{"id":6599,"date":"2017-11-19T09:51:32","date_gmt":"2017-11-19T08:51:32","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=6599"},"modified":"2020-05-01T23:39:47","modified_gmt":"2020-05-01T20:39:47","slug":"tidningsurklipp-fran-1850-talet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=6599","title":{"rendered":"Tidningsurklipp fr\u00e5n 1850-talet."},"content":{"rendered":"

Den h\u00e4r tiden fanns inga lokaltidningar och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r de f\u00e5taliga artiklarna h\u00e4mtade ur nationella och rikssvenska tidningar. Under detta decennium p\u00e5gick mellan \u00e5ren 1853-1856 ett krig mellan moderlandet Ryssland och en allians av England och Frankrike. Vill du l\u00e4sa mera om detta Krim-krig och vad som d\u00e5 h\u00e4nde i Kristinestad, skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

Stockholms Aftonpost skrev om Kristinestad s\u00e5 h\u00e4r den 11.1.1850:<\/span><\/strong><\/p>\n

V\u00e5r stad firade, i likhet med Brahestad, den 5 december 1849 h\u00f6gtidligen sin 200-\u00e5riga tillvaro. Festligheten f\u00f6rkunnades kl. 6 om morgonen med kanonskott. Kl. 10 samlade sig magistraten med borgerskapet p\u00e5 r\u00e5dhuset, hvarifr\u00e5n de, anf\u00f6rda av l\u00e4nets guvern\u00f6r, begav sig till kyrkan, hvarest Gudstjenst h\u00f6lls. En st\u00f6rre middag var af borgerskapet arrangerad, hvarunder af guvern\u00f6ren sk\u00e5lar proponerades och med 101 kanonskott besvarades. \u00c4fven hade borgerskapet l\u00e5tit anr\u00e4tta en middag f\u00f6r de fattige af arbetarklassen, hvarvid omkring 300 personer bespisades. P\u00e5 aftonen var staden allm\u00e4nt luminerad och en stor bal anst\u00e4lld. Med anledning af dagens h\u00f6gtid best\u00e4mde borgerskapet \u00e5t borgm\u00e4staren och stadsl\u00e4karen l\u00f6nef\u00f6rh\u00f6jningar.<\/span><\/p>\n

Post- och Inrikestidningar skrev 2.2.1850<\/strong> att k\u00f6lden i Wasa har varit skarp och ih\u00e5llande. I f\u00f6rrg\u00e5r visade termometern -34,5 grader Cels. Underr\u00e4ttelser fr\u00e5n Torne\u00e5 och Kristinestad f\u00f6rm\u00e4ler, att man p\u00e5 dessa orter haft \u00e4nda till -37,5 grader k\u00f6ld.<\/p>\n

\"\"
Vasabladet 10.10.1857.<\/figcaption><\/figure>\n

Rikssvenska Aftonbladet skrev den 25 maj 1850<\/strong> att seglationen vid Wasa ej \u00e4nnu var \u00f6ppnad den 11 maj, men v\u00e4l vid Kristinestad.<\/span><\/p>\n

Rikssvenska Aftonbladet skrev den 20 augusti 1850<\/strong> att det r\u00e5der livligt skeppsbyggande i Kristinestad. I b\u00f6rjan av nyssf\u00f6rlidne m\u00e5nad gick derst\u00e4des fr\u00e5n stapeln ett st\u00f6rre skepp om 280 l\u00e4ster \u2013 det st\u00f6rsta som stadens handelsflotta \u00e4ger \u2013 som bekom namnet \u201dLaine\u201d. Konsul Wendelin, hvilken detta skepp tillh\u00f6r, l\u00e4t genast d\u00e4refter str\u00e4cka k\u00f6len till ett nytt fartyg. \u2013Det \u00e4r gl\u00e4djande att finna, att oaktadt de d\u00e5liga konjunkturer, som f\u00f6r n\u00e4rvarande r\u00e5da uti frakthandeln, modet och f\u00f6retagsamheten icke \u00f6fvergivit v\u00e5ra skeppsredare.<\/span><\/p>\n

Rikssvenska tidningen Bore skrev den 1 maj 1851 f\u00f6ljande fr\u00e5n Kristinestad:<\/span><\/strong><\/p>\n

\u201dVid underd\u00e5nig anm\u00e4lan om den of\u00f6rskr\u00e4ckthet och sjelff\u00f6rsakelse, som handlanden i Kristinestad Wahlfors elfa\u00e5rige son, Henrik Alfred \u00e5dagalagt, i det han den 24 augusti sistlidet \u00e5r, med fara f\u00f6r eget lif r\u00e4ddat sitt syskonbarn, sj\u00f6manssonen Henrik Wilhelm Wahlfors, hvilken ifr\u00e5n den \u00f6fver Kristinestads fjerd anlagde bro nedfallit i sj\u00f6n, har H. M. Kejsaren allern\u00e5digast behagat till bel\u00f6ning f\u00f6r omf\u00f6rm\u00e4lde v\u00e4lf\u00f6rh\u00e5llande tilldela Henrik Alfred Wahlfors silfvermedalj, med p\u00e5skrift \u201dF\u00f6r r\u00e4ddning af menniskolif\u201d att b\u00e4ras i knapph\u00e5let vid Wladimirs-ordens band och d\u00e4rj\u00e4mte i n\u00e5der f\u00f6rordna, att bem\u00e4lde yngling, som blifvit hugnad med gratifikation af femtio rubel silfver, f\u00e5r vid Gymnasium p\u00e5 H. Majest\u00e4ts egen bekostnad uppfostras\u201d.<\/span><\/p>\n

\"\"
Vasabladet 18.7.1857.<\/figcaption><\/figure>\n

Finlands Allm\u00e4nna Tidning 14.5.1853:<\/strong><\/p>\n

Wasa, 6 Maj. Den 29 och 30 April intr\u00e4ffade, efter n\u00e5gra dagars t\u00f6v\u00e4der och regn, islossning uti alla genom detta l\u00e4n flytande elfvar och b\u00e4ckar, hvilka till ovanlig h\u00f6jd \u00f6fversv\u00e4mmade sina br\u00e4ddar. Utom en m\u00e4ngd vattenqvarnar och mindre broar, hafva, enligt hvad h\u00e4rintills \u00e4r k\u00e4ndt, en st\u00f6rre bro i Kurikka kapell af Ilmola socken, en hv\u00e4lfd stenbro i Dagsmark by af Lappfjerd socken, en bro n\u00e4ra Kauhava kapellkyrka helt och h\u00e5llet, samt bron \u00f6fver Lillkyro elf till st\u00f6rre delen blifvit f\u00f6rst\u00f6rde.<\/p>\n

Kuopio Tidning 11.6.1853:<\/strong><\/p>\n

I sammanhang h\u00e4rmed f\u00e5 vi anf\u00f6ra f\u00f6ljande oss ben\u00e4get meddelade ber\u00e4ttelse om v\u00e5rflodens framfart uti Hongajoki och Lappfjerds f\u00f6rsamlingar.<\/p>\n

\u2014 \u0084Den 30: de April begynte vattnet stiga. Som de flesta hemman inom predikog\u00e4llet \u00e4ro bel\u00e4gne p\u00e5 stranden af Hongajoki \u00e5, vederfors \u00e4garene en och annan olycka. Folket \u00e5 Hongaluoma hemman vaknade natten emot den 2 Maj p\u00e5 ett tjenstehjons n\u00f6drop och finner det intr\u00e4ngande vattnet redan till 2 qvarters h\u00f6jd uppfylla boningsrummet; n\u00e5gon sv\u00e5rare olycka drabbade dem dock icke.<\/p>\n

\u2014 En 11 \u00e5rs gammal gosse begaf sig fr\u00e5n Pasto hemman till Pihlaja by, der ocks\u00e5 prestg\u00e5rden ligger, men blir p\u00e5 allm\u00e4nna landsv\u00e4gen kringr\u00e4nd af vatten , s\u00e5 att han seende v\u00e4gen vara st\u00e4ngd f\u00f6r sig p\u00e5 alla sidor n\u00f6dgas taga sin tillflykt till en n\u00e4rbel\u00e4gen lada, der han efter tvenne dagar hittades af en torpare som af en h\u00e4ndelse rodde f\u00f6rbi ladan. Gossen undkom faran med n\u00e5gra dagars fasta. Sju qvarnar f\u00f6rdes ned af floden. Andra betydligare skador intr\u00e4ffade icke.<\/p>\n

– Inom Lappfjerds socken var f\u00f6r\u00f6delsen st\u00f6rre. Dagsmarks stora stenbro bortf\u00f6rdes af str\u00f6mmen i s\u00e4llskap med flere mindre broar. Hela stora Lappfjerds by var \u00f6fversv\u00e4mmad. Grisar, f\u00e5r och svin f\u00f6ljde med floden. De som bodde n\u00e4rmare B\u00f6tomgr\u00e4nsen k\u00f6rde sina kreatur upp p\u00e5 Pyh\u00e4vuori, d\u00e4r de alla r\u00e4ddades. Samma tid utl\u00e5ntes s\u00e4d fr\u00e5n Kronomagasinet i Christinestad. L\u00e5ntagarene som utan att ana n\u00e5gon olycka t\u00e5gade hem\u00e5t med sina lass, funno v\u00e4gen afskuren genom vatten , varf\u00f6r de tvungos att stanna \u00e5 H\u00e5xels g\u00e4stgifveri der de uppeh\u00f6llo sig flere dagar i st\u00f6rsta n\u00f6d. Saknande f\u00f6da s\u00e5v\u00e4l f\u00f6r sig som h\u00e4starne och d\u00e5 g\u00e4stgifveriets tillg\u00e5ngar begynte blifva slut, hade de icke n\u00e5gon annan utv\u00e4g, \u00e4n att f\u00f6r tillf\u00e4llet sammansl\u00e5 farkoster hvarmed de kunde afhemta lifsf\u00f6rn\u00f6denheter fr\u00e5n l\u00e4ngre upp i landet bel\u00e4gne hemman.<\/p>\n

\"\"
Vasabladet 18.7.1857.<\/figcaption><\/figure>\n

Tidningen Ilmarinen publicerade den 20.5.1854<\/strong> en artikel skickad fr\u00e5n Vasa den 19. I brevet st\u00e5r det att fartygen har sv\u00e5rt att komma in till Br\u00e4nd\u00f6 i Vasa eftersom isen fortfarande \u00e4r tjock. S\u00e5 h\u00e4r skrev de om Kristinestad:<\/span><\/p>\n

-F\u00f6rskr\u00e4ckelsen f\u00f6r Engelsm\u00e4nnen, som tycks vara nog stark i Gamla Carleby och Kask\u00f6, s\u00e4gs nu ocks\u00e5 ha angripit Kristinestadsborna. Dessa p\u00e5st\u00e5s nu fly in\u00e5t landet, dit de \u00e4ven forslat sin dyrbaraste egendom. Enligt ett rykte skall engelska kryssare redan ha visat sig utanf\u00f6r Kristinestad och Kask\u00f6. Vi h\u00e4r i Vasa, litar p\u00e5 v\u00e5r kr\u00e5ngliga sk\u00e4rg\u00e5rd och avl\u00e4gsenhet fr\u00e5n hamnen i Br\u00e4nd\u00f6 och \u00e4r helt obekymrade. I st\u00e4llet f\u00f6r att fly, bygger man h\u00e4r den ena byggnaden st\u00f6rre och prydligare \u00e4n den andra. Hela det nya Vasa genljuder av timmerm\u00e4nnens yxor och nya hus reser sig \u00f6verallt.<\/span><\/p>\n

\"\"
Annons fr\u00e5n Nykarleby i Vasabladet 19.6.1858.<\/figcaption><\/figure>\n

V\u00e4sterviks Veckoblad skrev 10.6.1854 s\u00e5 h\u00e4r om Krimkriget och Kristinestad:<\/span><\/strong><\/p>\n

Kristinestad d. 16 Maj. Fruktan f\u00f6r kriget stiger h\u00e4r ut\u00f6ver alla gr\u00e4nser. Knappt torde h\u00e4r finnas ett enda hush\u00e5ll, som inte flyttar ut allt vad flyttas kan. Det \u00e4r inte endast stadens rika, som flyr undan den v\u00e4ntade f\u00f6rst\u00f6relsen, sj\u00e4lva de fattigaste kojor utrymmas. Man beger sig dock inte l\u00e5ngt, f\u00f6r redan i de n\u00e4rmaste byarna tror man sig vara s\u00e4ker, gl\u00f6mmande att staden inte \u00e4r mera i fara \u00e4n den n\u00e4rmaste landsorten. F\u00f6rr\u00e5den f\u00f6rvaras i riar och lador och det h\u00f6rs redan rykten om inbrott och st\u00f6lder. P\u00e5 Varvet st\u00e5r tolv stora fartyg om totalt 2\u00a0950 l\u00e4ster under byggnad. Arbetena \u00e4r dock inst\u00e4llda numera. Omkring den 17 maj hade fientliga engelska fartyg siktats utanf\u00f6r Kristinestad och Kask\u00f6.<\/span><\/p>\n

Den rikssvenska tidningen Correspondenten skrev den 5 juli 1854<\/strong> om engelsm\u00e4nnens h\u00e4rjningar l\u00e4ngs den \u00f6sterbottniska kusten i maj 1854, allts\u00e5 under det p\u00e5g\u00e5ende Krimkriget:<\/span><\/p>\n

Den direkta f\u00f6rlusten av branden i Brahestad ber\u00e4knas till 288\u00a0000 rubel silver och den i Ule\u00e5borg till 250\u00a0000 rubel silver, f\u00f6rdelad p\u00e5 15 k\u00f6pm\u00e4n. Sedan dess har fienden inte mera visat sig men st\u00f6rsta delen av inv\u00e5narna har flytt. Detsamma g\u00e4ller alla andra st\u00e4der l\u00e4ngs kusten fr\u00e5n Ule\u00e5borg till Kristinestad. Till Gamla och Nya Karleby, Jakobstad och Wasa kan engelsm\u00e4nnen inte komma inom skotth\u00e5ll och man anser sig i st\u00e5nd att kunna hindra deras b\u00e5tar fr\u00e5n att tr\u00e4nga sig in i vikarna.<\/span><\/p>\n

Aftonbladet 3.9.1856:<\/strong><\/p>\n

Efter Krimkrigets slut 1856 blev det igen aktuellt med passagerartrafik mellan Finland och Sverige. \u00c5ngb\u00e5tarna hade gjort sitt int\u00e5g och en ny linje togs i bruk med pompa och st\u00e5t sommaren 1856. Det var det rikssvenska \u00e5ngfartyget Svithiod som skulle b\u00f6rja k\u00f6ra rutten Stockholm \u2013 Hudiksvall \u2013 Bj\u00f6rneborg \u2013 Kristinestad. Linjen annonserades flitigt i de st\u00f6rre tidningarna, eftersom det denna tid inte utkom n\u00e5gra lokaltidningar.<\/p>\n

Den rikssvenska tidningen Aftonbladet publicerade den 3 september ett brev som hade skickats fr\u00e5n Kristinestad den 16 augusti: \u201dDe stora f\u00f6rhoppningar, vi f\u00e4stade vid den i v\u00e5ras \u00f6ppnade kommunikationen p\u00e5 Sverige genom \u00e5ngfartyget Svithiod, slog helt fel p\u00e5 ett s\u00e4tt, som vi inte v\u00e4ntat oss. Redan den andra turen blev inst\u00e4lld\u201d.<\/em><\/p>\n

Efter detta misslyckande blev det nu aktuellt med att bilda ett \u00e5ngb\u00e5tsbolag i Finland som skulle trafikera l\u00e4ngs den \u00f6sterbottniska kusten. P\u00e5 ett par dagar tecknades aktier f\u00f6r 13\u00a0000 rubel i Syd\u00f6sterbotten, varf\u00f6r man antog att det n\u00f6dv\u00e4ndiga beloppet p\u00e5 50\u00a0000 rubel l\u00e4tt skulle n\u00e5s, d\u00e5 aktieteckningen kom i g\u00e5ng i resten av \u00d6sterbotten.<\/p>\n

\"\"
Vasabladet 19.6.1858.<\/figcaption><\/figure>\n

Vasabladet 18.10.1856:<\/span><\/strong><\/p>\n

Marknaden i Kristinestad den 3 \u2013 4 oktober var bra nog bes\u00f6kt av allmoge fr\u00e5n n\u00e4rbel\u00e4gna socknar. Inf\u00f6rseln p\u00e5 lantmannaprodukter var dock klen, f\u00f6rutom av r\u00f6kt k\u00f6tt, som det fanns rikligt av. Priserna var f\u00f6r sm\u00f6r 3 rubel, saltad str\u00f6mming 50 kopek och f\u00f6r r\u00f6kt k\u00f6tt 1 rubel per lispund. Spannm\u00e5l, \u00e4rter, gryn, talg, pot\u00e4ter m.m. fanns n\u00e4stan inte alls. B\u00e5de utl\u00e4ndska och inhemska starka drycker syntes tillg\u00e5ngen vara st\u00f6rst. P\u00e5 l\u00e5nga tider har inte n\u00e5gon marknad utm\u00e4rkt sig s\u00e5 genom fylleri och ov\u00e4sende, som denna och f\u00f6ljderna d\u00e4rav visade sig ocks\u00e5.<\/span><\/p>\n

F\u00f6rutom andra missd\u00e5d begicks \u00e4ven ett dr\u00e5p. En \u00e4ldre mansperson \u00f6verf\u00f6lls n\u00e4mligen av en bonde fr\u00e5n Petalax kapell och misshandlades genom hugg och slag s\u00e5 illa, att han 3 dagar d\u00e4refter tillsatte livet. Banemannen har dock fallit i r\u00e4ttvisans h\u00e4nder och f\u00e5r v\u00e4l sitt f\u00f6rtj\u00e4nta straff. Slagsm\u00e5l och knivhugg samt st\u00f6lder \u00e4r s\u00e5 vanliga saker att det inte \u00e4r n\u00e5got att f\u00e4sta sig vid.<\/span><\/p>\n

F\u00f6r staden \u00e4r h\u00f6stmarknaden av f\u00f6ga vikt och m\u00e5nga av borgerskapets medlemmar, som ivrar f\u00f6r ordning, och som inte bara ser den vinst som tillflyter genom f\u00f6rs\u00e4ljning av starka drycker, ser nog r\u00e4tt g\u00e4rna att hela marknaden avlystes. Ber\u00f6mligt vore om denna \u00f6nskan allm\u00e4nt uttalades, och ingen skulle se marknadens avlysande hellre \u00e4n de, som endast har omak och besv\u00e4r av den oordning som marknaden medf\u00f6r. <\/span><\/p>\n

Under flera andra tider av \u00e5ret \u00e4r tillf\u00f6rseln m\u00e5ngdubbelt st\u00f6rre \u00e4n till h\u00f6stmarknaden, d\u00e5 v\u00e4glaget ocks\u00e5 \u00e4r som s\u00e4mst. Det finns allts\u00e5 ingen fara att stadsborna blev utan f\u00f6rn\u00f6denhetsartiklar, fast ingen marknad skulle h\u00e5llas. Staden bes\u00f6ks ju mest av landsbor fr\u00e5n de n\u00e4rmast bel\u00e4gna socknarna, som \u00e4nd\u00e5 titt som t\u00e4tt bes\u00f6ker staden f\u00f6r att s\u00e4lja vad de har att avl\u00e5ta. <\/span><\/p>\n

Huvudsakligast bes\u00f6ks h\u00f6stmarknaden av pigor och dr\u00e4ngar. Enligt gammal sed beg\u00e4r de ledigt av husb\u00f6nderna i samband med att p\u00e5b\u00f6rjar en ny arbetsperiod. Ocks\u00e5 de obesuttna bes\u00f6ker marknaden trots att de inte har n\u00e5got att s\u00e4lja, utan de kommer bara f\u00f6r att supa och bedriva annat ofog. S\u00e5lunda samlas i staden tusentals m\u00e4nniskor av b\u00e5da k\u00f6nen, f\u00f6rsedda med halvstopflaskan. Dessa fylls med rom och br\u00e4nnvin och sedan firas marknaden under bar himmel s\u00e5 grundligt, att det \u00e4r f\u00e5 som inte f\u00e5r ett duglig rus.<\/span><\/p>\n

Ofta finns det ocks\u00e5 pojkar och kvinnor i samma \u00f6mkliga bel\u00e4genhet och hur kan det vara annorlunda, d\u00e5 bes\u00f6ket till marknaden har till \u00e4ndam\u00e5l att supa, vare sig ung eller gammal. M\u00e4nnen trugar flaskan p\u00e5 de kvinnliga personerna, som inte har sj\u00e4lsstyrka att avvisa den gratis erbjudna livsgivande drycken.<\/span><\/p>\n

Man kan s\u00e4ga att hela marknadsplatsen f\u00f6reter anblicken av den argaste krog och atmosf\u00e4ren \u00e4r uppfylld av en \u201dbehaglig spiritus\u00e5nga\u201d. Den som inte har n\u00e5got att skaffa p\u00e5 marknadsplatserna, h\u00e5ller sig g\u00e4rna d\u00e4rifr\u00e5n, f\u00f6r att inte beh\u00f6va se dessa kreatur i m\u00e4nniskoskepnad. Hur stor \u00e5tg\u00e5ngen p\u00e5 starka drycker \u00e4r, kan man d\u00f6ma d\u00e4rav, att i en del handelsbutiker, f\u00f6ryttras rom \u00e4nda till hundratals kannor och i br\u00e4nnvinsboden tog varan slut, s\u00e5 att d\u00f6rren d\u00e4rtill har varit st\u00e4ngd sedan dess.<\/span><\/p>\n

Att buller och ov\u00e4sende, ordning och brott \u00e4r de n\u00e4rmaste f\u00f6ljderna av detta storartade fylleri, beh\u00f6ver man knappt omn\u00e4mna. Arresterna fylls av kroppar, som man varit tvungna att h\u00e4mta p\u00e5 gatorna, f\u00f6r att de inte skall bli ihj\u00e4ltrampade eller p\u00e5k\u00f6rda av \u00e5kande, och sorglig \u00e4r den anblick som \u00e4ven d\u00e4r f\u00f6reter sig. Det \u00e4r med verklig fruktan och b\u00e4van man \u00e5rligen emotser h\u00f6stmarknaden. Alla bereder sig p\u00e5 sitt s\u00e4tt att ta emot den. <\/span><\/p>\n

Stadsstyrelsen s\u00f6ker att genom flera poliser f\u00f6rekomma och h\u00e4mma de oordningar, som \u00e4r att f\u00f6rutse. P\u00e5 apoteket f\u00f6rf\u00e4rdigas bindlar f\u00f6r deras r\u00e4kning, som blivit slagna och knivhuggna. Stadsl\u00e4karen st\u00e4ller i ordning sina kirurgiska instrument i v\u00e4ntan p\u00e5 att bli \u00f6verhopad med mera g\u00f6rom\u00e5l \u00e4n vanligt. De inv\u00e5nare som inte har n\u00e5gonting med marknaden att g\u00f6ra, skaffar l\u00e5s och bommar f\u00f6r sina portar, s\u00e5 att de skall kunna leva i fred under dessa oroliga dagar.<\/span><\/p>\n

Endast de som kan r\u00e4kna med en vinst p\u00e5 fyllbultarna, \u00e4r m\u00e5h\u00e4nda de enda, som fr\u00f6jdar sig \u00e5t \u201dmarknadsh\u00f6gtiden\u201d. Man b\u00f6r dock hoppas att borgerskapet, som i m\u00e5nga fall utm\u00e4rkt sig v\u00e4l, ocks\u00e5 nu skall f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 denna gagnl\u00f6sa och all samh\u00e4llsordning st\u00f6rande marknad avlyst.<\/span><\/p>\n

\"\"
Vasabladet 18.12.1858.<\/figcaption><\/figure>\n

Vasabladet 21.2.1857:<\/span><\/strong><\/p>\n

Marknaden i Kristinestad den 3 och 4 februari var mindre bes\u00f6kt av allmogen \u00e4n vanligt. Tillg\u00e5ngen var knapp p\u00e5 lantmannaprodukter och priserna p\u00e5 dem var h\u00f6ga. Att det r\u00e5der brist p\u00e5 pengar i de n\u00e4rbel\u00e4gna socknarna, tro man kunna sig sluta d\u00e4rav, att \u201dmarknadsgubbarna\u201d sannolikt i brist p\u00e5 pengar inte fick det vanliga marknadsruset, som har varit fallet de n\u00e4rmast f\u00f6reg\u00e5ende marknaderna. Kanske det var den knappa tillf\u00f6rseln av br\u00e4nnvin som bidrog till lugnet. <\/span>Marknaden f\u00f6rfl\u00f6t d\u00e4rf\u00f6r mycket fredligare \u00e4n man v\u00e5gade hoppas och med undantag av mindre st\u00f6lder s\u00e5 f\u00f6rekom inga st\u00f6rre brott.<\/span><\/p>\n

Inte mindre \u00e4n 8 \u2013 9 stora tremastare kommer att byggas i Kristinestad i \u00e5r och om man ber\u00e4knar att till varje skepp begagnas ca 80 arbetare, s\u00e5 kommer mellan 7 och 800 m\u00e4nniskor att f\u00f6rtj\u00e4na sitt br\u00f6d p\u00e5 varvet. L\u00e4gger man h\u00e4rtill den arbetspersonal, som borgerskapet och stadens \u00f6vriga trafikerande inv\u00e5nare syssels\u00e4tter p\u00e5 andra h\u00e5ll, s\u00e5 kan man med s\u00e4kerhet s\u00e4ga att 1\u00a0000 personer kommer att f\u00e5 sin utkomst av detta arbete. Pris och heder \u00e5t handlandeborgarskapet, som i detta fattiga \u00e5r, som genom sin drift och ber\u00f6mv\u00e4rda verksamhet, f\u00e5 detta s\u00e4tt bidrar till m\u00e5nga hundra fattiga arbetares uppeh\u00e4lle!<\/span><\/p>\n

\"\"
Vasabladet julaftonen 24.12.1858.<\/figcaption><\/figure>\n

Vasabladet 9.5.1857:<\/span><\/strong><\/p>\n

Den 4 maj kl.9 p\u00e5 f\u00f6rmiddagen gavs genom brandsignaler ifr\u00e5n den i det nya r\u00e5dhustornet provisoriskt placerade ringklocka tillk\u00e4nna att elden var l\u00f6s. Det g\u00e4llde Eriksberg, allm\u00e4nt kallat Tegelbruket, som \u00e4gs av skeppar\u00e4nkan M. Djupstr\u00f6m. Det \u00e4r bel\u00e4get p\u00e5 \u00f6stra sidan av Stadsfj\u00e4rden p\u00e5 omkring en kilometers avst\u00e5nd fr\u00e5n staden. Alla byggnader p\u00e5 detta omr\u00e5de hade under kriget varit uthyrda till sjukhus f\u00f6r ryska milit\u00e4ren och d\u00e4r bodde \u00e4nnu n\u00e5gra ryska soldater, som vaktade utrustningen.<\/span><\/p>\n

Elden m\u00e4rktes f\u00f6rst i en gammal dr\u00e4ngstuga och d\u00e4rifr\u00e5n spred den sig till den gamla karakt\u00e4rsbyggnaden i tv\u00e5 v\u00e5ningar och till ett vagnslider. Allting blev l\u00e5gornas rov, trots att stadens sprutor och ett hundratal arbetare fr\u00e5n Varvet genast infann sig. Sl\u00e4ckningsarbetet leddes av v\u00e5r nitiske och verksamma borgm\u00e4stare, j\u00e4mte magistratspersonalen och andra personer som h\u00f6rde till eldsl\u00e4ckningsbef\u00e4let.<\/span><\/p>\n

St\u00f6rsta skadan tycks ha drabbat H\u00f6ga Kronan. Orsaken till eldens uppkomst \u00e4r \u00e4nnu outredd.<\/span><\/p>\n

Den rikssvenska tidningen Folkets R\u00f6st skrev 18.11.1857<\/strong> att det hade byggts 8 fartyg i Kristinestad under det g\u00e5ngna \u00e5ret, med det totala l\u00e4stetalet 2\u00a0417 och tv\u00e5 fartyg till st\u00e5r p\u00e5 stapeln. Under samma tid hade det i Vasa byggts fartyg med ett totalt l\u00e4stetal om 838. Tidningen Norrl\u00e4ndska Korrespondenten hade den 4 april 1857<\/strong> skrivit att 9 skepp hade byggts hittills i Kristinestad detta \u00e5r. Det v\u00e4ldiga skeppet Aallotar p\u00e5 400 l\u00e4ster skulle vara p\u00e5 v\u00e4g till Australien med en last p\u00e5 k\u00f6len v\u00e4rd 40 000 rubel silver.<\/span><\/p>\n

\"\"
Vasabladet 5.3.1859: Fr\u00e5n Nerpes ber\u00e4ttas den hugneliga nyheten, att allmogen derst\u00e4des f\u00f6renat sig om att med ett \u00e5rligt bidrag af 150 rubel silver medverka till afl\u00f6nande af en l\u00e4kare i Kask\u00f6. Den lilla staden l\u00e4rer under en f\u00f6ljd af \u00e5r sammansparat \u00e5t sig en liten fond, hvarav r\u00e4ntan skall ansl\u00e5s till l\u00e4karel\u00f6n, och sedan denna fond genom en frikostig donation af herr apothekaren Becker blifvit ansenligt f\u00f6r\u00f6kad, och Nerpesboerna f\u00f6rklarat sig villige att med 150 rubel \u00e5rligen bidraga till l\u00e4karens afl\u00f6ning, hoppas man snart se ett behof afhjelpt, som allt h\u00e4rtills f\u00f6rorsakat s\u00e5 m\u00e5nga k\u00e4nnbara ol\u00e4genheter.<\/figcaption><\/figure>\n

Vasabladet 15.8.1857:<\/strong><\/p>\n

En teckning fr\u00e5n skogsbygden.<\/strong><\/p>\n

Det har obestridligt sina stora behag att f\u00e4rdas genom s\u00f6dra delarne af Wasa l\u00e4n, helst n\u00e4r h\u00f6gsommarens sol ler \u00f6fver dess b\u00f6rdiga och v\u00e4lodlade jord. Men \u00f6gat tr\u00f6ttas dock slutligen vid dessa sn\u00f6rr\u00e4ta v\u00e4gar, dessa i enformig vexling st\u00e4ndigt \u00e5terkommande byar, b\u00f6ljande s\u00e4desf\u00e4lt och \u00e4ndl\u00f6sa \u00e4ngar ; genomflutna af elfvar, som tr\u00f6gt och s\u00f6mnigt mot hafvet nedf\u00f6ra sitt ingalunda klara vatten. Under sommardagens qvalm l\u00e4ngtar man fr\u00e5n all denna rikedom bort till sj\u00f6arnes friskare luft och skogarnes svalka. Det \u00e4r ocks\u00e5 derf\u00f6re den resande n\u00e4stan med gl\u00e4dje helsar f\u00f6rsta anblicken af B\u00f6toms skogbekl\u00e4dda berg, som resa sin treh\u00f6fdade hjessa p\u00e5 syd\u00f6stra sidan om den vidstr\u00e4ckta Lappfjerdska sl\u00e4tten och \u00e5t detta h\u00e5ll s\u00e4tta en gr\u00e4ns f\u00f6r det \u00d6sterbottniska l\u00e5glandet. F\u00e4rdas man \u00e5ter v\u00e4gen fram\u00e5t Stora kapell, \u00e5tf\u00f6ljande kr\u00f6kningarne af Lappfjerd \u00e5, intr\u00e4der man inom skogames omr\u00e5de ungef\u00e4rligen vid Dagsmark g\u00e4stgifveri eller det s\u00e5 kallade Myrkynkyl\u00e4. Naturen f\u00f6r\u00e4ndrar lynne, marken blir kuperad. Det \u00e4r den f\u00f6rsta tillstymmelsen till en Tavastl\u00e4ndsk natur. H\u00e4r \u00e4ro h\u00f6jder och dalar och skog, men man saknar sistn\u00e4mnde landskaps klara insj\u00f6ar och yattenfyllda b\u00e4ckar. Trakten \u00e4r \u00f6dslig. Det f\u00f6refaller en som hvilade en l\u00e4tt skugga \u00f6fver hela landskapet, \u00e4fven i det klaraste solsken, eller som vore hela naturen ”h\u00f6ljd i en skir sl\u00f6ja af svart krusflor”.<\/p>\n

Har man lemnat Stor\u00e5 enkla men t\u00e4cka kyrka och prestg\u00e5rd bakom sig och icke skytt obehaget alt utbyta den jemna landsv\u00e5gen mot en usel k\u00e4rrv\u00e4g, som leder till kapellets afl\u00e4gsnare delar, stannar man efter en f\u00e4rd af trefjerdedels mil vid foten af Lauhas i dessa trakter beryktade \u00e5s och har med detsamma betr\u00e4dt gr\u00e4nsen af ett d\u00f6dens rike. Under en str\u00e4ckning af vid pass tre qvart mil h\u00f6jer sig \u00e5sen p\u00e5 bredden, i trenne branta afsatser terassformigt till dess h\u00f6gsta punkt, som, utm\u00e4rkt af en grupp h\u00f6gvexta lummiga tr\u00e4d, lemnar en vidtomfattande utsikt, ty med v\u00e4pnadt \u00f6ga uppt\u00e4ckes h\u00e4rifr\u00e5n icke mindre \u00e4n \u00e5tta, de n\u00e4rmast bel\u00e4gna f\u00f6rsamlingarnes kyrkor. N\u00e5gonting mera \u00f6dsligt \u00e4n Lauha\u00e5sen l\u00e5ter knappt t\u00e4nka sig; det \u00e4r som vore denna afl\u00e4gsna nejd beh\u00e4ftad med en h\u00f6gre makts f\u00f6rbannelse. P\u00e5 de emellan \u00e5sens branta afsatser bildade vidstr\u00e4ckta plat\u00e5er saknas visserligen icke kullar och d\u00e4lder, men ingen blomma smyckar kullens jemna sluttningar och ingen gr\u00e4smatta bet\u00e4cker d\u00e4ldernas botten. Hvart\u00e5t vandraren \u00e4n v\u00e4nder sig, m\u00f6tes hans blickar, s\u00e5 l\u00e4ngt \u00f6gat n\u00e5r, ensamt af den \u00e4ndl\u00f6sa, ljungbevuxna heden, der h\u00e4r och der ett busksn\u00e5r, n\u00e5gra tvinande bj\u00f6rkar eller en murknande tr\u00e4dstam sk\u00e4nker helst n\u00e5gon hvila \u00e5t \u00f6gat. En fareld, som nyligen p\u00e5 vidlyfta str\u00e4ckor h\u00e4rjat hedens ljung, har bet\u00e4ckt marken med ett lager af svartgr\u00e5 aska, som vid ringaste vindst\u00f6t yrar omkring och endast f\u00f6r\u00f6kar dysterheten i denna \u00f6demark. F\u00e5f\u00e4ngt lyssnar man efter ett ljud, som h\u00e4r skulle antyda tillvaron af ett lefvande v\u00e4sen; man f\u00f6rnimmer ej en f\u00e5gels l\u00e4te, knappt surrandet af en insekt och endast vindens melankoliska susning i ljungen \u00e4r det enda ljud, som afbryter tystnaden p\u00e5 dessa \u00f6de h\u00f6jder.<\/p>\n

Alldeles utd\u00f6d \u00e4r Lauha dock ej, ty \u00e5sen \u00e4ger, eget nog, en ymnig tillg\u00e5ng p\u00e5 \u2014 fisk. Utf\u00f6r dess sluttningar nedrinna \u00e5tskilliga sm\u00e4rre b\u00e4ckar, hvilka dels alldeles f\u00f6rsvinna i sanden, dels efter ett underjordiskt lopp \u00e5ter framspringa i dagen och dessa obetydliga r\u00e4nnilar lifvas af den v\u00e4lsmakliga forellen eller lax\u00f6ringen. H\u00f6gt uppe p\u00e5 \u00e5sen ligga \u00e5ter, n\u00e4stan g\u00f6mda i den yfviga ljungen, flere sm\u00e5 sj\u00f6ar, hvilka ej heller sakna sina innev\u00e5nare. M\u00e4rkv\u00e4rdigast bland dessa sm\u00e5 vattusamlingar \u00e4r det s\u00e5kallade Spitalij\u00e4rvi eller ”den Spet\u00e4lska sj\u00f6n”. Den har sitt namn af en s\u00e4llsynt fiskart, som ensamt sv\u00e4rmar omkring i insk\u00f6ns m\u00f6rka vatten och som intill sednaste tider af allmogen betraktats med afsky, emedan den ansetts f\u00f6rorsaka den sv\u00e5rartade sjukdom, som kallas spet\u00e4lska. F\u00f6rdomen har dock vikit och p\u00e5 sednare \u00e5r har man utan ol\u00e4genhet \u00e4tit den ”spetelska fisken” och funnit den b\u00e5de smaklig och helsosam. Ett annat litet tr\u00e4sk i n\u00e4rheten s\u00e4ges \u00e5ter inneh\u00e5lla endast abborr. \u2014 Om anblicken af Lauha i allm\u00e4nhet \u00e4r dyster, s\u00e5 g\u00e4ller detta i \u00e4nnu h\u00f6gre grad om Spitalij\u00e4rvi. Utan aning om den obetydliga insj\u00f6ns n\u00e4rhet, stannar man pl\u00f6tsligt vid en strand, bet\u00e4ckt af den finaste flygsand, som likt ett skimrande b\u00e4lte skiljer det d\u00f6dsstilla vattnet fr\u00e5n hedens gr\u00e5bruna ljung. En m\u00e4ngd stenar af krithvit bl\u00e4ndande f\u00e4rg, som uppdyka ur djupet af insj\u00f6n och skarpt kontrastera mot den m\u00f6rka vattenytan, gifva det hela ett n\u00e4stan sp\u00f6klikt utseende. Bristen p\u00e5 allt lif, den \u00e4ndl\u00f6sa \u00f6de heden samt den h\u00e4r r\u00e5dande tystnaden, \u2014 allt g\u00f6r ett obehagligt intryck och man skyndar gerna bort h\u00e4rifr\u00e5n till mera lifvade nejder. Endast den, som \u00f6nskar sk\u00e5da en af naturens nattsidor m\u00e5 dr\u00f6ja en stund vid de \u00f6dsliga str\u00e4nderna af ”den spet\u00e4lska insj\u00f6n*’ p\u00e5 Lauha.<\/p>\n

\"\"
Vasabladet 5.3.1859.<\/figcaption><\/figure>\n

Vasabladet 31.10.1857:<\/span><\/strong><\/p>\n

De fartyg som under sommaren byggts p\u00e5 stadens varv och i trakten h\u00e4romkring f\u00f6r v\u00e5ra k\u00f6pm\u00e4ns r\u00e4kning, har nu alla l\u00e4mnat stapeln.<\/span><\/p>\n

-ett skepp som tillh\u00f6r handlanden O. Wendelin, 375 l\u00e4ster<\/span><\/h6>\n
-skonaren Amphion , \u00e4gare I.P. Sundstr\u00f6m m.fl., 88 l\u00e4ster<\/span><\/h6>\n
-skeppet Johannes, \u00e4gare E. J. Lundstr\u00f6m, 280 l\u00e4ster<\/span><\/h6>\n
-skeppet Onni, \u00e4gare I. A. Fontell, 285 l\u00e4ster<\/span><\/h6>\n
-skeppet Telegraf, \u00e4gare S. A. Wendelin, 290 l\u00e4ster<\/span><\/h6>\n
-skeppet Astrea, \u00e4gare S. A. Wendelin, 410 l\u00e4ster<\/span><\/h6>\n
-skeppet Oskar, \u00e4gare handlanden O. H. Fontell, 480 l\u00e4ster<\/span><\/h6>\n
-skeppet Fides, \u00e4gare C. G. Hyd\u00e9n m.fl., 200 l\u00e4ster<\/span><\/h6>\n
Summa l\u00e4ster 2\u00a0417.<\/span><\/h6>\n

 <\/p>\n

P\u00e5 varvet kvarst\u00e5r \u00e4nnu tv\u00e5 skepp under byggnad, vardera \u00f6ver 300 l\u00e4ster men de blir f\u00e4rdiga f\u00f6rst n\u00e4sta \u00e5r. Detta betyder att handelsflottan inom kort kommer att \u00f6verstiga det l\u00e4stetal som den hade f\u00f6re kriget.<\/span><\/p>\n

\u00c5ngb\u00e5ten \u00d6sterbotten passerade h\u00e4r den 10 oktober p\u00e5 \u00e5terf\u00e4rden fr\u00e5n Ule\u00e5borg.<\/span><\/p>\n

Marknaden den 2 \u2013 3 oktober firades h\u00e4r i vanlig ordning. Lantmannaprodukter saknades n\u00e4stan helt, f\u00f6rutom sm\u00f6r som det fanns lite till salu. P\u00e5 br\u00e4nnvin var det ingen brist. Fyllhundar reste in mer \u00e4n vanligt och slagsm\u00e5l och fylleri st\u00f6rde ordningen. Vad f\u00f6rm\u00e5r ett dussin vanliga karlar, legda till poliser emot flera tusen fulla m\u00e4nniskor, b\u00e5de m\u00e4n och kvinnor! Fr\u00e5gan torde vara v\u00e4ckt, att f\u00e5 h\u00f6stmarknaden helt och h\u00e5llet avlyst. M\u00e5tte s\u00e5 ske!<\/span><\/p>\n

Vasabladet 2.7.1859:<\/span><\/strong><\/p>\n

\u00c5 Lappfj\u00e4rds kyrkoherdebohl qwarfinnes \u00e4nnu sedan sistlidne sommar en fr\u00e5n Helsingfors dit hemtad ensitsig Chaise med selar, som uppgiwits tillh\u00f6ra en vice H\u00e4radsh\u00f6fding Hedman, till hwars k\u00e4nnedom detta meddelas.<\/span><\/p>\n

\"\"
Vasabladet 9.7.1859.<\/figcaption><\/figure>\n

Vasabladet 5.3.1859:<\/span><\/strong><\/p>\n

Den av ”S\u00e4llskapet f\u00f6r motarbetande af br\u00e4nnvinets missbruk” utgivna teckningen av en drinkares levnad, har nyligen i Kristinestad av kontraktsprosten Ehrstr\u00f6m blivit utdelat till pr\u00e4sterskapet, f\u00f6r att utdelas till allmogen.<\/span><\/p>\n

N\u00e5gra exemplar av teckningen har utdelats till alla f\u00f6rsamlingar och det \u00e4r meningen att de skall ges vis l\u00e4sf\u00f6rh\u00f6r, br\u00f6llop och andra l\u00e4mpliga tillf\u00e4llen. Det \u00e4r \u00f6nskligt att s\u00e5 m\u00e5nga hem som m\u00f6jligt skulle prydas av denna teckning.<\/span><\/p>\n

P\u00e5 en ort d\u00e4r frestelsen till superiet genom or\u00e4kneliga krogar \u00e4r stor, \u00e4r Kristinestad. Enligt en officiell uppgift har p\u00e5 ett enda \u00e5r utminuterats 52 tusen kannor rom (och kanske lika m\u00e5nga kannor br\u00e4nnvin). Enligt samma officiella uppgift \u201dhvarje k\u00f6pmansbod tillika utg\u00f6r en krog\u201d, d\u00e4r m\u00e5ste man \u00f6nska att tavlan av en supares levnad m\u00e5tte s\u00e5 livligt som m\u00f6jligt h\u00e5llas f\u00f6r allmogens \u00f6gon i hela dess rysv\u00e4rdhet.<\/span><\/p>\n

\"\"
Vasabladet 19.06.1858.<\/figcaption><\/figure>\n

Officiela och legala kung\u00f6relser, Kristinestads R\u00e5dhus, den 15 mars 1859.<\/strong><\/p>\n

Ok\u00e4nde egaren till den l\u00e4derv\u00e4ska med deri f\u00f6rvarade, dels stemplade dels ostemplade handelsvaror, som Patrulluppsyningsmannen August Severin Holmberg \u00e5 allm\u00e4nna landsv\u00e4gen i Dagsmark by af Lappfjerds soken den 3 dennes under beklagsanspr\u00e5k fr\u00e5ntagit en fremmande mansperson, varder, enligt denna R\u00e4tts f\u00f6r i dag uti m\u00e5let fattade beslut, h\u00e4rigenom kallad och stemd att, m\u00e5ndagen den sextonde (16) instundande Maj kl. 10 f.m. inf\u00f6r R\u00e5dhus R\u00e4tten h\u00e4rst\u00e4des sig infinna och g\u00f6ra sin r\u00e4tt i saken g\u00e4llande, vid f\u00f6rlust af r\u00e4tt dertill framdeles.<\/p>\n

Sundsvallsposten skrev den 28 april 1859<\/strong> att en telegraflinje skall uppr\u00e4ttas fr\u00e5n \u00c5bo l\u00e4ngs den v\u00e4stra kusten till Torne\u00e5 och att arbetet med linjen skall p\u00e5b\u00f6rjas genast i v\u00e5r. Stationer l\u00e4ngs linjen f\u00f6resl\u00e5s bli st\u00e4derna Bj\u00f6rneborg, Kristinestad, Vasa, Gamlakarleby, Brahestad, Ule\u00e5borg och Torne\u00e5. <\/span><\/p>\n

F\u00e4dernelandet skrev i b\u00f6rjan av 1860<\/strong> att vid slutet av \u00e5r 1859 fanns det i Finland 479 fartyg. Storleken p\u00e5 fartygen m\u00e4ttes i l\u00e4ster, allts\u00e5 deras lastf\u00f6rm\u00e5ga. En l\u00e4st motsvarade ungef\u00e4r 4\u00a0250 kg och alla fartygs antal l\u00e4ster var 52\u00a0986.<\/p>\n

Det st\u00f6rsta l\u00e4stetalet hade \u00c5bo (6\u00a0629) och som tv\u00e5a kom Ule\u00e5borg (6\u00a0347) och som god trea kom Kristinestad med 4\u00a0738 l\u00e4ster. F\u00f6ljande st\u00e4der var Bj\u00f6rneborg, Nystad, Helsingfors, Brahestad, Vasa (3\u00a0295) , Raumo, Jakobstad, Borg\u00e5, Gamla Karleby, Lovisa och s\u00e5 vidare. Kask\u00f6 l\u00e5g femte fr\u00e5n slutet med 570 l\u00e4ster.<\/p>\n

Helsingfors Tidningar 15.6.1859:<\/span><\/strong><\/p>\n

Under kejsarringningen \u00e5r 1855 h\u00e4nde det sig i Lappfj\u00e4rd att v\u00e5r mindre kyrkklocka sprack. En ung man vid namn C. G. Carlsson \u00e5tog sig d\u00e5 att omgjuta klockan i st\u00f6rre skala och inte fordra betalning f\u00f6rr\u00e4n om ett \u00e5r, p\u00e5 det att klockan m\u00e5tte r\u00e4tt grundligen provringas. Emellertid misslyckades f\u00f6rsta gjutningen. Men Carlsson l\u00e4t ej d\u00e4rav avtr\u00e4da sig, utan reste till Sverige, d\u00e4r han fick anst\u00e4llning p\u00e5 ett gjuteri och med sitt fyndiga huvud lyckades han snart intr\u00e4nga i konstens alla hemligheter. Hemkommen d\u00e4rifr\u00e5n, murade han sig en ny ugn och lyckades gjuta \u00e5t oss en ganska god klocka om 41 lispunds vikt, med vilken f\u00f6rsamlingen tycks vara fullst\u00e4ndigt n\u00f6jd, ocks\u00e5 efter provringningen. Carlsson har f\u00f6rut gjutit en m\u00e4ngd skeppsklockor och ljuskronor, men kommer nu att etablera ett gjuteri i st\u00f6rre skala och till det kan vi inte annat \u00e4n \u00f6nska honom all framg\u00e5ng.<\/span><\/p>\n

Vasabladet 1.10.1859:<\/span><\/strong><\/p>\n

Eftersom folkm\u00e4ngden i Korsholm s\u00f6dra h\u00e4rad har vuxit starkt, s\u00e5 besl\u00f6t Hans Kejserliga Majest\u00e4t att en delning skall g\u00f6ras men f\u00f6rst skall Korsholms mellersta och s\u00f6dra h\u00e4rader sammansl\u00e5s. Av detta gemensamma omr\u00e5de bildas sedan 3 nya h\u00e4rader:<\/span><\/p>\n

-Ilmola h\u00e4rad, dit bland annat socknarna Lappfj\u00e4rd, Kauhajoki, Stor\u00e5, N\u00e4rpes och st\u00e4derna Kristinestad och Kask\u00f6 kommer att h\u00f6ra.<\/span><\/h6>\n
-Korsholms h\u00e4rad, dit bland annat Mustasaari, Malax, Kvevlax och staden Nikolaistad kommer att h\u00f6ra.<\/span><\/h6>\n
-Lappo h\u00e4rad, dit V\u00f6r\u00e5, Oravais och Nykarleby kommer att h\u00f6ra.<\/span><\/h6>\n

 <\/p>\n

Helsingfors Tidningar skrev 12.11.1859 s\u00e5 h\u00e4r om<\/span><\/strong><\/p>\n

Finlands handelsflotta.<\/span><\/strong><\/h4>\n

Den har enligt Wolffs nyligen utkomna skeppskalender, s\u00e5v\u00e4l i antal fartyg som l\u00e4stetal, uppn\u00e5tt en betydenhet, som hon aldrig f\u00f6rut har haft. F\u00f6re krimkriget utgjordes flottan av 471 fartyg om totalt 53\u00a0392 l\u00e4ster och numera finns det 481 fartyg och l\u00e4stetalet 54\u00a0488. Det \u00e4r gl\u00e4djande att se med vilken raskhet de \u00f6sterbottniska st\u00e4derna arbetat upp sig efter de ofantliga f\u00f6rluster som kriget medf\u00f6rde. Men \u00e4nnu uppg\u00e5r inte deras l\u00e4stetal till vad det var \u00e5r 1853, d\u00e5 det var totalt 2\u00a0403 l\u00e4ster.<\/span><\/p>\n

Men de nio st\u00e4derna fr\u00e5n Torne\u00e5 till Kristinestad kan inte allena t\u00e4vla med de nio st\u00e4derna p\u00e5 den l\u00e5nga str\u00e4ckan fr\u00e5n \u00c5bo, till och med Kuopio, utan de \u00f6vertr\u00e4ffar dem, hur mycket ock rederir\u00f6relsen tagit fart i syd\u00f6stra Finland, sedan Saima kanal \u00f6ppnat nya och outt\u00f6mliga k\u00e4llor f\u00f6r handel i denna del av landet. De sydv\u00e4stra st\u00e4derna har v\u00e4l efter kriget \u00f6kat sin flotta med mer \u00e4n 3\u00a0000 l\u00e4ster ut\u00f6ver vad den var 1853, men efter dessa st\u00e4der, sj\u00e4lva \u00c5bo inber\u00e4knat, \u00e4ger dock inte mer \u00e4n 19\u00a0414 l\u00e4ster, medan de nio st\u00e4derna p\u00e5 v\u00e4stra kusten tillsammans har 23\u00a0473 l\u00e4ster.<\/span><\/p>\n

Vad Saima kanal, elektriska telegrafen och kanske ocks\u00e5 andra f\u00f6runnade f\u00f6rm\u00e5ner verkat f\u00f6r sj\u00f6fartens uppkomst i \u00f6stra Finland, kan finnas redan d\u00e4rav att t.ex. Viborg, som 1853 inte \u00e4gde mer \u00e4n 1\u00a0705 l\u00e4ster, nu r\u00e4knar 4\u00a0181. Kuopio, den nya sj\u00f6- och stapelstaden, st\u00e5r redan framom flera av de sm\u00e4rre kustst\u00e4derna, och Nyslott har \u00e5tminstone N\u00e5dendal under sig.<\/span><\/p>\n

Av alla st\u00e4der i hela landet idkar \u00c5bo och Ule\u00e5borg den st\u00f6rsta sj\u00f6farten, vardera med \u00f6ver 6\u00a0000 l\u00e4ster. D\u00e4rn\u00e4st i storlek kommer Kristinestad, Bj\u00f6rneborg, Nystad, Viborg och Brahestad, alla dessa har mellan 4 \u2013 5\u00a0000 l\u00e4ster.<\/span><\/p>\n

Landets st\u00f6rsta skeppsredare \u00e4r kommerser\u00e5det Wolff i Vasa, som ensam \u00e4ger 2\u00a0278 l\u00e4ster. Bland de st\u00f6rsta redare \u00e5terfinns O. Fontell och Simon Anders Wendelin fr\u00e5n Kristinestad. Det st\u00f6rsta fartyget i Finland \u00e4r \u201dOskar\u201d om 480 l\u00e4ster och det \u00e4gs av O. Fontell i Kristinestad.<\/span><\/p>\n

I Finland fanns det 24 \u00e5ngfartyg men de var alla sm\u00e5 och obetydliga. St\u00f6rsta delen av dem fanns i Helsingfors.<\/span><\/p>\n

Artiklar om den stora branden i Kristinestad den 14 januari 1859:<\/strong><\/h3>\n

Helsingfors Tidningar skrev onsdagen den 19 januari 1859 om den stora branden i Kristinestad s\u00e5 h\u00e4r negativt. Texten var inskickad av en ok\u00e4nd korrespondent sent p\u00e5 kv\u00e4llen den 14 januari:<\/strong><\/span><\/p>\n

Ehuru tr\u00f6ttad efter en dag av m\u00f6dor och bekymmer, skyndar jag mig att skriva n\u00e5gra ord om dagens betydande eldsv\u00e5da. Kl. omkring halv 4 i dag p\u00e5 morgonen utbr\u00f6t eld i ett rum, som p\u00e5 en g\u00e5ng utgjorde k\u00f6k och bagarstuga i handlanden Engbergs g\u00e5rd, ej l\u00e5ngt fr\u00e5n torget. Orsaken f\u00f6rmodas ha varit tj\u00e4nstefolkets v\u00e5rdsl\u00f6shet (pigan hade varit om natten p\u00e5 dans och dr\u00e4ngen hade en s\u00e5 kallas uppsitta). Fr\u00e5n Engbergs spred sig elden till H\u00e4ggqvists, sedan till handlandena Fontell och Carlstr\u00f6m, skepparen \u00c5kervalls och Matts Ekmans med flera g\u00e5rdar, s\u00e5 att efterhand icke mindre \u00e4n 6 med tr\u00e4dhus tr\u00e5ngt bebyggda kvarter n\u00e4rmast sydv\u00e4st om torget stod i l\u00e5gor.<\/p>\n

Man kunde ej annat tro, \u00e4n att hela staden skulle dela Nykarlebys \u00f6de vid samma tid f\u00f6r ett \u00e5r sedan, helst stadens 4 brandsprutor icke synnerligen utm\u00e4rkte sig (och brandvakterna l\u00e4r ha varit de sista som blev elden varse). \u00c4ven h\u00f6rdes h\u00e4r m\u00e5nga befalla men f\u00e5 som lydde. En Guds skickelse var det att luften var alldeles lugn, att r\u00f6ken stundom steg rakt i h\u00f6jden, b\u00f6jande sig f\u00f6rst helt lindrigt f\u00f6r NW, s\u00e5 f\u00f6r NO, sedan SO och slutligen SW.<\/p>\n

Denna lyckliga tillf\u00e4llighet och endast den, hade staden att tacka f\u00f6r sin r\u00e4ddning. Emellertid var f\u00f6rlusten betydlig. N\u00e4r elden d\u00e4mpades kl. mellan 12 och 1 p\u00e5 dagen, hade 14 g\u00e5rdar nedbrunnit och 5 eller 6 blivit mer eller mindre skadade. \u00c5tminstone 12 var brandf\u00f6rs\u00e4krade. Man ber\u00e4ttar att 12 tjuvar redan f\u00f6re middagen blivit insatta i stadsh\u00e4ktet. En m\u00e4ngd personer \u00e4r i denna h\u00e5rda \u00e5rstid husvilla.<\/p>\n

OBS. Anteckningslista f\u00f6r underst\u00f6d \u00e5t de brandskadade i Kristinestad finns i Wasenius & Komp:s bokl\u00e5da.<\/p>\n

PS, den 15 januari: Allm\u00e4nna Brandstodsbolaget uppger p\u00e5 denna brand ha f\u00f6rlorat cirka 12\u00a0000, Skandia 35\u00a0000 och Northern 2\u00a0000 Rubel silver. 23 g\u00e5rdar \u00e4r helt eller delvis nedbrunna. Mycken l\u00f6segendom b\u00e4rgad. Vid sl\u00e4ckningen utm\u00e4rkte sig sj\u00f6m\u00e4nnen.<\/p>\n

\"\"
Kartan visar det omr\u00e5de d\u00e4r byggnader helt eller delvis blev f\u00f6rst\u00f6rda och branden uppstod vid det r\u00f6da krysset, ungef\u00e4r vid dagens Corner. Kartan \u00e4r en f\u00f6renklad version av den utf\u00f6rliga karta som forskaren Mikko Ulfves presenterade i sin utredning \u00f6ver branden.<\/figcaption><\/figure>\n

Den 22 januari 1859 skrev Helsingfors Tidningar s\u00e5 h\u00e4r om branden i Kristinestad:<\/strong><\/span><\/p>\n

Allm\u00e4nna brandstodsbolaget.<\/strong><\/h5>\n

I anledning av uppgiften den 19 januari 1859 i denna tidning, att Brandstodsbolaget skulle p\u00e5 branden i Kristinestad ha f\u00f6rlorat cirka 12\u00a0000 rubel silver, \u00e4r det beriktigande oss meddelat: enligt vad stadens brandstodskommitt\u00e9 anm\u00e4lt, av de 23 g\u00e5rdar, som dels totalt eller dels till n\u00e5gon del nedbrunnit, 12 har varit i bolaget f\u00f6rs\u00e4krade. V\u00e4rdet f\u00f6r dessa 12 g\u00e5rdar uppg\u00e5r till 33\u00a0000 rubel, och trots att det inte \u00e4r n\u00e4rmare upplyst, om de alla blivit totalt f\u00f6rst\u00f6rda, kan dock med s\u00e4kerhet antas, att bolagets f\u00f6rlust blir mycket st\u00f6rre, \u00e4n vad som angetts i tidningarna.<\/p>\n

Billigheten fordrar likv\u00e4l det erk\u00e4nnande, att n\u00e4stan alla de brandskadade g\u00e5rdarna i Kristinestad har varit inskrivna i bolaget \u00e4nda sedan den f\u00f6rsta organisationen \u00e5r 1833 och s\u00e5ledes sj\u00e4lva betydligen kontribuerat (bidragit)<\/span> till de f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5rens stora brandskador.<\/p>\n

Till\u00e4ggas m\u00e5 \u00e4ven, det brandstodsdirektionen tillskrivit stadens brandstodskommitt\u00e9, att vid v\u00e4rderingen av det, som kan finnas kvar efter de nedbrunna husen, f\u00f6rs\u00e4kringshavarnas billiga anspr\u00e5k att njuta full ers\u00e4ttning f\u00f6r den intr\u00e4ffade skadan i allm\u00e4nhet skall l\u00e4mnas allt det avseende, som kan vara f\u00f6renligt med iakttagande av bolagets lagliga r\u00e4tt. Det \u00e4r s\u00e5ledes att hoppas, att de brandskadade inte b\u00f6r f\u00e5r sk\u00e4l att beklaga sig \u00f6ver n\u00e5gon sm\u00e5aktig oginhet p\u00e5 brandstodsbolagets sida.<\/p>\n

Vasabladet skrev s\u00e5 h\u00e4r den 22 januari 1859:<\/strong><\/span><\/p>\n

N\u00e4stan p\u00e5 dagen ett \u00e5r efter det Ny-Karleby under en fasansfull natt lades i aska, har v\u00e5r grannstad i s\u00f6der, Christinestad, blivit hems\u00f6kt av en brand, som allvarsamt hotade att l\u00e4mna intet kvar av staden, men som dock lyckligen hejdades efter att ha f\u00f6rst\u00f6rt en ansenlig del av densamma. Vi meddelar nedanf\u00f6r en, dagen efter olyckan nedskriven korrespondent fr\u00e5n ort och st\u00e4lle.<\/p>\n

Flera av de g\u00e5rdar, som f\u00f6rst\u00f6rts h\u00f6rde till de b\u00e4st bebyggda i staden men h\u00e5rdast k\u00e4nns likv\u00e4l olyckan i de familjer, som bebodde de mindre ansenliga husen, som delade de st\u00f6rres \u00f6de. Vasa stads inv\u00e5nare, som sj\u00e4lva pr\u00f6vats av olyckan och som vet hur dyrbar varje g\u00e5va till n\u00f6dens lindrande \u00e4r och hur tacksamt den emottas , skall inte f\u00f6rsumma att str\u00e4cka en hj\u00e4lpande hand \u00e5t sina brandskadade grannar. Den h\u00e4r grannen var inte den sista som \u00e5r 1852 som visade ett varmt och verksamt deltagande f\u00f6r den olycka, som d\u00e5 \u00f6vergick Vasa.<\/p>\n

I s\u00e4rskilda brev, som hit ing\u00e5tt fr\u00e5n Christinestad, f\u00f6rs klagom\u00e5l \u00f6ver ofog, som f\u00f6r\u00f6vats under branden. I synnerhet klagas det \u00f6ver Lappfj\u00e4rdsborna, vilka raglande utf\u00f6r gatorna \u00f6verlastade av de starka varor, som framsl\u00e4pats fr\u00e5n k\u00e4llarna och av brist p\u00e5 beredvillighet och p\u00e5litligt folk m\u00e5ste l\u00e4mnas utan bevakning.<\/p>\n

\"\"
F\u00f6rs\u00e4kringsbolaget Skandia som vid storbranden i Kristinestad \u00e5r 1859 betalade stora ers\u00e4ttningar, annonserade regelbundet i v\u00e5ra tidningar.<\/figcaption><\/figure>\n

Den 26 januari 1859 publicerade Helsingfors Tidningar en kort artikel som tydligen var skriven av Brandstodsbolaget:<\/strong><\/span><\/p>\n

De m\u00e5nga, som tvivlat p\u00e5 framg\u00e5ngen av detta f\u00f6retag, kan vi meddela den f\u00e4gnande underr\u00e4ttelsen, att f\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r egendomar i bolaget f\u00f6rs\u00e4krade till ett v\u00e4rde av n\u00e5got \u00f6ver 2 miljoner 800\u00a0000 rubel silver. Med n\u00e4stan varje post anm\u00e4las nya f\u00f6rs\u00e4kringar, s\u00e5 att ansvarssumman ganska snart torde uppg\u00e5 till 3 miljoner.<\/p>\n

Den 2 februari hade en skribent kallad \u201dSanningsv\u00e4n\u201d en ins\u00e4ndare publicerad i Helsingfors Tidningar, som l\u00f6d s\u00e5 h\u00e4r:<\/strong><\/span><\/p>\n

Med anledning av korrespondentartikeln i Helsingfors Tidningar den 19 januari har sanningsv\u00e4nner ansett sin skyldighet vara, att upplysa den \u00e4rade allm\u00e4nheten om sanna f\u00f6rh\u00e5llandet. Korrespondenten fr\u00e5n Kristinestad tycks ha varit snabb att upps\u00e4tta sin alltf\u00f6r detaljerade artikel.<\/p>\n

Elden uppkom kl. mellan 3 och \u00bd4 p\u00e5 morgonen uti ett magasin i handlande Engbergs g\u00e5rd. Enligt unders\u00f6kningsprotokollen, har varken herr Engbergs pigor under f\u00f6reg\u00e5ende natt bes\u00f6kt n\u00e5gon dans, ej heller har dr\u00e4ngen haft \u201duppsitta\u201d. Dels totalt, dels till en del nedbrann 23 g\u00e5rdar. Under sl\u00e4ckningen och vid b\u00e4rgningen r\u00e5dde den st\u00f6rsta ordning, h\u00f6rsamhet och beredvillighet hos s\u00e5v\u00e4l st\u00e5ndspersons- som arbetandeklassen. N\u00e5got fel p\u00e5 stadens brandsprutor m\u00e4rktes ej. Korrespondenten har sannolikt ej f\u00f6rut \u00f6vervarit n\u00e5gon eldsv\u00e5da, s\u00e5 han endast tillskriver F\u00f6rsynens skickelse, att ej elden \u00f6delade hela staden. Den som f\u00f6rr sett en st\u00f6rre brand och dess sl\u00e4ckning. m\u00e5ste erk\u00e4nna att sl\u00e4ckningen h\u00e4r i Kristinestad varit en av de vackraste och verkst\u00e4llts med en synnerlig ih\u00e4rdighet och r\u00e5dighet hos en och var. Vad h\u00e4ktningen av de 12 tjuvarna vidkommer, \u00e4r denna del av uppgifterna icke heller fullt sanningsenlig, f\u00f6r endast en tjus \u00e4r h\u00e4ktad.<\/p>\n

Huruvida korrespondenten skrivit ett PS av 15 januari k\u00e4nner jag ej, men vad jag k\u00e4nner \u00e4r, att varken den ena eller den andra \u00e4nnu \u00e4r i tillf\u00e4lle att upplysa den v\u00f6rdade allm\u00e4nheten, hur mycket det eller det bolaget f\u00f6rlorar genom branden h\u00e4rst\u00e4des. Vad f\u00f6r tillf\u00e4llet \u00e5tminstone \u00e4r k\u00e4nt \u00e4r att de uppgivna summorna ej \u00e4r \u00f6verensst\u00e4mmande med verkliga f\u00f6rh\u00e5llandet, utan torde de komma att betydligt avprutas.<\/p>\n

Helsingfors Tidningars redaktion skrev f\u00f6ljande genm\u00e4le direkt efter ins\u00e4ndaren:<\/strong><\/span><\/p>\n

Att m\u00e5nga rykten, mer eller mindre oriktiga, kringl\u00f6per de f\u00f6rsta timmarna efter en st\u00f6rre eldsv\u00e5da, \u00e4r alltf\u00f6r vanligt, f\u00f6r att just v\u00e4cka \u201dsanningsv\u00e4nnens\u201d f\u00f6rundran. Det b\u00e4sta s\u00e4ttet att vederl\u00e4gga oriktiga uppgifter \u00e4r att s\u00e5 fort som m\u00f6jligt publicera en utf\u00f6rlig och p\u00e5litlig ber\u00e4ttelse om en s\u00e5dan tilldragelse, men n\u00e5gon s\u00e5dan ber\u00e4ttelse fr\u00e5n Kristinestad har hittills ej kommit till v\u00e5r k\u00e4nnedom. Att sl\u00e4ckningen varit ber\u00f6mlig, \u00e4r \u00e4ven antytt i detta blad den 22 januari. D\u00e4remot ser vi \u00e4ven i Vasabladet Nr 3 den 22 januari denna sl\u00e4ckning huvudsakligen tillskrivs \u201dHonom, hvilken v\u00e4dret och hafven \u00e4ro lydiga\u201d. I samma blad klagas \u00f6ver varjehanda ofog under branden och s\u00e4rskilt \u00f6ver en del Lappfj\u00e4rdsbor, som \u201draglade utf\u00f6r gatorna, \u00f6verlastade av de starka varor, som framsl\u00e4pats ur k\u00e4llarna och av brist p\u00e5 beredvillighet och p\u00e5litligt folk, m\u00e5ste l\u00e4mnas utan \u00f6vervakning\u201d.<\/p>\n

F\u00f6r \u00f6vrigt till\u00e4gges om branden, att dagen f\u00f6rut rasat en h\u00e4ftig storm, som lugnade strax f\u00f6r eldens utbrott. Intet m\u00e4nniskoliv blev spillt. En insamling f\u00f6r de mest utblottade \u00e4gde rum dagarna efter branden och fr\u00e5n det lilla, fattiga B\u00f6tom anl\u00e4nde ett lass matvaror.<\/p>\n

Kristinestads borgm\u00e4stare Hasselblatt skrev en ins\u00e4ndare till \u00c5bo Underr\u00e4ttelser, som tidningen publicerade 1 februari 1859. Denna tidning hade kort och korrekt skrivit om branden i sina tidigare nummer:<\/strong><\/span><\/p>\n

Om branden i Kristinestad den 14 januari har ortens korrespondenter redan innan tillf\u00f6rlitliga uppgifter om sakf\u00f6rh\u00e5llandena fanns p\u00e5 orten, hastat att i tidningarna f\u00f6r allm\u00e4nheten uppduka notiser om h\u00e4ndelsen. Ja, redan samma som dag som branden skedde, skrevs artiklar som var mer eller mindre avvikande fr\u00e5n sanna f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n

S\u00e5 har en ins\u00e4ndare den 19 januari i Helsingfors Tidningar, l\u00e5tit allm\u00e4nheten veta, att elden enligt f\u00f6rmodan uppkommit i ett rum, som tillika utg\u00f6r k\u00f6k och bagarstuga i handlanden Engbergs g\u00e5rd. Genom v\u00e5rdsl\u00f6shet hos tj\u00e4nstefolket, antingen hos pigan, som skulle ha bes\u00f6kt en danstillst\u00e4llning, eller dr\u00e4ngen som skulle ha h\u00e5llit en s\u00e5 kallad \u201duppsittning\u201d d\u00e4r. I tidningen n\u00e4mndes ocks\u00e5 att 12 personer skulle vara h\u00e4ktade f\u00f6r st\u00f6ld under branden och att man \u201dendast och allenast hade att tacka vindstilla\u201d, f\u00f6r att ej hela staden gick med, helst som brandsprutorna inte gjorde s\u00e4rskild nytta vid eldsv\u00e5dan m.m.<\/p>\n

P\u00e5 det att det sanna av saken m\u00e5 bli allm\u00e4nt k\u00e4nt, har undertecknad borgm\u00e4stare, av dess \u00e4mbetsplikt d\u00e4rtill uppfordrad, ansett det viktigt att l\u00e4mna r\u00e4tta upplysningar om branden genom vid domstolen gjorda unders\u00f6kningar och vad jag f\u00f6r \u00f6vrigt under branden erfor och sanningsenligt kan intyga.<\/p>\n

Genom den anst\u00e4llda unders\u00f6kningen, d\u00e4r b\u00e5de brandstodskommitt\u00e9ns ordf\u00f6rande och herr Oldenburg, som representerade f\u00f6rs\u00e4kringsbolaget Skandia deltog, \u00e4r det n\u00e4mligen klarlagt, att elden kommit l\u00f6s varken i k\u00f6ket eller i bagarstugan. De personer som f\u00f6rst kommit till brandst\u00e4llet, till och med f\u00f6re n\u00e5gon av husfolket v\u00e4ckts ur nattvilan, har under ed intygat att elden uppkommit i ett varumagasin. Detta magasin som j\u00e4mte k\u00f6ket, en fruktkammare och ett redskapslider var uppf\u00f6rda i ett sammanhang och under gemensamt tak och det utgjorde en vinkelbyggnad mot karakt\u00e4rshuset, som var ett h\u00f6gt tv\u00e5v\u00e5ningshus. Elden spred sig hastigt fr\u00e5n magasinet till karakt\u00e4rshuset l\u00e4ngs med kammar- och k\u00f6kstaken.<\/p>\n

Under hela dygnet har eld inte varit uppgjord i fruktkammaren, vars murpipa var dragen genom magasinet till k\u00f6kspipan. Magasinet och k\u00f6ket var \u00e5tskild av en mellanv\u00e4gg av stock. Av tj\u00e4nste- eller husbondefolket har ingen anv\u00e4nt magasinet p\u00e5 kv\u00e4llen eller natten och elden i k\u00f6ksspisen blev ordenligt sl\u00e4ckt p\u00e5 kv\u00e4llen. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det ok\u00e4nt hur elden kunnat uppkomma i magasinet, det f\u00f6rblir tillsvidare en g\u00e5ta. Vid brandsynen i h\u00f6stas hade eldst\u00e4derna och murpiporna b\u00e5de i k\u00f6ket och i fruktkammaren befunnits vara felfria och inte heller stadens skorstensfejare hade uppt\u00e4ckt n\u00e5gra bristf\u00e4lligheter, d\u00e5 han utf\u00f6rde sotning ett par dagar innan branden.<\/p>\n

Eldsv\u00e5dan gav sig till k\u00e4nna genom r\u00f6k strax efter det nattvakten slutat sin sista runda. R\u00f6kutvecklingen var till en b\u00f6rjan s\u00e5 svag, att polisbetj\u00e4nten som skulle verkst\u00e4lla kl\u00e4mtning i R\u00e5dhustornet, till att b\u00f6rja med endast t\u00e4nkte ge en brandsignal. Snabbt blev han f\u00f6rvissad om den verkliga faran d\u00e5 magasintaket flammade upp i brand, n\u00e5got som tydde p\u00e5 att branden n\u00e5gon tid p\u00e5g\u00e5tt inne i magasinet f\u00f6rr\u00e4n den fick luft. Innan folk och brandredskap hunnit till brandplatsen hade elden spridit sig l\u00e4ngs taken till karakt\u00e4rshuset. Alla f\u00f6rs\u00f6k att sl\u00e4cka branden p\u00e5 den tr\u00e5nga, t\u00e4tt kringbyggda g\u00e5rd med \u00f6verbyggd portg\u00e5ng var nu fruktl\u00f6sa, varf\u00f6r den m\u00e5ste l\u00e4mnas \u00e5t sitt \u00f6de.<\/p>\n

D\u00e4rifr\u00e5n spred sig elden till g\u00e5rden n\u00e4stintill under vinden och \u00f6ver den smala gatan till \u00e4nkefru Cederstr\u00f6ms g\u00e5rd och s\u00e5 vidare. Huvudsaken blev nu att f\u00f6rs\u00f6ka h\u00e4mma eldens framfart mot torget och d\u00e4rigenom r\u00e4dda helst norra delen av staden. D\u00e4rf\u00f6r placerades brandsprutorna p\u00e5 de farligaste st\u00e4llena och genom nedrivning av flera byggnader och sprutornas j\u00e4mna verksamhet lyckades man r\u00e4dda handlanden Sundmans v\u00e4lbyggda g\u00e5rd, fiskaren Nordmans boningshus, handlanden Axelins och \u00e4nkefru Holmstr\u00f6ms stora tv\u00e5v\u00e5ningars hus, samt d\u00e5 vinden drog sig ostlig och slutligen p\u00e5 sydkant, \u00e4ven fru Fremdelings g\u00e5rd och handlanden Lundmans tv\u00e5v\u00e5ningars hus, samt efter stora anstr\u00e4ngningar s\u00e4tta en gr\u00e4ns f\u00f6r eldens vidare framfart vid borgaren Argelanders, \u00e4nkan H\u00e4ggblads och skepparen Ekmans g\u00e5rdar.<\/p>\n

Skulle dessa anstr\u00e4ngningar ej burit frukt, hade hela staden p\u00e5 grund av dess tr\u00e5nga byggnadss\u00e4tt och trots att v\u00e4dret var n\u00e4stan lugnt, s\u00e4kerligen varit en grush\u00f6g och s\u00e5ledes fr\u00e5nk\u00e4nna gagnet av brandsprutornas verksamhet och manskapets anstr\u00e4ngningar f\u00f6rtj\u00e4nsten av att ha bidragit till motande av eldens framfart och dess slutliga d\u00e4mpande \u00e4r ett p\u00e5st\u00e5ende, som ligger utom sanningens omr\u00e5de och har sin grund i klandersjuka eller andra o\u00e4dla motiv.<\/p>\n

I f\u00f6rsta rummet huvudsakligast har vi v\u00e4l att tacka F\u00f6rsynens skickelse f\u00f6r stadens r\u00e4ddning, att v\u00e4dret var stilla och lugnt. Men tacksamt b\u00f6r ocks\u00e5 bef\u00e4lets och manskapets vid brandsprutorna rastl\u00f6sa arbete och m\u00f6danden under en 10 timmars p\u00e5g\u00e5ende brand erk\u00e4nnas, \u00e4ven som den lyckliga omst\u00e4ndigheten, att sprutorna under en s\u00e5 l\u00e5ngvarig verksamhet, och i 12 \u2013 15 graders k\u00f6ld inte gick s\u00f6nder, utan de h\u00f6ll med undantag av en mindre skada p\u00e5 en av slangarna, som dock genast sattes i brukbart skick.<\/p>\n

I stor tacksamhetsskuld st\u00e5r vi ocks\u00e5 till handlanden Carl Gr\u00f6nberg, som hastade till v\u00e5r hj\u00e4lp med h\u00e4star och manskap fr\u00e5n Kask\u00f6. Vi tackar ocks\u00e5 eleverna vid den h\u00e4r vistande Navigationsskolan, liksom alla andra driftiga m\u00e4n av borgerskapets medlemmar, j\u00e4mte andra st\u00e5ndsklasser, som med r\u00e5dighet bidrog i sl\u00e4ckningsarbetet.<\/p>\n

Endast en person h\u00e4ktades f\u00f6r st\u00f6ld under branden, men likv\u00e4l klagas att flera st\u00f6lder begicks. Man s\u00e5g ocks\u00e5 allmogen ragla l\u00e4ngs gatorna i fyllan under branden, ty tillf\u00e4llet var gynnsamt att ur undan b\u00e4rgade rom- och br\u00e4nnvinsk\u00e4rl ta sig ett rus.<\/p>\n

Dagarna efter branden insamlades i staden \u00e5t de brandskadade 500 rubel silver och \u00e4ven fr\u00e5n andra orter har unds\u00e4ttningsmedel inkommit. Brandstodsbolagets i Finland f\u00f6rlust torde inte \u00f6verstiga 15\u00a0000 rubel silver.<\/p>\n

Helsingfors Tidningar<\/span> inf\u00f6rde en f\u00f6rkortad version av borgm\u00e4stare Hasselblatts ins\u00e4ndare den 12 februari 1859.<\/p>\n

Vasabladet skrev 5 februari 1859 s\u00e5 h\u00e4r:<\/strong><\/span><\/p>\n

Som ett s\u00e4rdeles framst\u00e5ende drag av sj\u00e4lvuppoffring och v\u00e4l v\u00e4rt att framh\u00e5llas, har jag ansett mig b\u00f6r offentligg\u00f6ras och h\u00e4ndelsen utspelades under den stora branden i Kristinestad. En fattig arbetar\u00e4nka, Anna H\u00e4ggblad, vars boningshus revs ned f\u00f6r att \u00e5t detta h\u00e5ll s\u00e4tta gr\u00e4ns mot eldens vidare spridning \u00e5t detta h\u00e5ll, tillfr\u00e5gades av en herre vad hon tyckte om det. Det t\u00e5rade \u00f6gat och innerligheten i hennes blick vittnade om fulla meningen av hennes svar: \u201dendast Gud skyddar staden fr\u00e5n allm\u00e4n \u00f6del\u00e4ggelse, m\u00e5 g\u00e4rna jag f\u00f6rlora allt\u201d.<\/p>\n

(Kristinestadsbon Mikko Ulfves har gjort en utf\u00f6rlig utredning av denna brand).<\/strong><\/span><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den h\u00e4r tiden fanns inga lokaltidningar och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r de f\u00e5taliga artiklarna h\u00e4mtade ur nationella och rikssvenska tidningar. Under detta decennium p\u00e5gick mellan \u00e5ren 1853-1856 ett krig mellan moderlandet Ryssland och en allians av England och Frankrike. Vill du l\u00e4sa Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tidningsurklipp fr\u00e5n 1850-talet.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":25,"menu_order":1850,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-6599","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/6599","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=6599"}],"version-history":[{"count":32,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/6599\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":16280,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/6599\/revisions\/16280"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=6599"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}