{"id":4425,"date":"2017-06-18T21:05:47","date_gmt":"2017-06-18T19:05:47","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=4425"},"modified":"2019-04-07T22:30:05","modified_gmt":"2019-04-07T19:30:05","slug":"melins-kompani","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=4425","title":{"rendered":"Melins kompani."},"content":{"rendered":"

Nedtecknats av Lasse Backlund i juni 2017. Uppgifterna \u00e4r tagna ur tidningen Syd-\u00d6sterbotten, Konrad Westlins bok \u201dMelins kompani\u201d och Gunnar Melins egna dagboksanteckningar. Om du vill l\u00e4sa mera om Emil Kl\u00e5vus eller Sved, som var med i striderna i Tammerfors, s\u00e5 klicka H\u00c4R<\/strong><\/span><\/a>!<\/span><\/p>\n

\u00d6verbef\u00e4lhavaren Gustav Mannerheim ins\u00e5g tidigt att hans arm\u00e9 skulle organiseras i brigader, regementen, bataljoner och kompanier. I slutet p\u00e5 februari 1918 bildades s\u00e5 det kompani med ungef\u00e4r 200 man, som sedan skulle kallas f\u00f6r Melins kompani. Det var j\u00e4garkaptenen Bertel Vinell som f\u00f6rst fick i uppdraget att st\u00e4lla upp kompaniet men han blev snart f\u00f6rflyttad till annan ort. Det var f\u00f6rst den 16 mars<\/strong> som premi\u00e4rl\u00f6jtnanten Gunnar Melin fr\u00e5n Vasa tog hand om kommandot \u00f6ver kompaniet, som sedan blev\u00a0beundrat och vida k\u00e4nt f\u00f6r sina insatser i striderna i Tammerfors.<\/p>\n

\"Gunnar
Gunnar Melin (1883-1951) som ledde den svenska gruppen med syd\u00f6sterbottningar i striderna i Tammerfors, var f\u00f6dd i Vasa och hade f\u00e5tt j\u00e4garutbildning i Tyskland.<\/figcaption><\/figure>\n

Utbildningen av manskapet tog endast ett par veckor och tidigt p\u00e5 morgonen den 17 mars<\/strong> fick kompaniet order att avresa fr\u00e5n Vasa mot Haapam\u00e4ki, f\u00f6r att d\u00e4r s\u00e4ttas i reserv. T\u00e5gresan gick bra, det var endast i Laihela som n\u00e5gra r\u00f6dgardister sk\u00f6t mot t\u00e5get. Redan p\u00e5 eftermiddagen var kompaniet framme i Haapam\u00e4ki och d\u00e4r fortsatte de med strids\u00f6vningarna. Utrustningen var dock d\u00e5lig, det saknades allt fr\u00e5n ammunition till kl\u00e4der. N\u00e5gra skyddsk\u00e5rister var helt utan st\u00f6vlar, de hade p\u00e5 sin h\u00f6jd galoscher fastbundna med sn\u00f6ren runt skorna. Matbristen var ocks\u00e5 stor och manskapet tvingades klara sig utan riktig mat under l\u00e5nga stunder.<\/p>\n

Eftersom det var under 30 km till Filppula d\u00e4r h\u00e5rda strider p\u00e5gick, s\u00e5 kunde de h\u00f6ra kanondundret d\u00e4rifr\u00e5n. Manskapet var v\u00e4l insatt i hur striderna\u00a0f\u00f6rl\u00f6pte och de blev till och med ot\u00e5liga med de dagliga \u00f6vningarna. De skulle hellre delta f\u00f6r att hj\u00e4lpa de egna trupperna. Hum\u00f6ret var \u00e4nd\u00e5 relativt gott och det var en liten rivaliserande kamp mellan norrbaggarna och sydl\u00e4nningarna, men det var en positiv s\u00e5dan.<\/p>\n

Antalet soldater i Melins kompani varierade hela tiden p\u00e5 grund av sjukdomar, f\u00f6rflyttningar och stupade. Som h\u00f6gst torde det ha funnits 225 man och 96 % av dessa hade svenska som modersm\u00e5l. Av de som hade svenska som modersm\u00e5l var hela 97 % \u00f6sterbottningar. Av de h\u00e4r \u00f6sterbottningarna s\u00e5 var st\u00f6rsta delen fr\u00e5n trakterna s\u00f6der om Vasa. Till exempel fr\u00e5n lilla Korsn\u00e4s fanns det hela 46 man med, P\u00f6rtom bidrog med 15 man, Kask\u00f6 med 10, Sideby med 16 och Lappfj\u00e4rd med 39 man. N\u00e5gra N\u00e4rpesbor fanns inte med, eftersom dessa hade bildat ett eget kompani.<\/p>\n

Bef\u00e4let och underbef\u00e4let i Melins kompani utgjordes enbart av de j\u00e4gare som hade utbildats i Tyskland. Manskapet litade blint p\u00e5 dessa j\u00e4gare eftersom de hade stridserfarenhet nere fr\u00e5n Europa. Den man som h\u00f6gaktades mest var nog Gunnar Melin sj\u00e4lv, kanske f\u00f6r att han blivit s\u00e5rad i striderna i Tyskland eller f\u00f6r att han hade erh\u00e5llit j\u00e4rnkorset av andra klass. Han var k\u00e4nd som \u201ddet stora lugnet\u201d och ingav d\u00e4rf\u00f6r ett lugnande intryck p\u00e5 manskapet.<\/p>\n

Efter h\u00e5rda \u00f6vningar hela dagen den 26 mars<\/strong>, s\u00e5 blev det sent p\u00e5 kv\u00e4llen ett hastigt uppbrott fr\u00e5n l\u00e4gret i Haapam\u00e4ki. Manskapet tilldelades h\u00e4r vita skyddsdr\u00e4kter som snabbt blev kallade f\u00f6r likskjortor. Alla kompanier marscherade snabbt till t\u00e5gstationen, och br\u00e5ttom var det, f\u00f6r i br\u00e5dskan gl\u00f6mde de att ta med sig sina h\u00e4star och h\u00e4stsk\u00f6tare som var stationerade n\u00e5gra kilometer bort.<\/p>\n

P\u00e5 morgonen den 27 mars<\/strong> d\u00e5 dagen grydde kall och vacker, s\u00e5 kunde manskapet se att de under natten hade n\u00e4rmat sig stridsplatserna i Vehmais med uppbr\u00e4nda hus och stupade r\u00f6dgardister liggande i terr\u00e4ngen. Fr\u00e5n Messuby h\u00f6rdes ljudet av h\u00e5rda strider, d\u00e5 kulsprutorna smattrade och granater kreverade. Senare p\u00e5 dagen b\u00f6rjade kompaniet marschera fr\u00e5n Vehmais s\u00f6derut, \u00f6ver sj\u00f6ar och genom skogar. Efter cirka 12 km kom de fram till en stor g\u00e5rd, som visade sig vara Ahlmans lantmanna- och v\u00e4vskola, som l\u00e5g n\u00e4ra Messuby. N\u00e5gon mat kunde manskapet inte f\u00e5 eftersom k\u00f6ket inte hann med i marschen och inte v\u00e5gade de g\u00f6ra upp n\u00e5gon eld heller. Manskapet l\u00e5g p\u00e5 golvet n\u00e4ra varandra med bef\u00e4let hittat n\u00e5gra s\u00e4ngar.<\/p>\n

Det var n\u00e4rmare 20 grader kallt p\u00e5 natten och flera av de frusna och v\u00e5ta soldaterna fick f\u00f6rfrysningsskador. L\u00e4get var allvarligt och ljudet av striderna fr\u00e5n Messuby h\u00f6rdes bra. Flera lass med stupade soldater som k\u00f6rdes bort fr\u00e5n Messuby p\u00e5minde ocks\u00e5 soldaterna om att de kommande striderna kan bli h\u00e5rda. Vapen och ammunition fanns det nu gott om, vilket underl\u00e4ttade situationen betydligt.<\/p>\n

Tidigt p\u00e5 morgonen f\u00f6ljande dag, sk\u00e4rtorsdagen den 28 mars 1918<\/strong> slogs alarm. Det h\u00e4r skulle bli en \u00f6desdiger dag, d\u00e4r m\u00e5nga syd\u00f6sterbottningar fick s\u00e4tta livet till. Bef\u00e4let missbed\u00f6mde l\u00e4get och underskattade fienden som var v\u00e4l bev\u00e4pnade med kulsprutor och kanoner. Det egna artilleriet gav inte heller n\u00e5got underst\u00f6d, vilket f\u00f6rsv\u00e5rade anfallet. Paniken spred sig, fr\u00e4mst i kompaniet fr\u00e5n Ule\u00e5borg, som utan order l\u00e4mnade sina st\u00e4llningar. M\u00e5nga tragedier utspelades denna dag d\u00e5 soldaterna fr\u00e5n Melins kompani tvingades att till och med anv\u00e4nda vapen f\u00f6r att f\u00e5 de flyende soldaterna tillbaka i leden.<\/p>\n

Vill du l\u00e4sa mera om \u201dden blodiga sk\u00e4rtorsdagen\u201d, s\u00e5 klicka H\u00c4R<\/strong><\/span><\/span><\/a> s\u00e5 kan du l\u00e4sa vad Axel Klockars skrev i tidningen Syd-\u00d6sterbotten flera \u00e5r efter\u00e5t.<\/p>\n

Av syd\u00f6sterbottningarna stupade denna dag Anselm Agn\u00e4s fr\u00e5n Dagsmark, Karl Johan D\u00e5hli fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, Frans Geisor fr\u00e5n H\u00e4rkmeri, Otto Evald Grannas fr\u00e5n H\u00e4rkmeri, Johan Hjalmar Juth fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd och Hemming Oskar Rosenholm fr\u00e5n Sideby. D\u00e4rtill s\u00e5rades Bruno Andersson fr\u00e5n Sideby, Erland Bergvik fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, Axel Holm fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd som blev totalt blind, skr\u00e4ddaren Johannes Klemets fr\u00e5n Dagsmark, Bruno Nordback fr\u00e5n Kask\u00f6 och Emil Rosenlund fr\u00e5n Dagsmark.<\/p>\n

Ett exempel p\u00e5 hur hett det gick till denna dag tas ur boken \u201dMelins kompani\u201d, d\u00e5 l\u00f6jtnant Bredenberg s\u00e5rades och blev liggande: Det var emellertid ytterst sv\u00e5rt att hj\u00e4lpa honom, ty kulorna piskade oupph\u00f6rligen platsen. Soldaten Viklund fr\u00e5n Nykarleby kr\u00f6p dock fram och fattade i Bredenbergs arm f\u00f6r att draga honom i skydd av ett n\u00e4ra st\u00e5ende hus. D\u00e5 s\u00e5rades \u00e4ven Viklund av ett skott genom armen. Nu kom en Bj\u00f6rndahl fr\u00e5n Vasa till platsen och r\u00e4ckte en st\u00f6r \u00e5t Bredenberg, som f\u00f6rm\u00e5dde h\u00e5lla fast i denna, medan m\u00e4nnen drog bort honom fr\u00e5n det farliga st\u00e4llet. Under detta fick Bj\u00f6rndahl en kula genom m\u00f6ssan. Att truppen hade det hett h\u00e4r, framg\u00e5r \u00e4ven tydligt av att underofficer G\u00e4dda fr\u00e5n Korsholm fick en kula genom m\u00f6ssan och sedan en annan kula genom kolven p\u00e5 sitt gev\u00e4r. Strax d\u00e4rp\u00e5 tr\u00e4ffade en tredje kula pipan p\u00e5 hans gev\u00e4r, fl\u00e4ckte upp den p\u00e5 en 10 cm l\u00e5ng str\u00e4cka och ryckte l\u00f6s kornet, som s\u00e5rade G\u00e4dda i pannan.<\/em><\/span><\/p>\n

Situationen var nu oh\u00e5llbar och soldater tog till retr\u00e4tt och det var d\u00e5 som Anselm Agn\u00e4s tr\u00e4ffades av en kula genom huvudet och avled genast. Lappfj\u00e4rdsbon Karl Johan D\u00e5hli som var med och f\u00f6rde bort den s\u00e5rade Bredenberg r\u00e5kade st\u00e4lla sig upp och blev skjuten. Det enda han hann s\u00e4ga var \u201djag fick mig nu\u201d.<\/p>\n

L\u00e5ngfredagen den 29 mars<\/strong> blev en litet lugnare dag f\u00f6r Melins kompani, som sattes att vakta viktiga byggnader. R\u00f6dgardisterna fanns dock hela tiden inom synh\u00e5ll, d\u00e5 de r\u00f6rde sig mellan byggnaderna. Flera man stupade ocks\u00e5 denna dag och soldaterna i Melins kompani b\u00f6rjade v\u00e4nja sig sid \u00e5synen av stupade kamrater och fiender. Till exempel p\u00e5 d\u00f6rrmattan till kompaniets logement l\u00e5g en stupad r\u00f6dgardist men ingen brydde sig om att flytta kroppen utan alla steg \u00f6ver den n\u00e4r de skulle in eller ut.<\/p>\n

L\u00f6rdagen den 30 mars<\/strong> hade kompaniet ledigt f\u00f6r att vila ut efter de h\u00e5rda strapatserna dagarna innan. K\u00f6ket och personalen fanns p\u00e5 plats men tyv\u00e4rr hade de ingenting att tillreda. Alla hus i n\u00e4rheten genoms\u00f6ktes och d\u00e5 hittade de litet br\u00f6d och till och med mj\u00f6l, som det gjordes pl\u00e4ttar av. De hittade ocks\u00e5 ett svin som de slaktade och kokade soppa av. Efter dessa fynd steg hum\u00f6ret och \u00e4nnu b\u00e4ttre blev det d\u00e5 \u00f6verbef\u00e4lhavaren Mannerheim skickade ett telegram till kompaniet och gratulerade dem f\u00f6r framg\u00e5ngarna de senaste dagarna.<\/p>\n

P\u00e5skdagen den 31 mars<\/strong> vilade kompaniet p\u00e5 f\u00f6rmiddagen och p\u00e5 eftermiddagen var det strids\u00f6vningar. R\u00f6dgardisterna sk\u00f6t hela tiden vilt omkring sig och granatkrevaderna avl\u00f6ste varandra utan att dock skada n\u00e5gon. Ett par soldater ur Melins kompani r\u00e5kade tr\u00e4ffa ett par rikssvenskar, som p\u00e5 svenskt vis sade att \u201ddj\u00e4vlar i min sj\u00e4l, vad de haskar krut!\u201d<\/p>\n

Klockan 6 p\u00e5 kv\u00e4llen avt\u00e5gade Melins kompani till fr\u00e4msta linjen, fr\u00e4mst f\u00f6r vakttj\u00e4nst. N\u00e5gra st\u00f6rre strider intr\u00e4ffade inte och de avl\u00f6stes p\u00e5 morgonen och fick d\u00e5 vila ut f\u00f6ljande dag.<\/p>\n

Den 2 april 1918<\/strong> hade kompaniet en kort f\u00f6rel\u00e4sning p\u00e5 morgonen sedan f\u00e4lt\u00f6vning p\u00e5 eftermiddagen. Mannerheim gav denna dag order om att Tammerfors skall stormas tidigt f\u00f6ljande dag. Melins kompani fick order om att som f\u00f6rsta truppenhet med plutonerna i nummerf\u00f6ljd i spr\u00e5ngmarsch rycka fram l\u00e4ngs v\u00e4gen, som fr\u00e5n Messuby leder f\u00f6rbi de ryska kasernerna till Tammerfors, f\u00f6rbi ryska kyrkan, \u00f6ver forsen, \u00f6ver Hamntorget samt l\u00e4ngs Hamngatan fram till V\u00e4stra gatan och l\u00e4ngs denna gata till Tavastlands museum p\u00e5 N\u00e4silinna kullen.<\/p>\n

Uppgiften som Melins kompani fick syntes om\u00f6jlig och mannarna var \u00f6vertygade om att deras krigande snart var \u00f6ver. Att som f\u00f6rsta kompani st\u00f6rta r\u00e4tt in i fiendens stad, s\u00e5g inte riktigt hoppfullt ut. P\u00e5 natten stekte de pl\u00e4ttar och n\u00e5gon sade att det nog \u00e4r de sista pl\u00e4ttarna som de \u00e4ter.<\/p>\n

Den 3 april<\/strong>, klockan 1 p\u00e5 natten st\u00e4llde kompaniet upp och det var en litet lustig syn f\u00f6r enligt order skulle alla kl\u00e4 sig lite tarvligt. Till exempel Melin sj\u00e4lv hade strumporna dragna utanp\u00e5 byxorna och s\u00e5 hade han en sliten palet\u00e5 och en gammal m\u00f6ssa. Denna mundering var ett genialiskt p\u00e5hitt som nog r\u00e4ddade m\u00e5nga i kompaniet, f\u00f6r det visade sig att under stormningen att fienden trodde att de var retirerande r\u00f6dgardister och l\u00e4t bli att skjuta p\u00e5 dem.<\/p>\n

Vill du l\u00e4sa mera om stormningen och striderna vid N\u00e4silinna, s\u00e5 klicka H\u00c4R<\/strong><\/span><\/span><\/a>.<\/p>\n

Stormningen har g\u00e5tt till historien som ett av de dj\u00e4rvaste anfallen i v\u00e5r historia. Melins kompani med n\u00e4rmare 200 man lyckades ta sig igenom fiendelinjerna \u00e4nda fram till Tavastlands museum p\u00e5 N\u00e4silinna och efter att ha bel\u00e4grat detta en hel dag \u00e5terv\u00e4nde trupperna r\u00e4tt igenom fiendeland. Under bel\u00e4gringen var det flera soldater som s\u00e5rades och dessa l\u00e4mnades kvar p\u00e5 N\u00e4silinna men underligt nog togs de om hand\u00a0av r\u00f6dgardisterna f\u00f6ljande dag och fick v\u00e5rd av deras sanit\u00e4rer.<\/p>\n

Under stormningen av N\u00e4silinna stupade totalt 58 man i Melins kompani, allts\u00e5 n\u00e4stan 30 %. Av syd\u00f6sterbottningarna stupade bland annat Karl Henrik Bj\u00f6rklund fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, Frans Granberg fr\u00e5n Sideby, Johan Erland H\u00f6gstr\u00f6m fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd och V\u00e4in\u00f6 Kuula fr\u00e5n Sideby.<\/p>\n

Under de f\u00f6ljande dagarna mellan den 4 och 9 april<\/strong> logerade Melins kompani inne i Tammerfors och \u00e4gnade sig fr\u00e4mst \u00e5t \u00f6vningar och vakttj\u00e4nst. Trots att Tammerfors var intaget s\u00e5 fanns det fortfarande r\u00f6dgardister g\u00f6mda, som inte drog sig f\u00f6r att skjuta p\u00e5 de vita styrkorna. Den 9 april fick manskapet i Melins kompani ett telegram av Mannerheim, d\u00e4r han tackade dem s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

\u201dF\u00f6r visad tapperhet och of\u00f6rskr\u00e4ckt mod, samt f\u00f6r den vackra framg\u00e5ng, som j\u00e4garna vann d\u00e5 de under l\u00f6jtnant Melins bef\u00e4l under kulregnet br\u00f6t sig \u00f6ver forsen och med storm tog N\u00e4silinna med garnison och kanonerna, bel\u00f6nar jag l\u00f6jtnant Melin med Frihetskorsets III:de klass, allt manskap och underbef\u00e4l med tapperhetsmedalj samt alla officerare med Frihetskorsets IV:de klass.\u201d<\/span><\/p>\n

Den 11 april<\/strong> hade kompaniet endast exercis och en del blev tilldelad nya kl\u00e4der och st\u00f6vlar. P\u00e5 kv\u00e4llen hade manskapet till och med m\u00f6jlighet att bada bastu och fick de genomg\u00e5 en l\u00e4karkontroll.<\/p>\n

Den 12 april<\/strong> hade manskapet en parad d\u00e4r en \u00f6verste Ausfeld ber\u00f6mde trupperna f\u00f6r det de hade gjort och f\u00f6r det som skulle komma.<\/p>\n

Den 13 april<\/strong> var det normala strids\u00f6vningar och den 14<\/strong> fick manskapet byta till sig b\u00e4ttre st\u00f6vlar av de tillf\u00e5ngatagna r\u00f6dgardisterna. Kompaniets medlemmar anade nu att snart skulle de bryta upp fr\u00e5n logementet i Tammerfors f\u00f6r att jaga bort r\u00f6dgardisterna fr\u00e5n de \u00f6stra delarna av Finland.<\/p>\n

Den 15 april<\/strong> br\u00f6t s\u00e5 kompaniet upp och manskapet samlades p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsstationen f\u00f6r vidare transport till Karelen. T\u00e5get avgick p\u00e5 eftermiddagen och kom till Haapam\u00e4ki station vid 8-tiden p\u00e5 kv\u00e4llen. F\u00f6rst den 18 april kom de fram till Kiviniemi station och d\u00e4rifr\u00e5n marscherade de till Valkj\u00e4rvi. Det fortsatte \u00f6vningarna och de kunde h\u00f6ra kanondundret fr\u00e5n Viborg. Den 21 br\u00f6t de upp igen och den 22 april b\u00f6rjade en l\u00e5ng marsch till Kuokkala station och Kellom\u00e4ki l\u00e4ngs j\u00e4rnv\u00e4gen och samtidigt kontrollerades det att inga t\u00e5g med r\u00f6dgardister kunde l\u00e4mna landet. Sn\u00f6drivorna var fortfarande h\u00f6ga, men trots menf\u00f6ret och d\u00e5lig utrustning marscherade kompaniet 83 km p\u00e5 31 timmar.<\/p>\n

N\u00e5gra v\u00e4rre strider var de inte med om och d\u00e4rf\u00f6r var det endast n\u00e5gra som blev lindrigt s\u00e5rade, bland annat Karl Henrik Storg\u00e5rd fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, Karl Alfred Norrg\u00e5rd fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd och Frans Vesterback fr\u00e5n Dagsmark.<\/p>\n

Den 26 april<\/strong> avt\u00e5gade Melins kompani mot den ryska gr\u00e4nsen f\u00f6r vakttj\u00e4nst. N\u00e5gra riktiga strider var det inte l\u00e4ngre, utan l\u00e4get lugnade ned sig.<\/p>\n

Den 9 maj<\/strong> uttogs de soldater som skulle f\u00e5 vara med p\u00e5 paraden i Helsingfors. Fr\u00e5n Syd\u00f6sterbotten skulle \u00e5tminstone Karl Henrik Jossandt fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd och Otto K\u00e4rr fr\u00e5n Sideby f\u00e5 vara med. Det var ocks\u00e5 meningen att den unga Alf H\u00e5kan Palin skulle f\u00e5r vara med p\u00e5 paraden men han var s\u00e5 trasigt kl\u00e4dd, s\u00e5 han m\u00e5ste avst\u00e5. Han hade nyss fyllt 14 \u00e5r och hade varit med p\u00e5 alla st\u00f6rre strider och vid stormningen av N\u00e4silinna. I st\u00e4llet skickades han snabbt hem till \u00d6sterbotten, f\u00f6r att kunna vara med p\u00e5 skolans avslutning.<\/p>\n

Eftersom ryssarna nu var f\u00f6rpassade ur landet och de flesta r\u00f6dgardister var internerade p\u00e5b\u00f6rjades hemf\u00f6rlovningen av manskapet. Detta gick dock tr\u00f6gt och ett stort missn\u00f6je br\u00f6t ut eftersom de flesta ville hem och ta itu med jordbruksarbetet. F\u00f6re h\u00f6b\u00e4rgningen var de flesta redan hemma medan de sista hemf\u00f6rlovades s\u00e5 sent som i augusti 1918.<\/p>\n

S\u00e5 var d\u00e5 Melins kompani uppl\u00f6st och manskapet skingrades runt om i \u00d6sterbotten. Minnena fr\u00e5n de h\u00e5rda striderna och den dj\u00e4rva stormningen av N\u00e4silinna tog de alla med sig, f\u00f6r att b\u00e4ra dem livet ut. M\u00e5 vi aldrig gl\u00f6mma v\u00e5ra frihetskrigare, som med livet som insats r\u00e4ddade v\u00e5rt land undan terrorn och det r\u00f6da f\u00f6rtrycket.<\/p>\n

\"\"
20 \u00e5r efter stormningen av N\u00e4silinna samlades medlemmarna i Melins kompani till en fest i Tammerfors. Andra man fr\u00e5n v\u00e4nster l\u00e4ngst fram \u00e4r bonden Josef Berglund fr\u00e5n Lillsj\u00f6 i Dagsmark. M\u00e5nga syd\u00f6sterbottningar finns s\u00e4kert med p\u00e5 fotot som \u00e4r utl\u00e5nat av Josefs barnbarn.<\/figcaption><\/figure>\n

Tillbaka till huvudartikeln om skyddsk\u00e5rerna och deras verksamhet, klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

F\u00f6rteckning \u00f6ver medlemmarna i Melins kompani fr\u00e5n Syd\u00f6sterbotten.<\/strong><\/h3>\n

Ingen av bef\u00e4let var hemma fr\u00e5n Syd\u00f6sterbotten men d\u00e4remot en stor del av manskapet:<\/p>\n

Agn\u00e4s Anselm<\/strong>, bondson fr\u00e5n Dagsmark, f.1896, stupade 28.3.1918.<\/p>\n

Ahlberg Artur August<\/strong>, parcell\u00e4gare fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, f.1894.<\/p>\n

Andersson Bruno Valdemar<\/strong>, snickare fr\u00e5n Sideby, f. 1895, s\u00e5rades 28.3.1918.<\/p>\n

Backman Viktor Nikolaj<\/strong>, arbetare fr\u00e5n Kask\u00f6, f. 1893.<\/p>\n

Berg Anton Lennart<\/strong>, fiskare fr\u00e5n Sideby, f. 1896, stupade 3.4.1918.<\/p>\n

Berg Axel Evert<\/strong>, bonde fr\u00e5n Sideby, f. 1893.<\/p>\n

Berglund Josef<\/strong>, bonde fr\u00e5n Lillsj\u00f6 i Dagsmark, f. 1894.<\/p>\n

Bergvik Erland<\/strong>, arbetsledare fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, f. 1896, s\u00e5rades 28.3 och 3.4.1918.<\/p>\n

Bj\u00f6rklund Karl Henrik<\/strong>, bonde fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, f.1894, stupade 3.4.1918.<\/p>\n

B\u00e4ckstr\u00f6m Oskar<\/strong>, arbetare fr\u00e5n Kask\u00f6, f. 1896.<\/p>\n

Dahlroos Josef<\/strong>, bonde fr\u00e5n Lillsj\u00f6 i Dagsmark, f. 1893.<\/p>\n

Dahlvik tidigare Sandvik Frans Teodor<\/strong>, bonde fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, f. 1889.<\/p>\n

D\u00e5hli Karl Johan<\/strong>, bondson fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, f. 1888, stupade 28.3.1918.<\/p>\n

Eriksson eller Karlsson August<\/strong>, arbetare fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, f. 1897.<\/p>\n

Forslund Karl Erik<\/strong>, bonde fr\u00e5n Lillsj\u00f6 i Dagsmark, f. 1895.<\/p>\n

Friberg Anders Emil<\/strong>, fr\u00e5n Sideby, f. 1894, d\u00f6d i Canada.<\/p>\n

Geisor Frans Viktor<\/strong>, bondson fr\u00e5n H\u00e4rkmeri, f.1894, stupade 28.3.1918.<\/p>\n

Granberg Frans<\/strong>, bondson fr\u00e5n H\u00e4rkmeri, f. 1894, stupade 3.4.1918.<\/p>\n

Granfors Karl<\/strong>, arbetare fr\u00e5n Kask\u00f6, f. 1896, s\u00e5rades 3.4.1918.<\/p>\n

Grannas Otto Evald<\/strong>, bonde fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, f. 1892, stupade 28.3.1918.<\/p>\n

Granholm eller Norrback Frans Viktor<\/strong>, bonde fr\u00e5n Sideby, f. 1895.<\/p>\n

Granvik eller Klockars Otto Sigfrid<\/strong>, bonde fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, f. 1892.<\/p>\n

Haapanen V\u00e4in\u00f6<\/strong>, handlande fr\u00e5n Kask\u00f6, f. 1896.<\/p>\n

Hannus Selim Sigfrid<\/strong>, handlande fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, f. 1890.<\/p>\n

Holm Axel,<\/strong> bondson fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, f. 1891, s\u00e5rades 28.3.1918.<\/p>\n

Holm Karl Erland<\/strong>, bonde fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, f. 1896.<\/p>\n

Holm Artur Sigfrid<\/strong>, bonde fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, f. 1895.<\/p>\n

H\u00e5x eller Storg\u00e5rd Karl Henrik<\/strong>, bonde fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, f. 1893, s\u00e5rades 3.4 och 23.4.1918.<\/p>\n

H\u00e4ggblom Karl Evert<\/strong>, m\u00e5lare fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, f. 1898.<\/p>\n

H\u00f6gstr\u00f6m Johan Erland<\/strong>, bondson fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, f. 1895, stupade 3.4.1918.<\/p>\n

Ingves Alfred<\/strong>, bondson fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, f. 1896.<\/p>\n

Ivars Otto<\/strong>, byggm\u00e4stare fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, f. 1889.<\/p>\n

Jossandt Karl Henrik<\/strong>, bonde fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, f. 1895.<\/p>\n

Juth eller Kl\u00e5vus Johan Hjalmar<\/strong>, arbetare fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, f. 1896, stupade 28.3.1918.<\/p>\n

Klemets Johannes<\/strong>, skr\u00e4ddare fr\u00e5n Dagsmark, f. 1889, s\u00e5rades 28.3.1918.<\/p>\n

Klockars Axel<\/strong>, bonde fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, f. 1889, s\u00e5rades 28.3.1918.<\/p>\n

Kuula V\u00e4in\u00f6<\/strong>, konditor fr\u00e5n Sideby, f. 1896, stupade 3.4.1918.<\/p>\n

K\u00e4rr Otto<\/strong>, bonde fr\u00e5n Sideby, f. 1894.<\/p>\n

Lindeblad August Lennart<\/strong>, skeppare fr\u00e5n Sideby, f. 1895, s\u00e5rades 3.4.1918.<\/p>\n

Lindmark eller Sm\u00e5tt Johan Erland<\/strong>, polis fr\u00e5n Kask\u00f6, f. 1891.<\/p>\n

Lindmark eller Sm\u00e5tt Karl Helmer<\/strong>, arbetare fr\u00e5n Kask\u00f6, f. 1894.<\/p>\n

Lud\u00e9n Leander<\/strong>, bonde fr\u00e5n H\u00e4rkmeri, f. 1895.<\/p>\n

Lund Evert<\/strong>, polis fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, f. 1898.<\/p>\n

L\u00f6vdahl tidigare Lillsj\u00f6 Frans Axel<\/strong> fr\u00e5n Dagsmark, f. 1896, s\u00e5rades 3.4.1918.<\/p>\n

L\u00f6vstr\u00f6m Josef<\/strong>, fiskare fr\u00e5n Sideby, f. 1896.<\/p>\n

Nordback Bruno<\/strong>, fiskare fr\u00e5n Kask\u00f6, f. 1896, s\u00e5rades 28.3.1918.<\/p>\n

Norrg\u00e5rd Karl Alfred<\/strong>, bonde fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, f. 1894, s\u00e5rades 23.4.1918.<\/p>\n

Norrg\u00e5rd Erland<\/strong>, bonde fr\u00e5n Dagsmark, f. 1896, s\u00e5rades 3.4.1918.<\/p>\n

Nyg\u00e5rds Frans Viktor<\/strong>, bonde fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, f. 1893.<\/p>\n

Nyman Johan Viktor<\/strong>, bonde fr\u00e5n Dagsmark, f. 1892.<\/p>\n

Nyqvist V\u00e4in\u00f6 Karl Edvin,<\/strong> smed fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, f. 1895.<\/p>\n

Peltomaa Frans<\/strong>, arbetare fr\u00e5n Sideby, f.1894, s\u00e5rades 3.4.1918.<\/p>\n

Rosenholm Hemming Oskar,<\/strong> bonde fr\u00e5n Sideby, f. 1894, stupade 28.3.1918.<\/p>\n

Rosenlund Emil<\/strong>, arbetare fr\u00e5n Dagsmark, f. 1896, s\u00e5rades 28.3.1918.<\/p>\n

Sandg\u00e5rd tidigare Sandvik Artur Sigrid<\/strong>, bonde fr\u00e5n Uttermossa, f. 1888.<\/p>\n

Sandvik Axel Emil<\/strong>, fiskare fr\u00e5n Sideby, f. 1896, s\u00e5rades 3.4.1918.<\/p>\n

Selin Lennart Josef<\/strong>, fiskare fr\u00e5n Sideby, f.1894.<\/p>\n

Stenlund Artur Hemming<\/strong>, bonde fr\u00e5n Sideby, f. 1892, s\u00e5rades 3.4.1918.<\/p>\n

Sved eller Kl\u00e5vus Johan Emil<\/strong>, bonde fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, f. 1895, s\u00e5rades 3.4.1918. (Vill du l\u00e4sa mera om denne Emil Kl\u00e5vus som sedan bytte sl\u00e4ktnamn till Sved, s\u00e5 klicka H\u00c4R!)<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

S\u00f6derman Einar Eliel<\/strong>, arbetare fr\u00e5n Kask\u00f6, f. 1894.<\/p>\n

Westerback Frans Ivar<\/strong>, bonde fr\u00e5n Dagsmark, f. 1893, s\u00e5rades 23.4.1918.<\/p>\n

\"Melins
Bertel Gripenbergs dikt ”Melins kompani” publicerades bland annat i Konrad Westlins bok med samma namn.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Veteraner
Veteraner fr\u00e5n det ber\u00f6mda Melins kompani p\u00e5 parad i Tammerfors \u00e5r 1938, 20 \u00e5r efter de h\u00e5rda striderna.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
H\u00e4r sitter Evert (1893-1975) och Elsa (1892-1971) Berg bekv\u00e4mt i h\u00e4stk\u00e4rran \u00e5r 1924. Evert var med i Melins kompani och \u00e5r 1920 gifte han sig med krigs\u00e4nkan Elsa Grankull. Elsa hade tidigare varit gift med Axel Grankull, som stupade i striderna vid Lemp\u00e4\u00e4l\u00e4 23 april 1918. Elsa hade fr\u00e5n tidigare 2 s\u00f6ner och med Evert fick hon 2 till, varav den ena stupade i Juustila sommaren 1944 i samband med den ryska storoffensiven. Fotografiet l\u00e5nat av Johan Grankull.<\/figcaption><\/figure>\n
\"I
I bakre raden i mitten st\u00e5r den unge Artur Ahlberg (1894-1966), \u00e5ret \u00e4r 1908. 10 \u00e5r senare skulle han vara med i det ber\u00f6mda Melins kompani i striderna i Tammerfors. Fotot l\u00e5nat av Linnea Mattfolk.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nedtecknats av Lasse Backlund i juni 2017. Uppgifterna \u00e4r tagna ur tidningen Syd-\u00d6sterbotten, Konrad Westlins bok \u201dMelins kompani\u201d och Gunnar Melins egna dagboksanteckningar. Om du vill l\u00e4sa mera om Emil Kl\u00e5vus eller Sved, som var med i striderna i Tammerfors, Forts\u00e4tt l\u00e4sa Melins kompani.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":3747,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-4425","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/4425","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4425"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/4425\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12010,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/4425\/revisions\/12010"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3747"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4425"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}