{"id":4501,"date":"2017-06-23T08:10:47","date_gmt":"2017-06-23T06:10:47","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=4501"},"modified":"2017-06-23T08:13:55","modified_gmt":"2017-06-23T06:13:55","slug":"den-nya-forordningen-om-flottning-av-skogsalster","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=4501","title":{"rendered":"Den nya f\u00f6rordningen om flottning av skogsalster."},"content":{"rendered":"

Denna artikel om de nya best\u00e4mmelserna vid stockflottningen var inf\u00f6rd i tidningen Syd-\u00d6sterbotten den 17 januari 1903:<\/span><\/p>\n

Bland de nya f\u00f6rordningar, som den 1 mars 1903 tr\u00e4der i g\u00e4llande kraft, \u00e4r den om flottning av skogsalster icke den minst viktiga. Den ing\u00e5r i den nya lagen om vattenr\u00e4tten, hvilken lag, av st\u00e4nderna vid senaste landtdag antagen, sistlidne h\u00f6st \u00e5 h\u00f6gsta ort blifvit fastst\u00e4lld.<\/p>\n

D\u00e5 det helt s\u00e4kert ej mindre f\u00f6r strand- \u00e4n virkes\u00e4garen \u00e4r av vikt att i god tid f\u00f6re f\u00f6rordningens till\u00e4mpning blifva underkunnig med s\u00e4rskilda av dess stadganden, har \u00c5bo Tidning i korthet till behandling upptagit densamma. Vi \u00e5terger h\u00e4r den n\u00e4mnda tidningen.<\/p>\n

Vid en j\u00e4mf\u00f6relse mellan f\u00f6r n\u00e4rvarande i \u00e4mnet g\u00e4llande f\u00f6rordning av den 24 mars 1873 och den nya lagstiftning finner vi att den senare med tillgodog\u00f6rande av den erfarenhet, som p\u00e5 f\u00f6revarande lagstiftningsomr\u00e5de vunnits sedan utf\u00e4rdande av 1873 \u00e5rs f\u00f6rordning, s\u00f6kt i h\u00f6gre grad \u00e4n f\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r fallet tillgodose jord\u00e4garens r\u00e4tt vid de m\u00e5ngfaldiga intressekollisioner, som i f\u00f6ljd av flottningen uppst\u00e5r emellan denna och virkesegaren.<\/p>\n

S\u00e5lunda stadgas att strand\u00e4garen \u00e4r ber\u00e4ttigad att till\u00e4gna sig flottat virke, som kvarligger utom flotta eller ringbom, p\u00e5 eller vid strand l\u00e4ngre \u00e4n ett \u00e5r, s\u00e5framt inte virkes\u00e4garen inom trettio dagar efter uppmaning genom kung\u00f6relse i kyrkan, g\u00e4ldar kostnaden f\u00f6r kung\u00f6randet och bortf\u00f6r virket. Likas\u00e5 f\u00e5r virke, som sjunkit eller i sjunkande tillst\u00e5nd finns i vattnet och inte of\u00f6rdr\u00f6jligen borttages, av vattnets \u00e4gare eller annan som lider d\u00e4rav, i vittnens n\u00e4rvaro f\u00f6ras till n\u00e4rbel\u00e4gen strand och tillfaller honom, s\u00e5framt icke virkes\u00e4gares inom ett \u00e5r efter uppmaning genom kung\u00f6relse i kyrkan g\u00e4ldar kostnaderna f\u00f6r kung\u00f6randet och upptagandet, samt bortf\u00f6r virket. Sjunket virke, som icke av \u00e4garen upptages inom ett \u00e5r, anses s\u00e5som \u00f6vergivet.<\/p>\n

Genom de nya stadgandena \u00e4r j\u00e4mv\u00e4l skadest\u00e5ndsplikten n\u00e4rmare best\u00e4md och skadeers\u00e4ttningens erh\u00e5llande underl\u00e4ttad. Den sistn\u00e4mnda skall erl\u00e4ggas vid anfordran, men i h\u00e4ndelse sak\u00e4garna icke \u00e5s\u00e4mjas om ers\u00e4ttningen, ankommer det \u00e5 trenne oj\u00e4viga skiljem\u00e4n att under domareansvar pr\u00f6va, huruvida och till vad belopp ers\u00e4ttning b\u00f6r ges. Emellertid skall virkes\u00e4garen genast st\u00e4lla av utm\u00e4tningsmannen i orten godk\u00e4nd pant eller borgen f\u00f6r vad den andre fordrar. F\u00f6r att dock skydda virkes\u00e4garen f\u00f6r osk\u00e4liga anspr\u00e5k, har stadgats r\u00e4tt f\u00f6r honom att omedelbart hos skiljem\u00e4nnen utv\u00e4rka s\u00e5dan minskning i den st\u00e4llda s\u00e4kerheten, som f\u00f6rberedelsevis kan finnas p\u00e5kallad.<\/p>\n

I samma syfte samt j\u00e4mv\u00e4l till allm\u00e4nhetens b\u00e5tnad \u00e4ro stadgandena om flottningsf\u00f6rman utvecklade d\u00e4rh\u00e4n, att f\u00f6rmannen i l\u00e5ngt h\u00f6gre grad \u00e4n f\u00f6r n\u00e4rvarande framst\u00e5r s\u00e5som virkes\u00e4garens representant, med vilken icke blott envar \u00e4ger f\u00f6rhandla uti alla av flottningen h\u00e4rflytande angel\u00e4genheter, utan hvilken j\u00e4mv\u00e4l f\u00f6retr\u00e4der virkes\u00e4garen i fr\u00e5ga om mot denne riktade krav i den omfattning, att st\u00e4mning \u00e5 virkesegaren kan med r\u00e4ttsv\u00e4rkan gentemot denne meddelas f\u00f6rmannen. Av stor betydelse uti f\u00f6revarande avseende \u00e4r ocks\u00e5 grundsatsen att, d\u00e4r flere tillh\u00f6rigt virke flottas i ett vattendrag, flottningen i regel skall ske f\u00f6r gemensam r\u00e4kning samt att virkes\u00e4garene uti antydda fall bilda en f\u00f6rening, vars angel\u00e4genheter handhas at dess styrelse enligt f\u00f6r f\u00f6reningen s\u00e4rskilt fastst\u00e4llda stadgar och med samma st\u00e4llning gentemot allm\u00e4nheten, som vid enskild flottning virkesegaren intager. En s\u00e5dan flottning f\u00f6r gemensam r\u00e4kning erbjuder stora f\u00f6rdelar s\u00e5v\u00e4l f\u00f6r strand- som virkes\u00e4garna. F\u00f6r de f\u00f6rra \u00e4r det sj\u00e4lvfallet st\u00f6rre utsikt att utan omsorger utf\u00e5 ers\u00e4ttning f\u00f6r timade skador och ol\u00e4genheter, ifall de kunna v\u00e4nda sig till en flottningsf\u00f6rening, \u00e4n om de vore tvungne att g\u00f6ra sina anspr\u00e5k g\u00e4llande emot de enskilde virkes\u00e4garene. H\u00e4rtill kommer att de ofta ber\u00e4ttigade klagom\u00e5len \u00f6ver flottningsmanskapets framfart i vida mindre grad f\u00f6rsports fr\u00e5n trakter, d\u00e4r gemensam flottning \u00e4r inf\u00f6rd, \u00e4n fr\u00e5n andra delar av landet, och har s\u00e5dan flottning s\u00e5lunda \u00e4ven i detta avseende visat sig vara till f\u00f6rdel f\u00f6r strand\u00e4garna.<\/p>\n

Vad \u00e5ter virkes\u00e4garene betr\u00e4ffar s\u00e5 har erfarenheten \u00e5dagalagt att d\u00e4r gemensam flottning inf\u00f6rts, ej blott tiden, som \u00e5tg\u00e5r till flottningens verkst\u00e4llande, f\u00f6rkortats, \u00e4n \u00e4ven kostnaderna f\u00f6r flottningen nedg\u00e5tt. F\u00f6r att inse detta beh\u00f6ver man blott draga i bet\u00e4nkande huru som det ofta kan bero blott p\u00e5 en dag, ja till och med p\u00e5 timmar, om hela det virkesparti, som \u00e4r avsett att under \u00e5ret framflottas i ett vattendrag, kan f\u00e5s nedf\u00f6r detsamma under den tid vattendraget kan och f\u00e5r till flottning anv\u00e4ndas. Stridigheter uppst\u00e5r i f\u00f6ljd h\u00e4rav, d\u00e4r gemensam flottning icke \u00e4ger rum, l\u00e4tt emellan flottarna om den ordningsf\u00f6ljd, i vilken flottningen av envars virke skall ske, och d\u00e5 var och en f\u00f6rs\u00f6ker att f\u00e5 sitt virke f\u00f6rst fram, hindrar de varandra i flottningen, varigenom tidsutdr\u00e4kt och kostnader i h\u00f6g grad f\u00f6rorsakas.<\/p>\n

Under det 1873 \u00e5rs f\u00f6rordning till\u00e5ter virkets framflottande obarkat, f\u00f6reskrivs i den nya lagstiftningen att virke, som f\u00f6r flottning utl\u00e4ggs i vattendrag, skall var ordentligt barkat, s\u00e5framt inte vattendraget \u00e4r slutet och tillh\u00f6r virkes\u00e4garen ensam. Dock f\u00e5r oklyvet virke av gran- och l\u00f6vtr\u00e4d samt till br\u00e4nnved, kolning eller husbehov avsett oklyvet virke flottas obarkat, om flottningen slutf\u00f6res inom ett \u00e5r efter virkets avv\u00e4rkande. \u00c4ven kan eftergift fr\u00e5n avv\u00e4rkningsplikt beviljas d\u00e4r synnerliga sk\u00e4l \u00e4ro. F\u00f6r virke som utl\u00e4gges direkt i saltsj\u00f6n g\u00e4ller icke avverkningsplikt, s\u00e5vitt ej s\u00e5dant i flottningsstadga f\u00f6rskrives.<\/p>\n

Den s\u00e5lunda stadgade avverkningsplikten kan v\u00e4l f\u00f6refalla m\u00e5ngen nog str\u00e4ng s\u00e5som medf\u00f6rande f\u00f6rvirkes\u00e4garen dryga kostnader. Man b\u00f6r h\u00e4rvid dock m\u00e4rka, att av de skador och ol\u00e4genheter, som flottning av skogsalster medf\u00f6r, \u00e4r de bland de mest betydande, som den fr\u00e5n flottgodset lossnande barken tillfogar fisket, om i vattendraget kringflytande bark intr\u00e4nger i fiskredskapen och f\u00f6rorenar d\u00e4rj\u00e4mte vattnet i den grad, som g\u00f6r det otj\u00e4nligt f\u00f6r vissa fiskslag och deras yngel. Den sjunkna barken \u00e5ter avs\u00e4tter sig i s\u00e5dan myckenhet p\u00e5 bottnen av vattendraget, att den icke allenast f\u00f6rst\u00f6r fiskest\u00e4llen och fiskarnas lekplatser, utan ocks\u00e5 f\u00f6rkv\u00e4ver den f\u00f6r fiskens, s\u00e4rskildt de laxartade fisklagenes, fortkomst n\u00f6dv\u00e4ndiga vattenvegetationen. Och om fiskarna n\u00f6dgas utl\u00e4gga sin rom p\u00e5 av bark f\u00f6rorenade st\u00e4llen, \u00e4r rommen utsatt f\u00f6r fara att f\u00f6rst\u00f6ras av en svampart, som bildar sig \u00e5 barken och d\u00e4rifr\u00e5n hastigt sprider sig till rommen. H\u00e4rtill kan \u00e4nnu l\u00e4ggas den skada, som barken f\u00f6rorsakar genom uppgrundning av vattendragen och dess anhopning a str\u00e4nderna.<\/p>\n

J\u00e4mte det den nya lagstiftningen tillerk\u00e4nner virkes\u00e4garen s\u00e4rskilda befogenheter med avseende \u00e5 nyttjandet av annans fastighet stadgas d\u00e4ri vissa inskr\u00e4nkande best\u00e4mningar, hvilka inte \u00e5terfinns i 1873 \u00e5rs f\u00f6rordning. S\u00e5lunda \u00e4r det f\u00f6rbjudet att med flottgods l\u00e4gga till vid och f\u00f6r flottningens bedrivande betr\u00e4da stranden invid tomt, tr\u00e4dg\u00e5rd, parl, badst\u00e4lle och upplagsplats, i fall s\u00e5dant kan d\u00e4r genom flottningsanstalt f\u00f6rebyggas eller eljest undvikas.<\/p>\n

Det kan oftast bli ytterst sv\u00e5rt f\u00f6r virkes\u00e4garna att efter flera \u00e5rs f\u00f6rlopp styrka de omst\u00e4ndigheter, vilka kunde frikalla honom fr\u00e5n av strand\u00e4gare p\u00e5b\u00f6rdad ers\u00e4ttningsskyldighet, medan d\u00e4remot den, som fordrar ers\u00e4ttningen, kunnat samla sitt bevismaterial genast, d\u00e5 skadan intr\u00e4ffat. Det torde d\u00e4rf\u00f6r ofta kunna k\u00e4nda att personer, vilka eljest skulle undg\u00e5 ansvarighet f\u00f6r skada, f\u00e5 ers\u00e4tta densamma, om icke en viss kortare tid best\u00e4mmes, inom vilken ers\u00e4ttningsanspr\u00e5k skall v\u00e4ckas. S\u00e4rskilt \u00e4r det av vikt, d\u00e4r gemensam flottning bedrives, att flottningsstyrelsen s\u00e5 snart som m\u00f6jligt kan avg\u00f6ra, vilka skadeers\u00e4ttningar komma att betunga varje \u00e5rs flottning, p\u00e5 det att desamma vid utr\u00e4kningen av den avgift, som varje virkes\u00e4gare b\u00f6r erl\u00e4gga, m\u00e5 kunna tagas i betraktande. Den nya lagstiftningen har d\u00e4rf\u00f6r ansett en kortare preskriptionstid \u00e4n tv\u00e5 \u00e5r i detta fall b\u00f6ra fastst\u00e4llas och funnit densamma l\u00e4mpligast kunna best\u00e4mmas till ett \u00e5r efter det kalender\u00e5r, varunder skadan timat.<\/p>\n

D\u00e5 vid sekvestering (konfiskerande, beslagtagande)<\/span> av virket i och f\u00f6r ers\u00e4ttnings utf\u00e5ende den st\u00f6rsta skyndsamhet \u00e4r av n\u00f6den, p\u00e5 det att flottare icke m\u00e5 hinna bortf\u00f6ra flottgodset, har den, som lidit skada, ansetts b\u00f6ra medges r\u00e4tt att i avseende \u00e5 virkets sekvesterande, med f\u00f6rbig\u00e5ende av \u00f6fverexekutor, direkt v\u00e4nda sig till kronol\u00e4nsmannen eller magistraten p\u00e5 orten.<\/p>\n

H\u00e4rvid har tillika ett stadgande av stor praktisk betydelse inf\u00f6rts, vilket m\u00f6jligg\u00f6r att flottningen, ocks\u00e5 d\u00e4r kvarstad skett, kan utan avbrott fortg\u00e5. D\u00e4ri f\u00f6reskrives n\u00e4mligen att kvarstad icke f\u00e5r hindra flottgodsets fortskaffande till n\u00e4rmaste flottningsstation eller annat st\u00e4lle, d\u00e4r det med minsta kostnad och ol\u00e4genhet kan h\u00e5llas, s\u00e5framt \u00e4garen genast erl\u00e4gger kostnaden f\u00f6r godsets bevakande under flottningen och, d\u00e4r detsamma skall h\u00e5llas i f\u00f6rvar inom annat l\u00e4nsmansdistrikt, \u00e4ven f\u00f6r dess emottagande a denne.<\/p>\n

S\u00e5som av det ovan anf\u00f6rda synes ha m\u00e5nga viktiga stadganden genom den nya lagstiftningen inf\u00f6rts och skola vi hoppas att desamma, genom att ordna f\u00f6rh\u00e5llandena emellan vederb\u00f6rande strand- och virkes\u00e4gare, komma att l\u00e4nda transporten av v\u00e5rt lands numera f\u00f6rn\u00e4msta exportartikel till b\u00e5tnad.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Denna artikel om de nya best\u00e4mmelserna vid stockflottningen var inf\u00f6rd i tidningen Syd-\u00d6sterbotten den 17 januari 1903: Bland de nya f\u00f6rordningar, som den 1 mars 1903 tr\u00e4der i g\u00e4llande kraft, \u00e4r den om flottning av skogsalster icke den minst viktiga. Forts\u00e4tt l\u00e4sa Den nya f\u00f6rordningen om flottning av skogsalster.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2854,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-4501","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/4501","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4501"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/4501\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4504,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/4501\/revisions\/4504"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2854"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4501"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}