{"id":592,"date":"2016-09-15T20:49:04","date_gmt":"2016-09-15T18:49:04","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=592"},"modified":"2026-01-01T17:03:34","modified_gmt":"2026-01-01T15:03:34","slug":"norens-gard-pa-dagsmarkvagen-383","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=592","title":{"rendered":"Nor\u00e9ns g\u00e5rd p\u00e5 Dagsmarkv\u00e4gen 383"},"content":{"rendered":"
\"H\u00e4r
Nor\u00e9ns g\u00e5rd som p\u00e5 1880-talet flyttades fr\u00e5n Tresk\u00e4ndan och uppf\u00f6rdes p\u00e5 detta st\u00e4lle av handelsmannen Viktor Ulfves. Enligt de sneda utskeften s\u00e5 skulle g\u00e5rden vara fr\u00e5n tidigt 1800-tal, m\u00f6jligtvis byggd av ”Laibergas Matt”.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund 2016, med hj\u00e4lp av Max Klockars och Paul Englund. Wilhelm Jansson har upplyst om varifr\u00e5n g\u00e5rden kom.<\/span><\/strong><\/p>\n

G\u00e5rdens historia<\/strong><\/h2>\n

Den h\u00e4r g\u00e5rden som stod p\u00e5 Sebasbackan p\u00e5 adressen Dagsmarkv\u00e4gen 383 var mycket gammal och uppf\u00f6rdes p\u00e5 detta st\u00e4lle i slutet av 1880-talet. G\u00e5rden hade f\u00f6re det st\u00e5tt i Tresk\u00e4ndan, p\u00e5 samma st\u00e4lle d\u00e4r M\u00e4kel\u00e4 J\u00e5ssas f\u00f6rfallna g\u00e5rd fortfarande st\u00e5r. D\u00e4r \u00e4gdes den av ”Mitts Hindrik”, allts\u00e5 Henrik Nyholm och hans hustru Mina och den var d\u00e5 redan r\u00f6dm\u00e5lad med vita knutar. Henrik och Mina flyttade f\u00f6rst till H\u00e4rkmeri och sedan till Amerika men f\u00f6re det s\u00e5lde de byggnaden \u00e5t Johan Viktor Ulfves. Denne byggde upp den igen i Dagsmark p\u00e5 Sebasbackan och den inneh\u00f6ll d\u00e5 b\u00e5de butikslokal och bostad. Den uppf\u00f6rdes allts\u00e5 av handelsmannen Josef Viktor<\/span> Ulfves, som redan 1889 bedrev handel tillsammans med sin hustru Vilhelmina. Sj\u00e4lva bodtomten, som d\u00e5 kallades ”v\u00e4stra delen av Tomthagen” arrenderade han \u00e5r 1889, den 27 mars av d\u00e5varande hemmans\u00e4garen ”Eljasas Viktor”, allts\u00e5\u00a0 av Viktor Valentin Johansson Rosenback p\u00e5 50 \u00e5rs tid med ett totalt arrende om 130 mark. Varje \u00e5r skulle Viktor g\u00f6ra ett dagsverke \u00e5t hemmansinnehavaren.<\/p>\n

Viktor Ulfves var f\u00f6dd i Lappfj\u00e4rd och han hade begett sig till sj\u00f6ss i unga \u00e5r tills han emigrerade till Amerika. Han \u00e5terv\u00e4nde d\u00e4rifr\u00e5n 1887, d\u00e5 han blev handelsman. Viktor dog i unga \u00e5r redan 1899 men \u00e4nkan \u201dBod Mina\u201d fortsatte verksamheten i n\u00e5gra \u00e5r efter d\u00f6dsfallet.<\/p>\n

\"Ulfves
Ulfves Johan Viktor 1854-1899. Fotot fr\u00e5n SLS:s arkiv i Vasa.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Viktor Ulfves \u00e4gde ocks\u00e5 mark och i oktober 1899 bj\u00f6d han ut en tredjedels lott i Dagsmark Storsj\u00f6tr\u00e4sk.<\/figcaption><\/figure>\n

I g\u00e5rden fanns inte endast butik och bostad eftersom Dagsmarks telefoncentral var inrymd i g\u00e5rden mellan \u00e5ren 1899-1905. Centralen sk\u00f6ttes d\u00e5 av Viktors \u00e4nka, som kallades \u201dBod Mina\u201d. Riktigt mycket arbete kunde inte Mina ha haft med telefoncentralen, f\u00f6r det fanns mindre \u00e4n 10 anslutningar. \u00c5r 1903 skrevs det i tidningen P\u00e4iv\u00e4lehti att Dagsmarks telefoncentral hade sk\u00f6tts d\u00e5ligt och att det hade f\u00f6rekommit klagom\u00e5l. D\u00e5 \u201dBod Mina\u201d \u00e5r 1908 \u00f6verl\u00e4t g\u00e5rden \u00e5t det nybildade Dagsmark Andelshandel, s\u00e5 flyttade centralen till \u201dMattas Maj\u201d, allts\u00e5 Maja Grans p\u00e5 andra sidan landsv\u00e4gen. Vill du l\u00e4sa mera om telefoncentralen i Dagsmark, klicka H\u00c4R<\/span>!<\/u><\/strong><\/a><\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1905, den 10 januari bjuder Mina Ulfves ut sin lanthandel och g\u00e5rd i Syd-\u00d6sterbotten.<\/figcaption><\/figure>\n

Dagsmark Andelshandel tar \u00f6ver \u00e5r 1908<\/strong><\/h3>\n

\u00d6vertagare av \u201dg\u00e5rden j\u00e4mte landthandel\u201d blev Dagsmark Andelshandel, som Lantmannagillet hade bildat i mars 1908. Lantmannagillet i Dagsmark som bildades i september 1904 p\u00e5 initiativ av \u201dPelas Viktor\u201d Lillkull, hade ju som sin fr\u00e4msta uppgift att g\u00f6ra gemensamma ink\u00f6p \u00e5t b\u00f6nderna och p\u00e5 det viset g\u00f6ra det enklare och billigare f\u00f6r dem att k\u00f6pa jordbruksprodukter. Det var det nybildade Pellervos\u00e4llskapet som drev p\u00e5 detta och ville att det skulle bildas handelslag, d\u00e4r kunderna var del\u00e4gare. En naturlig forts\u00e4ttning p\u00e5 detta blev att det skulle bildas handelslag, som kunde saluf\u00f6ra mat och f\u00f6rn\u00f6denheter \u00e5t del\u00e4garna. Privata aff\u00e4rer hade det funnits sedan slutet av 1800-talet men den h\u00e4r nya formen lanserades i b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet. Det var f\u00f6rst \u00e5r 1908, den 5 april som Dagsmark Andelshandel k\u00f6pte g\u00e5rden och alla inventarier av Mina Ulfves f\u00f6r 3 500 mark. Vid storskiftet 1900-1912 hade denna arrendetomt \u00f6vertagits av bonden Henrik och Vilhelmina Agn\u00e4s och dessa f\u00f6rnyade arrendekontraktet med den nybildade andelshandeln.<\/p>\n

Vill du l\u00e4sa historiken om Dagsmark Andelshandel, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a>\u00a0Dagsmarkborna var ju medlemmar i denna andelshandel och i medlemsboken fanns det 118 medlemmar antecknade. Vill du se vilka dessa var, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/u><\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

I Lappfj\u00e4rd var det sv\u00e5rt att f\u00e5 b\u00f6nderna med i handelslaget, f\u00f6r den vanliga inst\u00e4llningen bland de \u00e4ldre var att det inte lyckas med n\u00e5got s\u00e5dant i Lappfj\u00e4rd. Det var m\u00e5nga som hade i f\u00e4rskt minne hur det gick med de fartygsbyggare och rederier, som hade bildats i Lappfj\u00e4rd p\u00e5 1860-talet. Rederierna som i b\u00f6rjan gick lysande gick sedan i konkurs ett efter ett, vilket gjorde att m\u00e5nga del\u00e4gare m\u00e5ste g\u00e5 fr\u00e5n hem och hus och \u00e4nd\u00e5 blev de kvar med otroliga skulder. N\u00e5gra dagsmarkbor var inte inblandade i de h\u00e4r fartygs-konkurserna, s\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r hade de en mera positiv syn p\u00e5 de sam\u00e4gda handelslagen.<\/p>\n

Erland Nor\u00e9n tar \u00f6ver<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1916 d\u00e5 Lappfj\u00e4rds Andelshandel blev medlem i Centrallaget S.O.K. s\u00e5 ville S.O.K. att en fusion skulle ske mellan andelshandlarna i Lappfj\u00e4rd och Dagsmark. Av n\u00e5gon orsak blev det ingenting av detta f\u00f6rslag och Dagsmark Andelshandel s\u00e5lde \u00e5r 1916, den 17 december byggnaden och arrender\u00e4tten \u00e5t bonden Erland och Fina Nor\u00e9n f\u00f6r 9 100 mark.<\/p>\n

Wasaposten den 23 december 1916 skrev s\u00e5 h\u00e4r om aff\u00e4ren:<\/p>\n

F\u00f6rs\u00e5ld andelshandel.<\/strong><\/span><\/em><\/p>\n

Genom senaste s\u00f6ndag tr\u00e4ffat k\u00f6peavtal f\u00f6rs\u00e5ldes Dagsmarks Andelshandel med varor och inventarier, \u00e5t f\u00f6rre bonden Erland Nor\u00e9n. K\u00f6pesumman utgjorde 21,100 mk och skedde tilltr\u00e4det genast.<\/span><\/em><\/p>\n

Den nya innehavaren, bonden Erland (1877-1965) var son till Josef \u201dKoll Josip\u201d Storkull (1842-1916) och Anna Greta \u201dAnagret\u201d (f. B\u00e5sk 1844-1936). \u00c5r 1899, allts\u00e5 under den v\u00e4rsta f\u00f6rryskningsperioden for Erland till Amerika och han stannade d\u00e4r ungef\u00e4r till \u00e5r 1904, d\u00e5 han \u00e5terv\u00e4nde och han gifte sig d\u00e5 med Josefina\u00a0 ”Bodas Fina” Teir (1885-1964) fr\u00e5n H\u00e4rkmeri och de antog sedan sl\u00e4ktnamnet Nor\u00e9n<\/span>.<\/span><\/em><\/p>\n

Hustrun ”Bodas Fina” var dotter till Carl Henrik Teir (1856-1885) och Maria Carolina (f. Bj\u00f6rses 1849-1931) fr\u00e5n H\u00e4rkmeri. Carl Henrik dog ung och enligt Axel Byholm s\u00e5 s\u00e5lde \u00e4nkan Maria g\u00e5rden i H\u00e4rkmeri \u00e5t en J\u00e4rvinen. K\u00f6pebrevet skrevs p\u00e5 finska och aff\u00e4ren gjordes med stor br\u00e5dska. Sytningskontraktet skulle skrivas f\u00f6ljande dag men hemmansk\u00f6parna uppenbarade sig inte och det gick d\u00e4rf\u00f6r s\u00e5 olyckligt att Maria blev utan sytning. Maria bodde p\u00e5 \u00e4ldre dar hos sin dotter Fina och hon dog ocks\u00e5 i Dagsmark.<\/p>\n

(Vill du l\u00e4sa mera om Erland Nor\u00e9ns sl\u00e4kt Storkull, klicka\u00a0H\u00c4R<\/u><\/strong><\/a><\/span> och rulla sedan ner till tabell 86)<\/p>\n

\u00c5r 1905, den 25 novembe<\/strong>r, efter vistelsen i Amerika k\u00f6pte Erland och hans hustru Fina ett B\u00e5skhemman p\u00e5 1\/32 mtl av Josef Henrik B\u00e5sk (1854-1906) och dennes hustru Sofia (1852-1930). K\u00f6peskillingen utgjorde 3 500 mark och betalades med en skuldsedel. Enligt ett sytningskontrakt fr\u00e5n 1879 skulle Erland och Fina ge sytning \u00e5t Anna Kajsa B\u00e5sk.<\/p>\n

I samband med storskiftet 1900-1912 fick Erland och Fina detta hemman flyttat upp till \u00c5backan. Han till och med flyttade sin g\u00e5rd, som stod bakom Str\u00f6mbergs g\u00e5rd i Kiaskroken<\/a> till sitt nya st\u00e4lle i Myron p\u00e5 \u00c5backan. Han flyttade aldrig sj\u00e4lv till det nya st\u00e4llet, utan han s\u00e5lde det vidare och det hamnade sedan i familjen H\u00e4llbacks \u00e4go<\/a>.<\/p>\n

\"Av
Av n\u00e5gon orsak gjorde Erland konkurs p\u00e5 v\u00e5ren 1923 och godem\u00e4nnen s\u00e5lde hela varulagret p\u00e5 auktion.<\/figcaption><\/figure>\n

Erland Nor\u00e9n bedrev handel h\u00e4r i Bodas endast fr\u00e5n julen 1916 till 1923 d\u00e5 han gjorde konkurs. Han l\u00e4mnade in konkursans\u00f6kan den 9 april och samma dag l\u00e4mnade hustrun Fina in en ans\u00f6kan om boskillnad. Hon motiverade sin ans\u00f6kan med att Erlands skulder var s\u00e5 pass stora och de hade tillkommit med slarv, s\u00e5 att inte fanns n\u00e5gon m\u00f6jlighet f\u00f6r henne att betala bort dem. De st\u00f6rsta fordrings\u00e4garna, n\u00e4mligen borgensm\u00e4nnen Erlands br\u00f6der godk\u00e4nde Finas anh\u00e5llan.<\/p>\n

\u00c5r 1923 i september<\/strong> emigrerade Erland tillsammans med sin \u00e4ldsta dotter Anni till Canada. Det var ju nog konkursen som fick honom att bryta upp s\u00e5 snabbt, de hade ju \u00e4nd\u00e5 m\u00e5nga barn som stannade kvar i Dagsmark. Yngsta sonen Rurik var bara ett \u00e5r gammal d\u00e5 fadern reste iv\u00e4g och till p\u00e5 k\u00f6pet s\u00e5 var Fina gravid med Eskil, som f\u00f6ddes i mars 1924. Erland och Fina fick totalt 12 barn men flera av dem dog unga, men d\u00e5 Erland med dottern Anni reste iv\u00e4g s\u00e5 stannade hustrun Fina hemma med 6 barn.<\/p>\n

Tidningen Syd-\u00d6sterbotten publicerade den 7 november 1923 en h\u00e4lsning fr\u00e5n Port-Artur i Canada, som var daterad 16.10.1923:<\/span><\/span><\/p>\n

Till Syd-\u00d6sterbottens redaktion, dess l\u00e4sekrets, v\u00e5ra sl\u00e4ktingar och bekanta s\u00e4ndes genom den v\u00e5r gamla hembygdsbudb\u00e4rare h\u00e4lsningar.<\/span><\/span><\/p>\n

Erland Nor\u00e9n, Evert Storkull, Johannes Liljedahl, Urho Riihiluoma, Emil Storkull, Anselm Lillsj\u00f6, Anni Nor\u00e9n och Uno Birger Lilltr\u00e4sk.<\/span><\/span><\/p>\n

\"Med
Med detta fartyg for Erland och Anni fr\u00e5n \u201dLiverp\u00e5l till Kvebeck\u201d. Fartyget hette Montcalm och det var ett lyxigt fartyg. Erland skickade hem flera fotografier av fartyget \u00e5t dottern Aina.<\/figcaption><\/figure>\n

Under sin f\u00f6rsta vistelse i Amerika, s\u00e5 arbetade Erland i gruvor. Under den andra vistelsen i Canada p\u00e5 1920-talet s\u00e5 arbetade han mycket i skogen men han hade mycket liten kontakt med familjen i Dagsmark. Han dog d\u00e4r s\u00e5 sent som 1965 vilket betydde att han levde i Canada i \u00f6ver 40 \u00e5r. Han skickade inga brev eller kort och hade n\u00e4stan ingen kontakt alls med sl\u00e4kten i den gamla hembyn. P\u00e5 julaftonen 1923 skrev han dock ett brev \u00e5t Alfred Nordberg, d\u00e4r han beklagade att han kommit till Canada p\u00e5 h\u00f6sten d\u00e5 det fanns mycket litet arbete d\u00e4r. Hans avsikt var att stanna i Vancouver i Canada ett \u00e5r och sedan kunde han resa \u00f6ver till U.S.A. Han hade gott s\u00e4llskap av Emil och Evert Storkull, Anselm Lillsj\u00f6 och flera andra lappfj\u00e4rdsbor. Eftersom han var utan arbete och d\u00e5 det bara regnade, s\u00e5 hade han sv\u00e5rt att f\u00e5 tiden att g\u00e5. Efter julen skulle han g\u00e5 upp till n\u00e5gon Camp f\u00f6r att s\u00f6ka efter skogsarbete.<\/p>\n

Under l\u00e5nga tider hade Erland Nor\u00e9n kontakt med sin kusin Arthur Gr\u00f6ndahl, som hade kommit till Canada \u00e5r 1924. Arthur skrev utf\u00f6rliga dagb\u00f6cker om denna tid, och vill du l\u00e4sa dessa, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

De d\u00f6ttrar som ocks\u00e5 flyttade till Canada skickade nog hem b\u00e5de brev och paket. Efter hand reste tre av barnen ocks\u00e5 till Canada: Ellen, (f. 1905) reste \u00e5r 1926 och Julia (f. 1907) for \u00e5r 1928 tillsammans med sin bror Arvid (f. 1911). Julia Nor\u00e9n gifte sig i Canada med Edvard Helsing fr\u00e5n Munsala och de fick en dotter Anita.<\/p>\n

Arvid Nor\u00e9n som tydligen hade socialistiska ideal reste i augusti 1932 fr\u00e5n Toronto via Halifax i Canada till \u201darbetarparadiset Sovjetunionen\u201d tillsammans med 250 andra likasinnade. Den 28 september 1932 skickade han ett brev \u00e5t pappa Erland i Canada att han kommit fram till \u201dSoviet Karelen\u201d. Han verkade vara vid gott mod och hela brevet andas ett positivt socialistisk t\u00e4nkande. I november 1933 skickade Arvid ett brev hem till sin mor Fina i Dagsmark, d\u00e4r han ber\u00e4ttar att han har h\u00e5rt arbete i en skogskamp. Han h\u00e4lsade \u00e5t alla och skrev att han t\u00e4nkte komma hem och h\u00e4lsa p\u00e5. Efter detta brev h\u00f6rdes det ingenting av Arvid och det antogs allm\u00e4nt att han hade f\u00f6rsvunnit eller avr\u00e4ttats i Stalins arbetsl\u00e4ger. I sl\u00e4ktboken \u201dS\u00f6ka i r\u00f6tterna\u201d skriver Axel Byholm att Arvid f\u00f6rs\u00f6kte \u00e5terv\u00e4nda till Finland men blev fasttagen och s\u00e4nd till Sibirien.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> flyttade telefoncentralen tillbaka till Bodas, allts\u00e5 till Nor\u00e9ns g\u00e5rd. Ett par \u00e5r tidigare hade Dagsmarkborna k\u00f6pt ledningarna och centralen av Stor\u00e5borna, som hade byggt dessa i tiderna.<\/p>\n

H\u00f6gst troligt s\u00e5 fortsatte inte Fina med butiken efter att Erland hade rest iv\u00e4g till Canada. D\u00e4remot s\u00e5 sk\u00f6tte \u201dCentral Fina\u201d byns telefoncentral \u00e4nda till 1952 d\u00e5 den flyttades till den nybyggda ungdomsf\u00f6reningslokalen.<\/p>\n

\u00c5r 1936<\/strong> f\u00f6rs\u00f6kte Josefina Nor\u00e9n l\u00f6sa in arrendetomten, d\u00e4r aff\u00e4rshuset stod. D\u00e5varande hemmans\u00e4garen Emil Kl\u00e5vus visade inget intresse f\u00f6r det, s\u00e5 \u00e4rendet f\u00f6rdes till kolonisationsn\u00e4mnden i Lappfj\u00e4rd. Den 17 oktober besl\u00f6t n\u00e4mnden att Josefina f\u00e5r l\u00f6sa in tomten och den 5 oktober 1938 bekr\u00e4ftade l\u00e4nsstyrelsen att Josefina f\u00e5r l\u00f6sa in tomten f\u00f6r 1 000 mark. \u00c5r 1938<\/strong> br\u00f6t Josefina Nor\u00e9n ut aff\u00e4rstomten Bodback 3:70 ut fr\u00e5n hemmanet Sebbas. Arealen d\u00e5 var 1 000 kvm men p\u00e5 grund av den nya v\u00e4gdragningen \u00e4r tomten i dag under 800 kvm stor.<\/p>\n

Axel Nelson \u00f6ppnar lanthandel<\/strong><\/h3>\n

Runt \u00e5r 1940<\/strong> \u00f6ppnade aff\u00e4rsmannen Axel Nelson en lanthandel p\u00e5 hyra i Nor\u00e9ns g\u00e5rd. Axel var en stor aff\u00e4rsman med flera butiker i Lappfj\u00e4rd, Sideby, Skaftung och huvudaff\u00e4ren i Kristinestad. Han bodde ju d\u00e5 i Dagsmark och hade \u00f6vertagit en del av Frans Luomas hemman och han byggde \u00e5r 1945 den g\u00e5rd i Palon d\u00e4r Ohlgrens bor i dag<\/a>.<\/p>\n

\"H\u00e4r
Framf\u00f6r Axels butik st\u00e5r b\u00e5da bitr\u00e4den Astrid Bj\u00f6rklund (senare Gran\u00e9r) och Ellen S\u00f6derqvist (senare Sten). P\u00e5 tunnan till h\u00f6ger sitter Ellen S\u00f6derqvist.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1945 i april<\/strong> \u00f6vertogs Axel Nelsons aff\u00e4r d\u00e4r Bodas av hans brorson Nils Nelson. Han t\u00e4nkte driva aff\u00e4ren under firmanamnet ”Dagsmarkboden” och han verkade p\u00e5 hyra i Josefinas g\u00e5rd.<\/p>\n

\"H\u00e4r
H\u00e4r p\u00e5 rampen framf\u00f6r Nils Nelsons aff\u00e4r st\u00e5r butiksbitr\u00e4dena Astrid Bj\u00f6rklund och Ellen S\u00f6derqvist.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1949<\/strong> s\u00e5 ville f\u00f6rre handlanden Erik Andersson s\u00e4lja sitt aff\u00e4rshus, det som kallades f\u00f6r Koll Boden<\/a>. Lappfj\u00e4rd Andelshandel som hade varit hyresg\u00e4st d\u00e4r sedan \u00e5r 1946, gav inte tillr\u00e4ckligt bra bud f\u00f6r den stora g\u00e5rden, utan det var Nils Nelson som k\u00f6pte den. Nils Nelson som d\u00e5 handlade p\u00e5 hyra i Nor\u00e9ns hus flyttade genast sin r\u00f6relse till \u201dKoll Boden\u201d och Lappfj\u00e4rd Andelshandels filial flyttade till Nor\u00e9ns g\u00e5rd.<\/p>\n

Fr\u00e5n \u00e5r 1949 till 1955<\/strong> s\u00e5 verkade allts\u00e5 Lappfj\u00e4rd Andelshandels filial i Nor\u00e9ns g\u00e5rd. Birger Bj\u00f6rklund var hela tiden f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r filialen i Dagsmark. Andra som arbetat h\u00e4r var Anna Bj\u00f6rklund och G\u00f6ta Lindell. \u00c5r 1955 flyttade Lappfj\u00e4rds Andelshandel sin filial fr\u00e5n Nor\u00e9ns till ett nybyggt hus mittemot Nelsons aff\u00e4r och efter det var det slut med handlandet d\u00e4r Bodas eller Nor\u00e9ns som det hette p\u00e5 riktigt.<\/p>\n

\u00c5r 1961, den 13 april<\/strong> s\u00e5lde Josefina Nor\u00e9n tomten Bodback med alla byggnader \u00e5t sin son Rurik Nor\u00e9n, d\u00e5 bosatt i Sverige.<\/p>\n

\u201dBodas Fina eller Central Fina\u201d bodde h\u00e4r till sin d\u00f6d \u00e5r 1964 och efter det stod g\u00e5rden tom i flera \u00e5r tills Vilho Toivonen rev ner den i b\u00f6rjan av 1970-talet. Vilho s\u00e5lde en stor av stockarna \u00e5t Karl Hammarberg, som l\u00e4t hyvla dem och \u00e5r 1974 byggde han sedan sin g\u00e5rd p\u00e5 Stor\u00e5v\u00e4gen 7.<\/p>\n

\"D\u00e5
D\u00e5 Vilho Toivonen rev ner g\u00e5rden s\u00e5 l\u00e4mnade han stenfoten kvar, som syns i gr\u00e4set till h\u00f6ger h\u00e4r p\u00e5 Ingmar Roseng\u00e5rds foto. P\u00e5 andra sidan v\u00e4gen skymtar Kl\u00e5vus g\u00e5rd.<\/figcaption><\/figure>\n

N\u00e4r landsv\u00e4gen byggdes om 1984-85 s\u00e5 togs stenfoten bort och i dag g\u00e5r v\u00e4gen r\u00e4tt \u00f6ver det st\u00e4lle d\u00e4r Nor\u00e9ns gamla g\u00e5rd stod. P\u00e5 tomten finns i dag endast den nyare g\u00e5rd som Rurik Nor\u00e9n byggde i tiderna, trots att han inte bodde d\u00e4r sj\u00e4lv. Det huset har renoverats och byggts i av de nuvarande \u00e4garna.<\/p>\n

\u00c5r 1989, den 10 april<\/strong> s\u00e5lde Rurik Nor\u00e9n, d\u00e5 bosatt i Sundbyberg g\u00e5rden och tomten Bodback \u00e5t Leif Gr\u00f6ndahl f\u00f6r 100 000 mark. Leif \u00e4r son till Ole Gr\u00f6ndahl (1945-2025) och Heddy (f.Nygren 1945) och han bodde d\u00e5 p\u00e5 Skolbrinken i Kristenestad.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g den g\u00e5rd ut \u00e5r 2003 som Rurik Nor\u00e9n byggde i tiderna som semesterbostad. Fotot taget fr\u00e5n nordv\u00e4st.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den nuvarande \u00e4gare har renoverat och byggt till Rurik Nor\u00e9ns gamla g\u00e5rd. Fotot taget fr\u00e5n nordost sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n

Gamla foton:<\/strong><\/h3>\n
\"P\u00e5
Erland Nor\u00e9n tillsammans med sin dotter Anni. Fotot taget runt 1930 eftersom Anni dog \u00e5r 1932.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Erland Nor\u00e9ns dotter Ellen till v\u00e4nster emigrerade till Canada \u00e5r 1926. Bredvid henne st\u00e5r en Elna Helsing tillsammans med sin dotter och bredvid dem st\u00e5r Ellens andra man Eric Ericsson (1905-1988). L\u00e4ngst till h\u00f6ger st\u00e5r Erland Nor\u00e9n (1877-1965) och fotot \u00e4r taget i trakten runt Vancouver.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Julia Nor\u00e9ns dotter Anita Helsing, som sedan gifte sig med Mike Balogh och fick med honom 3 barn.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Anni Nor\u00e9ns dotter Joan Sherfey, som f\u00f6ddes 1931 och hon var s\u00e5ledes endast 1 \u00e5r gammal d\u00e5 mamma Anni dog.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Erland Nor\u00e9ns dotter Julia (1907-2001) gift sig \u00e5r 1933 med Edward Helsing, som h\u00e4r fyllde 90 \u00e5r. Julia emigrerade till Canada \u00e5r 1928 tillsammans med sin bror Arvid.<\/figcaption><\/figure>\n

\"13\"<\/p>\n

\"Aina
Aina Nor\u00e9n (1913-1999) gift med Eino Veikkolainen, som var f\u00f6dd i Karelen men som bodde i Lerviken i Kristinestad efter evakueringen. De var barnl\u00f6sa och bosatta i B\u00e5lsta i Sverige och h\u00e4r \u00e4r de i Dagsmark och visar upp sin nya Opel Rekord. P\u00e5 fotot Aina tillsammans med sin mor \u201dBodas Fina\u201d eller \u201dCentral Fina\u201d.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
Julia Nor\u00e9n som emigrerade till Canada 1928 och gifte sig d\u00e4r med Edvard Helsing fr\u00e5n Munsala. P\u00e5 fotot ocks\u00e5 dottern Anita.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
Julia Nor\u00e9ns dotter Anita Helsing. Anita gifte sig \u00e5r 1954 med Mike Balogh.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Vera
Vera Nor\u00e9n som var f\u00f6dd \u00e5r 1915 gifte sig \u00e5r 1942 med Lennart Klockars (1912-1984) fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. \u00c5r 1943 fick de sonen Max och de bodde i Dagsmark och sedan flyttade de till Kristinestad. \u00c5r 1950 flyttade de till Lappfj\u00e4rd d\u00e5 deras g\u00e5rd blev f\u00e4rdig i Idb\u00e4cken. \u00c5r 1952 dog Vera pl\u00f6tsligt och p\u00e5 fotot st\u00e5r sonen Max, som d\u00e5 var 9 \u00e5r gammal. Bakom honom st\u00e5r hans farmor Maria \u201dMina\u201d Vilhelmina (1879-1959) och bakom henne st\u00e5r pappa Lennart. Bredvid Lennart st\u00e5r Fina Nor\u00e9n och till h\u00f6ger st\u00e5r Veras syskon Aina och Rurik. Huset i bakgrunden tillh\u00f6rde Holger och Edith Hammarberg. Foto: Ilta-Lilja Klockars.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Erland Nor\u00e9n i Kanada i mars 1932.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
Erland Nor\u00e9n i Canada.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
Aina Nor\u00e9ns medlemskort i Lotta Sv\u00e4rd organisationen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\u00c5r
\u00c5r 1913 s\u00e5 ser det som om Erland Nor\u00e9n skulle ha varit dragare f\u00f6r Dagsmark maskinandelslag.<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund 2016, med hj\u00e4lp av Max Klockars och Paul Englund. Wilhelm Jansson har upplyst om varifr\u00e5n g\u00e5rden kom. G\u00e5rdens historia Den h\u00e4r g\u00e5rden som stod p\u00e5 Sebasbackan p\u00e5 adressen Dagsmarkv\u00e4gen 383 var mycket gammal och uppf\u00f6rdes p\u00e5 Forts\u00e4tt l\u00e4sa Nor\u00e9ns g\u00e5rd p\u00e5 Dagsmarkv\u00e4gen 383<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":61,"menu_order":383,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-592","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/592","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=592"}],"version-history":[{"count":42,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/592\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25303,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/592\/revisions\/25303"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/61"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=592"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}