{"id":4354,"date":"2017-06-03T21:39:01","date_gmt":"2017-06-03T19:39:01","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=4354"},"modified":"2025-09-11T19:56:51","modified_gmt":"2025-09-11T16:56:51","slug":"john-eriksson-fran-harkmeri","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=4354","title":{"rendered":"John Erickson fr\u00e5n H\u00e4rkmeri"},"content":{"rendered":"
\"John
John Ericksons foto, taget i unga \u00e5r d\u00e5 han vistades i New Mexico i Amerika.<\/figcaption><\/figure>\n

Den 16.2.1918 skrev tidningen Syd-\u00d6sterbotten om s\u00e5g\u00e4garen John Erickson som stupade i Ule\u00e5borg:<\/span><\/strong><\/p>\n

I kampen mot landsf\u00f6rr\u00e4darna stupade i striden vid Ule\u00e5borg s\u00e5g\u00e4garen John Ericson fr\u00e5n H\u00e4rkmeri.<\/strong><\/h5>\n
<\/div>\n

F\u00f6dd 1863 den 27 april i H\u00e4rkmeri och son till sytningsmannen Erik Karlsson Teir, v\u00e4xte han upp i kretsen av tv\u00e5 \u00e4nnu levande syskon. Inskriven i H\u00e4rkmeri nyinr\u00e4ttade folkskola som skolans f\u00f6rsta elev 1879, bes\u00f6kte han densamma endast ett l\u00e4se\u00e5r, varefter han efter genomg\u00e5ngen skriftskola i sitt 17-de \u00e5r begav sig till Amerika, d\u00e4r han i Arizona och i New Mexico arbetade p\u00e5 s\u00e4rskilda orter, huvudsakligast i mekaniska verkst\u00e4der.<\/p>\n

Hemkommen fr\u00e5n Amerika \u00e4gnade han sig till en b\u00f6rjan \u00e5t lanthandel i hembyn. Sedan han efter n\u00e5gra \u00e5r upph\u00f6rt med densamma, \u00e4gnade han sig under de senare \u00e5ren av sin levnad \u00e5t tr\u00e4varur\u00f6relse, senast i Sundom by i Solv socken, d\u00e4r han \u00e4gde en \u00e5ngs\u00e5g.<\/p>\n

\u00c4ven i allm\u00e4nna v\u00e4rv var han under m\u00e5nga \u00e5r anlitad. Medlem av folkskoledirektionen i hembyn, arbetade han med intresse f\u00f6r densamma, och \u00e4r byns nya folkskolehus huvudsakligen hans verk. Ordf\u00f6rande i kommunens gemensamma folkskoledirektion var han \u00e4ven under ett par \u00e5r. Livligt intresserad f\u00f6r sitt fosterlands v\u00e4l och ve, deltog han med intresse i allt arbete, som avs\u00e5g det gemensamma b\u00e4sta. Hans livligaste \u00e5stundan var st\u00e4dse att se fosterlandet fritt och oberoende och f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l var han st\u00e4dse villig att uppoffra sin tid, ja t.o.m. sitt liv. Under den Bobrikoffska regimens dagar var han en bland dem, som med st\u00e5ndaktighet och med osviklig r\u00e4ttsk\u00e4nsla motarbetade alla olagligheter s\u00e4rskilt den olagliga v\u00e4rnpliktslagen. Och nu, d\u00e5 frihetskampen br\u00f6t loss, var det helt naturligt, att han skulle vara en bland de f\u00f6rsta som tr\u00e4dde i ledet.<\/p>\n

Dj\u00e4rv och modig, som han var, drog han sig ej undan, n\u00e4r landets v\u00e4l fordrade det. Genom sitt manliga f\u00f6red\u00f6me har han visat oss alla v\u00e4gen till sann frihet, i plikttroget uppfyllande av medborgerliga plikter.<\/p>\n

I kretsen av sina gamla v\u00e4nner l\u00e4mnar han ett tomrum, som endast en stark, modig man kan ers\u00e4tta. M\u00e5 den tappra frihetshj\u00e4lten lugnt vila i f\u00e4dernejorden, f\u00f6r vars frihet han givit sitt liv!<\/p>\n

\"Eriksson<\/p>\n

S\u00e5g\u00e4garen John Erickson<\/strong><\/h3>\n

John f\u00f6ddes som Johannes Teir i H\u00e4rkmeri 27.4.1863 och i unga \u00e5r for han som m\u00e5nga till Amerika men han \u00e5terv\u00e4nde till H\u00e4rkmeri och han gifte sig 27 maj 1884 med Ida<\/span> Matilda Grannas (24.2.1866 – 29.4.1940) fr\u00e5n Grannasg\u00e5\u00e5lin i H\u00e4rkmeri. Johannes for snart \u00e4nnu en g\u00e5ng till Amerika och han tog d\u00e5 Ida med sig och han b\u00f6rjade anv\u00e4nda namnet John Erickson. D\u00e4r f\u00f6ddes barnen Johan Arthur (1885-1892) och Otto Evert, som f\u00f6ddes 1886 och han flyttade till Vasa 1907 och d\u00e4rifr\u00e5n till Amerika, d\u00e4r han sedan bodde tills han dog.<\/p>\n

Omkring 1890 \u00e5terv\u00e4nde Ida med sina barn till H\u00e4rkmeri, d\u00e4r hon startade en lanthandel i v\u00e4stra H\u00e4rkmeri. Efter en tid \u00e5terv\u00e4nde ocks\u00e5 maken John Erickson och han startade d\u00e5 en s\u00e5g i H\u00e4rkmeri. Eftersom John var intresserad av teknik byggde han p\u00e5 berget n\u00e4ra hemg\u00e5rden ett vindkraftverk, enligt den amerikanska modellen. Det h\u00e4r kraftverket l\u00e4r ha fungerat bra men d\u00e5 de ryska soldaterna efter 1915 b\u00f6rjade vistas i H\u00e4rkmeri, s\u00e5 s\u00e5gade John ner kraftverket. Det var s\u00e5 John inte gillade de ryska soldaterna och n\u00e4r dessa b\u00f6rjade anv\u00e4nda kraftverket som utkiksplats, s\u00e5 f\u00e4llde John hela tornet, som var n\u00e4ra att falla p\u00e5 en liten stuga i n\u00e4rheten.<\/p>\n

\"\"
Ida Ericksons lanthandel var inrymd i en st\u00f6rre bondg\u00e5rd, som stod p\u00e5 \u00f6stra sidan av H\u00e4rkmeriv\u00e4gen. Holger Sj\u00f6strand rev sedan ner g\u00e5rden och han anv\u00e4nde en del av virket d\u00e5 han uppf\u00f6rde ett nytt bostadshus p\u00e5 Solaxv\u00e4gen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Ture Grannas, Arvo Lojokoski, Alvar Sj\u00f6strand och Alvar \u00d6str\u00f6m med cyklar utanf\u00f6r Ida Ericksons hem och lanthandel i v\u00e4stra H\u00e4rkmeri.<\/figcaption><\/figure>\n

Efter flytten tillbaka till H\u00e4rkmeri f\u00f6ddes barn Gunnar \u00e5r 1894 och Eskil \u00e5r 1895. \u00c5r 1897 fick de ytterligare en dotter men hon dog i sp\u00e4d \u00e5lder.<\/p>\n

John byggde sedan en ny s\u00e5g i Sundom by i Solf kommun och han bodde tidvis ocks\u00e5 d\u00e4r. Den h\u00e4r s\u00e5gen blev snabbt en stor industri och flera personer fr\u00e5n H\u00e4rkmeri b\u00f6rjade arbeta d\u00e4r. Under de oroliga tiderna i Finland ansl\u00f6t sig John till skyddsk\u00e5ren i Vasa och d\u00e5 inb\u00f6rdeskriget br\u00f6t ut \u00e5r 1918 tog John till vapen. Han \u00e5kte med flera andra till Ule\u00e5borg f\u00f6r att d\u00e4r avv\u00e4pna de ryska soldaterna men redan p\u00e5 krigets f\u00f6rsta dag s\u00e5 stupade han, i en \u00e5lder av 55 \u00e5r.<\/p>\n

\"\"
Kronvik s\u00e5g \u00e5r 1928. Fotot l\u00e5nat av Vineta Teir, vars farfar Johannes Lindahl (1886-1951) fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd arbetade som f\u00f6rman p\u00e5 s\u00e5gen. Efter ett par \u00e5r startade Johannes en egen s\u00e5g i Lappfj\u00e4rd och han uppf\u00f6rde flera byggnader i Lappfj\u00e4rd p\u00e5 1930-talet.<\/figcaption><\/figure>\n

Sonen Gunnar deltog ocks\u00e5 i inb\u00f6rdeskriget och han skadades i striderna i Tammerfors. Eftersom s\u00e5gen i Kronvik f\u00f6rlorade sin skapare och ledare, s\u00e5 blev det sonen Gunnar som fick ta \u00f6ver s\u00e5gen genast han han hade tillfrisknat. Redan \u00e5r 1920 blev Gunnar disponent p\u00e5 s\u00e5gen och ett par \u00e5r senare flyttade han till Solf. Han ombildade s\u00e5gen till ett aktiebolag, som fick namnet ”Kronvik Tr\u00e4industri Ab” och de exporterade stora m\u00e4ngder med massa- och pappersved och s\u00e5gade varor.<\/p>\n

Trots att Gunnar insjuknade i tuberkulos 1923 s\u00e5 investerades det friskt och en ny s\u00e5g byggdes samma \u00e5r. Efter inb\u00f6rdeskriget var det brist p\u00e5 det mesta och st\u00f6rst var bristen p\u00e5 arbetskraft. Trots de ekonomiskt sv\u00e5ra tiderna lyckade Gunnar utveckla och utvidga verksamheten. S\u00e5gen utvidgades igen och det byggdes ocks\u00e5 bost\u00e4der \u00e5t arbetarna. F\u00f6re vinterkriget br\u00f6t ut \u00f6vertog Gunnar hela bolaget ensam och han bytte d\u00e5 namnet till Ab Kronvik Oy. Vid den h\u00e4r tiden var Gunnar med och grundade flera stuveribolag, bland annat Wasklot Stevedoring och Erickson & Co. Ab Vasa Shipping h\u00f6rde ocks\u00e5 till de bolag som Gunnar ledde \u00e4nda tills han dog \u00e5r 1973.<\/p>\n

Under de kommande krigs\u00e5ren avtog verksamheten vid s\u00e5gen, fr\u00e4mst p\u00e5 grund av att flera arbetare var ute i kriget. Efter kriget utvecklades verksamheten och en cellulosafabrik byggdes i n\u00e4rheten av s\u00e5gomr\u00e5det. \u00c5ngpannorna och -maskinerna togs ur bruk och allt b\u00f6rjade drivas med elektricitet. P\u00e5 1950-talet var Kronvik den st\u00f6rsta s\u00e5gen i \u00d6sterbotten och \u00e5r 1954 tilldelades Gunnar titeln kommerser\u00e5d. Gunnar var en ivrig seglare och skid\u00e5kare och i mitten av 1950-talet donerade han allt virke som beh\u00f6vdes d\u00e5 en hoppbacke skulle byggas p\u00e5 \u00d6jberget.<\/p>\n

I slutet av 1950-talet fick Kronvik ekonomiska problem och banken kr\u00e4vde att Gunnar skulle avg\u00e5r som verkst\u00e4llande direkt\u00f6r och han fick forts\u00e4tta som bolagets styrelseordf\u00f6rande. Trots spar\u00e5tg\u00e4rder fortsatte de ekonomiska problemen och i hopp av en v\u00e4ndning byggdes \u00e5r 1960 en helt ny s\u00e5g i Kronvik. Den nya s\u00e5gen blev inte den framg\u00e5ngssaga som \u00e4garna och finansi\u00e4rerna hade hoppas p\u00e5 och \u00e5r 1962 kr\u00e4vde banken att bolagets ledning skall bytas ut.<\/p>\n

\u00c5r 1969 k\u00f6pte Finlands st\u00f6rsta tr\u00e4varuexport\u00f6r Rauma Repola Oy hela s\u00e5gomr\u00e5det med alla tillg\u00e5ngar. \u00c5r 1980 f\u00f6rst\u00f6rdes s\u00e5gen i en brand och den byggdes inte upp igen. \u00c5r 1986 blev det totalt slut med verksamheten i Kronvik och d\u00e4rmed gick John Ericksons skapelse definitivt i graven.<\/p>\n

John Ericsons barnbarn, politices studerande J\u00f6rgen omkom i brand ombord p\u00e5 ett lastfartyg<\/strong><\/h4>\n

Den 4 oktober 1946 reste Gunnars son J\u00f6rgen Erickson i v\u00e4g till Amerika f\u00f6r att studera. Han var d\u00e5 23 \u00e5r gammal och hade studerat nationalekonomi och finansl\u00e4ra vid universitetet i Helsingfors. D\u00e4r hade han f\u00e5tt ett \u00e5rsstipendium f\u00f6r studier i Amerika och han var p\u00e5 v\u00e4g till Valparaisouniversitetet\u00a0 d\u00e4r. J\u00f6rgen var den tillt\u00e4nkta \u00f6vertagaren till s\u00e5gen Kronvik.<\/p>\n

Han skulle ha rest med ett passagerarfartyg men gav biljetten \u00e5t sin flickv\u00e4n och ist\u00e4llet valde han att \u00e5ka med ett fraktfartyg. Det svenska fartyget Kristina Thord\u00e9n avgick fr\u00e5n G\u00f6teborg med last av cellulosa och hade tagit 12 passagerare med, bland annat J\u00f6rgen. Mitt ute p\u00e5 Atlanten utbr\u00f6t en brand i passageraravdelning i n\u00e4rheten av radiohytten. Full storm r\u00e5dde vid tillf\u00e4llet och sj\u00f6g\u00e5ngen var sv\u00e5r d\u00e5 branden br\u00f6t ut midskepps.<\/p>\n

Branden ombord p\u00e5gick i 36 timmar och bes\u00e4ttningen lyckades d\u00e5 f\u00e5 elden sl\u00e4ckt och fartyget kunde r\u00e4ddas. Fyra passagerare avled, inst\u00e4ngda i sina hytter. Enligt utredningarna skulle branden ha b\u00f6rjat just i den hytt d\u00e4r J\u00f6rgen befann sig och vid sj\u00f6f\u00f6rh\u00f6ret i Uddevalla bekr\u00e4ftade kaptenen att branden hade b\u00f6rjat i den hytt d\u00e4r Erickson befann sig tillsammans med en Kemppainen. J\u00f6rgens far l\u00e4r ha sagt vid begravningen att J\u00f6rgens kista var den tyngsta b\u00f6rda han n\u00e5gonsin hade burit.<\/p>\n

\"\"
J\u00f6rgen var den som skulle ta \u00f6ver Ab Kronvik efter fadern Gunnar men \u00f6det ville annorlunda. \u00c5r 1946 reste han som ”v\u00e4rvad bes\u00e4ttningsman” med lastfartyget Kristina Thord\u00e9n till Amerika och mitt p\u00e5 Atlanten utbr\u00f6t en brand i passagerarutrymmet i fartyget. J\u00f6rgen och hans hyttkamrat dog i hytten och tv\u00e5 andra avled och m\u00e5nga fick sv\u00e5ra br\u00e4nnskador. Det tog bes\u00e4ttningen 36 timmar att bek\u00e4mpa branden men de lyckades som ett under r\u00e4dda sj\u00e4lva fartyget.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Lastfartyget Kristina Thord\u00e9n byggdes p\u00e5 Chrichton-Vulcan varvet i \u00c5bo och det blev f\u00e4rdigt 1940 men p\u00e5 grund av kriget levererades det till \u00e4garen i Sverige f\u00f6rst 1944, d\u00e5 det sattes i trafik.<\/figcaption><\/figure>\n

Foton och annat<\/strong><\/h4>\n
\"\"
John och Ida Ericksons son Otto Evert f\u00f6ddes i Amerika \u00e5r 1886. Han var spr\u00e5kkunnig och arbetade p\u00e5 flera f\u00f6retag och \u00e5r 1907 flyttade han till Vasa och efter en tid emigrerade han till Amerika. D\u00e4r bodde han sedan tills han dog \u00e5r 1929.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
John och Ida Ericksons son Evert avled i Amerika \u00e5r 1929, ogift och barnl\u00f6s.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Ida avled \u00e5r 1940 och hon begravdes p\u00e5 ”nya begravningsplatsen”, den som senare b\u00f6rjade kallas \u00c5s\u00e4ndans begravningsplats. Notera att anh\u00f6riga skulle samlas i hennes hem redan kl. 7 p\u00e5 morgonen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Ida Erickson, f\u00f6dd Grannas \u00e4r begravd p\u00e5 \u00c5s\u00e4ndans begravningsplats tillsammans med sonen John Artur. Idas man John, som dog under inb\u00f6rdeskriget i Ule\u00e5borg \u00e5r 1918 \u00e4r begravd i hj\u00e4ltegrav p\u00e5 begravningsplatsen i Vasa.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den 16.2.1918 skrev tidningen Syd-\u00d6sterbotten om s\u00e5g\u00e4garen John Erickson som stupade i Ule\u00e5borg: I kampen mot landsf\u00f6rr\u00e4darna stupade i striden vid Ule\u00e5borg s\u00e5g\u00e4garen John Ericson fr\u00e5n H\u00e4rkmeri. F\u00f6dd 1863 den 27 april i H\u00e4rkmeri och son till sytningsmannen Erik Karlsson Forts\u00e4tt l\u00e4sa John Erickson fr\u00e5n H\u00e4rkmeri<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":3752,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-4354","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/4354","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4354"}],"version-history":[{"count":19,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/4354\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":24606,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/4354\/revisions\/24606"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3752"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4354"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}