valkrets. I Sverige f\u00f6rundrade man sig hur det var m\u00f6jligt f\u00f6r en utl\u00e4nning att g\u00e5 s\u00e5 l\u00e5ngt men de kom sedan med f\u00f6rklaringen att Adolf Wilhelm var \u00e4ttling till Erik \u00c5ngerman Sursill fr\u00e5n Sverige.<\/span><\/span><\/p>\n

\u00c5r 1889 avgick Wilhelm fr\u00e5n chefstj\u00e4nsten p\u00e5 postverket och han dog sedan 1895.<\/span><\/span><\/p>\n

\u00d6vrigt.<\/strong><\/h2>\n

Wilhelm fick flera k\u00e4nda barn, bland annat l\u00e4raren och f\u00f6rfattaren Anna Maria Roos (1862-1938). Hon har f\u00f6rfattat flera k\u00e4nda l\u00e4seb\u00f6cker och hon skrev bland annat visorna ”Bl\u00e5sippan ute i backarna st\u00e5r” och ”Tre sm\u00e5 gummor”. Wilhelms son Gustaf Roos (1859-1938) var riksdagsman i flera repriser och han var ocks\u00e5 landsh\u00f6vding p\u00e5 Gotland. Gustaf har ocks\u00e5 gett ut en bok om sl\u00e4kten Roos. Wilhelms andra son Adolf (1858-1937) var ingenj\u00f6r men var ocks\u00e5 riksdagsman.<\/p>\n

\u00c5bo Underr\u00e4ttelser skrev 2.1.1847:<\/strong>\u00a0En landsman, Herr Wilhelm Roos, som f\u00f6r par \u00e5r sedan skilde sig fr\u00e5n \u00c5bo Gymnasium och nu studerar vid Universitetet i Uppsala, har erh\u00e5llit Svenska Akademiens mindre pris f\u00f6r ett skaldestycke \u201cRunos\u00e5ngarens d\u00f6d.” ”F\u00f6rfattaren hade genom den enkla, fl\u00e4rdl\u00f6sa teckningen af sitt hemlands nationalkarakter, warm fosterlandsk\u00e4rlek och \u00e4del sjelff\u00f6rsakelse tillwunnit sig Akademiens bifall. N\u00e4rwarande mottog han sjelf det honom tilld\u00f6mda priset.<\/em>”<\/p>\n

Direkt\u00f6ren vid Svenska Akademin yttrade sig s\u00e5 h\u00e4r vid prisutdelningen:<\/p>\n

\u201dMin Herre! Redan vid f\u00f6rsta l\u00e4sningen av eder dikt, trodde Akademien sig d\u00e4ri igenk\u00e4nna en st\u00e4mma fr\u00e5n det land, som sk\u00e4nkt \u00e5t vitterheten Creutz, Franz\u00e9n och Rundeberg. Trohet och k\u00e4rlek i d\u00f6den, \u00e4ran och friheten skattade h\u00f6gre \u00e4n livet, men fosterlandet h\u00f6gst av allt och minnets stj\u00e4rna, str\u00e5lande fr\u00e5n h\u00e4vdens himmel. Dessa bilder \u00e4r d\u00e4r inhemska, bo i hj\u00e4rtat och i s\u00e5ngen. De r\u00f6rande \u00e5terljud d\u00e4r av, som eder lyra framkallat, \u00e4r k\u00e4nslans mera \u00e4n diktens skapelser och era l\u00e4sares bifall skall sammanst\u00e4mma med era prisdomares, att r\u00e4ttvisa den bel\u00f6ning, som nu \u00e5t eder \u00f6verl\u00e4mnas\u201d.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sl\u00e4kten Roos utg\u00e5r fr\u00e5n Jakobstad, d\u00e4r den f\u00f6rsta i sl\u00e4kten, n\u00e4mligen Johan Person Roos var handlande och \u00e5r 1653 avlade han borgareden i hemstaden. En \u00e4ttling som hette Johan Henrik Roos flyttade 1812 till Kristinestad d\u00e4r han blev predikant och Forts\u00e4tt l\u00e4sa Wilhelm Roos<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":6316,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-7088","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7088","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=7088"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7088\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":22325,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7088\/revisions\/22325"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/6316"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=7088"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}