{"id":6610,"date":"2017-11-20T15:09:54","date_gmt":"2017-11-20T14:09:54","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=6610"},"modified":"2020-05-05T18:35:30","modified_gmt":"2020-05-05T15:35:30","slug":"tidningsartiklar-fran-1860-talet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=6610","title":{"rendered":"Tidningsartiklar fr\u00e5n 1860-talet."},"content":{"rendered":"

Helsingfors Tidningar 20.3.1860:<\/span><\/strong><\/span><\/p>\n

Finska Konstf\u00f6reningen h\u00f6ll \u00e5rsm\u00f6te en 10 mars och de kunde d\u00e5 konstatera att det har best\u00e4llts 2 altartavlor av deras medlemmar. Den ena skall placeras i kyrkan i Sordavala och den andra som m\u00e5las av L\u00f6fgren skall placeras i Lappfj\u00e4rds nya kyrka.<\/span><\/p>\n

Helsingfors Tidningar 5.6.1860:<\/strong><\/span><\/p>\n

Nytt pastorat.<\/strong><\/h4>\n

Hans Kungliga Majest\u00e4t har i n\u00e5der till\u00e5tit att av Sideby kapell, efter nuvarande kyrkoherdens i Lappfj\u00e4rds pastorat avg\u00e5ng, bildas ett s\u00e4rskilt konsistoriellt pastorat av 3:dje klassen. Den nya f\u00f6rsamlingen kommer att betj\u00e4nas endast av pastor, som i l\u00f6n uppb\u00e4r omkring 84 tunnor spannm\u00e5l, 57 lispund sm\u00f6r, 150 lispund salt fisk och 300 rubel silver, varf\u00f6rutom han begagnar ett av f\u00f6rsamlingen bebyggt bost\u00e4lle om \u00bc mantal.<\/p>\n

Helsingfors Tidningar 29.9.1860:<\/span><\/strong><\/span><\/p>\n

I en konstutst\u00e4llning i Hotel de Russie i Helsingfors hade 22 tavlor varit utst\u00e4llda, bland annat hr L\u00f6fgrens tavla \u201dNattvarden\u201d efter Leonardo da Vinci. Denne store m\u00e4stares anordning av grupperna \u00e4r kanske n\u00e5got s\u00f6tt; men flera partier, och bland dem fr\u00e4lsarens figur, ha blivit av hr L\u00f6fgren fritt behandlade. Samma figur \u00e4r ocks\u00e5, som sig b\u00f6r, av alla den mest lyckade, mjuk och k\u00e4rleksfull. I synnerhet blicken \u00e4r mycket mild. Tavlan kommer utan allt tvivel att pryda sin plats i Lappfj\u00e4rds kyrka. <\/span><\/p>\n

Helsingfors Tidningar 6.10.1860:<\/strong><\/span><\/p>\n

Med \u00e5ngb\u00e5ten \u201d\u00d6sterbotten\u201d som avgick norrut i g\u00e5r, f\u00f6ljde bland annat artisten hr L\u00f6fgren, som till Lappfj\u00e4rd medf\u00f6r sin nya altartavla. Den f\u00f6rtj\u00e4nas att h\u00e4lsas av Lappfj\u00e4rd f\u00f6rsamling med stor gl\u00e4dje och andra f\u00f6rsamlingar kommer s\u00e4kert att \u00e5ngra, om de i utbyte de miserabla fuskverk, som misspryder s\u00e5 m\u00e5nga av v\u00e5ra kyrkor, skulle f\u00f6rskaffa sig dylika, med omsorg utf\u00f6rda altarprydnader av verkliga m\u00e5lare.<\/p>\n

Vasabladet den 25.5.1861<\/strong> <\/span>hade en l\u00e5ng och utf\u00f6rlig artikel om befolkningsutvecklingen i s\u00f6dra \u00d6sterbotten, i omr\u00e5det fr\u00e5n Kvevlax socken ner till Sideby. I hela detta omr\u00e5de bodde det 54\u00a0000 personer + ungef\u00e4r 7\u00a0000 i de 3 st\u00e4derna Vasa, Kristinestad och Kask\u00f6. Total ca 61\u00a0000. <\/span><\/p>\n

Under en 5 \u00e5rs period hade det f\u00f6tts 11\u00a0200 barn i detta omr\u00e5de men av dessa hade n\u00e4stan 3\u00a0000 d\u00f6tt under den samma perioden. Totala antalet d\u00f6dsfall var 7\u00a0300, s\u00e5 n\u00e4stan h\u00e4lften av dem var barn i unga \u00e5r. Det h\u00f6ga antalet d\u00f6da barn ans\u00e5gs bero p\u00e5 bristande omv\u00e5rdnad och bristande insikt i vad barnens sk\u00f6tsel kr\u00e4ver.<\/span><\/p>\n

Talrika byskolor fanns det under denna tid \u201dmed synnerligt nit och k\u00e4rlek \u00f6fvervakade af presterskapet\u201d. Det l\u00e5ga antalet hantverkare \u00e4r anm\u00e4rkningsv\u00e4rt enligt unders\u00f6kningen. Bland de 54\u00a0000 som bor p\u00e5 landsbygden finns det endast 216 hantverkare. Detta tyder p\u00e5 \u00f6sterbottningen sj\u00e4lv tillverkar sina redskap, han \u00e4r b\u00e5de byggm\u00e4stare och murare, han \u00e4r smed och hovslagare, vagnmakare, m\u00e5lare, tunnbindare.<\/span><\/p>\n

Sedan \u00e5r 1850 fram till 1860 har befolkningen \u00f6kat i samtliga socknar. N\u00e4rpes fr\u00e5n 9\u00a0137 till 10\u00a0714, Lappfj\u00e4rd fr\u00e5n 4\u00a0176 till 4\u00a0504, Sideby fr\u00e5n 1\u00a0596 till 1887 och Kristinestads landsf\u00f6rsamling i Tj\u00f6ck fr\u00e5n 1\u00a0044 till 1\u00a0139. <\/span><\/p>\n

\"\"
Bland annat \u00c5bo Underr\u00e4ttelser annonserade i maj 1861 ett omr\u00e5de, d\u00e4r det fanns en fajansfabrik som l\u00e5g ca 27 km fr\u00e5n Kristinestad, men inom Lappfj\u00e4rds socken. I k\u00f6pet ingick ett omr\u00e5de p\u00e5 5 ha d\u00e4r det fanns den finaste lera f\u00f6r att tillverka fajance, kakel och taktegel. D\u00e4r skulle ha funnits flera byggnader och stora marker, 2\/7 i en husbehovss\u00e5g och en vid fabriken bel\u00e4gen fors. Tillsvidare \u00e4r det ok\u00e4nt var denna fabrik har legat.<\/figcaption><\/figure>\n

Folkw\u00e4nnen 13.11.1861:<\/span><\/strong><\/span><\/p>\n

\u2014 Wasa 1 november. Examen i h\u00e4rvarande jordbruksskola anst\u00e4lldes den 30 oktober. P\u00e5 f\u00f6rmiddagen fick eleverna avl\u00e4gga prov i pl\u00f6jning och andra arbeten p\u00e5 f\u00e4ltet, varvid de i allm\u00e4nhet visade en ganska tillfredsst\u00e4llande f\u00e4rdighet. \u00c4ven hade man n\u00f6jet att bese r\u00e4tt vackra, av eleverna f\u00f6rf\u00e4rdigade redskaper. Vid pl\u00f6jningen provades tillika flera s\u00e4rskilda slags plogar, bland vilka i synnerhet en av Fiskars mekaniska verkstad f\u00f6rf\u00e4rdigad mindre v\u00e4ndplog, som med l\u00e4tthet dras av blott en h\u00e4st, allm\u00e4nt av k\u00e4nnare, ber\u00f6mdes. Man beklagade blott att dess pris skall vara s\u00e5 h\u00f6gt, att allmogen sv\u00e5rligen kan k\u00f6pa sig s\u00e5dana. Den h\u00e4r allm\u00e4nt anv\u00e4nda Lappfj\u00e4rds v\u00e4ndplogen erk\u00e4ndes visserligen \u00e4ven g\u00f6ra ett r\u00e4tt gott arbete, men den \u00f6vertr\u00e4ffas obestridligen av den nya Fiskars plogen. Denna skall dock inte kunna uttr\u00e4nga den f\u00f6rra, ty en duglig Lappfj\u00e4rdsplog erh\u00e5lls f\u00f6r tre och en halv till fyra rubel, medan Fiskars plogen kostar fjorton. <\/span><\/p>\n

Vasabladets redaktion hade erh\u00e5llit ett anonymt brev och det var med en viss tvekan som de besl\u00f6t att publicera brevet. I normala fall s\u00e5 ville de f\u00f6rs\u00e4kra sina l\u00e4sare att artiklarna var tillf\u00f6rlitliga men nu var personen s\u00e5 pass intressant att de gjorde ett undantag och den togs in den 11.1.1862:<\/span><\/p>\n

Karl Gustaf Karlsson, hemmansinnehavare i Lappfj\u00e4rds moderf\u00f6rsamling, \u00e4r utl\u00e4rd klensmedsges\u00e4ll och har under fjorton – femton \u00e5r sysselsatt sig med gelbgjuteri arbeten, varibland kyrkklockor, dagsverksklockor, ljusstakar m.m., samt sedan \u00e5r 1857, efter att i Stockholm vid Bergholds & Co:s gjuteri inh\u00e4mtat insikt och \u00f6vning att f\u00f6rf\u00e4rdiga kyrkklockor, har han 1858 gjutit en klocka, om 2 skeppund. till Kask\u00f6 stads kyrka, samma \u00e5r 1 dito om n\u00e4ra 2 skeppund till Per\u00e4sein\u00e4joki, och en n\u00e4ra lika stor 1861 till Parkano kyrka, uti vilka st\u00f6rre gjuterif\u00f6retag han skall lyckats till n\u00e4mnda f\u00f6rsamlingars bel\u00e5tenhet, och \u00f6nskar att f\u00e5 sig ombetrottt uppdrag att f\u00f6rf\u00e4rdiga dylika arbeten av ocks\u00e5 st\u00f6rsta kvantitet. Karlsson \u00e4r dessutom k\u00e4nd s\u00e5som synnerligen ordentlig man i avseende \u00e5 sin levnadsvandel.”<\/p>\n

\"\"
Vasabladet 10.1.1863. Hyd\u00e9n och Otto Wendelin som gode m\u00e4n i Fontells konkurs. Fontell \u00e4gde en Kienokoski s\u00e5gkvarn 5 mil fr\u00e5n staden och 1 mil fr\u00e5n Stor\u00e5.<\/figcaption><\/figure>\n

Finlands Allm\u00e4nna Tidning 28.1.1862:<\/strong><\/span><\/p>\n

Bj\u00f6rnjakt. Marknadsresande fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, har omtalat ett nederlag af sex bj\u00f6rnar, f\u00e4llda eller f\u00e5ngade \u00e5 Siiro bys egor i Stor\u00e5 (Isojoki).<\/p>\n

Folkw\u00e4nnen 7.5.1862:<\/strong><\/span><\/p>\n

\u2014 Lappfjerd i april. Palms\u00f6ndagen den 13 i denna m\u00e5nad h\u00f6lls h\u00e4r, p\u00e5 en del st\u00e5ndspersoners och n\u00e5gra b\u00f6nders hos f\u00f6rsamlingens pastor gjorda entr\u00e4gna beg\u00e4ran, en kyrkost\u00e4mma om anskaffand av orgor till moderf\u00f6rsamlingens kyrka. Vid detta tillf\u00e4lle var det ett n\u00f6je att h\u00f6ra, hur f\u00f6rsamlingens \u00e4rade pr\u00e4sterskap samt \u00f6vriga f\u00f6rsamlingsbor, b\u00e5de fattige och rike, med varmt nit bif\u00f6ll till det goda f\u00f6retaget.<\/p>\n

Man besl\u00f6t att anskaffa ett orgelverk med trettio pipor, och detta under en, som det synes, kostsam tid f\u00f6r Lappfjerds f\u00f6rsamling. Men efter ins\u00e4ndarens \u00e5sikt har v\u00e4l ingen \u00e4nnu blifvit fattigare av de arbeten som f\u00f6retagits till allm\u00e4nt b\u00e4sta; tv\u00e4rtom, den, som med n\u00f6je och utan knot uppbygger n\u00e5gonting Herranom till \u00e4ra och m\u00e4nniskor till gagn, blir aldrig obel\u00f6nat. F\u00f6r tio \u00e5r tillbaka uppbyggde f\u00f6rsamlingen sin nuvarande kyrka; f\u00f6r sex \u00e5r sedan byggdes stapeln; sistlidet \u00e5r anskaffades en prydlig altartavla med d\u00e4rtill h\u00f6rande ramar; en predikstol med alla dess prydnader bekostades samma \u00e5r, och siffertavlan f\u00f6rgylldes med \u00e4kta och dyrbaraste f\u00f6rgyllning? Utom detta har Lappfjerd under de n\u00e4mnda tio \u00e5ren byggt tvenne stora stenbroar, nytt och prydligt kronomagasin, ny kaplansg\u00e5rd, ny klockareg\u00e5rd, nytt pannmagasin samt anst\u00e4llt en betydlig reparation p\u00e5 prostg\u00e5rden. Huru en fattig socken som v\u00e5r kunnat st\u00e5 ut med allt detta, m\u00e5 visst synas n\u00e5got f\u00f6runderligt. \u00c4nnu \u00e5terst\u00e5r dock en viktig sak att ombes\u00f6rja, n\u00e4mligen inr\u00e4ttandet av en efterl\u00e4ngtad ny begravningsplats, ty v\u00e5r gamla begravningsplan \u00e4r s\u00e5 tr\u00e5ng, att man med gr\u00e4melse m\u00e5ste se halvruttna lik uppgr\u00e4fvas. Den nya platsens iordningst\u00e4llande p\u00e5b\u00f6rjades redan f\u00f6r tre \u00e4r tillbaka, men arbetet tycks dr\u00f6ja f\u00f6r l\u00e4nge. Vems felet till dr\u00f6jsm\u00e5let egentligen m\u00e5 vara, k\u00e4nner ins\u00e4ndaren ej; men vi h\u00e4r i Lappfjerd \u00e4ro icke vana med s\u00e5dant.<\/p>\n

Lappfjerdbo.<\/p>\n

\"\"
Bj\u00f6rneborgs Tidning 5.6.1863. \u00c5ngfartyget Oulu p\u00e5 v\u00e4g norrut via Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n

Vasabladet skrev 10.5.1862<\/span> om Mickels\u00f6rs sk\u00e4rg\u00e5rd och att det p\u00e5 flera flata bergh\u00e4llor finns sm\u00e5 stenar lagda \u201ds\u00e5som ritning af n\u00e5gon konstig dans\u201d och att dessa stens\u00e4ttningar skulle kallas \u201dJungfrudansen\u201d. Inom parentes n\u00e4mns att det p\u00e5 B\u00f6tomberget i Lappfj\u00e4rd ocks\u00e5 skulle finnas jungfrudanser.<\/p>\n

Vasabladet skrev 24.5.1862<\/strong> om gamla skr\u00f6nor, folksagor och traditioner fr\u00e5n V\u00f6r\u00e5-Oravaistrakten. D\u00e4r ber\u00e4ttades bland annat om bergtroll och bergtagning.<\/span><\/p>\n

En ber\u00e4ttelse handlade om en pojke som vallade boskap och kom till en herrg\u00e5rd p\u00e5 Kukkus hemman och han gick f\u00f6r att beg\u00e4ra n\u00e5got att dricka. \u201dLaga dig ut, f\u00f6r B\u00f6tesmor \u00e4r h\u00e4r och g\u00e4star\u201d. Pojken blev f\u00f6rskr\u00e4ckt och sinnessvag, och rusade iv\u00e4g men levde \u00e4nd\u00e5 till h\u00f6g \u00e5lder. (enligt artikeln skulle B\u00f6tesmor ha varit fr\u00e5n B\u00f6ti berg i Oravais p\u00e5 udden v\u00e4ster om Oravaisfj\u00e4rden).<\/p>\n

I samma artikel finns ocks\u00e5 en ber\u00e4ttelse om en man som hade hittat ett skeppsankare av silver p\u00e5 B\u00f6tom-berget. Han f\u00f6rm\u00e5dde dock ej ensam bortskaffa det, s\u00e5 han gick, men kanske han misst\u00e4nkte trolleri. D\u00e5 han gick tillbaka genom skogen \u201dgjorde han blekor p\u00e5 tr\u00e4den\u201d allts\u00e5 han avskalade barken s\u00e5 att han skulle hitta tillbaka. Men n\u00e4r han igen skulle s\u00f6ka upp st\u00e4llet, s\u00e5 kunde han inte finna v\u00e4gen. \u201dMen\u201d, menade ber\u00e4ttaren\u201d han torde vid f\u00f6rsta tillf\u00e4llet ej varit r\u00e4tt nykter\u201d.<\/p>\n

Denna folksaga om silverankaret p\u00e5 B\u00f6tomberget har ocks\u00e5 ber\u00e4ttats i Lappfj\u00e4rd men ursprunget till s\u00e4gnen torde allts\u00e5 vara fr\u00e5n B\u00f6ti berget i Oravais.<\/p>\n

Pastor Alcenius annonserade i Finlands Allm\u00e4nna Tidning den 26.5.1862<\/span><\/strong> att eftersom Lappfj\u00e4rds moderkyrkof\u00f6rsamlings medlemmar p\u00e5 en allm\u00e4n st\u00e4mma beslutat att anskaffa en orgel till den nya kyrkan, skall ocks\u00e5 en kombinerad klockare och organist antagas. Ans\u00f6kningstiden \u00e4r 150 dagar efter att annonsen har varit inf\u00f6r 3 g\u00e5nger. L\u00f6nen skulle best\u00e5 av ett 1\/8 mantal hemman och dessutom n\u00e5got \u00f6ver 30 tunnor spannm\u00e5l.<\/p>\n

Folkw\u00e4nnen 4.6.1862:<\/strong><\/span><\/p>\n

Lappfjerd. (Ins\u00e4ndt) Den 23 maj kom h\u00e4r p\u00e5 f\u00f6rmiddagen ett ganska vackert regn, och p\u00e5 eftermiddagen f\u00f6ljde det herrligaste solsken. Vi b\u00f6rjade med full fart s\u00e5 havre och korn dagarna derp\u00e5. Poteterna \u00e4ro dyra; ifr\u00e5n \u00c5bo l\u00e4n hafva v\u00e4l n\u00e5gra sina slupar med poteter inkommit till Christinestad, men priset \u00e4r s\u00e5dant som vi aldrig f\u00f6rut betalt, n\u00e4mligen 3 rub. \u00e1 3 rub. 50 kop. f\u00f6r tunnan.<\/p>\n

\u2014 Ungdomens liv i n\u00e5gra byar af Lappfjerd \u00e4r h\u00f6gst beklagansv\u00e4rdt; detta \u00e4r i synnerhet fallet i P\u00e5skmark, Tj\u00f6ck, H\u00e4rkm\u00e4re och Dagsmark. I dessa byar lefva de unga pojkarne n\u00e4stan s\u00e5som skogens vilddjur. Reser man om aftonen eller nattetid derigenom, s\u00e5 f\u00e5r man h\u00f6ra det vildaste oljud af hvarjehanda slag, och man \u00e4r till och med m\u00e5ngeng\u00e5ng i lifsfara p\u00e5 landsv\u00e4garne. Det \u00e4r bedr\u00f6vligt att n\u00f6dgas f\u00f6r allm\u00e4nheten omtala det, men slikt ofog kan icke nog f\u00f6rd\u00f6mas. Man vore f\u00e4rdig att \u00f6nska, att rekrytering kunde anst\u00e4llas i n\u00e4mnda byar och dr vildaste s\u00e4llarne tagas till soldater, ty n\u00e5got annat s\u00e4tt att d\u00e4mpa deras \u00f6fvermod har man sv\u00e5rt att utt\u00e4nka. H\u00e5ller t.ex. n\u00e5gon p\u00e5 dessa orter ett br\u00f6llop, s\u00e5 \u00e4ro de anst\u00e4ndiga g\u00e4sterna i lifsfara f\u00f6r den vilda ungdomen; vanligen m\u00e5ste efter s\u00e5dana tillst\u00e4llningar m\u00e5nga af dem, som varit der, anlita l\u00e4kare. V\u00e5ra kronobetjenter f\u00f6rs\u00f6ka b\u00e5de med godo och ondo, presterna bjuda till s\u00e5v\u00e4l i kyrkan som annorst\u00e4des att \u00e5stadkomma n\u00e5gon f\u00f6rb\u00e4ttring h\u00e4ri, men det \u00e4r endast, s\u00e5som ordspr\u00e5ket s\u00e4ger, att kasta vatten p\u00e5 g\u00e5sen. Vems \u00e4r d\u00e5 felet att ungdomen uppv\u00e4xer i s\u00e5 d\u00e5liga seder? Jo f\u00f6r\u00e4ldrarnes och husb\u00f6ndernas, som till\u00e5ta sina barn fr\u00e5n alnsl\u00e5nga och sina tj\u00e4nare att drifva omkring i byarne. Tjenstefolket till\u00e5tes \u00e4fven att n\u00e4stan hvarje natt str\u00f6fva omkring i grannskapet. Genom s\u00e5dan efterl\u00e5tenhet uppfostras dessa vanartiga s\u00e4llar, som \u00e4ro traktens skam och pl\u00e5ga.<\/p>\n

Lappfjerdbo.<\/p>\n

\"\"
Finlands Allm\u00e4nna Tidning 2.2.1863. Parman bjuder ut ett halvf\u00e4rdigt fartyg p\u00e5 ca 260 l\u00e4ster som finns p\u00e5 stadens Skeppsvarv.<\/figcaption><\/figure>\n

Folkv\u00e4nnen 26.6.1862:<\/strong><\/span><\/p>\n

\u2014 Lappfjerd den 10 juni. Det \u00e4r en k\u00e4nd sak att sysslol\u00f6sheten \u00e4r en rot till allt ondt, och att den, som f\u00e5tt v\u00e4nja sig dervid, n\u00f6dv\u00e4ndigt slutligen blir en pl\u00e5ga f\u00f6r sig sjelf och en f\u00f6rargelse f\u00f6r andra. Ins\u00e4ndaren vill anf\u00f6ra ett exempel derp\u00e5. H\u00e4r i socknen i en viss by finnes en bonde, som \u00e4r egare af ett godt hemman och har fyra fullvuxna, stora och arbetsf\u00f6ra s\u00f6ner; men han till\u00e5ter dem att ena dagen efter den andra ligga hemma utan vidare syssels\u00e4ttning, \u00e4n att r\u00f6ka sin pipa och spela fiol samt deremellan byta h\u00e4star och dricka harjakanna. F\u00f6r icke l\u00e4nge sedan hade den ena sonen, som genom ett s\u00e5dant lefverne blifvit alldeles liderlig, f\u00f6retagit sig att om n\u00e4tterna sl\u00e5 och kasta in folks f\u00f6nster p\u00e5 flera st\u00e4llen i trakten. Dagsmarks bys innev\u00e5nare hade uppf\u00f6rt \u00e5t sig ett stort och \u00e4ndam\u00e5lsenligt skolhus, f\u00f6r att bereda det uppv\u00e4xande sl\u00e4ktet en b\u00e4ttre upplysning; huset har sex stora f\u00f6nster, och dem sl\u00e5r han in allt som oftast; och p\u00e5 Rosenback g\u00e4stgifveri i samma by hade den v\u00e5ldsamme mannen under pingsthelgen inslagit tio f\u00f6nster samt, n\u00e4r husv\u00e4rden kom ut f\u00f6r att se efter hvem som f\u00f6r\u00f6fvat v\u00e5ldet, \u00f6fverfallit honom med hugg och slag p\u00e5 allm\u00e4nna landsv\u00e4gen. I en annan g\u00e5rd hade han vid samma tillf\u00e4lle inslagit tv\u00e5 f\u00f6nster. Nu g\u00e5r han och v\u00e4ntar p\u00e5 urtima ting, der han f\u00e5r sig vatten och br\u00f6d eller kanh\u00e4nda n\u00e5gon tids f\u00e4stningsarbete; till s\u00e5dant slut leder sysslol\u00f6sheten! Den som arbetar om dagen i sitt \u00e4rliga v\u00e4rf, sofver godt om n\u00e4tterna och l\u00f6per icke kring byarne f\u00f6r att ofreda andra. Men icke nog dermed att den man, hvars bragder h\u00e4r blifvit omtalade, sjelf \u00e4r enliderlig s\u00e4lle, han h\u00e5ler nu p\u00e5 att f\u00f6rderfva hela ungdomen i byn der han bor, och han har d\u00e4r redan en kamrat, som icke \u00e4r stort b\u00e4ttre \u00e4n han sjelf; men det g\u00e5r v\u00e4l s\u00e5, att nog snart \u00e4fven dennes m\u00e5tt blir fullt. Ins\u00e4ndaren \u00e5tager sig att efter tinget ber\u00e4tta hvilket utslag har fallit \u00f6fver den ofvanbeskrifne fredsst\u00f6raren. \u2014 Nu n\u00e4r det arbetas f\u00f6r folkupplysningen p\u00e5 alla h\u00e5ll och med alla krafter, s\u00e5 \u00e4r det obehagligt att n\u00f6dgas omtala s\u00e5dant som detta; men kanske att h\u00e4raf n\u00e5gon vilsekommen yngling tar sig till vara och f\u00f6r framtiden styr den v\u00e4g han betr\u00e4dt.<\/p>\n

Lappfjerdbo<\/p>\n

Folkw\u00e4nnen 6.8.1862:<\/strong><\/span><\/p>\n

Lappfjerd i juli. Det som i br\u00e4nnvinsfr\u00e5gan stod att l\u00e4sa uti Folkw\u00e4nnen n:o 29 f\u00f6r detta \u00e5r \u00e4r visserligen sant; men vart i all v\u00e4rlden tar det v\u00e4gen med den ymniga inf\u00f6rseln af rom, som lik en annan syndaflod \u00f6fversw\u00e4mmar v\u00e5ra st\u00e4der, om icke regeringen vidtager n\u00e5got tjenligt medel f\u00f6r att h\u00e4mma densamma?<\/p>\n

(redaktionen kommenterar: Det framst\u00e5r ej tydligt, om ins\u00e4ndaren h\u00e4r menar rom, som inf\u00f6res p\u00e5 laglig v\u00e4g. eller om han talar om estl\u00e4ndsk br\u00e4nnvin, som insmugglas, f\u00e4rgas och ges ut f\u00f6r rom. P\u00e5 rom, likasom andra spritdrycker, vilka fr\u00e5n utlandet inf\u00f6ras, \u00e4r lagd en h\u00f6g tull, men kanske att tullen, \u00e4nnu mer borde h\u00f6jas. Insmugglingen \u00e5ter av estl\u00e4ndskt br\u00e4nnvln tyckes regeringen ensam icke kunna h\u00e4mma. Kommunerna, socknarne och st\u00e4derna, borde d\u00e4rf\u00f6re inom sig s\u00f6ka att h\u00e4ri underst\u00f6dja regeringen och, till f\u00f6rekommande af br\u00e4nnvins smuggling, f\u00f6rena sig om ungef\u00e4r enahanda beslut, som de fattat f\u00f6r utrotande af arkangeliternas f\u00f6rd\u00e4rvliga handel.<\/p>\n

Och vad skall man s\u00e4ga om \u00f6lbryggerierna i v\u00e5rt land, som \u00e5rligen tilltaga i antal och storlek samt f\u00f6rst\u00f6ra spannm\u00e5l till den grad, att bristen p\u00e5 f\u00f6da blir k\u00e4nnbarare \u00e5r ifr\u00e5n \u00e5r? Aldrig har man h\u00f6rt ett s\u00e5dant pris p\u00e5 spannm\u00e5l som nu. Det tyckes att allm\u00e4nheten f\u00e5r lida f\u00f6r \u00f6lbryggarnas enskilda vinst; arbetsl\u00f6nerna stegras genom spannm\u00e5lsf\u00f6rst\u00f6ringen, s\u00e5 att man har sv\u00e5rt att kunna h\u00e5lla sig arbetsfolk. Ins\u00e4ndaren \u00e4r visst en \u00f6lv\u00e4n, men ser sig n\u00f6dsakad att uttala sin verkliga \u00e5sikt om saken.<\/p>\n

(redaktionen kommenterar: Ins\u00e4ndaren borde dock icke kunna tro, att \u00f6lbryggerierna ensamt hafva gjort spannm\u00e5len dyr. Vad som t.ex f\u00f6r n\u00e4rvarande mer \u00e4n allt annat s\u00e5 betydligt stegrat spannm\u00e5lspriserna \u00e4r utan tvifvel fruktan f\u00f6r missv\u00e4xt eller sen sk\u00f6rd detta \u00e5r)<\/p>\n

Br\u00e4nnvinet \u00e4r i aftagande, men bruket af rom i tilltagande; alla ropa ack och ve \u00f6fver br\u00e4nnvinet, som dock den arbetande klassen beh\u00f6ver f\u00f6r att n\u00e5gon g\u00e5ng uppmuntra sig, men om den giftiga rommen talas ej det ringaste, och \u00f6lbryggerierna g\u00e5r natt och dag utan beskattning, vilket f\u00f6r den skattdragande bonden ser underligt ut.<\/p>\n

H\u00e4r i socknen finns en skicklig klockgjutare vid namn Carlsson, boende n\u00e4ra Lappfjerds kyrka. Det \u00e4r en gl\u00e4dje att se huru det g\u00e5tt fram\u00e5t f\u00f6r honom; fr\u00e5n en fattig torpargosse har han genom egen arbetsamhet och omtanke blifvit en kunnig tillverkare af kyrkklockor. \u00c4ven finns h\u00e4r en plogm\u00e4stare vid namn Josef Ingves, ocks\u00e5 hemma ifr\u00e5n Lappfjerds by, vilken f\u00f6r 3 r. 50 k. och 4 r. tillverkar s\u00e5dana plogar, som i alla delar t\u00e4vla med de skottska och k\u00f6ras med endast en h\u00e4st.<\/p>\n

Det \u00e4r en f\u00f6rf\u00e4rlig spanm\u00e5lsbrist h\u00e4r f\u00f6r n\u00e4rvarande, s\u00e5 att den fattigare folkklassen har sv\u00e5rt att lefva. \u2014 \u00c4ngarna \u00e4ro d\u00e5ligt v\u00e4xta och h\u00f6b\u00e4rgningen ser sv\u00e5r ut. Kreaturspriset faller f\u00f6r varje dag.<\/p>\n

Lappfjerdsbo.<\/p>\n

Missv\u00e4xt i hela landet, september 1862.<\/strong><\/h4>\n

Sommaren 1862 intr\u00e4ffade i s\u00e5 gott som hela landet en sv\u00e5r missv\u00e4xt, fr\u00e4mst beroende p\u00e5 en sv\u00e5r frostnatt den 19 augusti. I regel var sk\u00f6rdarna s\u00e5 sm\u00e5 eller obefintliga att en sv\u00e5r hungersn\u00f6d var att v\u00e4nta. Enligt Finlands Allm\u00e4nna Tidning fanns det dock ingen m\u00f6jlighet att staten skulle kunna hj\u00e4lpa de omkring 300\u00a0000 jordbrukare, som hade det s\u00e4mst st\u00e4llt. \u201dN\u00e5got m\u00e5ste \u00e4fwen \u00f6fverl\u00e5tas \u00e5t den kristliga k\u00e4rleken, \u00e5t v\u00e4lg\u00f6renheten, \u00e5t menniskow\u00e4nnen\u201d, skrev det officiella bladet. Trots att man endast skulle betala 10 kopek om dagen i l\u00f6n \u00e5t arbetaren, s\u00e5 skulle det g\u00f6ra hela 5,4 miljoner p\u00e5 ett halv\u00e5r och n\u00e5gra s\u00e5dana pengar fanns inte.<\/p>\n

Ocks\u00e5 i \u00d6sterbotten var l\u00e4get katastrofalt. P\u00e5 morgonen den 19 augusti d\u00e5 solen b\u00f6rjade v\u00e4rma, s\u00e5 svartnade potatisf\u00e4lten, r\u00e5gf\u00e4lten vitnade och kornagnarna l\u00e4t sig inte brytas tv\u00e4rt av utan de k\u00e4ndes smidiga, allts\u00e5 s\u00e4kra tecken p\u00e5 frost. N\u00e5gra f\u00e5 p\u00e5passliga jordbrukare hade i solg\u00e5ngen h\u00e5llit s\u00e4desf\u00e4lten i r\u00f6relse genom att \u00f6verdra dem med utsp\u00e4nda rep, g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng. Man hyser mycket f\u00f6rtroende till detta allm\u00e4nna bekanta, men s\u00e4llan praktiserade skyddsmedel.<\/p>\n

I regel klarade sig kustomr\u00e5dena b\u00e4ttre \u00e4n inlandet men b\u00e5de Lappfj\u00e4rd och N\u00e4rpes var undantag, f\u00f6r d\u00e4r var missv\u00e4xten n\u00e4stan total. \u201dSk\u00f6rdens belopp f\u00f6r hela l\u00e4net i medeltal torde f\u00f6ga \u00f6fwerstiga uts\u00e4det\u201d skrev Helsingfors Tidningar 18.9.1862. En som rest i \u00d6sterbotten medf\u00f6rde prov p\u00e5 br\u00f6d, som i de h\u00e4rjade trakterna bakats av detta \u00e5rs r\u00e5g. Det \u00e4r till utseendet brunsvart, det har inte j\u00e4st och det vidbr\u00e4nns i ugnen innan det blivit genomgr\u00e4ddat och \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r vad man kallar st\u00e5lbakat inuti. Smaken \u00e4r k\u00e4rv och obehaglig och n\u00e4r detta br\u00f6d h\u00e4nges f\u00e4rskt att torka p\u00e5 st\u00e4nderna, s\u00e5 faller det s\u00f6nder utav sin egen tyngd.<\/p>\n

Potatissk\u00f6rden \u00e4r \u00f6verlag mycket d\u00e5lig och kn\u00f6larna \u00e4r inte st\u00f6rre \u00e4n k\u00f6rsb\u00e4r. En tr\u00f6st i el\u00e4ndet \u00e4r att h\u00f6sk\u00f6rden har varit n\u00e5gorlunda bra, utom i Lappfj\u00e4rd, d\u00e4r \u00e4ngsmasken h\u00e4rjat.<\/p>\n

Vasabladet 11.10.1862, nedtecknat i Sideby den 26 september 1862 av kyrkoherde A. Karsten:<\/strong><\/span><\/p>\n

Klockgjutaren Carl Gustaf Carlsson fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd.<\/strong><\/h4>\n

Hemmans\u00e4garen i Lappfj\u00e4rds Moderf\u00f6rsamling Carl Gustaf Carlson har p\u00e5 best\u00e4llning till Sideby kyrka \u00e5ter gjutit en ringklocka av sextio lispunds nio sk\u00e5lpunds viktualievikt. Vid den granskning och provringning, som den 20 innevarande september anst\u00e4lldes \u00e5 densamma, befanns den till sin yttre form fullkomligt felfri, och j\u00e4mngod med de fr\u00e5n svenska gjuterierna hit inf\u00f6rskrivna klockor, men till sitt behagfulla ljud vida \u00f6verstiga flertalet av desamma. Med st\u00f6rsta sk\u00e4l pr\u00f6vade man att, sedan denna klocka blev uppringd, den kommer att h\u00f6ra till landets utm\u00e4rktaste kyrkklockor.<\/p>\n

Att Carlson verkligen \u00e4r s\u00e4ker p\u00e5 sin konst, m\u00e5 f\u00f6ljande bevisa. Carlson \u00f6vervarade sj\u00e4lv st\u00e4mman, som i Sideby kyrka h\u00f6lls ang\u00e5ende anskaffandet av denna klocka. D\u00e5 vi inte \u00e4gde n\u00e5gra samlade capitaler, av vilka densamma kunnat vid den hit h\u00e4mtning genast betalas, utan den framtida betalning var helt och h\u00e5llet baserad p\u00e5 f\u00f6rsamlingsmedlemmarnas inre enighet och v\u00e4lvilja och man f\u00f6ruts\u00e5g att summan inte kunde uti en hast insamlas, s\u00e5 hade undertecknad p\u00e5 f\u00f6rhand hos Carlson betingat sig en kortare tids anst\u00e5nd med en del av den l\u00f6sen, vilket man \u00e4ven \u00f6nskade att i st\u00e4mman f\u00e5 ytterligare kontrakterat.<\/p>\n

Vid h\u00e4rom v\u00e4ckt fr\u00e5ga, h\u00e4nde det sig, att en av l\u00e4genhetsinnehavarna tyckte sig h\u00f6ra att Carlson betingade sig fyrahundra rubels f\u00f6rskott och yttrade i f\u00f6ljd d\u00e4rav: \u0084\u201dVi sammanskjuter d\u00e5 genast dessa fyrahundra rubel och l\u00e4mnar dem \u00e5t Carlson\u201d. Men blygsamt svarade Carlson: \u201dJag tager inte emot n\u00e5gra penningar p\u00e5 f\u00f6rhand, men sedan jag levererat klockan, och den av eder blivit provringd och godk\u00e4nd, s\u00e5 \u00f6nskade jag erh\u00e5lla fyrahundra rubel, det \u00f6vriga f\u00e5r ett halvt \u00e5r innest\u00e5. Men finner ni sk\u00e4l att vara missbel\u00e5tna med klockan, s\u00e5 beh\u00f6ver ni inte l\u00f6sa den, utan jag tar den tillbaka\u201d.<\/p>\n

Man har velat framst\u00e4lla detta till de respektive f\u00f6rsamlingars behj\u00e4rtande, som av en eller annan orsak, \u00e4r i behov av goda kyrkklockor. Under dryga kostnader har man dittills n\u00f6dgats fr\u00e5n utlandet best\u00e4lla och inf\u00f6rskriva dem, redan p\u00e5 f\u00f6rhand l\u00e4mna en del av deras l\u00f6sen, och efter vad vi k\u00e4nner, betala hela beloppet innan klockan blivit fr\u00e5n gjuteriet avs\u00e4nd. S\u00e5lunda har aldrig n\u00e5gon granskning och provringning av densamma kunnat komma i fr\u00e5ga, utan man har beskedligt f\u00e5tt \u00e5tn\u00f6ja sig med vad utl\u00e4nningen behagat skicka oss i handen.<\/p>\n

Carlson har nu emellertid visat sig inneha konsten att gjuta goda kyrkklockor. M\u00e5tte endast den i v\u00e5rt land r\u00e5dande f\u00f6rdomen, att alltf\u00f6r mycket missk\u00e4nna det inhemska och f\u00f6r h\u00f6gt uppst\u00e4lla det utl\u00e4ndska, utpl\u00e5nas och f\u00f6rsvinna, s\u00e5 kunde ocks\u00e5 Carlson komma att vinna det f\u00f6rtroende han av sina landsm\u00e4n med sk\u00e4l f\u00f6rtj\u00e4nar.<\/p>\n

\u00a0<\/strong>Folkw\u00e4nnen 15.10.1862:<\/strong><\/span><\/p>\n

\u2014 Lappfjerd i oktobder. (Ins\u00e4ndt.) H\u00e4r i Lappfjerd har allmogen, b\u00e5de m\u00e4n och qvinnor, husbondefolk och tjenare, b\u00f6rjat dricka \u00f6l till den grad, att ofta, under det hemma i kojan saknas br\u00f6d och barnen qvida af hunger, f\u00f6r\u00e4ldrarna p\u00e5 sina stadsf\u00e4rder och andra resor gifva ut den sista kopeken f\u00f6r \u00f6l. I trakten h\u00e4romkring finns ej mera br\u00e4nnvin, men lusten f\u00f6r starka drycker finns qvar, och folket sl\u00e5r sig derf\u00f6re p\u00e5 \u00f6ldrickning. Men den blir dyr. F\u00f6rr kunde en f\u00f6rn\u00f6ja sig med ett h\u00e4lft qvarter br\u00e4nnvin, som kostade omkring 6 kopek; nu fordras i st\u00e4llet 2 \u00e1 3 buteljer \u00f6l, som \u00e5 f\u00f6rs\u00e4ljningsst\u00e4llet, efter 10 kopek buteljen, kosta 20 \u00e1 30 kopek. Det kostar s\u00e5ledes 14 \u00e1 24 kopek mera att f\u00f6rlusta sig nu \u00e4n f\u00f6rr, och derf\u00f6re tilltager fattigdomen.<\/p>\n

I Sideby kapellf\u00f6rsamling har, enligt trov\u00e4rda ber\u00e4ttelser, folket blifvit s\u00e5 begifvet p\u00e5 \u00f6l, att tjenstedr\u00e4ngarna byta bort sina kl\u00e4der mot ett \u00f6lrus. I Kristinestad \u00e4ro tre \u00f6lbryggerier i full verksamhet, och dock tycker man, att i detta h\u00e5rda \u00e5r alla \u00f6lbryggerier i landet borde st\u00e5. Det \u00e4r v\u00e4l korn som anv\u00e4ndes till \u00f6lbrygd, men kornet borde i \u00e5r anv\u00e4ndas till br\u00f6d, d\u00e5 s\u00e5 m\u00e5ngen trakt i landet f\u00e5r gripa till barken f\u00f6r att stilla hungern. H\u00e4r i Lappfjerd har st\u00f6rsta delen fatt s\u00e5 d\u00e5ligt \u00e5r, att s\u00e4desl\u00e5rarna st\u00e5 lika tomma som f\u00f6re tr\u00f6skningen. Och \u00e4fven poteterna slogo fel \u00f6fver hela socknen.<\/p>\n

Den ynglingen, som jemte sin trogna kamrat omn\u00e4mndes i n:o 26, den 26.6.1862 af Folkw\u00e4nnen f\u00f6r detta \u00e5r, har numera vid ordinarie ting i Lappfjerd blifvit f\u00f6r f\u00f6nsterinslagning p\u00e5 Rosenback g\u00e4stgifveri i Dagsmark m. m. pliktf\u00e4lld till 120 daler jemte dryga ers\u00e4ttningskostnader. Vid samma ting d\u00f6mdes en dr\u00e4ng fr\u00e5n B\u00f6tom kapell f\u00f6r slag mot sin husbonde samt knifshugg mot en annan, att slita 35 par sp\u00f6 och betala 50 rubel i ers\u00e4ttning; han sattes genast i j\u00e4rn och s\u00e4ndes till Korsholms kronoh\u00e4kte att afbida hofr\u00e4ttens utslag.<\/p>\n

Ungdomens liv \u00e4r h\u00f6gst beklagansv\u00e4rdt h\u00e4r i socken med undantag af Lappfjerd by, der sedligheten m\u00e4rkbart f\u00f6rb\u00e4ttrats inom n\u00e5gra \u00e4r eller sedan 1854, d\u00e5 herr vice kronol\u00e4nsmannen F. Starcke dit inflyttade. Han har haft all m\u00f6da att uppr\u00e4tth\u00e4lla ordning och stick, hvilka s\u00e5 tilltagit, att \u00f6frige sockneboer riktigt f\u00f6rundra sig der\u00f6fver. Visst hafva v\u00e5ra kronol\u00e4nsm\u00e4n f\u00f6rs\u00f6kt detfamma i andra byar ocks\u00e5, men de hafva icke haft samma framg\u00e5ng; tv\u00e4rtom har \u00f6fverd\u00e5det m\u00e5ngenst\u00e4des tilltagit. Man l\u00e4rer v\u00e4l n\u00f6dgas anh\u00e5lla om straffinqvartering i vissa byar h\u00e4r, d\u00e5 b\u00e5de skyldiga och oskyldiga f\u00e5r lida. Om detta faller n\u00e5gon yngling i h\u00e4nder, s\u00e5 m\u00e5 han l\u00e4sa och bet\u00e4nka det samt \u00e4fven ber\u00e4tta derom f\u00f6r andra, att de taga sig tillvara f\u00f6r ett \u00f6fverd\u00e5digt liv Huru roligt vore det icke, om sedlighet och k\u00e4rlek finge bo ibland det finska folket; d\u00e5 skulle man f\u00e5 h\u00f6ra huru lycka och v\u00e4lm\u00e5ga b\u00f6rjade blomstra. Men ett s\u00e5dant lif, som h\u00e4r m\u00e5ngenst\u00e4des f\u00f6res, \u00e4r det icke underligt att v\u00e5r Herre straffar och nu \u00e4r hans straff f\u00f6r handen.<\/p>\n

Nerpes sockneboer hafva f\u00f6retagit sig att n\u00e4stan hvarje s\u00f6ndag resa till Lappfjerds kyrka, f\u00f6r att, som de s\u00e4ga, h\u00f6ra \u00e4fven- andra prester \u00e4n deras egna; men fallet l\u00e4r icke vara f\u00e5, att Nerpesbon reser till Lappfjerd f\u00f6r sj\u00e4lens skull; ty n\u00e4r de begifva sig h\u00e4rifr\u00e5n, resa de vanligen genom Kristinestad, d\u00e4r de dricka rom och \u00f6l, hvarefter de anst\u00e4lla slagsmal och st\u00f6ra andras sabbatsfrid samt p\u00e5 hemresan ofta k\u00f6ra armar och ben av b\u00e5de sig och andra resande, hvilka \u00e4ro i lifsfara, n\u00e4r de p\u00e5 landsv\u00e4gen m\u00f6ta dessa kyrkfarare. B\u00e4st vore att N\u00e4rpesboerne h\u00f6lle sig hemma och bes\u00f6kte egna kyrkor, der de troligen lika v\u00e4l som h\u00e4r kunna h\u00e5lla sin gudstjenst och finna uppbyggelse.<\/p>\n

Lappfjerdbo.<\/p>\n

Folkw\u00e4nnen 22.10.1862:<\/strong><\/p>\n

Sideby den 26 sept. Hemmansegaren i Lappfjerds moderf\u00f6rsamling Carl Gustaf Carlsson har p\u00e5 best\u00e4llning till Sideby kyrka \u00e5ter gjutit en ringklocka af sextio lispunds nio sk\u00e5lpunds viktualievikt. Vid den granskning och profning, som den 20 innevarande september anst\u00e4lldes \u00e5 densamma, befanns den till sin yttre form fullkomligt felfri och jemngod med de fr\u00e5n svenska gjuterierna hit inf\u00f6rskrivna klockorna, men till sitt behagfulla ljud vida \u00f6fverstiga flertalet af desamma. Med st\u00f6rsta sk\u00e4l ans\u00e5g man, att sedan denna klocka blefve uppringd, den skulle komma att h\u00f6ra till landets utm\u00e4rktaste kyrkklockor.<\/p>\n

Folkv\u00e4nnen 3.12.1862:<\/strong><\/span><\/p>\n

Lappfjerd i november. (Ins\u00e4ndt.) H\u00e4r g\u00f6r man som b\u00e4st sammanskott f\u00f6r sina n\u00f6dst\u00e4llda grannar. En del af f\u00f6rsamlingsboarne har n\u00e4mligen ingenting mer af eget att \u00e4ta; men de b\u00e4ttre lottade samla ihop af sina gamla f\u00f6rr\u00e5der och f\u00f6rs\u00f6ka p\u00e5 allt s\u00e4tt bist\u00e5 sina grannar att de ej m\u00e5 sv\u00e4lta ihj\u00e4l. De n\u00f6dlidande h\u00e4r hoppas \u00e4fven, att det m\u00e5tte komma n\u00e5gon sk\u00e4rv af den i landet gjorda rika insamlingen till Lappfjerds fattigbestyrelse ocks\u00e5. Alla b\u00f6ra vi enh\u00e4lligt nedkalla Herrans v\u00e4lsignelse \u00f6fver dem, som i denna n\u00f6dens tid med varma hj\u00e4rtan ih\u00e5gkomma sina hungrande medbr\u00f6der och systrar. Visst uppv\u00e4xer h\u00e4r ett d\u00e5ligt sl\u00e4kte i vissa byar, men m\u00e5 vi l\u00e4mna domen \u00f6fver dem \u00e5t Honom, som r\u00e4ttvist d\u00f6mer, som icke l\u00e5ter g\u00e4cka sig, utan styr s\u00e5, att m\u00e4nniskan i sinom tid far uppsk\u00e4ra vad hon s\u00e5tt. V\u00e5ra f\u00e4der hafva lidit mer \u00e4n vi och icke f\u00e4llt modet. \u00c4fven vi m\u00e5ste f\u00f6rtr\u00f6sta p\u00e5 Gud, fast\u00e4n det \u00e4r ett h\u00e5rdt \u00e5r. Onekligt \u00e4r att i v\u00e5rt k\u00e4ra f\u00e4derneslands vidstr\u00e4ckta ouppodlade marker, \u00e4nda upp till Lappmarkens \u00e4ndl\u00f6sa k\u00e4rrtrakter, ligger en stor rikedom f\u00f6rvarad. En del st\u00e5r redan f\u00e4rdig att bearbetas, men det \u00f6friga utg\u00f6r en skatt f\u00f6r v\u00e5ra efterkommande. I andra l\u00e4nder, d\u00e4r varje odlingsbar stack redan blifvt upps\u00f6kt och begagnad, ser man befolkningen i hopar vandra ut till fr\u00e4mmande v\u00e4rldsdelar, f\u00f6r att d\u00e4r finna nya f\u00e4lt f\u00f6r sin verksamhet. Vi, som bor p\u00e5 gr\u00e4nsen af den civiliserade v\u00e4rlden, synas v\u00e4l i m\u00e5nga afseenden vara vanlottade; likv\u00e4l hafva vi den f\u00f6rdelen framf\u00f6r andra af naturen mera gynnade folk, att vi inom sk\u00f6tet af v\u00e5rt eget f\u00e4dernesland finns tillr\u00e4ckligt utrymme f\u00f6r v\u00e5r verkningsf\u00f6rm\u00e5ga. \u00c4nnu under loppet af mans\u00e5ldrar gives h\u00e4r arbete nog f\u00f6r en l\u00e5ngt st\u00f6rre befolkning \u00e4n den n\u00e4rvarande, om vi blott f\u00f6retaga oss att uppodla de \u00e4nnu af vatten beh\u00e4rskade marker, som uppfylla landet. Varje s\u00e5dan odlingsbar str\u00e4cka, ehuru vildt dess utseende nu \u00e4n m\u00e5 vara, \u00e4r en oslipad \u00e4delsten, som endast fordrar arbete f\u00f6r att inom en icke avl\u00e4gsen tid f\u00f6rvandlas till en prydnad f\u00f6r v\u00e5rt land och en trevnad f\u00f6r dess innev\u00e5nare, Och allt som k\u00e4rren minskas och f\u00f6rvandlas till odlade marker, skall klimatet f\u00f6rb\u00e4ttras. V\u00e4rt \u00e4lskade Finland skall d\u00e5 fortare \u00e4n nu vinna tillv\u00e4xt i folkm\u00e4ngd och v\u00e4lm\u00e5ga under det den enstilta omtanken och fliten p\u00e5 samma g\u00e5ng finner en v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nt bel\u00f6ning.<\/p>\n

Lappfjerdbo<\/p>\n

\"\"
Vasabladet 28.2.1863. Kringresande fotografer blev vanliga redan p\u00e5 1850-60-talet.<\/figcaption><\/figure>\n

Helsingfors Tidningar skrev den 20.1.1863<\/strong><\/span> att den kejserliga majest\u00e4ten den 24 november 1862 att B\u00f6tom kapell, som har h\u00f6rt under Lappfj\u00e4rds pastorat, som ombildas till ett egen pastorat och f\u00e5 en egen kyrkoherde och det kommer att heta Karijoki. Kaplanstj\u00e4nsten i Karijoki indras och den nya kyrkoherden kommer att \u00f6verta f\u00f6re detta kapellansbolet till bost\u00e4lle och han kommer att f\u00e5 l\u00f6n enligt en f\u00f6rordning fr\u00e5n 1743, plus en \u00f6verenskommelse fr\u00e5n 1859. Den nya f\u00f6rsamlingen befrias genast fr\u00e5n alla kyrkliga skyldigheter och besv\u00e4r i Lappfj\u00e4rd men de kommer inte heller att f\u00e5 n\u00e5gon ers\u00e4ttning f\u00f6r sina andelar i den nya kyrkan i Lappfj\u00e4rd eller i det gamla kyrkoherdebolet.<\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r skrev Folkw\u00e4nnen 28.1.1863 om nya Karijoki:<\/strong><\/span><\/p>\n

\u2014 B\u00f6tom kapell, som lyder under Lappfjerd pastorat, skall, enligt H. K. Majest\u00e4ts f\u00f6rordnande, efter nuvarande kyrkoherdens i Lappfjerd och kapellanens i B\u00f6tom afg\u00e5ng inr\u00e4ttas till en egen konsistoriel kyrkoherdel\u00e4genhet av tredje klassen, under kapellets finska namn, Karijoki, varemot den efter avs\u00f6ndringen \u00e5terst\u00e5ende delen af Lappfjerd pastorat fortfarande r\u00e4knas till andra klassens kyrkoherdel\u00e4genheter. Den blifvande kyrkoherden i Karijoki, som till bost\u00e4lle erh\u00e5ller det nuvarande kapellansbolet, med skyldighet f\u00f6r f\u00f6rsamlingen att detsamma s\u00e5som kyrkoherdebol bebygga, \u00e4ger i l\u00f6n \u00e5tnjuta samtliga inom f\u00f6rsamlingen utg\u00e5ende s\u00e5v\u00e4l pastors- som kapellansr\u00e4ttigheter. Blir pastors\u00e4mbetet i Lappfjerd ledigt, medan nuvarande kapellanen i B\u00f6tom karst\u00e5r vid sin tj\u00e4nst, stall denne, s\u00e5framt pastoralv\u00e5rden kan honom af domkapitlet ombetros f\u00f6rordnas att vara kuramgerens (n\u00e5gon typ av kyrklig titel) i det nya Pastoratet, emot \u00e5tnjutande av alla l\u00f6nef\u00f6rm\u00e5ner, som tillkomma den blifvande kyrkoherden d\u00e4rst\u00e4des, men i motsatt fall bes\u00e4ttes kyrkoherde\u00e4mbetet i Lappfjerd med villkor f\u00f6r den, som d\u00e4rtill utn\u00e4mnes, att afst\u00e5 de fr\u00e5n B\u00f6tom utg\u00e5ende pastorsr\u00e4ttigheterna, s\u00e5 snart, efter kapellanens afg\u00e5ng, den nye kyrkoherden d\u00e4rst\u00e4des blifvit i tj\u00e4nsten insatt; uppst\u00e5r d\u00e4remot ledighet i kapellanstj\u00e4nsten i B\u00f6tom f\u00f6rr\u00e4n af kyrkoherde\u00e4mbetet i Lappfjerd, skall n\u00e4mnde tj\u00e4nst bestridas av vikarie, intill dess pastoratsregleringen i ovan stadgad ordning kan g\u00e5 i verkst\u00e4llighet.<\/p>\n

I fr\u00e5n Kelvi\u00e5 skrevs till Bj\u00f6rneborgs Tidning, som publicerade brevet 20.2.1863:<\/strong> <\/span><\/p>\n

Fattigdomen ans\u00e4tter oss \u00e4nnu icke s\u00e4rdeles. Kort f\u00f6re jul fick b\u00f6nderna h\u00e4r av en handlande i Kristinestad ov\u00e4ntat ett l\u00e5n av spannm\u00e5l och fattigf\u00f6rs\u00f6rjningen har f\u00e5tt ta emot s\u00e5 rikliga g\u00e5vor, att, om de anv\u00e4nds r\u00e4tt, \u00e4ven den obesuttna allmogen inte kommer att lida brist. Beklagligt nog \u00e4r dock h\u00e4r ett rykte i omlopp att en och annan linhandlare (pellawa-kaupitsija) f\u00e5tt en del av dessa underst\u00f6dsmedel, trots att de hade b\u00e4ttre kunnat anv\u00e4ndas till de fattigas hj\u00e4lp. <\/span><\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/em>Folkv\u00e4nnen 11.3.1863:<\/strong><\/span><\/p>\n

Lappfj\u00e4rd den 18 febr. (Ins\u00e4ndt). S\u00e4llan har en s\u00e5dan enighet f\u00f6rsports som h\u00e4rst\u00e4des s\u00f6ndagen den 8 februari, d\u00e5 vid anst\u00e4lldt klockareval klockaren och orgelnisten i Oravais kapell Spolander fick varendaste r\u00f6st. Han tilltr\u00e4der n\u00e4sta f\u00f6rsta maj tjensten. Vid tal om enighet s\u00e5 m\u00e5 omn\u00e4mnas ett \u00e4kta par, bonden Erik Lindstr\u00f6m eller Lill\u00e5ls och hans hustru Maja Lena, vilka h\u00e4r, efter ett endr\u00e4gtigt och godt samliv i 46 \u00e4r, slutligen \u00e4ven f\u00f6ljdes \u00e5t till sitt sista vilorum den 13 januari detta \u00e5r. Vidskepelser tyckas b\u00f6rja inrota sig h\u00e4r. Det finnes ett par karlar som g\u00e5r omkring i socknen med en trebenig stol, vilken efter kommendering dansar och genom bockning och annat ger tillk\u00e4nna vad dess kommendanter tillfr\u00e5ga den om. De hava \u00e5stadkommit stor villervalla bland folket, s\u00e5 att, om icke dessa lathundar, vilka stryka omkring med slika galenskaper, bliva af vederb\u00f6rande polismyndighet hindrade i sitt f\u00f6rehafvande eller genom lag n\u00e4pste, kommer det att f\u00f6ranleda mycket ondt.<\/p>\n

Obehagligt \u00e4r det att n\u00f6dgas f\u00f6r allm\u00e4nheten omtala, huru ondskan r\u00e5der mitt i kristenheten. Sistlidet \u00e5r v\u00e4ckte det allas uppm\u00e4rksamhet, att i Dagsmark by f\u00f6nster blevo inslagna och annat ofog bedrefs. Herr prosten i f\u00f6rsamlingen j\u00e4mte det \u00f6friga pr\u00e4sterskapet och kronol\u00e4nsm\u00e4nnerna h\u00f6llo i n\u00e4mnda by en st\u00e4mma med bysboerna uti byns skolhus. D\u00e4r varnades och hotades med straffinqvartering. Straxt d\u00e4refter blefvo p\u00e5 sju skilda st\u00e4llen f\u00f6nster inslagna, varf\u00f6rutan v\u00e5ld p\u00e5 allt m\u00f6jligt annat s\u00e4tt f\u00f6r\u00f6fvades. D\u00e4raf f\u00f6ranleddes angifvelser af allehanda slag, varmed h\u00e4radsr\u00e4tten i dagatal sysselsattes. Och det \u00e4r en enda familj i byn som st\u00e4ller till alltsammans.<\/p>\n

Svenska folket har under detta \u00e5r visat en utomordentligt stor tillgivenhet och k\u00e4rlek f\u00f6r sitt gamla systerland Finland genom att r\u00e4cka oss en hj\u00e4lpsam hand under v\u00e5ra pr\u00f6vningar; varf\u00f6re var och en b\u00f6r af hj\u00e4rtat nedkalla Herrans v\u00e4lsignelse \u00f6fver dem samt \u00f6fver alla, som i denna tryckande tid kommit ih\u00e5g oss. H\u00e4r i Lappfjerd \u00e4ro r\u00e4tt m\u00e5nga i stor brist p\u00e5 f\u00f6da, men vi f\u00e5r med erk\u00e4nsla tacka v\u00e5ra handlande i Christinestad, som f\u00f6rs\u00e5go sig med s\u00e5 tillr\u00e4ckligt s\u00e4d, mj\u00f6l, fisk m. m., att i trakten h\u00e4romkring ingen beh\u00f6ver lida n\u00f6d. Arbetsf\u00f6rtj\u00e4nst saknas h\u00e4r icke heller, om blott arbetarne skulle vara m\u00e5ttliga i sina anspr\u00e5k p\u00e5 dagspenning, men h\u00e4r \u00e4r, gun\u00e5s, fallet lika som p\u00e5 de flesta orter i landet, att en stor del af arbetsklassen hellre ligger hemma och sover \u00e4n de idas arbeta f\u00f6r en m\u00e5ttlig dagspenning.<\/p>\n

Lappfjerdbo.<\/p>\n

\"\"
\u00c5bo Underr\u00e4ttelser 3.11.1863. \u00c5ngfartyget Suomi trafikerar mellan \u00c5bo och Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n

Finlands Allm\u00e4nna Tidning kungjorde den 30.7.1863<\/strong><\/span> att H\u00e4rkmeri k\u00e4nningsb\u00e5k, uppf\u00f6rd p\u00e5 en klippa av samma namn vid inloppet till redden utanf\u00f6r Kristinestad inom Bottniska viken, under sommaren har blivit omm\u00e5lad. De tre sidor som vetter mot havet \u00e4r nu vita f\u00f6r att l\u00e4ttare kunna urskiljas.<\/span><\/p>\n

Helsingfors Tidningar skrev 8.8.1863<\/strong> <\/span>att l\u00e4nsstyrelsen i Vasa hade gett vice h\u00e4radsh\u00f6vding Hannuksela i uppdrag att kontrollera sk\u00f6rdarna i l\u00e4net. I allm\u00e4nhet hade frosten f\u00f6rst\u00f6rt en del men st\u00e4llvis kommer det att bli en normal sk\u00f6rd. I Lappfj\u00e4rd hade han varit den 22 juli med f\u00f6ljande underr\u00e4ttelse, som \u00e4r den mest oroande i hela l\u00e4net:<\/p>\n

Frost intr\u00e4ffade h\u00e4r n\u00e4tterna mot den 16, 17, 18 och 21, i synnerhet i Stor\u00e5 kapell, d\u00e4r f\u00f6rsamlingens 165 hemmans\u00e5boer och 375 torpare och inhysare ungef\u00e4r tv\u00e5 tredjedelar av sk\u00f6rden \u00e4r f\u00f6rst\u00f6rd. Likas\u00e5 i \u00d6mossa och i de mer avl\u00e4gsna hemmanen i B\u00f6tom, d\u00e4r en del har total skada.<\/p>\n

\"\"
\u00c5bo Underr\u00e4ttelser 10.10,1863. Efter Krimkriget p\u00e5 1850-talet blev det vanligt med regelbundet person- och godstrafik med \u00e5ngfartyg och de flesta k\u00f6rde via Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n

Folkw\u00e4nnen 13.1.1864:<\/strong><\/span><\/p>\n

N\u00e5gra ord om br\u00e4nnvinsbr\u00e4nningsf\u00f6rbudet f\u00f6r Wasa, Kuopio och Ule\u00e5borgs l\u00e4n fr\u00e4n en bonde i Lappfjerds socken till v\u00e5r n\u00e5diga regerings i Finland behjertande.<\/p>\n

Enligt min och mina vederlikars \u00e5sikt tyckas vi genom detta f\u00f6rbud lida en stor or\u00e4tt. Varf\u00f6r f\u00e5r de \u00f6vriga l\u00e4nen i landet br\u00e4nna br\u00e4nnvin, under det Wasa, Kuopio och Ule\u00e5borgs l\u00e4n f\u00f6rtagas sin lagliga r\u00e4tt dertill? Sannolikt f\u00f6reb\u00e4res missv\u00e4xten s\u00e5som skuld dertill och kansle \u00e4ven det om befolkningen i de sistn\u00e4mnda, l\u00e4nen, utspridda ryktet att den skulle vara mera begifven p\u00e5 starka drycker \u00e4n m\u00e4nniskorna i det \u00f6friga landet. Fattigdom \u00e4r h\u00e4r visst och supare finnas h\u00e4r,gun\u00e5s, likasom i \u00f6friga delar af landet, det m\u00e5ste medges; men en st\u00f6rre fattigdom blir h\u00e4r, n\u00e4r man ej f\u00e5r begagna sig af sin lagliga r\u00e4tt att anv\u00e4nda den frusna spannm\u00e5len, som f\u00f6ga duger att \u00e4ta, till br\u00e4nnvin, vartill den l\u00f6nande skulle l\u00e5ta anv\u00e4nda sig.<\/p>\n

V\u00e5ra \u00e4rade handlande i st\u00e4derna, som hafva haft all m\u00f6da ospard att inf\u00f6rskrifva spannm\u00e5l, mj\u00f6l m. m. f\u00f6r v\u00e5rt behov, kunna ej sk\u00e4nka oss dessa varor, och vi hafva ej penningar att k\u00f6pa f\u00f6r; men om vi finge br\u00e4nna br\u00e4nnvin, s\u00e5 beh\u00f6vde vi ej k\u00f6pa v\u00e4rt oumb\u00e4rliga husbehovsbr\u00e4nnvin, och d\u00e5 skulle var och en kunna genast i kontant betala sin s\u00e4d. Det har varit fallet att spannm\u00e5len f\u00e5tts p\u00e5 kredit; men nu m\u00e5ste den betalas, och d\u00e5 b\u00f6rjar klubban bullra i m\u00e5ngen koja. Hade vi sistf\u00f6rg\u00e5ngna \u00e5r f\u00e5tt anv\u00e4nda v\u00e5r frusna spannm\u00e5l till br\u00e4nnvin, s\u00e5 skulle icke s\u00e5 stor fattigdom varit r\u00e5dande; detta torde intygas af alla samh\u00e4llsklasser i de tre n\u00e4mnda betryckta l\u00e4nen i landet.<\/p>\n

Ang\u00e5ende superiet h\u00e4r s\u00e5 \u00e4ro vi vana vid br\u00e4nnvin, likasom m\u00e4nniskorna i andra trakter af landet. V\u00e5r n\u00e5diga regering torde hafva ansett att br\u00e4nningsf\u00f6rbudet h\u00e4rvidlag skulle hafva god verkan. Men n\u00e4r man \u00e4r van vid varan och denna dock st\u00e5r att f\u00e5s, sa skaffar man sig den, fast\u00e4n med st\u00f6rre omkostnader. Den ena foran med br\u00e4nnvin efter den andra kommer s\u00f6derifr\u00e5n till v\u00e5ra st\u00e4der, d\u00e4rifr\u00e5n vi sedan k\u00f6pa; ty en beh\u00f6fver till grav\u00f6l, en annan till barns\u00f6l, en tredje till br\u00f6llop, en fjerde till talko en femte till ett och en sjette till annat. S\u00e5 m\u00e5ste till exempel en g\u00e4stgifvare hafva br\u00e4nnvin f\u00f6r de resande, ty han har en plikt af aderton mark fyratio penni, om varan icke finnes.<\/p>\n

J\u00e4mf\u00f6ra vi oss med v\u00e5ra grannar, s\u00e5 icke var till exempel en stor del af \u00c5bo l\u00e4n b\u00e4ttre f\u00f6rsedd med spannm\u00e5l \u00e4n Wasa l\u00e4n, och v\u00e5r \u00f6dmjukaste anh\u00e5llan vore att ej blifva i v\u00e5r r\u00e4tt mera inskr\u00e4nkte \u00e4n andra. Kommer detta f\u00f6rtagande af v\u00e5r r\u00e4tt att fortfara, s\u00e5 blifva utan tvifvel land och st\u00e4der h\u00e4r fattigare; all f\u00f6rtj\u00e4nst \u00e4r slut, och varje kopek, som finns, reser af f\u00f6r br\u00e4nnvin till \u00c5bo och Tavastehus l\u00e4n. Man vore frestad att b\u00f6rja olovligen tillverka varan, men d\u00e5 har man igen \u00f6fver sig kronobetjeningen, som far iv\u00e4g med hela redskapen. Sak samma skulle det dock i det n\u00e4rmaste vara, ty redskapen m\u00f6glas och ergas \u00e4nd\u00e5 i f\u00f6rvaringsrummen, s\u00e5 att den snart n\u00e4ra p\u00e5 duger till ingenting. Min panna sitter inmurad, men tar der en s\u00e5dan skada af rost m. m., att den r\u00e4tt nu duger stort till intet. Hela redskapen k\u00f6ptes ny f\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan f\u00f6r 45 rubel silfver, och jag har f\u00e5tt begagna den en g\u00e5ng \u2014 vem ger mig mina penningar, n\u00e4r den snart \u00e4r f\u00f6rd\u00e4rfvad. S\u00e5 h\u00f6r man h\u00e4r alla klaga, derf\u00f6re \u00f6fverlemnas detta \u00e5t offentligheten genom tidningen, i det vi \u00f6dmjukast anh\u00e5lla om, att oss m\u00e5tte f\u00f6runnas v\u00e5r lagliga r\u00e4tt. Varf\u00f6re fr\u00e5ntages den oss i de tre l\u00e4nen, d\u00e5 \u00f6vriga l\u00e4n f\u00e5r beh\u00e5lla den? Vi borde till ers\u00e4ttning f\u00e5 br\u00e4nna i \u00e5r, och de \u00f6friga l\u00e4nen ej, p\u00e5 det att vi skulle f\u00e5 v\u00e5ra penningar tillbaka. Det g\u00e5r s\u00e4 l\u00e4ngt h\u00e4r, att man r\u00e4ttnu m\u00e5ste l\u00e5ta klubban komma till bords\u00e4ndan f\u00f6r kronoutskylderna, ty alla inkomstk\u00e4llor \u00e4r slut.<\/p>\n

Lappfjerdsbo.<\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/em>Folkw\u00e4nnen 23.11.1864:<\/strong><\/span><\/p>\n

Fr\u00e5n Lappfj\u00e4rds socken, Dagsmark by; ins\u00e4ndt. \u201dEn viktig sak ligger oss om hjertat. Vi byggde f\u00f6r fyra \u00e5r tillbaka \u00e5t oss ett skolhus, i den f\u00f6rhoppning att vi skulle f\u00e5 en st\u00e5ende skola i v\u00e5r by, hvarest finnas 40 b\u00f6nder och 60 torpare utom 20 inhysingar m.m. Nu hafva vi flera g\u00e5nger varit tillsammans f\u00f6r att s\u00f6ka kunna f\u00e5 ihop l\u00f6n \u00e5t en skoll\u00e4rare; men s\u00e5dant synes vara om\u00f6jligt, ty sedan vi med m\u00f6da fingo huset f\u00e4rdigt straffade Gud oss med fattiga \u00e5r. \u2013 Visst hafva vi h\u00f6rt, att vid sista landtdagen p\u00e5yrkats anslag till folkskoll\u00e4rarel\u00f6ner, men om vi hafva att v\u00e4nta n\u00e5got, veta vi icke. Ett stort behov ha vi visst af en skoll\u00e4rare; Dagsmark by \u00e4r barnrikare \u00e4n andra byar i Lappfjerd socken, och derf\u00f6re var det behof att \u00e5stadkomma en skola, derf\u00f6re byggdes v\u00e5rt skolhus. Om vi dock kunde erh\u00e5lla n\u00e5got anslag af statsmedel, \u2013 med n\u00e5gra hundra mark vore vi hjelpta, \u2013 eller om n\u00e5gon v\u00e4lg\u00f6rare ville r\u00e4cka oss en hjelpsam hand, han skulle s\u00e4kert p\u00e5 evighetens dag sk\u00f6rda nyttan af ett s\u00e5dant \u00e4delmod. Man samlar underst\u00f6d \u00e5t mission\u00e4rerna i hednal\u00e4nder till uppf\u00f6rande der af skolhus och kyrkor, och i v\u00e5ra egna trakter beh\u00f6vdes s\u00e5 v\u00e4l mission\u00e4rer, skoll\u00e4rare. \u2013 M\u00e5tte v\u00e5r af allt hjerta framst\u00e4llda beg\u00e4ran eller \u00f6nskan behjertas af vem som hjelpa kunna!\u201d<\/p>\n

Viborgs Tidning 11.1.1865:<\/strong><\/span><\/p>\n

Sorglig olycksh\u00e4ndelse. Uti Stor\u00e5 by af Stor\u00e5 kapell af Wasa l\u00e4n utbr\u00f6t den 3 dennes v\u00e5deld hos bonden Alexander Svarti, sedan han jemte hustru och fyra barn lagt sig till natthvila, och hade redan mellan kl. 10 och 11 tagit s\u00e5 \u00f6fverhand, att de sovande, som d\u00e4raf vaknat, med m\u00f6da i blotta linnet kunde komma ut p\u00e5 g\u00e5rden; d\u00e5 Svarti saknade sitt yngsta barn, en fyra\u00e5rig gosse, hastade han genast in genom f\u00f6nstret i den brinnande stugan, f\u00f6r att r\u00e4dda barnet.Han hade redan inifr\u00e5n n\u00e4rmat sig f\u00f6nstret med barnet, d\u00e5 mellantaket inst\u00f6rtade och fadren j\u00e4mte barnet b!ef l\u00e5gornas rov. Svarti hade varit en driftig och omt\u00e4nksam jordbrukare och hade f\u00f6r par \u00e5r sedan p\u00e5 skuld lagt sig till hemmanet; hans \u00e4nka, som tagit sig s\u00e5 illa af tilldragelsen, att hon insjuknat och de tre \u00e5terst\u00e5ende barnen s\u00f6rja djupt \u00f6fver f\u00f6rlusten af en god make och far. M\u00e4nniskor, som vilja visa de s\u00e5 h\u00e5rdt af olyckan drabbade, sitt deltagande genom brandhj\u00e4lp, kunna s\u00e4kert adressera sig till pastor i Lappfjerd.<\/p>\n

Folkw\u00e4nnen 23.8.1865, ocks\u00e5\u00a0 i \u00c5bo Underr\u00e4ttelser<\/strong>:<\/strong><\/em><\/span><\/p>\n

Landsorterna.<\/strong><\/p>\n

Uti hela s\u00f6dra \u00d6sterbotten f\u00f6rljudes det att man har allt sk\u00e4l, af hvad nu synes, att f\u00f6rv\u00e4nta ett mycket godt \u00e5r. I Nerpes socken skola, enligt en resandes utsago, v\u00e4xterna \u00f6fverhufvudtaget vara de vackraste man n\u00e5gonsin kan v\u00e4nta sig. Orsaken d\u00e4rtill ligger hufvudsakligen i en mycket god jordm\u00e5n och d\u00e4ruti, att allmogen, s\u00e5som af \u00e5lder den mest upplysta bland \u00d6sterbottens svenska befolkning, bedrifvit ett mera rationell jordbruk \u00e4n de \u00f6vriga. Jordbruket p\u00e5 Granfors egendom inom Nerpes socken har i senaste tid varit ett exempel, som kraftigt angripit den kringboende allmogens f\u00f6rdomar mot allt nytt i s\u00e4ttet att bruka jorden; man har sett att Granfors, som f\u00f6r n\u00e5got tiotal \u00e5r sedan var ett olyckligt frostn\u00e4ste, nu \u00e4fven under de sv\u00e5ra \u00e5ren gifvit goda sk\u00f6rdar.<\/p>\n

Det s\u00e4gs att uti skogstrakterna, underlydande Lappfjerds socken och dess kapeller, \u00e5ter antr\u00e4ffats band af missd\u00e5dare, men hvilka dock icke kunnat gripas, emedan kronobetjeningens handr\u00e4ckningsmanskap f\u00f6rh\u00e5llit sig fegt och tagit till flykten. Dock kunna vi \u00e4nnu ej utgifva dessa s\u00e4gner f\u00f6r fullt sanna. \u2014 Syd\u00f6stra delarna af Lappfjerds socken utg\u00f6ras af stora skogar, mossar och k\u00e4rrtrakter, gr\u00e4nsande till likabeskaffade nejder af Satakunda, underlydande \u00c5bo l\u00e4n. H\u00e4r finnas inga banade v\u00e4gar, utan endast besv\u00e4rliga g\u00e5ngstigar leda till n\u00e5got p\u00e5 miltal afl\u00e4gset skogstorp. Bj\u00f6rnen lefver h\u00e4r i fred och ro och fortplantar sin skogskunga-\u00e4tt, understundom d\u00f6dande h\u00e4star och hornboskap, som v\u00e5ga f\u00f6rirra sig inom hans omr\u00e5de. Banditerna, ej fruktande bj\u00f6rnens klor, kunna om somrarne h\u00e4r lefva fredade, sedan de i de n\u00e4rmast skogarne bebodda enstaka g\u00e5rdarne och p\u00e5 afl\u00e4gsnare st\u00e4llen f\u00f6r\u00f6fvat plundringar och andra illbragder.<\/p>\n

Skogstorpens afl\u00e4gsenhet har i f\u00f6rening med stor fattigdom gjort deras inv\u00e5nare till de mest oupplysta personer, f\u00e4rdiga att f\u00f6r en ringa vinnings skull tillhandag\u00e5 banditerna s\u00e5som kunskapare samt skaffare af mat och spirituosa. Bandithoparna skola \u00e4ven n\u00e5gon g\u00e5ng vunnit rekryter bland ortens befolkning, som beklagligtvis ej \u00e4ger det b\u00e4sta rykte. Sideby kyrksilfver, vilket f\u00f6r n\u00e5gon tid sedan har blifvit \u00e5terfunnet, krossadt och f\u00f6rvaradt i en n\u00e4fverkont, g\u00f6md i en steng\u00e4rdsg\u00e5rd p\u00e5 Hirsim\u00e4ki hemman i Villamo by af Stor\u00e5 kapell under Lappfjerds socken. I samma g\u00e4rdesg\u00e4rd l\u00e4rer \u00e4fven funnits annat tjuvgods. V\u00e4rden och v\u00e4rdinnan p\u00e5 n\u00e4mnde hemman \u00e4ro gripna. Hirsim\u00e4ki l\u00e4r ha varit en banditernas stationsort, d\u00e4r de en g\u00e5ng skulle varit n\u00e4ra att gripas, s\u00e5framt ej en af tronobetjeningens handr\u00e4ckningsmanskap i otid uppgifvit ett \u00bbh\u00e4rskri,” hvarwid banditerne, h\u00e4rav varnade, tog till flykten, men m\u00e5ste dock l\u00e4mna sina kokk\u00e4rl och en stulen b\u00f6ssa i sticket. Man misstror mannen, som uppgav ropet, att st\u00e5 i komplott med tjuvarne, dock torde kanh\u00e4nda ben a orten radande stora fruktan f\u00f6r sk\u00e4lmames h\u00e4mnd \u00e4fwen f\u00f6rm\u00e5tt honom att varna dem. I Lappfjerd och derunder lydande kapeller lever man i stor os\u00e4kerhet:<\/p>\n

R\u00e5n och st\u00f6lder beg\u00e5s. Suutari hemmans \u00e5byggnader i Heikkil\u00e4 by af Stor\u00e5 kapell ha genom mordbrand blifvit lagda i aska f\u00f6r det att v\u00e4rdens son visat sig vara en ivrig efterspanare af banditer.<\/p>\n

Vasabladet 2.3.1867:<\/strong><\/span><\/p>\n

\u2014 Farsotsrapport fr\u00e5n provinciall\u00e4karen i Kristinestads distrikt inneh\u00e5ller, att typhus, som fortfar i Lappfjerd och Nerpes socknar, under Januari i styrka och utbredning tilltagit, som orsak vartill uppges dels den str\u00e4nga k\u00f6lden, dels allmogens sed att fira julen med om\u00e5ttligt supande och kringstrykande i g\u00e5rdarna. Inom Lappfjerd med Stor\u00e5 och Sideby kapeller insjuknade under Jan. 119, 72 tillfrisknade och 21 dog, qvarligga sjuka 73. Inom Nerpes insjuknade samtidigt 25, tillfrisknade 7 och afledo 5, samt qvarligga sjuka 42.<\/p>\n

Vasabladet 8.8.1868:<\/strong><\/em><\/span><\/p>\n

Korrespondens fr\u00e5n Lappfjerd.<\/p>\n

En stor h\u00f6gtidlighet f\u00f6rsiggick i Lappfjerds f\u00f6rsamling s\u00f6ndagen den 26 Juli, d\u00e5 en ny begrafningsplats invid moderkyrkan invigdes till begagnande. H\u00f6gtidligheten begynte genast efter gudstjenstens slut med afsjungande af psalmen 268, fr\u00e5n 2:dra versen ; s\u00e5ngen begynte in i kyrkan under ringning i alla klockor och fortsattes ute p\u00e5 den nya kyrkog\u00e5rden. Ett altare var f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let anbragt midt p\u00e5 planen der Herrar pastor Taxell och pastorsadjunkten Hannelius f\u00f6rr\u00e4ttade gudstjensten under bar himmel; pastor Taxell b\u00f6rjade med ing\u00e5ngsorden: jorden \u00e4r Herrans. Det var ett av det vackraste tal och passande f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let; en s\u00e5dan h\u00f6gtidlighet har ej varit i Lappfjerd \u00f6fver 200 \u00e5rs tid sedan, d\u00e5 v\u00e5r gamla begrafningsplats invigdes.<\/p>\n

En stor m\u00e4nniskomassa var f\u00f6rsamlad, att n\u00e4ra p\u00e5 hela begrafningsplatsen var uppfyld; st\u00e5ndspersoner fr\u00e5n landet och Christinestad, stodo om hvarandra med allmogen, med blottade hufvuden, alla i den djupaste tystnad och s\u00e5go sorgbundna och bet\u00e4nksamma ned p\u00e5 den \u00e5ker, som invigdes till hvilorum f\u00f6r den tr\u00f6tta vandringsmannen, genom den stora d\u00f6dligheten, som under tvenne \u00e5r fortfarit, blef v\u00e5r gamla begrafningsplats s\u00e5 f\u00f6r tr\u00e5ng, att behofvet p\u00e5kallade en ny. Man ser hvad en god vilja kan utr\u00e4tta, d\u00e5 f\u00f6rsamlingsborne k\u00f6rt hvartenda sandlass till den nya platsen, som utgjordes s\u00e5 godt som av ett sl\u00e4tt berg. Sl\u00e4pningen af sand p\u00e5 en verst fr\u00e5n en holme midt i Lappfjerds stora \u00e5 gick med den raskhet, att p\u00e5 9 dagar flyttades den stora holmen som bestod af flere tusen lass till kyrkan; det gick som det heter i ordspr\u00e5ket: viljan drar halfva lasset, till heder \u00e5t Lappfjerd f\u00f6rsamling f\u00f6r dess ih\u00e4rdighet.<\/p>\n

Lappfjerdsbo.<\/p>\n

Vasabladet 17.10.1868:<\/strong><\/em><\/span><\/p>\n

N\u00e5gra ord om sedlighetens aftagande inom Lappfjerds tingslag.<\/strong><\/em><\/p>\n

En afton i b\u00f6rjan af innevarande oktober m\u00e5nad infann sig v. Kronol\u00e4nsmannen Herr Fredr. Starcke hos Torparen Mats Klemets i Dagsmark by f\u00f6r att anst\u00e4lla utm\u00e4tning f\u00f6r en utd\u00f6md fordran med beh\u00f6riga order af Kronofogden i h\u00e4radet. Under f\u00f6rr\u00e4ttningen begynte man inkasta stora stenar genom f\u00f6nstren i akt och mening att d\u00f6da befallningsmannen med sina b\u00e5da bitr\u00e4den, 2:ne n\u00e4mndem\u00e4n, hvarp\u00e5 de m\u00e5ste bege sig ut i byn att f\u00e5 hjelp, efter en stund infann sig \u00e5ter befallningsmannen med handr\u00e4cknings manskap och verkst\u00e4llde utm\u00e4tningen. Under allt detta h\u00f6rdes ett skri af hotelser och f\u00f6rbannelser ifr\u00e5n trakten deromkring. Tjuvnader hafva nu mycket tilltagit inom ett \u00e5r h\u00e4r i Lappfjerd och vanartigheter af flere slag . Det l\u00e4r ej vara en h\u00e5esm\u00e4n b\u00e4ttre i Nerpes. Det l\u00e4r ej vara annat r\u00e5d \u00e4n hos Guvern\u00f6ren anh\u00e5lla om straffinqvartering i n\u00e5gra byar i Lappfjerds socken. Ingen af de vanartiga \u00e4r mera r\u00e4dd f\u00f6r kronobetjeningen.<\/p>\n

Red. anm: Den ins\u00e4nda artikeln inneh\u00e5ller utom det h\u00e4r inf\u00f6rda, en antydning om orsakerna till den \u00f6fverklagade sedesl\u00f6sheten i Lappfjerd, men Red. har ej kunnat inf\u00f6ra denna del af artikeln, helst vi \u00e4ro fullkomligt \u00f6fvertygade, att Ins. far alldeles vilse om han anser n\u00e5gon sanning ligga i de rykten, han omn\u00e4mner, annorlunda \u00e4n s\u00e5, att en h\u00f6gst falsk, men v\u00e5delig \u00e5sikt f\u00e5tt insteg hos allmogen. Under den form, orsakerna af Ins\u00e4nd, antydas, hvarken kan eller vill Red. inf\u00f6ra dem i sin tidning. Ins. gjorde s\u00e4rdeles v\u00e4l, om han s\u00f6kte taga folket ur den vilsefarande \u00e5sigt han omtalar som allm\u00e4n. Han beh\u00f6fver blott muntligen ber\u00f6ra \u00e4mnet p\u00e5 beh\u00f6rigt h\u00e5ll, f\u00f6r att f\u00e5 \u00f6fvertygelse om ryktets misstag och sannolikt vore det af allm\u00e4nt gagn, om han f\u00f6ljde v\u00e5rt r\u00e5d h\u00e4ri.\u00a0<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Helsingfors Tidningar 20.3.1860: Finska Konstf\u00f6reningen h\u00f6ll \u00e5rsm\u00f6te en 10 mars och de kunde d\u00e5 konstatera att det har best\u00e4llts 2 altartavlor av deras medlemmar. Den ena skall placeras i kyrkan i Sordavala och den andra som m\u00e5las av L\u00f6fgren skall Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tidningsartiklar fr\u00e5n 1860-talet.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":25,"menu_order":1860,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-6610","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/6610","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=6610"}],"version-history":[{"count":21,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/6610\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":16325,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/6610\/revisions\/16325"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=6610"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}