{"id":6655,"date":"2017-11-25T21:41:26","date_gmt":"2017-11-25T20:41:26","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=6655"},"modified":"2026-01-04T22:51:03","modified_gmt":"2026-01-04T20:51:03","slug":"immigranter-pa-ellis-island","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=6655","title":{"rendered":"Immigranter p\u00e5 Ellis Island"},"content":{"rendered":"

En amerikansk kvinna som heter Maud ber\u00e4ttar om sitt bes\u00f6k i New Yorks stora emigranthallar p\u00e5 Ellis \u00f6n. Ber\u00e4ttelsen publicerades i Marthaf\u00f6reningens tidning Husmodern \u00e5r 1916. Texten har moderniserats lite, f\u00f6r att bli mera l\u00e4ttl\u00e4st.<\/span><\/strong><\/p>\n

Den engelska emigrant\u00e5ngaren har lagt sig till ro vid den breda kajen. Sex dagars stormig resa ligger bakom den. L\u00e5ngsamt v\u00e4ltrar sig resandestr\u00f6mmen \u00f6ver dess landg\u00e5ngar. Uttr\u00f6ttade m\u00f6drar med gr\u00e5tande barn, unga flickor, \u00e4ldre och yngre m\u00e4n, stapplande \u00e5ldringar tr\u00e4nger sig genom hallarnas tr\u00e5nga portar. \u00c4r v\u00e4l detta ing\u00e5ngen till Amerika, frihetens land? Denna av barska v\u00e4ktare bevakade port? Med vresiga ord p\u00e5 ett f\u00f6r de flesta obekant spr\u00e5k vr\u00e4kas emigranterna in i numrerade avdelningar, d\u00e4r de underkastas pinsamma f\u00f6rh\u00f6r. De st\u00e4lls inf\u00f6r n\u00e4rg\u00e5ngna fr\u00e5gor och de tvingas att uppge sina framtidsplaner och sina ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llanden. Uppskr\u00e4mda st\u00e4lls de framf\u00f6r l\u00e4karens h\u00f6rsellur och \u00f6gonspecialistens synglas. Vid v\u00e4xelkassorna har de sv\u00e5rt att g\u00f6ra sig f\u00f6rst\u00e5dda. Uppr\u00f6rda r\u00f6ster korsar varandra och s\u00e4llsamt klingande, fr\u00e4mmande ord liksom sv\u00e4va i luften.<\/p>\n

\"Ellis
Ellis Island \u00e4r en \u00f6 som ligger lite utanf\u00f6r New York dit immigranter f\u00f6rdes och granskades, f\u00f6re de sl\u00e4pptes in i Amerika. Mellan \u00e5ren 1892 och 1954 passerade 12 miljoner immigranter denna \u00f6 och av dessa avvisades 2 %, som skickades tillbaka till hemlandet.<\/figcaption><\/figure>\n

Medan klasspassagerarna f\u00f6r l\u00e4nge sedan l\u00e4mnat Ellis \u00f6n, denna New Yorks yttre hamn, kvarh\u00e5lls emigranterna timme efter timme.<\/p>\n

Den l\u00e5nga v\u00e5rdagen \u00f6verg\u00e5r i skymning. Genom diset str\u00e5lar hinsidan redden den stora stadens kajer och skyskrapor likt or\u00e4kneliga, glimmande \u00f6gon. Likt eldflugor ilar \u00e5ngsluparna \u00f6ver det blanka vattnet.<\/p>\n

Men \u00e4nnu kvarh\u00e5lls emigranterna p\u00e5 Ellis \u00f6n. M\u00e4n med m\u00f6rk uppsyn bel\u00e4grar utg\u00e5ngarna. P\u00e5 b\u00e4nkarna sitter nedhukade gamla kvinnor med knyten i sina sk\u00e4lvande h\u00e4nder. Sm\u00e5 s\u00f6mniga barn klagat i sina m\u00f6drars armar. Endast ungdomen blickar hoppfullt mot staden med dess millioner tindrande ljus. F\u00f6r dem \u00e4r Amerika underlandet med sina ober\u00e4kneliga m\u00f6jligheter.<\/p>\n

Men \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge st\u00e5r d\u00f6rren tillsluten. L\u00e5ng och tr\u00f6ttsam \u00e4r v\u00e4ntan. Och alla unga som gamla, b\u00e4r sp\u00e5r av resans besv\u00e4rligheter. Endast ofullst\u00e4ndigt d\u00f6ljer den tjocka, fuktiga schalen en tillskrynklad dr\u00e4kt, oborstade skor och tillbucklade hattar ber\u00e4ttar om m\u00e5nga dygns besv\u00e4rligheter.<\/p>\n

De st\u00e4ndiga uppskoven retar \u00e4ven den lugnaste och nytillkomna sv\u00e5righeter trycker ner \u00e4ven den modigaste. Skygga g\u00e5r fr\u00e4mlingarna ur den p\u00e5flugne hotellagentens v\u00e4g. Endast n\u00f6dda och tvungna l\u00e5nar de ett \u00f6ra \u00e5t hans lockande f\u00f6respeglingar. Allt medan rocken kn\u00e4pps fastare om den tunna pl\u00e5nboken.<\/p>\n

Det fordras klara papper f\u00f6r att komma in i det f\u00f6rlovade landet! Endast motvilligt tar Amerika emot allt det \u00f6verfl\u00f6diga m\u00e4nniskomaterial som det gamla Europa ger ifr\u00e5n sig.<\/p>\n

Sm\u00e5ningom glesnar dock lederna, d\u00e5 pappren \u00e4r genomg\u00e5ngna och godk\u00e4nda. M\u00f6tande sl\u00e4ktingar har borgat f\u00f6r nykomlingen. L\u00e4karen har uttalat det befriande ordet och d\u00e5 g\u00e5r oron och ovissheten \u00f6ver i lugn och tillf\u00f6rsikt. Den st\u00e4ngda porten \u00f6ppnar sig. De l\u00f6ssl\u00e4ppta avl\u00e4gsnar sig under skratt och glam. De stiger p\u00e5 \u00e5ngf\u00e4rjan och snart \u00e4r uppslukade av m\u00e4nnisko-oceanen.<\/p>\n

Men det \u00e4r m\u00e5nga som m\u00e5ste stanna! M\u00e5nga som inte fyllt m\u00e5ttet och som kvarh\u00e5lls f\u00f6r att \u00e5ters\u00e4ndas med f\u00f6rsta l\u00e4genhet. Andra \u00e5ter f\u00e5r v\u00e4nta i st\u00e4ndigt v\u00e4xlande \u00e5ngest p\u00e5 den f\u00e4stman, far, bror eller annan anh\u00f6rig, utan vars hj\u00e4lp de inte f\u00e5r betr\u00e4da Amerikas fria jord. Var dr\u00f6jer de? F\u00f6rg\u00e4ves spanar t\u00e5rade \u00f6gon efter det v\u00e4lk\u00e4nda, k\u00e4ra anletet. T\u00e4tt lutad mot st\u00e5ltr\u00e5dsgallret sitter en hel familj. Tr\u00f6tt av oro och l\u00e4ngtan har gamla farmor somnat med yngste barnet i famnen. N\u00e4rmast ing\u00e5ngen sitter en kvinna med t\u00e4rda drag. L\u00e4gg m\u00e4rke till hennes f\u00f6rtvivlan. Med \u00f6gon sjuka av \u00e5ngest blickar hon efter sina barns far. Ser efter honom, som m\u00e5nader i f\u00f6rv\u00e4g l\u00e4mnat dem, f\u00f6r att h\u00e4r i den nya v\u00e4rlden skapa sig och dem en framtid.<\/p>\n

Unga flickor stirrar med f\u00f6rt\u00e4rande oro efter honom, med vilken hon i morgon skall f\u00f6renas framf\u00f6r pr\u00e4sten. Skall han komma, eller har han redan gl\u00f6mt henne?<\/p>\n

\u00bbVem \u00e4r hon, den unga bleka kvinnan i sorgdr\u00e4kt?\u00bb fr\u00e5gar jag den tj\u00e4nstg\u00f6rande sjuksk\u00f6terskan. Vilken motsats mellan hennes f\u00f6renade sorg och det jollrande barnets sorgl\u00f6shet i hennes armar!<\/p>\n

\u00bbStackars liten!\u00bb svarar diakonissan viskande. \u00bbSedan fyra dagar sitter hon h\u00e4r och v\u00e4ntar p\u00e5 sin man, en italienare som lovat komma fr\u00e5n Chicago f\u00f6r att m\u00f6ta henne. Om vi blir tvungna att s\u00e4nda henne tillbaka, \u00e4r hon s\u00e4kert i st\u00e5nd att hoppa \u00f6verbord. Hon s\u00e4ger att hennes man varit tio m\u00e5nader i Amerika och \u00e4nnu aldrig sett barnet. Nu \u00e4r hennes b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrar d\u00f6da. Om mannen \u00f6verger henne, st\u00e5r hon alldeles ensam. Ett sorgligt fall bland m\u00e5nga! D\u00e5 de kommer hit, gl\u00f6mmer de s\u00e5 l\u00e4tt hustru och barn, l\u00f6ften och f\u00f6rpliktelser. Jag kunde ber\u00e4tta mycket. Vad denna italienare betr\u00e4ffar, skall han \u2014 om man f\u00e5r tro hustrun \u2014 vara b\u00e5de ung och vacker, en riktig kvinnotjusare.\u00bb<\/p>\n

\u00bbVarf\u00f6r skriver hon inte till honom?\u00bb Mina blickar g\u00e5r tillbaka till den sorgkl\u00e4dda lilla italienskan med det hoppl\u00f6sa uttrycket i sina f\u00f6rgr\u00e4mda drag.<\/p>\n

\u00bbSkriv till honom!\u00bb upprepar diakonissan. \u00bbHela l\u00e5nga dagen g\u00f6r hon inte annat! F\u00f6rfattar brev p\u00e5 brev till honom, som hon \u00f6verh\u00f6ljer med kyssar. Ja, vilka hon till och med f\u00f6r till sitt barns l\u00e4ppar. O, de karlarna! Jag \u00f6nskar jag hade honom h\u00e4r framf\u00f6r mig, denna otrogna \u00e4kta man, och kunde l\u00e4sa lagen f\u00f6r honom!\u00bb<\/p>\n

\u00bbN\u00e4r t\u00e4nker ni s\u00e4nda henne tillbaka?\u00bb fr\u00e5gar jag.<\/p>\n

\u00bbI morgon \u00e4r sista dagen. L\u00e4ngre v\u00e5gar jag inte beh\u00e5lla henne. Vi har de str\u00e4ngaste f\u00f6rh\u00e5llningsorder, ma’ am.\u00bb<\/p>\n

\u00c5ngf\u00e4rjans g\u00e4lla ankomstsignal kommer oss att avbryta. Man h\u00f6r ljudet av uppr\u00f6rda r\u00f6ster och springande steg. En sned liten, kopp\u00e4rig, svartmuskig karl skyndar genom st\u00e5ltr\u00e5dst\u00e4ngslet.<\/p>\n

\u00bbManuellita!\u00bb ropar han. Ett skri mitt emellan skratt och gr\u00e5t och den lilla sorgkl\u00e4dda kvinnan kastar sig i hans famn. Talet str\u00f6mmar \u00f6ver deras l\u00e4ppar. Ord avbrytas av kyssar.<\/p>\n

Barnet ligger gl\u00f6mt p\u00e5 b\u00e4nken. Den sn\u00e4lla sjuksk\u00f6terskan ilar fram och l\u00e4gger det i sin mors armar.<\/p>\n

Mannens blick g\u00e5r fr\u00e5gande till barnet. Med ett r\u00f6rande leende r\u00e4cker modern det \u00e5t honom.<\/p>\n

\u00bbV\u00e5rt \u2014 ditt och mitt barn!\u00bb viskar hon rodnande.<\/p>\n

\u00bbManuellita!\u00bb stammar han och sluter dem b\u00e5da till sitt hj\u00e4rta.<\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa om Drag\u00e5s-Hilda fr\u00e5n Dagsmark som skickades tillbaka fr\u00e5n Amerika, eftersom maken inte tog emot hennes, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En amerikansk kvinna som heter Maud ber\u00e4ttar om sitt bes\u00f6k i New Yorks stora emigranthallar p\u00e5 Ellis \u00f6n. Ber\u00e4ttelsen publicerades i Marthaf\u00f6reningens tidning Husmodern \u00e5r 1916. Texten har moderniserats lite, f\u00f6r att bli mera l\u00e4ttl\u00e4st. Den engelska emigrant\u00e5ngaren har lagt Forts\u00e4tt l\u00e4sa Immigranter p\u00e5 Ellis Island<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":25326,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-6655","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/6655","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=6655"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/6655\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25343,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/6655\/revisions\/25343"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25326"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=6655"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}