{"id":6708,"date":"2017-11-27T21:13:58","date_gmt":"2017-11-27T20:13:58","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=6708"},"modified":"2017-11-27T21:51:15","modified_gmt":"2017-11-27T20:51:15","slug":"om-sodra-svenska-osterbottens-forhistoriska-minnen","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=6708","title":{"rendered":"Om s\u00f6dra svenska \u00d6sterbottens f\u00f6rhistoriska minnen."},"content":{"rendered":"

Artikel skriven av A. M. Tallgren i tidskriften \u201dHembygden\u201d i januari 1913:<\/span><\/p>\n

I N\u00e4rpes har den k\u00e4nde hembygdsentusiasten P. E. Ohls upptecknat en s\u00e4gen om ett \u00bbdrakbo\u00bb, som tv\u00e5 br\u00f6der Westerback p\u00e5 1860-talet skulle ha hittat p\u00e5 den s.k. Holmen, en skogsbacke i Tj\u00e4rlaks by p\u00e5 Hermans hemmans mark. Br\u00f6derna fick sikte p\u00e5 skatten, som l\u00e5g i n\u00e5got slags kista. De h\u00f6ll i och drog, tills ’fatanet’ (’handtaget’) lossnade, men d\u00e5 visade draken v\u00e4rjan, s\u00e5 att de m\u00e5ste springa sin v\u00e4g o. s. v.<\/p>\n

Enligt folkf\u00f6rest\u00e4llningen g\u00f6mmer allts\u00e5 jorden \u00e4ven i s\u00f6dra svenska \u00d6sterbotten om\u00e4tliga, glimrande skatter, vilka man endast s\u00e4llan lyckas komma \u00f6ver. Draken \u00e4r avundsjuk, och i sj\u00e4lva verket \u00e4r landskapet fattigt p\u00e5 jordfynd, framf\u00f6r allt f\u00f6rhistoriska fynd, vilka n\u00e5gon g\u00e5ng m\u00f6jligen gett upphov \u00e5t de fantastiska s\u00e4gnerna om f\u00f6rdolda skatter. Det saknar dock visst icke sitt intresse att g\u00f6ra bekantskap med denna trakts \u2014 l\u00e5t vara fattiga \u2014 forntid, ty om \u00e4n minnena fr\u00e5n denna tid \u00e4r s\u00e4llsynta, s\u00e5 \u00e4r de mycket v\u00e4rdefulla f\u00f6r vetenskapen och otvivelaktigt k\u00e4ra f\u00f6r ortens nuvarande befolkning s\u00e5som vittnesb\u00f6rd om traktens f\u00f6rsta bebyggande och bebyggare. Jag hoppas d\u00e4rf\u00f6r, att en kort \u00f6versikt av s\u00f6dra svenska \u00d6sterbottens f\u00f6rhistoriska fornl\u00e4mningar f\u00f6rsvarar sin plats i tidskriften Hembygdens specialnummer f\u00f6r \u00d6sterbotten. \u00c4mnets rikhaltighet fordrar dock att jag begr\u00e4nsar mig till ett mindre omr\u00e5de, och jag har d\u00e4rtill valt socknarna s\u00f6der om Vasa, emedan jag varit i tillf\u00e4lle att under f\u00f6rlidet \u00e5r f\u00e5 personlig k\u00e4nnedom om de fasta fornl\u00e4mningarna i dessa trakter.<\/p>\n

Minnena fr\u00e5n sten\u00e5ldern, den m\u00e4nskliga kulturens barndomstid, \u00e4r mycket glest s\u00e5dda i trakten, vilken under denna avl\u00e4gsna period, som torde slutat f\u00f6r c:a 3 000 \u00e5r sedan, till st\u00f6rsta delen utgjorde havsbotten. S\u00e5lunda har man inga sten\u00e5ldersfynd fr\u00e5n Korsn\u00e4s, Malaks, N\u00e4rpes, Petalaks, Solv och \u00d6vermark. Fr\u00e5n Sideby, \u00d6mossa by, nedanf\u00f6r Storfallsberget, har man en avbruten, egendomlig stenyxa, och i Lappfj\u00e4rd ett enstaka fynd fr\u00e5n Storsj\u00f6 och ett annat fr\u00e5n Merij\u00e4rvi, flera fynd fr\u00e5n M\u00f6rtmark by och minnen efter en fast sten\u00e5ldersbos\u00e4ttning i Dagsmark by, alldeles n\u00e4ra till B\u00f6tom-gr\u00e4nsen. P\u00e5 sistn\u00e4mnda st\u00e4lle har man hittat en slipsten, (jfr fig. 1)<\/p>\n

\"Figur
Figur 1. Slipsten upphittad p\u00e5 R\u00e4v\u00e5sen i Dagsmark.<\/figcaption><\/figure>\n

ett otydligt stenf\u00f6rem\u00e5l o. a. Havet torde den tiden ha tr\u00e4ngt fram \u00e4nda hit, och befolkningen bodde kring havsvikens str\u00e4nder, i skydd av en inre sk\u00e4rg\u00e5rd. M\u00e4nniskorna livn\u00e4rde sig den tiden huvudsakligast med jakt och fiske, och de bodde p\u00e5 sandiga, varma st\u00e4llen i t\u00e4ltliknande bost\u00e4der. Det \u00e4r troligt att sten\u00e5ldersm\u00e4nniskan haft fasta boplatser \u00e4ven l\u00e4ngre v\u00e4sterut och norrut p\u00e5 f. n. svenskt omr\u00e5de. Man har n\u00e4mligen gjort ganska m\u00e4rkliga, p\u00e5 s\u00e5dant tydande fynd i P\u00f6rtom socken, n\u00e4ra Petalaks r\u00e5n, p\u00e5 den s.k. Raine\u00e5sen. Vid sandt\u00e4kt p\u00e5 n\u00e4mnda backe f\u00f6r 10 \u201415 \u00e5r sedan fann bonden Johan \u00c5gren fr\u00e5n Petalaks tv\u00e5 stora slipstenar (\u00bbf\u00e4rgrivningsstenar\u00bb) samt en hel, vackert ornerad lerkruka, (jfr fig. 2)<\/p>\n

\"Figur
Figur 2. Lerk\u00e4rl fr\u00e5n sten\u00e5ldern.<\/figcaption><\/figure>\n

allt p\u00e5 c:a 3\/4 meters djup. Krukan hade g\u00e5tt s\u00f6nder, men bitarna hade tagits i f\u00f6rvar f\u00f6r att sedermera sk\u00e4nkas \u00e5t numera avlidne agronomen Neovius i Vasa. En bit lyckades upphittaren \u00e4nnu f\u00e5 fram ur sina g\u00f6mmor, och gav han den \u00e5t mig f\u00f6r att \u00f6verl\u00e4mnas till Nationalmuseet.<\/p>\n

Jag var tyv\u00e4rr icke i tillf\u00e4lle att f\u00f6retaga gr\u00e4vningar p\u00e5 st\u00e4llet, vilket torde vara av mer \u00e4n vanligt intresse f\u00f6r fornforskaren. Det ligger c:a 1 mil fr\u00e5n den nutida havsstranden. \u00c5sen \u00e4r en smal, ungef\u00e4r 1 km bred \u00e5s, som sluttar \u00e5t s\u00f6der och norr, d\u00e4r k\u00e4rr tillst\u00f6ter. Den best\u00e5r av grus och sand och kan mycket v\u00e4l ha utgjort tillh\u00e5ll f\u00f6r sten\u00e5ldersm\u00e4nniskan. Petalaks och P\u00f6rtom skulle allts\u00e5 ha anor som g\u00e5 3000 \u00e5r tillbaka i tiden! Det \u00e4r att hoppas att v\u00e5r fornminnesstyrelse snart ser sig i st\u00e5nd att genom sakkunniga personer l\u00e5ta unders\u00f6ka denna trakt n\u00e4rmare. Den f\u00f6rtj\u00e4nar det s\u00e5 mycket hellre, som \u00e5sen har fasta fornl\u00e4mningar \u00e4ven fr\u00e5n brons eller j\u00e4rn\u00e5ldern, s.k. j\u00e4ttekast eller stenringar, bland vilka det allra vackraste stenr\u00f6se jag n\u00e5gonsin sett.<\/p>\n

Brons\u00e5ldern, vilken period i v\u00e5rt land r\u00e4ckte till omkr. 500 f. Kr., \u00e4r i hela Finland svagt representerad, och den trakt, vi nu ha att h\u00e5lla oss till, har inte ett enda f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n denna period att uppvisa (jfr fig. 3 \u20144).<\/p>\n

\"Figur
Figur 3. Dolk fr\u00e5n brons\u00e5ldern.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Figur
Figur\u00a04. \u00a0Sv\u00e4rd fr\u00e5n brons\u00e5ldern.<\/figcaption><\/figure>\n

Dock ber\u00e4ttas det att man f\u00f6r c:a 70 \u00e5r sedan skulle i ett av stenr\u00f6sena p\u00e5 Raine\u00e5sen, \u00bbstorsteinr\u00f6jsbacken\u00bb hittat ett bronssv\u00e4rd och bronsringar, och i Petalaks Nyby, p\u00e5 Ribacka hemmans mark i Rimossbacken ett bronsf\u00f6rem\u00e5l \u00bblikt handtaget p\u00e5 en gammaldags kista\u00bb. Dessa f\u00f6rem\u00e5l har dock g\u00e5tt f\u00f6rlorade och med dem den beviskraft de kunnat ha. Mycket m\u00f6jligt \u00e4r det ju att man faktiskt har i dessa r\u00f6sen gjort brons\u00e5ldersfynd. Gravarna under brons\u00e5ldern var n\u00e4mligen r\u00f6sen, men \u00e4ven j\u00e4rn\u00e5ldersgravarna \u00e4r till det yttre av alldeles samma utseende. I P\u00f6rtom har man ju dock \u00e4ven sten\u00e5ldersminnen, s\u00e5 att dess r\u00f6sen nog kan h\u00e4rstamma fr\u00e5n den p\u00e5 sten\u00e5ldern f\u00f6ljande brons\u00e5ldern. Snarast tror jag p\u00e5 brons\u00e5ldersursprung f\u00f6r det r\u00f6se, som jag ovan i f\u00f6rbig\u00e5ende omtalade och vilket \u00e4r av ofantliga dimensioner (22x30x3 m.) som ligger p\u00e5 h\u00f6jden av \u00e5sen. Dessa s.k. nakna stenr\u00f6sen (fig. 5) \u00e4r r\u00e4tt vanliga i ifr\u00e5gavarande socknar. De f\u00f6rekommer i Sideby i \u00d6mossa by (6 st.), Hedkrok (7 st.) och i Skaftung by p\u00e5 Mur\u00e5sens \u00f6stra och s\u00f6dra sluttningar mot Ilak-k\u00e4rr till ett antal av 12. I Lappfj\u00e4rd k\u00e4nner man 79 stenr\u00f6sen, de flesta i bygruppen kring Sm\u00e5tr\u00e4sk, Starr\u00e4ng, samt p\u00e5 \u00bb\u00d6ster\u00e5sin\u00bb och vid Penikv\u00e4gen. I N\u00e4rpes \u00e4r deras antal ungef\u00e4r19, av dem i V\u00e4ster-Yttermark p\u00e5 V\u00e4stermossbacken p\u00e5 en 7-8 m. h\u00f6g \u00e5s 23 stycken, 3-7 m. i diameter och \u00bd till 1 m h\u00f6ga, p\u00e5 T\u00f6rves\u00e5sen 7 st, p\u00e5 Drak\u00e5sen i N\u00e4mpn\u00e4s 1 stort, i Svartb\u00e4ck 12 st o.s. v. I Solv i Sundom finns ett os\u00e4kert r\u00f6se. I P\u00f6rtom f\u00f6rekommer de till ett antal av omkring 20. I Petalaks finnas l\u00e4ngs r\u00e5n mot P\u00f6rtom och Malaks ungef\u00e4r 100 stycken mycket sm\u00e5 och besynnerliga stenr\u00f6sen, med vilka somliga skogs\u00e5sar l\u00e4ngs vattenrika mossor och tr\u00e4sk \u00e4ro formligen \u00f6vers\u00e5llade. I Korsn\u00e4s \u00e4r stenr\u00f6sen ok\u00e4nda; i Malaks \u00e5ter f\u00f6rekommer de till uppemot 50, framf\u00f6r allt i Yttermalaks by. I \u00d6vermark k\u00e4nner man inga stenr\u00f6sen. I somras f\u00f6retog jag gr\u00e4vningar i 13 stenr\u00f6sen, utan att dock lyckas f\u00e5 fram andra fynd \u00e4n br\u00e4nda bensmulor och lerk\u00e4rlsbitar. De flesta r\u00f6sen har blivit f\u00f6rst\u00f6rda av gravplundrare, delvis f\u00f6r mycket l\u00e4nge sedan. S\u00e5lunda hittades i ett tidigare delvis unders\u00f6kt stenr\u00f6se p\u00e5 T\u00f6rves\u00e5sen i N\u00e4rpes bl. a. 4 svenska kopparmynt fr\u00e5n slutet av 1600-talet, otvivelaktigt minnen fr\u00e5n en d\u00e5tida gravplundring. Sistn\u00e4mnda r\u00f6se, bel\u00e4get c:a 350 m. NE fr\u00e5n Johan Erik Ers parcell p\u00e5 Josef Stor-Nix mark, ligger p\u00e5 den \u00e5t S mot M\u00e5ln\u00e5-b\u00e4cken sluttande T\u00f6rves\u00e5sen. R\u00f6set var 12×13 m. i genomsk\u00e4rning. I mitten fanns en djup till r\u00f6sets botten g\u00e5ende grop. R\u00f6sets ytterkant hade markerats med v\u00e4ldiga stenar av 2 \u20143 mansb\u00f6rdors storlek; sj\u00e4lva r\u00f6sets v\u00e4ggar hade varit n\u00e4stan lodr\u00e4ta, och bestod r\u00f6set av stora stenar, mellan vilka hade kastats n\u00e4vtals sm\u00e5stenar. \u2014 I mitten av r\u00f6set fanns en till h\u00e4lften f\u00f6rst\u00f6rd stenkista, vars storlek var c:a 2 x l m. Kulturlagret i kistan m\u00e4tte 55 cm. i djup och bestod av sand, br\u00e4nda ben och ett kopparmynt. Kistan hade saknat golv. \u00c4ven takplattorna hade vid gravplundringen blivit borttagna.<\/p>\n

\u2014 V\u00e5ra bilder f\u00f6rest\u00e4ller ett s\u00e5dant gravr\u00f6se fr\u00e5n Sideby Hedkrok by och kistan i ett av mig unders\u00f6kt gravr\u00f6se i Sideby \u00d6mossa by (fig. 5, 6).<\/p>\n

\"Figur
Figur 5. Stenr\u00f6se i Hedkrok i Sideby.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Figur
Figur 6. Stenkista i ett stenr\u00f6se i \u00d6mossa.<\/figcaption><\/figure>\n

Endast sparsamma fynd har man gjort i dessa r\u00f6sen p\u00e5 det omr\u00e5de vi nu har att behandla. S\u00e5 har man biten av en armring fr\u00e5n mellersta j\u00e4rn\u00e5ldern, funnen i N\u00e4rpes V\u00e4ster-Yttermark by, en spjutspets av j\u00e4rn, troligen funnen i den ovan avbildade stenkistan i Sideby \u00d6mossa by, samt ett rikt fynd, vilket tyv\u00e4rr g\u00e5tt f\u00f6rlorat, fr\u00e5n ett r\u00f6se p\u00e5 gr\u00e4nsen mellan Sideby och Lappfj\u00e4rd H\u00e4rkmeri (jfr. Finskt Museum 1912). De rikaste fynden \u00e4r dock fr\u00e5n Malaks Junkarsbr\u00e4nna, d\u00e4r dr A. O. Heikel f\u00f6retagit v\u00e4llyckade gr\u00e4vningar. Enligt dr A. Hackmans utm\u00e4rkta arbete om Finlands \u00e4ldsta j\u00e4rn\u00e5lder avbildar jag h\u00e4r n\u00e5gra av Malaks-fynden: (fig. 7 \u201414)<\/p>\n

\"Figur
Figur 7. Betsel av j\u00e4rn.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Figur
Figur 8. Sk\u00f6ldbuckla av j\u00e4rn.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Figur
Figur 9. Sp\u00e4nne av brons.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Figur
Figur 10. Sp\u00e4nne av brons.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Figur
Figur 11. Ett sp\u00e4nne eller s\u00f6lja av brons.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Figur
Figur 12. Pincett av brons.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Figur
Figur 13. H\u00e4stsko av j\u00e4rn.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Figur
Figur 14. P\u00e4rla av brons.<\/figcaption><\/figure>\n

ett betsel, en sk\u00f6ldbuckla, ett sp\u00e4nne m. m. Det vore frestande att ber\u00e4tta n\u00e5gra drag om befolkningens liv i dessa trakter under de tider de ovan omtalade fynden och fornl\u00e4mningarna belysa. Vi skulle l\u00e4ra oss k\u00e4nna sten\u00e5ldersm\u00e4nniskan, m\u00f6jligen \u00e4nnu kannibal, vi skulle f\u00e5 beundra brons\u00e5ldersfolkets vackra vapen och prydnader och dess utvecklade handelsf\u00f6rbindelser; vi kunde f\u00e5 vara med om en h\u00f6vdings gravl\u00e4ggning med vapen och rustningar, prydnader, v\u00e4gkost o. a. som ans\u00e5gs n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r det kommande livet, och vi kunde se, hur havet \u00e5rhundrade f\u00f6r \u00e5rhundrade mer och mer dragit sig tillbaka. D\u00e5 emellertid tidskriftens utrymme icke medger l\u00e4ngre utl\u00e4ggningar i detta sammanhang, m\u00e5 det till slut dock till\u00e5tas att framst\u00e4lla, vad hembygdsintresset i dessa trakter kunde ha att utr\u00e4tta p\u00e5 den f\u00f6rhistoriska forskningens omr\u00e5de. Dess f\u00f6rsta uppgift \u00e4r naturligtvis, att se till att fornl\u00e4mningarna inte uts\u00e4tts f\u00f6r \u00e5verkan, f\u00f6r vilken de enligt lag \u00e4r skyddade. Det \u00e4r en \u00e4ra f\u00f6r g\u00e5rden eller torpet, om p\u00e5 dess omr\u00e5de finnas vackra och v\u00e4l bibeh\u00e5llna fornl\u00e4mningar.<\/p>\n

Den andra uppgiften \u00e4r att inte l\u00e5ta fornfynd, som blivit gjorda, g\u00e5 f\u00f6rlorade eller skingras. M\u00e5 man blott ta dem i f\u00f6rvar, s\u00f6ka upp dem var de \u00e4n m\u00e5 f\u00f6rvaras, och skicka dem till museet i Helsingfors. D\u00e4r kan man f\u00e5 stenen och bronsen att tala, och de kunde ber\u00e4tta m\u00e4rkliga ting f\u00f6r oss om f\u00f6rg\u00e5ngna tider. Ytterligare skulle det vara utomordentligt bra att ha en f\u00f6rteckning p\u00e5 alla fornl\u00e4mningar i socknen, de m\u00e5 vara j\u00e4ttekast, jungfrudanser (fig. 15)<\/p>\n

\"Figur
Figur 15. S\u00e5 h\u00e4r kan en ”Jungfrudans” se ut.<\/figcaption><\/figure>\n

eller av vad slag som helst. \u00c5tf\u00f6ljda av en noggrann beskrivning och eventuella avbildningar samt publicerade skilt f\u00f6r varje socken i sm\u00e5 h\u00e4ften, t.ex. s\u00e5som \u00f6vertryck ur \u00bbBygdeminnen\u00bb kunde de f\u00e5 en stor vetenskaplig och kulturell betydelse. Det finns ingenting som m\u00e4ktigare binder en vid f\u00e4dernetorvan och bygden \u00e4n k\u00e4nnedomen av dess minnen och forna liv. Det sagolika skimmer, som omger allt som f\u00f6rsvunnit f\u00f6r \u00e5rtusenden sedan, det som g\u00f6r att man med h\u00e4nf\u00f6relse frammanar bilder ur Egyptens, Assyriens och Greklands historia, skulle omstr\u00e5la v\u00e5r egen hembygd och dess f\u00f6r var och en k\u00e4ra och dock s\u00e5 ok\u00e4nda v\u00e4rld. M\u00e5 vi hoppas, att fornfyndens antal fr\u00e5n svenska s\u00f6dra \u00d6sterbotten snart skall m\u00e5ngdubblas och kasta ett nytt och oanat ljus \u00f6ver landsdelens ur\u00e5ldriga historia!<\/p>\n

A. M. Tallgren.<\/p>\n

Vill du l\u00e4sa mera om v\u00e5r riktigt gamla historia, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R<\/strong><\/span><\/a> f\u00f6r att komma till huvudartikeln.<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Artikel skriven av A. M. Tallgren i tidskriften \u201dHembygden\u201d i januari 1913: I N\u00e4rpes har den k\u00e4nde hembygdsentusiasten P. E. Ohls upptecknat en s\u00e4gen om ett \u00bbdrakbo\u00bb, som tv\u00e5 br\u00f6der Westerback p\u00e5 1860-talet skulle ha hittat p\u00e5 den s.k. Holmen, Forts\u00e4tt l\u00e4sa Om s\u00f6dra svenska \u00d6sterbottens f\u00f6rhistoriska minnen.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":733,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-6708","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/6708","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=6708"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/6708\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6715,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/6708\/revisions\/6715"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/733"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=6708"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}