{"id":4300,"date":"2017-05-30T21:49:48","date_gmt":"2017-05-30T19:49:48","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=4300"},"modified":"2017-05-30T21:58:47","modified_gmt":"2017-05-30T19:58:47","slug":"rodgardisternas-valdsdad","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=4300","title":{"rendered":"R\u00f6dgardisternas v\u00e5ldsd\u00e5d."},"content":{"rendered":"

Tidningen Syd-\u00d6sterbotten publicerade under \u00e5ren 1917-1918 flera artiklar som handlade om r\u00f6dgardisternas v\u00e5ldsd\u00e5d i Finland. Vissa artiklar\u00a0var s\u00e5 r\u00e5a och grymma att de inte kan publiceras igen. H\u00e4r under ett litet urval som visar vad tidningen skrev den tiden:<\/span><\/p>\n

Den 7.11.1917 <\/strong>stod det i tidningen av den finska prokuratorn i en skrivelse till generalguvern\u00f6ren med anledning av de st\u00e4ndigt ut\u00f6vade v\u00e5lden fr\u00e5n den ryska milit\u00e4rens sida p\u00e5pekat att ryska regeringen \u00e4r ovillkorligen skyldig att bortdraga fr\u00e5n landet en milit\u00e4r, inom vilken disciplin ej kan uppr\u00e4tth\u00e5llas. Ett motsatt f\u00f6rfarande vore liktydigt med ett brytande av r\u00e4ttsf\u00f6rh\u00e5llandet mellan Finland och Ryssland.<\/p>\n

Fr\u00e5n Korsn\u00e4s rapporteras att det r\u00e5der en spionskr\u00e4ck, eftersom ryssarna misst\u00e4nker allm\u00e4nheten f\u00f6r allt m\u00f6jligt trots att det inte har h\u00e4nt n\u00e5gra n\u00e4mnv\u00e4rda trakasserier mellan dem. Nuf\u00f6rtiden h\u00e4nder det ofta att vanligt folk blir sl\u00e4pade till ryssarnas kaserner f\u00f6r f\u00f6rh\u00f6r och sedan blir de sl\u00e4ppta. Just detta h\u00e4nde f\u00f6r n\u00e5gra gummor och gubbar i skogen som vaktade sina f\u00e5r. D\u00e5 ryssarna fick syn p\u00e5 dessa s\u00e5 hamnade samtliga p\u00e5 f\u00f6rh\u00f6r, f\u00e5ren ocks\u00e5. Ocks\u00e5 postkarlarna lider av dessa granskningar och f\u00f6rh\u00f6r. Tre g\u00e5nger i veckan reser de med postv\u00e4skorna mellan \u00d6vermark och Korsn\u00e4s och ofta blir v\u00e4skorna granskade b\u00e5de utan och innan.<\/p>\n

Under storstrejken 14 \u2013 20 november 1917 m\u00f6rdades totalt 14 personer, samtliga bosatta i s\u00f6dra Finland. I \u00c5bo f\u00f6rekom mycket v\u00e5ld och de ryska soldaterna anv\u00e4nde till och med kulspruta, Guvern\u00f6ren och polism\u00e4staren h\u00e4ktades, likas\u00e5 friherre Vrede och dennes son von Rettig, Jansen-Storbacka, Gr\u00f6nblom, tandl\u00e4kare J\u00f6rgensen och kommissarien Aalto, som alla misshandlades sv\u00e5rt. Flera husunders\u00f6kningar gjordes och vid dessa stals stora m\u00e4ngder med v\u00e4rdesaker, bland annat hos konsul Nordfors och till och med hos \u00e4rkebiskopen Johansson. R\u00f6dgardisterna br\u00f6t sig in i domkyrkan och kr\u00e4vde att de skulle f\u00e5 unders\u00f6ka till och med likkistor. Sedan fordrade r\u00f6dgardisterna att staden skulle betala \u00e5t dessa 5 miljoner mark, annars hotade de att m\u00f6rda dr\u00e4tselkammarens ledam\u00f6ter och sedan br\u00e4nna ner staden. Dr\u00e4tselkammaren m\u00e5ste vika sig f\u00f6r v\u00e5ldet och betalade ut summan som prutats till en halv miljon.<\/p>\n

I Vasa gick det relativt lugnt till under strejken.<\/p>\n

Den 1.12.1917 <\/strong>skriver tidningen att hittills \u00e4r skr\u00e4ckv\u00e4ldets offer, allts\u00e5 antalet m\u00f6rdade totalt 36. De senaste offren \u00e4r Kronofogden Sandstr\u00f6m i Kittil\u00e4, Kustaa Suominen i Malm, hemmans\u00e4garsonen Emil M\u00e4kinen i Pusula och hemmans\u00e4garsonen Juho Kavila i Pusula.<\/p>\n

Den 5.12.1917<\/strong> skrev tidningen om ett allm\u00e4nt m\u00f6te som hade h\u00e5llits p\u00e5 r\u00e5dhuset i Kristinestad, d\u00e4r kyrkoherden h\u00f6ll ett tal \u201dvari relaterades den nuvarande situationens huvuddrag och framh\u00f6lls opinionen mot socialisternas tilltag. Land skall med lag byggas, framh\u00f6ll talaren. Lag \u00e4r grunden till lycka och v\u00e4lst\u00e5nd. Finlands folk har \u00e4ven varit ett laglydigt folk. \u00c4ven under f\u00f6rtrycksperioderna har vi bevarat v\u00e5t f\u00e4derne\u00e4rvda f\u00f6rfattningar, v\u00e5rt samh\u00e4llsskick. Nu i olaglighetens tillst\u00e5nd nedrives vad som under \u00e5rhundradens lopp byggts p\u00e5 laglighetens grund. Den av socialdemokraterna \u00e5stadkomna statskuppen eller som de s\u00e4ger revolutionen har kastat landet i ett olycksl\u00e4ge. De s\u00f6ka v\u00e4rja sig med att revolution icke \u00e4r olaglig, under dess t\u00e4ckmantel d\u00f6ljas, i dess namn utf\u00f6ras alla de v\u00e5ldshandlingar vi f\u00f6rnummit. Men, vi tala icke om revolution. Nej. Revolution framspringer ur politiska missf\u00f6rh\u00e5llanden, som \u00e4ro r\u00e5dande och vilka hindra livets sunda utveckling. F\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r revolution \u00e4r icke f\u00f6r handen i v\u00e5rt land. Finland \u00e4r, kan man s\u00e4ga, det mest demokratiska landet i v\u00e4rlden. Alla partier, klasser, s\u00e4rskilt de borgerliga h\u00e4vdar en utveckling p\u00e5 lagens grundval i demokratisk anda. Revolutionen \u00e4r oss helt och h\u00e5llet fr\u00e4mmande. De socialistiska tilltagen \u00e4ro icke revolution, utan h\u00e4rflutna av osunda partilidelser. Ifall orsaken till den r\u00f6da revolten nagelfars, s\u00e5 falla de en efter en. Det har sagts att livsmedelsf\u00f6rh\u00e5llandena blivit s\u00e5 sv\u00e5ra att arbetarna blivit lidande. Detta \u00e4r fel. Vi har alla kommit att lida. Ingen samh\u00e4llsklass b\u00f6r ges skulden h\u00e4rtill, utan kriget. Och mot detta skulle kunna revolteras. Det \u00e4r en skamfl\u00e4ck f\u00f6r socialdemokraterna att de gjort sig skyldiga till alla de bekanta d\u00e5den. Och de vilja icke erk\u00e4nna dem. Nu har lagts i dagen en synnerlig politisk omogenhet, s\u00e5framt v\u00e5ldshandlingarna skett i socialdemokratiska partiets namn. Och till detta han icke g\u00e4rna nekas, en\u00e4r de r\u00f6da uppviglats av sina egna organ. Allt detta har lett och leder till sv\u00e5r skada f\u00f6r v\u00e5rt land, s\u00e5v\u00e4l i politiskt som i finansiellt h\u00e4nseende och i synnerhet nu d\u00e5 alla krafter b\u00f6r sp\u00e4nnas f\u00f6r ern\u00e5ende av statlig sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. Land skall med lag byggas. Vi m\u00e5ste reagera mot de olagliga f\u00f6rh\u00e5llanden, mot de skr\u00e4ckscener som utspelas \u00f6verallt. Vi b\u00f6r avl\u00e4gsna allt som underst\u00f6der olagligheterna. De r\u00f6da gardena b\u00f6r avl\u00e4gsnas. Den nytillsatta regeringen b\u00f6r underst\u00f6das. Vi skall uttrycka v\u00e5rt medh\u00e5ll f\u00f6r densamma, anh\u00e5lla om \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r laglighetens \u00e5terst\u00e4llande. Vi b\u00f6r f\u00e5 en v\u00e4l organiserad, kraftig ordningsmakt.\u201d<\/p>\n

Efter detta tal \u00f6versatte rektor Sepp\u00e4 riktningarna f\u00f6r diskussionen och han f\u00f6reslog n\u00e5gra kl\u00e4mmar som han ville f\u00e5 godk\u00e4nda. Diskussionen efter detta blev givande och socialdemokratiska talare utslungade beskyllningar mot de borgerliga, att de begynt medborgarkriget, bev\u00e4pnats av tyskarna med gev\u00e4r, bomber m.m. samt p\u00e5stod envist att revolutionen f\u00f6rsigg\u00e5tt och att de gamla lagarna skall upph\u00e4vas.<\/p>\n

Detta m\u00f6te besl\u00f6t att 1) den allm\u00e4nna ordningen fortast m\u00f6jligt \u00e5terst\u00e4lles, 2) r\u00f6da gardena s\u00e5som farliga f\u00f6r den allm\u00e4nna s\u00e4kerheten omedelbart skingras och avv\u00e4pnas, 3) den under storstrejken uppkomna milisen uppl\u00e5ter sin plats \u00e5t den lagliga ordningsmakten, 4) de till senaste terroristiska tilltag skyldiga bringas till laga ansvar, 5) den fr\u00e4mmande milit\u00e4ren p\u00e5 grund av de av den f\u00f6ranledda st\u00f6rningarna av den lagliga ordningen, samt p\u00e5 grund av den i landet r\u00e5dande livsmedelsbristen avl\u00e4gsnas. M\u00f6tet uttalade fullt st\u00f6d f\u00f6r regeringen.<\/p>\n

Den 5 december 1917<\/strong> h\u00f6lls ett storm\u00f6te i Kristinestad d\u00e4r inbjudna g\u00e4ster fr\u00e5n andra kommuner deltog. F\u00f6re m\u00f6tet gick det vilt till och inte var det mycket b\u00e4ttre p\u00e5 m\u00f6tet heller. I Syd-\u00d6sterbotten den 8 december fanns en l\u00e5ng artikel, som du kan l\u00e4sa H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

I samma tidning allts\u00e5 8.12.1917<\/strong> finns intressanta notiser, t.ex. om arbetarna i Tammerfors som kr\u00e4vde att de skulle f\u00e5 b\u00f6rja censurera tidningen Tampereen Sanomat. D\u00e5 stadsfullm\u00e4ktige sammantr\u00e4dde i Tammerfors som kom det dit hela 300 r\u00f6dgardister, som kr\u00e4vde att fullm\u00e4ktige direkt skulle besluta om en l\u00f6nef\u00f6rh\u00f6jning. D\u00e5 detta \u00e4rende inte togs till behandling, s\u00e5 blev hela fullm\u00e4ktige inst\u00e4ngda i sammantr\u00e4desrummet. De frigavs p\u00e5 natten efter klockan 3, efter att de lovat att saken skall utredas. I Helsingfors kr\u00e4vde r\u00f6da gardet en miljon mark i avl\u00f6ning och det skulle betalas inom 3 dagar, annars skulle de ta pengarna med v\u00e5ld.<\/p>\n

Den 22.12.1917<\/strong> skriver Syd-\u00d6sterbotten om hur en icke n\u00e4mnd Kristinestadsbo blivit behandlad i Vasa: \u201dI m\u00e5ndags p\u00e5 aftonen anl\u00e4nde en kristinestadsbo, som tog in p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gshotellet f\u00f6r att samma kv\u00e4ll med t\u00e5get resa till sin hemort. Sedan han l\u00e4mnat reseffekterna p\u00e5 hotellet, begav han sig ut i staden. Nedkommen p\u00e5 gatan st\u00f6rtade tv\u00e5 halvrusiga m\u00e4n ut fr\u00e5n kaf\u00e9 Pohjanleimu. Den ena kn\u00f6t sv\u00e4rjande n\u00e4varna mot \u201dborgaren\u201d medan den andra k\u00e4nde efter slidkniven.<\/p>\n

Den resande s\u00f6kte undkomma. Den ena grep nu efter revolvern ur bakfickan. V\u00e5r resande gjorde likadant f\u00f6r att skr\u00e4mma. I detsamma blev han kullkastad och vapnet togs ur hans ficka. Han lyckades emellertid resa sig f\u00f6r att dock strax igen bli fasth\u00e5llen. Nu uppenbarade sig tv\u00e5 ryska soldater och nu s\u00f6kte de i f\u00f6rening r\u00e5na sin f\u00e5nge. D\u00e5 n\u00f6den var st\u00f6rst, kom en milisman, ropande an en droska och f\u00f6rde den resande till kansliet. En av huliganerna f\u00f6ljde med. D\u00e4r p\u00e5stod han, att den resande herrn hotat skjuta och att han och hans kamrat avv\u00e4pnat borgaren. Herremannen relaterade h\u00e4ndelsen och fordrade tillbaka sitt vapen. D\u00e5 han \u00e5 sina tj\u00e4nstresor hade r\u00e4tt att b\u00e4ra vapen, fick han det tillbaka och l\u00f6fte om protokollsutdrag.<\/p>\n

Detta f\u00f6rsiggick p\u00e5 ett par stegs avst\u00e5nd fr\u00e5n stadens mest trafikerade gata!<\/p>\n

Den 29.12.1917<\/strong> fanns det flera artiklar i tidningen som handlade om det upptrappade v\u00e5ldet. De ryska soldaterna drar sig inte tillbaka till hemlandet, trots flera p\u00e5tryckningar. Fr\u00e5n Lappo, Sein\u00e4joki och Ylistaro har de flesta avrest och \u00e5ldersklasserna 1900-1901 har ocks\u00e5 hemf\u00f6rlovats.<\/p>\n

I tidningen ing\u00e5r en l\u00e5ng artikel om v\u00e5ldet i Vasatrakten. P\u00e5 julaftonen hade n\u00e5gra huliganer kommit till Toby d\u00e4r de b\u00f6rjade supa tillsammans med de ryska soldaterna. De b\u00f6rjade d\u00e5 skjuta omkring sig och s\u00f6ndrade d\u00e5 m\u00e5nga f\u00f6nster.<\/p>\n

Ortens egen polis blev kallad till ryssmilit\u00e4rens kansli, och ryssarna kr\u00e4vde f\u00f6rb\u00e4ttringar i inkvarteringen och senare kom ryssarna ocks\u00e5 till polisen hem och b\u00f6rjade skjuta omkring sig p\u00e5 g\u00e5rden. Soldaterna flydde f\u00f6rst d\u00e5 polisen med hj\u00e4lp av sin son b\u00f6rja skjuta skott i luften. B\u00f6nder i n\u00e4rheten som skulle hj\u00e4lpa polis blev h\u00e4ktade av ryssmilit\u00e4ren.<\/p>\n

De ryska soldaterna k\u00e4nde sig nu hotade och 40-50 soldater fr\u00e5n Vasa tvingade t\u00e5gpersonalen att reservera ett t\u00e5g f\u00f6r att skjutsa dem till Toby. Ryska ryttare fr\u00e5n Laihela kom ocks\u00e5 till unds\u00e4ttning och p\u00e5 v\u00e4gen p\u00e5tr\u00e4ffade de Edvard Berg fr\u00e5n Veikars, som just d\u00e5 transporterade tv\u00e5 patronl\u00e5dor \u00e5t skyddsk\u00e5risterna. Han f\u00f6rdes till f\u00f6rh\u00f6r och i samma veva hittade ryssarna liket av en kamrat som hade d\u00f6dats kv\u00e4llen innan.<\/p>\n

Ryssarna blev ursinniga p\u00e5 grund av likfyndet, s\u00e5 de slog Berg med gev\u00e4rskolven i huvudet och sedan d\u00f6dade de honom med flera bajonettstick. En kavallerist stack sin v\u00e4rja genom honom, torkade sedan av v\u00e4rjan p\u00e5 Bergs kl\u00e4der och ropade sedan \u00e5t de \u00f6vriga anh\u00e5llna: Sy\u00f6 nyt, jos teid\u00e4n on n\u00e4lk\u00e4! Ocks\u00e5 andra anh\u00e5llna misshandlades men inga andra \u00e4n Berg blev m\u00f6rdat. De ryska soldaterna b\u00f6rjade s\u00f6ka i g\u00e5rdarna efter skyddsk\u00e5rister och stal pengar p\u00e5 samma g\u00e5ng.<\/p>\n

Natten mot annandag jul utbr\u00f6t strider i Sundom mellan skyddsk\u00e5rister och de ryska soldaterna, och 4 ryska soldater stupade och en blev s\u00e5rad. Soldaterna begav sig d\u00e5 tillbaka till Vasa och d\u00e4rifr\u00e5n uts\u00e4ndes ryska kavallerister till Sundom men de n\u00f6jde sig med att rida genom byn.<\/p>\n

Tredje dag jul uppvaktade Tobyborna landsh\u00f6vdingen i Vasa och kr\u00e4vde att de ryska soldaterna skall f\u00f6rpassas ur landet, s\u00e5 att inte motsvarande v\u00e5ldsd\u00e5d skall ske igen. Landsh\u00f6vdingen lovade att anh\u00e5lla om bortdragande av alla milit\u00e4rkommenderingar fr\u00e5n landsorten.<\/p>\n

I samma tidning, allts\u00e5 den 29.12.1917<\/strong> kan vi l\u00e4sa att den lokala milisen i Gamlakarleby, som borde uppr\u00e4tth\u00e5lla ordningen i staden hade g\u00e5tt i strejk. Detta ledde till blodiga strider, bland annat de ryska soldaterna s\u00e5rade ett par deltagare i ett medborgarm\u00f6te. Juho Piirainen, som var direkt\u00f6r f\u00f6r Gamlakarleby motorfabrik blev m\u00f6rdad p\u00e5 m\u00f6te d\u00e5 han h\u00f6ll p\u00e5 att l\u00e4sa upp ett anslag och m\u00f6rdarna lyckades undkomma. R\u00f6dgardisterna hotade med flera v\u00e5ldsd\u00e5d och bland annat f\u00f6rs\u00f6kte de plundra Lantmannabankens kontor men kassask\u00e5pet gick inte att \u00f6ppna.<\/p>\n

I Vasa intr\u00e4ffade ocks\u00e5 flera andra r\u00e5nmord, som m\u00f6jligen utf\u00f6rdes av r\u00f6dgardisterna. Tornvakten Wiik, som var 80 \u00e5r d\u00f6dades med ett revolverskott i sitt hem och r\u00e5nades p\u00e5 ett fickur och pengar. I Sandviken m\u00f6rdades chauff\u00f6ren Arvid Widlund och hans kropp hittades g\u00f6md under sn\u00f6massor i ett dike.<\/p>\n

I Bj\u00f6rneborg hade ocks\u00e5 intr\u00e4ffat flera v\u00e5ldsd\u00e5d och bland annat Isak Sahas guldsmedsaff\u00e4r blev plundrad av ryssarna.<\/p>\n

Den 12.1 .1918<\/strong> skriver tidningen att f\u00f6re detta polischefen, l\u00f6jtnant Vilenius blir skjuten till d\u00f6ds av en finskatalande, ok\u00e4nd person p\u00e5 pr\u00e4stg\u00e5rden i Petalax. L\u00f6jtnanten Vilenius var f\u00f6dd 1886, pr\u00e4stson fr\u00e5n Petalax. Han gick i Vasa svenska lyceum, sedan som frivillig i den ryska arm\u00e9n, tog avsked 1914 d\u00e5 v\u00e4rldskriget br\u00f6t ut. Han blev sedan polism\u00e4stare i Jakobstad, d\u00e4r han gjorde sig sorgligt ryktbar och ingen s\u00f6rjde d\u00e5 han 1916 flyttades till S:t Mickel. D\u00e4r fick han sparken och efter det hade han ingen tj\u00e4nst.<\/p>\n

Den 12.1.1918<\/strong> skriver tidningen att r\u00f6dgardisterna har tagit s\u00e5 gott som hela stadsfullm\u00e4ktige i Fredrikshamn till f\u00e5nga och h\u00f6ll dessa f\u00e4ngslade i stadens polisinr\u00e4ttning. R\u00f6dgardisterna f\u00f6rs\u00e4krade att de kommer att h\u00e5llas f\u00e4ngslade till deras krav har godk\u00e4nts.<\/p>\n

Den 12.1.1918<\/strong> skriver tidningen att de ryska milit\u00e4rmyndigheterna har f\u00e4ngslat bonden Eur i Toby, misst\u00e4nkt f\u00f6r mord p\u00e5 en rysk soldat. Det visade sig dock vara ett misstag men detta h\u00e4nde sedan Ryssland godk\u00e4nt Finlands sj\u00e4lvst\u00e4ndighet.<\/p>\n

Den 16.1.1918<\/strong> skrev en n\u00e4rpesbo om l\u00e4get i kommunen:<\/p>\n

Det \u00e4r n\u00e5got besynnerliga tider vi leva uti. Det \u00e4r inte krig, inte heller fred, det \u00e4r vapenvila. Det \u00e4r vapenvila i Ryssland. Finland har ju inte f\u00f6rt krig sedan 1808, men varit f\u00f6rklarat i krigstillst\u00e5nd. Numera \u00e4r ju Finland ett fritt, oberoende land med egen sj\u00e4lvbest\u00e4mmander\u00e4tt. Det \u00e4r ju v\u00e5r dr\u00f6m sedan hundra \u00e5r, som helt pl\u00f6tsligt blivit verklighet. Vi f\u00e5 sj\u00e4lva best\u00e4mma \u00f6ver v\u00e5r framtid, \u00f6ver v\u00e5rt g\u00f6rande och l\u00e5tande.<\/p>\n

Men det tycks vara l\u00e5ngt \u00e4nnu till ett fritt oberoende Finland. V\u00e5ra b\u00e4sta krafter, v\u00e5ra fredliga medborgare, v\u00e5ra k\u00e4mpar f\u00f6r lag och ordning f\u00e5r med varje dag som g\u00e5r offra sitt hj\u00e4rteblod f\u00f6r m\u00f6rdarhand. Ingen makt tycks finnas nog stark att ingripa h\u00e4rvidlag. Samh\u00e4llets avskum, som sj\u00e4lva kallar sig socialister, ha gripits av lust att f\u00f6ra krig, och klokt nog v\u00e4nda de sina vapen mot v\u00e4rnl\u00f6sa medborgare. Och f\u00f6r att s\u00e4kert lyckas i sina f\u00f6rehavanden s\u00f6ka de hj\u00e4lp hos sina egentliga fiender, som tack vare sin stora brodersk\u00e4rlek ing\u00e5tt vapenvila, p\u00e5 samma g\u00e5ng de \u201dse sig tvungna\u201d att \u00f6ppna eld mot ett fredligt folk.<\/p>\n

Men l\u00e5t oss l\u00e4mna st\u00e4derna och deras huliganer och g\u00e5 f\u00f6r att syna s\u00f6mmarna i v\u00e5ra n\u00e4rmaste landsdelar. Jag t\u00e4nker fr\u00e4mst p\u00e5 N\u00e4rpes och vad som d\u00e4r sker. Skyddsk\u00e5rerna arbetar flitigt och varje natt g\u00e5r en 3 \u00e1 4 man stark vakt l\u00e4ngs stora landsv\u00e4gen. Trots denna vakth\u00e5llning f\u00f6r\u00f6vas inbrott varje vecka. Under julferien hade folkskolan och folkh\u00f6gskolan i Vester-Yttermark p\u00e5h\u00e4lsning. Fr\u00e5n den f\u00f6rra skolans l\u00e4rarinna bortstals cirka 35 mk i penningar j\u00e4mte en guldring, medan tjuvarna icke m\u00e4ktade sig bryta sig igenom alla d\u00f6rrar p\u00e5 folkh\u00f6gskolan, ty deras dyrk gav efter och blev sittande i l\u00e5set. Kort f\u00f6re julen nedbrann bonden Mannfolks redskapshus, vilket blev en f\u00f6rlust p\u00e5 \u00e5tta tusen. Huset, som icke var f\u00f6rsett med eldstad, kunde icke fatta eld utan illvilliga m\u00e4nniskors handling. Natten mellan den 4:de och 5:te januari bortstals fr\u00e5n l\u00e4rar E. Erkas i N\u00e4sby 6 hl. spannm\u00e5l (uts\u00e4de). Av allt att d\u00f6ma visste tjuvarna, att hr Erkas skulle bort den kv\u00e4llen, ty utan h\u00e4st och sl\u00e4de kan ej flera hundra kg s\u00e4d bortf\u00f6ras p\u00e5 en kort stund.<\/p>\n

Flera tjuvstr\u00e4ck kunde \u00e4nnu framh\u00e5llas, men redan dessa bevisa, att en liga huliganer opererar i N\u00e4rpes, och bekanta som dessa \u00e4r med ortsf\u00f6rh\u00e5llandena, kunna de icke vara fr\u00e5n \u00c5bo, utan \u00e4ro de nog inf\u00f6dda n\u00e4rpesbor. Var \u00e4r ordningsmakten, som skall h\u00e5lla \u00f6gonen p\u00e5 s\u00e5dana individer? Vore icke tiden snart inne f\u00f6r dessa tj\u00e4nstem\u00e4n att g\u00f6ra sina \u00e5ligganden. Det ser ut som om fridst\u00f6rare och egendomssk\u00e4ndare skola f\u00e5 g\u00e5 fria, medan t.ex. f\u00f6reningar trakasseras p\u00e5 grund av att de ej f\u00f6lja de ryska s.k. obligatoriska f\u00f6reskrifterna betr\u00e4ffande krigsskatt och annat dylikt. Ingen n\u00e4rpesbo \u00e4r s\u00e5 dum, att han ej med alldeles o\u00f6vade detektiv\u00f6gon kan f\u00f6lja sp\u00e5ren till banditligan, men det \u00e4r icke han, som har den lagliga makten i sin hand.<\/p>\n

Fast nu kan det vara nog. Yttermark skyddsk\u00e5r! L\u00e5t se att ni g\u00f6r r\u00e4tt f\u00f6r ert namn. Skydda edra fr\u00e4nder och v\u00e4nner j\u00e4mte deras egendom! L\u00e5t icke n\u00e5gra slynglar s\u00e4tta skr\u00e4ck i en hel socken och allr minst till\u00e4gna sig och f\u00f6rskingra andras h\u00e5rt f\u00f6rv\u00e4rvade slantar! N\u00e4r de samh\u00e4lleliga lagarna icke mera efterf\u00f6ljas och dess v\u00e4ktare slumra in, d\u00e5 \u00e4r det folket som intager domarplatsen.<\/p>\n

Den 19.1.1918<\/strong> kan vi l\u00e4sa om hur 2 personer p\u00e5 kv\u00e4llen tr\u00e4ngde sig in i Anderssons villa i Helsinge och misshandlade paret Andersson med en yxa. Efter det bestal de paret p\u00e5 300 mark. Ocks\u00e5 p\u00e5 \u00c5land hade de ryska soldaterna brukat v\u00e5ld, d\u00e5 de hade befriat 6 f\u00f6r st\u00f6ld d\u00f6mda f\u00e5ngar fr\u00e5n Kastelholms f\u00e4ngelse. De hade ocks\u00e5 st\u00f6rt tingsfriden och stulit handlingar d\u00e4rifr\u00e5n och s\u00e5 hade de med vapenmakt avbrutit ett ungdomsf\u00f6reningsfest p\u00e5 Jomala.<\/p>\n

I Benn\u00e4s hade 16 ryska soldater br\u00e4nt ner en st\u00f6rre byggnad, vilket ledde till att lokala skyddsk\u00e5ren avv\u00e4pnade dessa och de skickades med t\u00e5g till Helsingfors.<\/p>\n

Den 23.1.1918<\/strong> fr\u00e5gar Syd-\u00d6sterbotten p\u00e5 ledarplats hur l\u00e4nge vi skall till\u00e5ta terrorn att triumfera. Det finns inte l\u00e4ngre n\u00e5got s\u00e5 galet och om\u00e4nskligt, som de r\u00f6da anarkisterna ej skulle till\u00e5ta sig. Trots att Ryssland f\u00f6r n\u00e5gon tid sedan erk\u00e4nt Finlands sj\u00e4lvst\u00e4ndighet, s\u00e5 meddelar de nu att s\u00e5 l\u00e4nge som f\u00f6rh\u00e5llandena mellan Ryssland och Finland inte definitivt blivit uppklarade \u201dallt f\u00f6rblir vid det gamla\u201d. Tidningen p\u00e5minner l\u00e4sarna om att medan den inre kampen p\u00e5g\u00e5r i Finland, s\u00e5 kan en ny regim snabbt v\u00e4xa fram i Ryssland, som i v\u00e4rsta fall inte k\u00e4nner sig villiga att godk\u00e4nna sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten. Det finns ocks\u00e5 en stor risk att m\u00e5nga l\u00e4nder som \u00e4nnu inte erk\u00e4nt Finland, nu l\u00e5ter v\u00e4nta med sitt beslut. Det \u00e4r inte r\u00e4tt och riktigt att erk\u00e4nna en r\u00f6varstat, som inte kan s\u00e4kerst\u00e4lla medborgarnas liv och r\u00e4tt till s\u00e4kerhet.<\/p>\n

P\u00e5 annan plats i samma tidning kan vi l\u00e4sa att \u201dI s\u00f6ndags s\u00e5gos r\u00f6dgardister med skr\u00e4ddar-kommissarien Frans Aarnio i spetsen t\u00e5ga till kasernen i folkskolan, d\u00e4r deras ryska \u201dtovaritschi\u201d utdelade \u00e5t dem vapen och patroner. Efter att en stund hava exercerat p\u00e5 folkskolans g\u00e5rdsplan styrde den 16 man starka och modiga truppen kosan med gev\u00e4r och p\u00e5skruvade bajonetter till de r\u00f6das tillh\u00e5ll \u201dTorpet\u201d i norra delen av staden.<\/p>\n

Enligt h\u00f6rs\u00e4gen ha r\u00f6dgardisterna vittsyftande planer. Den f\u00f6rsta \u00e5tg\u00e4rden fr\u00e5n deras sida vore att avv\u00e4pna skyddsk\u00e5ren \u00e5 orten, Sedermera komma de att resa landet runt f\u00f6r att hj\u00e4lpa i n\u00f6d stadda partifr\u00e4nder. Tidigare p\u00e5 s\u00f6ndagen hade man sett en del r\u00f6dgardister deltaga i ett demonstrationst\u00e5g f\u00f6r freden och mot militarismen.\u201d<\/p>\n

I samma tidning, allts\u00e5 den 23.1.1918 finns ett flertal artiklar som handlar om r\u00f6dgardisternas v\u00e5ldsd\u00e5d, fr\u00e4mst i s\u00f6dra Finland. I Nurmij\u00e4rvi m\u00f6rdades \u00e4garen Saxelin p\u00e5 Ala-Korpi rusth\u00e5ll. I Viborg drabbade r\u00f6dgardister samman med skyddsk\u00e5rister p\u00e5 Carborators fabrik, d\u00e4r de sk\u00f6ts med gev\u00e4r och kulsprutor. Redaktionen p\u00e5 Viipurin Sanomat hade ocks\u00e5 bes\u00f6k av r\u00f6dgardister som vill veta var skyddsk\u00e5risterna g\u00f6mmer sig. P\u00e5 t\u00e5gstationen i Taavetti hade 250 r\u00f6dgardister drabbat samman med 60-70 skyddsk\u00e5rister. Mellan Luum\u00e4ki och Davidsstad, allts\u00e5 Taavetti hade j\u00e4rnv\u00e4gen rivits upp p\u00e5 flera st\u00e4llen. I v\u00e4ntan p\u00e5 f\u00f6rst\u00e4rkning hade skyddsk\u00e5ren dragit sig tillbaka men under tiden fick r\u00f6dgardisterna f\u00f6rst\u00e4rkning d\u00e5 tv\u00e5 t\u00e5g fr\u00e5n Petersburg f\u00f6rde med sig hela 30 vagnar med r\u00f6dgardister. Det ena t\u00e5get stannade i Kouvola och det andra vid Rauhala station.<\/p>\n

I \u00c5bo hade r\u00f6dgardisterna h\u00e4ktat flera aff\u00e4rsm\u00e4n och f\u00f6rt dem till h\u00f6gkvarteret i navigationsskolan. I Dalsbruk hade en huliganhop s\u00f6ndrat ett f\u00f6nster till apoteket och kr\u00e4vt att f\u00e5 sprit men apotekaren hotade att skjuta dessa. Huliganerna avl\u00e4gsnade sig men efter att ha klippt telefonledningen.<\/p>\n

Den 26.1.1918<\/strong> st\u00e5r det i Syd-\u00d6sterbotten att det varit oroligheter i Vasa efter att t\u00e5get anl\u00e4nt dit. Det berodde p\u00e5 att en del resande hade v\u00e4grat att visa sina pass. Av denna orsak blev viceh\u00e4radsh\u00f6vding Rekola h\u00e4ktad av ryska matroser men han blev befriad av skyddsk\u00e5rister p\u00e5 Salutorget. Skottlossning p\u00e5gick hela natten och bland annat redakt\u00f6r Hagman s\u00e5rades av en berusad matros.<\/p>\n

Den 16.2.1918<\/strong> finns i tidningen en kort artikel om ett grymt v\u00e5ldsd\u00e5d:<\/p>\n

Den gamle generalens slut. <\/strong><\/p>\n

Som offer f\u00f6r m\u00f6rdarna har fallit 76-\u00e5riga friherren Silfverhjelm. I den gamles lokal hade en natt ett hundratal r\u00f6dgardister intr\u00e4ngt f\u00f6r att misshandla den gamle krigaren, vars n\u00e4ra anf\u00f6rvanter tj\u00e4na i skyddsk\u00e5rens led. De gamle nedsk\u00f6t tre r\u00f6dgardister men f\u00e4lldes till golvet av ett kolvslag. Dock hade han krafter och sinnesn\u00e4rvaro nog att med ett fj\u00e4rde skott skjuta sig sj\u00e4lv i tinningen, s\u00e5lunda undgick han misshandeln. De uppretade r\u00f6dgardisterna \u00e5stadkom en fruktansv\u00e4rd \u00f6del\u00e4ggelse av den d\u00f6des hem.<\/p>\n

Den 27.2.1918<\/strong> publicerade tidningen Syd-\u00d6sterbotten \u00f6gonvittnesskildringar fr\u00e5n s\u00f6dra Finland. Vittnesm\u00e5len som kallas \u201dOhyggligheter utan gr\u00e4ns\u201d \u00e4r av s\u00e5dan art att de inte \u00e4r v\u00e4rda att skriva desto mera om.<\/p>\n

Den 2.3.1918<\/strong> skrev Syd-\u00d6sterbotten om Eken\u00e4s borgm\u00e4stare Winqvists sorgliga d\u00f6d, s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

Personer, som deltagit i den andra svenska Finlands-expeditionen, har vid sin \u00e5terkomst till Stockholm skildrat scener s\u00e5 avskyv\u00e4rda, att de knappast i ord kunna beskrivas.<\/p>\n

Hemskast av dem alla \u00e4r m\u00e5h\u00e4nda skildringen av mordet p\u00e5 borgm\u00e4staren Harry Winqvist i Eken\u00e4s, vilken hade anm\u00e4lts f\u00f6r stadens r\u00f6da garde som innehavare av vapen. Fr\u00f6ken Siri Boman fr\u00e5n Sverige ber\u00e4ttade f\u00f6r Afton-Tidningens medarbetare om h\u00e4ndelsen. Borgm\u00e4stare Winqvist blev i sitt hem upps\u00f6kt av en skara r\u00e5a s\u00e4llar med r\u00f6da gardets bindlar kring armarna, vilka formligen drog honom med sig fr\u00e5n den f\u00f6rtvivlade hustrun till \u201dgardets\u201d h\u00f6gkvarter.<\/p>\n

Under de vildaste hotelser blev borgm\u00e4staren uppmanad av bandets chefer att bek\u00e4nna, \u201dhur mycket vapen han hade g\u00f6mt f\u00f6r skyddsk\u00e5rens r\u00e4kning.\u201d D\u00e5 han f\u00f6rklarade att han ej f\u00f6rvarat n\u00e5gra som helst vapen f\u00f6r k\u00e5rens r\u00e4kning, \u00f6vergick man till det gr\u00f6vsta v\u00e5ld mot honom.<\/p>\n

En av r\u00f6dgardisterna sk\u00f6t slutligen fr\u00e5n sidan ett skott mot det v\u00e4rnl\u00f6sa offret, som gick genom kindbenen och antagligen medf\u00f6rde en \u00f6gonblicklig d\u00f6d. Samtidigt stack n\u00e5gra andra nidingar bajonetterna i den skjutnes nacke. Den m\u00f6rdade fick d\u00e4refter \u201dsitta\u201d kvar p\u00e5 den stol d\u00e4r han suttit d\u00e5 d\u00e5det begicks, i tv\u00e5 dagar medan den r\u00f6da skaran h\u00e4rjade p\u00e5 annat h\u00e5ll.<\/p>\n

F\u00f6rst p\u00e5 tredje dagen lyckades den av sorg alldeles nedbrutna hustrun, som var f\u00f6dd i Sverige, f\u00e5 tillst\u00e5nd att begrava sin under s\u00e5 sorgliga omst\u00e4ndigheter bortg\u00e5ngne make. Liket h\u00e4mtade av en flock r\u00f6da och lades p\u00e5 en \u00f6ppen vagn.<\/p>\n

Vid borgm\u00e4starg\u00e5rden m\u00f6tte en grupp kvinnliga seminarister och en svensk pastor Dahlb\u00e4ck. De b\u00f6rjade sjunga en psalm men blev avbrutna av huliganerna, som riktade bajonettspetsarna mot deras ansikten och f\u00f6rbj\u00f6d dem att forts\u00e4tta s\u00e5ngen. Pastor Dahlb\u00e4ck skyndade fram till gruppen och str\u00e4ckte avv\u00e4rjande upp h\u00e4nderna:<\/p>\n

-Men, mina v\u00e4nner, bet\u00e4nk…<\/p>\n

-Tig, annars skjuter vi, avbr\u00f6t en av m\u00e4nnen ursinnigt.<\/p>\n

Ingen av dem ville emellertid b\u00e4ra in det leml\u00e4stade liket i sorgehuset. Man tvekade och uppmanade de kringst\u00e5ende att g\u00f6ra det. Inte en enda av de kringst\u00e5ende r\u00f6rde sig dock ur fl\u00e4cken. Ett par av de r\u00e5aste i skaran drog d\u00e5 ner liket av vagnen i benen och sl\u00e4pade det uppf\u00f6r trappan till huset.<\/p>\n

Det var en sorglig syn, d\u00e5 den d\u00f6des sargade huvud slog mot trappstegen.<\/p>\n

Den 6.4.1918<\/strong> skrev Syd-\u00d6sterbotten:<\/p>\n

Fr\u00e5n s\u00f6dra Finland ha vi varit i tillf\u00e4lle erh\u00e5lla s\u00e4kra uppgifter. Enligt dessa, varom vi vilja meddela utf\u00f6rligare i n\u00e4sta nummer, ha r\u00f6dbanditerna i Helsingfors m\u00f6rdat bl. a. verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren i bolaget Navigator jurisstuderanden Gunnar S n e ll m a n den 15 februari.<\/p>\n

Efter att mitt p\u00e5 dagen ha blivit h\u00e4ktad p\u00e5 Kyrkogatan och f\u00f6rd till de r\u00f6das h\u00f6gvakt i riddarhuset, underkastades han ett kort f\u00f6rh\u00f6r, varav intet graverande framgick. Man fordrade dock att f\u00e5 anst\u00e4lla husunders\u00f6kning i den f\u00e4ngslades bostad. P\u00e5 natten uttogs han fr\u00e5n h\u00f6gvakten f\u00f6r att medf\u00f6lja till hemmet, men blev antagligen p\u00e5 v\u00e4gen dit skjuten bakifr\u00e5n ett skott genom huvudet.<\/p>\n

Den m\u00f6rdades lik fingo hans anf\u00f6rvanter sedan p\u00e5 dagen under h\u00e5n och begabbelse av de r\u00f6da upps\u00f6ka p\u00e5 kolerabaracken. Den p\u00e5 detta sorgliga s\u00e4tt omkomne var f\u00f6dd och uppvuxen i Kristinestad samt son till framlidne konsul G. W. Snellman och hans maka, f\u00f6dd Lacke.<\/p>\n

Tidningen skrev ocks\u00e5 att: Ingenj\u00f6r Alfred Sundman fr\u00e5n Kask\u00f6 blev av de r\u00f6da tyrannerna tillf\u00e5ngatagen ett stycke utanf\u00f6r Nystad och m\u00f6rdad genom dr\u00e4nkning, efter att f\u00f6rst ha blivit ber\u00f6vad sina kl\u00e4der.<\/p>\n

Ur tidningen Syd-\u00d6sterbotten 10 april 1918<\/strong>:<\/p>\n

De r\u00f6das mordg\u00e4rningar.<\/strong><\/p>\n

I Joutseno har de r\u00f6da m\u00f6rdat ett antal personer, mestadels jordbrukare. Av en bonde har de avfl\u00e5tt ansiktshuden, en annan har halshuggits. R\u00e5n och plundringar har h\u00f6rt till ordningen f\u00f6r dagen och en m\u00e4ngd h\u00e4ktningar har f\u00f6retagits. I Sibbo har \u00f6ver 30 lantbrukare m\u00f6rdats, bland de m\u00f6rdade i Esbo n\u00e4mnes g\u00e4stgivare L\u00f6fman, i Kyrksl\u00e4tt lantbrukare Sahlberg, i Sjunde\u00e4 n\u00e4mndeman Nyman, tre br\u00f6der Lindholm samt lantbrukarna Berggren och Sellstr\u00f6m. I Borg\u00e5 har domprosten Edw. Hannula fallit offer f\u00f6r de r\u00f6das mordraseri. Vid gr\u00e4nsen mellan Valkeala och M\u00e4ntyharju m\u00f6rdades den 20 mars 9 flyktingar fr\u00e5n Fredrikshamn, 7 m\u00e4n och 2 kvinnor, som var p\u00e5 v\u00e4g till S:t Michel. Sex av dessa d\u00f6dades genast och de tre \u00f6vriga senare. Man har ej lyckats finna de m\u00f6rdades lik, men man f\u00f6rmodar att de kastats under isen i en b\u00e4ck, vid vilken man funnit kvinnokl\u00e4der och sp\u00e5r av kvinnoh\u00e5r.<\/p>\n

I samma tidning, allts\u00e5 den 10 april 1918 beskriver en rikssvensk f\u00f6r Aftonbladet de finska r\u00f6dgardisternas grymheter s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

De r\u00f6das oerh\u00f6rda d\u00e5d.<\/strong><\/p>\n

Uppr\u00f6rande detaljer meddelade av \u00f6gonvittnen.<\/strong><\/p>\n

\u201dOm ni d\u00e4r hemma hade en aning om, hur dessa huliganer far fram, skulle v\u00e5r regering icke ett \u00f6gonblick l\u00e4ngre kunna existera. Det \u00e4r n\u00e4ra nog skam att vara svensk, d\u00e5 man t\u00e4nker,<\/p>\n

att vi ej har s\u00e4nt hj\u00e4lptrupper hit. Jag har sett ett 30-tal av huliganerna stympade lik, med utstungna \u00f6gon, kastrerade, korsf\u00e4sta, eller med uppskurna magar och deras egna tarmar anv\u00e4nda som bojor om benen och dylika ohyggligheter. Och t\u00e4nk, att detta utf\u00f6rts, medan de \u00e4nnu var levande.\u201d<\/p>\n

Dessa uppgifter bekr\u00e4ftas till alla delar genom nedanst\u00e5ende utdrag ur ett brev fr\u00e5n en svensk officer, som st\u00e4llts till en svensk morgontidnings f\u00f6rfogande:<\/p>\n

\u201dJag kom i natt fr\u00e5n fronten, d\u00e4r jag upplevat \u00e5tskilligt, vilket jag \u00f6nskar skulle komma in i svenska tidningar. Vid de v\u00e5ras inringande av Tammerfors togs 18 skyddsk\u00e5rister tillf\u00e5nga. Dessa har man nu \u00e5terfunnit fruktansv\u00e4rt leml\u00e4stade. Fem av dem var kastrerade. P\u00e5 en av dem hade man skurit upp magen, medan han \u00e4nnu levde, och knutit ihop hans ben med tarmarna. F\u00f6ljden har blivit den att ingen av oss \u00f6nskar falla i de r\u00f6das h\u00e4nder levande, varf\u00f6r de flesta av oss b\u00e4ra gift.”<\/p>\n

Brevskrivaren n\u00e4mner ocks\u00e5 att han \u201eh\u00f6rt talas om otaliga \u00e4nnu hemskare bedrifter av de r\u00f6da”, men d\u00e5 han ej, som i ovann\u00e4mnda fall, haft tillf\u00e4lle att sj\u00e4lv kontrollera sanningen d\u00e4rav, n\u00f6jer han sig med detta. Och det \u00e4r belysande nog f\u00f6r den om\u00e4nskliga r\u00e5het och sjukliga mordlust, som r\u00e5der inom de r\u00f6das led.<\/p>\n

F\u00f6r finnarnas fosterlandsk\u00e4rlek och mod har brevskrivaren ej ord nog av beundran. \u201eH\u00e4r st\u00e4lla upp \u00f6sterbottningar, karelare och savolaxare, bland dessa lektorer, h\u00e4radsh\u00f6vdingar, gods\u00e4gare o. s. v. Ingen klasskillnad, alla lika, eldade av samma k\u00e4rlek till fosterlandet och sammansvetsade till ett inf\u00f6r faran.”<\/p>\n

Brevskrivaren n\u00e4mner slutligen att svenskarna och s\u00e4rskilt de svenska officerarna f\u00e5tt r\u00f6na en rent av r\u00f6rande tillgivenhet och beundran fr\u00e5n finnarnas sida, men att \u201e f\u00f6rbittringen mot svenska regeringen \u00e4r stor, i synnerhet bland oss s.k. svenska officerare”. I det l\u00e4ngsta hade man hoppats p\u00e5 hj\u00e4lp \u00e5tminstone i form av vapen och ammunition.<\/p>\n

Notis i Syd-\u00d6sterbotten 17 april 1918:<\/p>\n

De r\u00f6da vilddjuren.<\/strong><\/p>\n

Bland de r\u00f6da vilddjurens offer finnas flera pr\u00e4ster. En svensk krigare ber\u00e4ttar f\u00f6ljande fasansfulla skildring fr\u00e5n Ruovesi. Kyrkoherden d\u00e4rst\u00e4des hade av de r\u00f6da korsf\u00e4sts vid altarbordet i kyrkan. Hans br\u00f6st var uppfl\u00e4kt av n\u00e5got eggvapen och i s\u00e5ret hade man str\u00f6tt salt. Ovanf\u00f6r det olyckliga offrets huvud hade man med blod p\u00e5 en papperslapp tecknat orden: \u201dAuttakoon Jumalanne” (M\u00e5 Eder Gud hj\u00e4lpa Eder). Kyrkoherden I. H. Tuori i Loppis, en 65 \u00e5rs man, blev likas\u00e5 m\u00f6rdad av r\u00f6da banditer.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tidningen Syd-\u00d6sterbotten publicerade under \u00e5ren 1917-1918 flera artiklar som handlade om r\u00f6dgardisternas v\u00e5ldsd\u00e5d i Finland. Vissa artiklar\u00a0var s\u00e5 r\u00e5a och grymma att de inte kan publiceras igen. H\u00e4r under ett litet urval som visar vad tidningen skrev den tiden: Den Forts\u00e4tt l\u00e4sa R\u00f6dgardisternas v\u00e5ldsd\u00e5d.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":3747,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-4300","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/4300","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4300"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/4300\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4306,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/4300\/revisions\/4306"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3747"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4300"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}