{"id":3875,"date":"2017-04-27T21:30:41","date_gmt":"2017-04-27T19:30:41","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=3875"},"modified":"2017-05-09T17:38:44","modified_gmt":"2017-05-09T15:38:44","slug":"ett-blodigt-18-ars-minne","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=3875","title":{"rendered":"Ett blodigt 18-\u00e5rs minne."},"content":{"rendered":"

\u00c5r 1936 skrev Axel Klockars (1889-1969) om striderna i Tammerfors 1918. Hans artikel publicerades i tidningen Syd-\u00d6sterbotten 28.3.1936:<\/span><\/p>\n

Det \u00e4r natten till den 28 mars 1918 utanf\u00f6r Tammerfors. De vitas offensiv p\u00e5 Filppulafronten hade n\u00e5tt Messuby. I kv\u00e4llsskymningen hade 2 j\u00e4garregementets VI bataljon f\u00f6rsta kompani anl\u00e4nt fr\u00e5n Vehmainen station p\u00e5 omv\u00e4gar till H. stora g\u00e5rdskomplex, d\u00e4r inkvartering skedde. Rummen voro ohyggligt kalla och n\u00e5gon eld fick ej heller g\u00f6ras upp f\u00f6r att ej d\u00e4rigenom r\u00f6ja v\u00e5r n\u00e4rvaro. Packade som sillar i en l\u00e5da fingo vi fullkl\u00e4dda bereda oss plats p\u00e5 golvets h\u00e5rda b\u00e4dd. Tr\u00f6ttheten tog i alla fall s\u00e5 sm\u00e5ningom \u00f6verhand och man domnade in i ett par timmar, varp\u00e5 f\u00f6rsta plutonen purrades upp f\u00f6r vakttj\u00e4nst. I en hast drogs vita skjortor \u00f6ver kl\u00e4derna, ett raskt grepp om gev\u00e4ren och s\u00e5 i v\u00e4g. Denna f\u00f6rsta pluton bestod enbart av Lappfj\u00e4rdsgossar och 4-5 Sidebyungdomar.<\/p>\n

Ute var bitande bl\u00e5sigt kallt med en blek m\u00e5nsk\u00e4ra, som allt emellan\u00e5t gick i moln. I rask marsch voro vi p\u00e5 v\u00e4g till \u201dingens mans land\u201d, f\u00f6rda av v\u00e5r k\u00e4cke l\u00f6jtnant Bredenberg. N\u00e5gon postering hade tidigare ej f\u00f6rekommit p\u00e5 detta frontavsnitt, varf\u00f6r 400 meter fr\u00e5n v\u00e5rt logi ute p\u00e5 sl\u00e4tten bildades gles skytteked f\u00f6r att uppn\u00e5 f\u00f6rbindelse med Svenska brigaden, som opererade v\u00e4nster om oss. Det var en of\u00f6rg\u00e4tlig syn som m\u00f6tte oss ute p\u00e5 sl\u00e4tten. De r\u00f6da, som l\u00e5go fulltaligt i sina skyttegravar n\u00e5gra hundra meter framf\u00f6r oss, underh\u00f6ll en oavbruten gev\u00e4rseld, d\u00e5 och d\u00e5 omv\u00e4xlande med n\u00e5got nerv\u00f6st maskingev\u00e4r eller en exploderande granat. Blixtarnas reflexer voro ett fyrverkeri av oerh\u00f6rda dimensioner som s\u00e4kert aldrig gl\u00f6mmes av de som voro med. Efter ett par timmars vakttj\u00e4nst avl\u00f6stes vi utan att n\u00e5got vidare n\u00e4mnv\u00e4rt intr\u00e4ffade, f\u00f6r att f\u00e5 n\u00e5gra timmars vila.<\/p>\n

Tidigt f\u00f6ljande morgon v\u00e4cktes vi igen f\u00f6r att st\u00e4rka oss med en teskv\u00e4tt och en munsbit kn\u00e4ckebr\u00f6d, ty mat hade vi ej sett sedan f\u00f6reg\u00e5ende natt. S\u00e5 f\u00f6ljde uppbrott och i sluten formation t\u00e5gade vi p\u00e5 en omv\u00e4g till Kalevakangas \u00e5sen. I d\u00e4lden vid j\u00e4rnv\u00e4gssp\u00e5ret fingo vi en kort frist, medan v\u00e5ra spanare ivrigt arbetade, \u00e4vensom f\u00f6r inv\u00e4ntande av order.<\/p>\n

S\u00e5 \u00e4ntligen kom ordern till bataljonen: stormning av sandbankarna, f\u00f6rstadssamh\u00e4llet och begravningsplatsen. V\u00e5rt kompani fick ytterst p\u00e5 v\u00e4nstra flygeln uppgiften att rensa sandbankarna och j\u00e4rnv\u00e4gssp\u00e5ret, ett nog s\u00e5 obehagligt g\u00f6rom\u00e5l, ty vi tvingades h\u00e4rigenom ner p\u00e5 den stora \u00f6ppna sl\u00e4tten under \u00e5sen och allts\u00e5 under \u00f6ppen kulsprutseld. Men ingen tvekan spordes, endast att uppfylla ordern var allas vilja. I gruppvis spr\u00e5ngmarsch rusade f\u00f6rsta plutonen ut p\u00e5 sl\u00e4tten f\u00f6r att d\u00e4r bilda skytteked och upptaga kampen. Det r\u00e4ckte inte m\u00e5nga minuter f\u00f6rr\u00e4n vi uppt\u00e4cktes och de r\u00f6das maskingev\u00e4r b\u00f6rjade ilsket spotta och fr\u00e4sa i v\u00e5r n\u00e4rhet. N\u00e5gra andra \u00e4n f\u00f6rsta plutonens m\u00e4n kommo aldrig ut p\u00e5 sl\u00e4tten, en\u00e4r de r\u00f6das sp\u00e4rreld satte stopp f\u00f6r den v\u00e4gen, vadan de \u00f6vriga hade att fr\u00e5n sidan forcera sandbankarna. Lugn och till synes ober\u00f6rd stod v\u00e5r pr\u00e4ktiga l\u00f6jtnant Bredenberg alltj\u00e4mt upp i kulregnet, ordnade, gav order och uppmuntrade. Vi hade att fortast m\u00f6jligt s\u00f6ka bet\u00e4ckning vid de framf\u00f6r oss liggande skofabrikernas arbetarbost\u00e4der. Men huru skulle vi n\u00e5 dem?<\/p>\n

Framf\u00f6r oss l\u00e5g en av v\u00e5rfl\u00f6det uppsv\u00e4lld b\u00e4ck belagd med is fr\u00e5n f\u00f6reg\u00e5ende natt. H\u00e4r var nog inte tid till l\u00e5nga funderingar, ty det g\u00e4llde ens vara eller icke vara. Allts\u00e5 var det bara att med frejdigt mod kravla sig ut p\u00e5 isskorpan och fort krossa den f\u00f6r att n\u00e5 \u00f6ver till den andra stranden. Vattnet gick upp under armarna p\u00e5 mig, som var l\u00e5ng nog, men kortare m\u00e4n i gruppen gick vattnet upp under hakan. Allt medan vi forcerade isen spydde de r\u00f6das maskingev\u00e4r s\u00e5 att kulnedslagen st\u00e4nkte vatten i ansiktet p\u00e5 oss. M\u00e5nga blev h\u00e4r liggande i den sista vilan. H\u00e4r fingo Lappfj\u00e4rdsgossarna Anselm Agn\u00e4s, Hjalmar Juth, Otto Grannas, Viktor Gejsor och F. E. Uusitalo s\u00e4tta livet till. Dessutom s\u00e5rades ett tiotal, beklagligast Axel Holm, som s\u00e5rades genom b\u00e4gge \u00f6gonen och miste sin syn f\u00f6r alltid. Alltnog \u2013 en klunga p\u00e5 15-20 man l\u00e4mnades att ligga h\u00e4r vid b\u00e4ckens str\u00e4nder i eldlinjen till m\u00f6rkrets inbrott.<\/p>\n

Vi som lyckades komma \u00f6ver b\u00e4cken n\u00e5dde sm\u00e5ningom \u00e4ven byggnaderna, varifr\u00e5n vi genom f\u00f6nster och k\u00e4llargluggar b\u00f6rjade besvara elden. L\u00f6jtnant Bredenberg m.fl. lyckades n\u00e5got l\u00e4ngre fram finna en smal sp\u00e5ng \u00f6ver b\u00e4cken och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt komma torrskodda \u00f6ver. L\u00f6jtnanten kunde tyv\u00e4rr inte h\u00e5lla sig i stillhet i skydd av byggnaderna m\u00e5nga minuter, utan f\u00f6retog sig att krypande l\u00e4ngs en mindre s\u00e4nka i marken spana efter de r\u00f6das maskingev\u00e4rsn\u00e4sten med den p\u00e5f\u00f6ljd, att han sv\u00e5rt tr\u00e4ffades. Stark f\u00f6rst\u00e4mning intr\u00e4dde genast bland gossarna. Slutligen lyckades vi, ehuru m\u00e5nga s\u00e5rades, genom att krypa ut i s\u00e4nkan f\u00e5 tag p\u00e5 l\u00f6jtnantens f\u00f6tter och s\u00e5 i ked hala allesammans i skydd. D\u00e5 inga sanit\u00e4rer ville n\u00e5 oss, ehuru vi gjorde tecken, sporde jag j\u00e4garen Bj\u00f6rndal, som nu ledde, om bringande av l\u00f6jtnant Bredenberg till f\u00f6rbandsplatsen. D\u00e5 detta medgavs, ordnades s\u00e5 att fyra gossar skulle i forcerat tempo b\u00e4ra honom en 100 meters str\u00e4cka, varp\u00e5 fyra andra skulle i h\u00e4ftig spr\u00e5ng nalkas och avl\u00f6sa f\u00f6r \u00e5terstoden av den farliga zonen. Ombytet gick utm\u00e4rkt tills vi n\u00e5dde h\u00f6rnet av en lada, d\u00e5 en kula tr\u00e4ffade K. J. D\u00e5hli med en s\u00e5 gott som \u00f6gonblicklig d\u00f6d som f\u00f6ljd. Sedan vi bakom ladan funnit en gammal sl\u00e4de forslade fyra man v\u00e5r avh\u00e5llne l\u00f6jtnant utan vidare mal\u00f6rer till f\u00f6rbandsplatsen.<\/p>\n

Sedan kompaniet i kv\u00e4llsskymningen sm\u00e5ningom samlats igen, blev vi denna natt v\u00e5ta och hungriga inhysta i g\u00e5rdar n\u00e4ra Kalevakangas, i g\u00e5rdar, varest klara stj\u00e4rnor lyste in genom s\u00f6ndriga f\u00f6nster. S\u00e5 var den \u201dblodiga sk\u00e4rtorsdagens\u201d strider i Messuby utanf\u00f6r Tammerfors \u00e4ndade med tr\u00e5kig f\u00f6rlust av pr\u00e4ktiga Lappfj\u00e4rdsgossar.<\/p>\n

P\u00e5f\u00f6ljande dag var ju l\u00e5ngfredag, men n\u00e5gon sabbatsro f\u00f6rspordes inte, tv\u00e4rtom var det ett intensivt knatter av gev\u00e4rs- och kulspruteeld. Sedan kompaniet r\u00e4knats, varvid ett 20-tal saknades, utdelades nya patroner och s\u00e5 var det att bege sig av igen. V\u00e5r uppgift var nu att forts\u00e4tta rensningen av f\u00f6rstaden till sidan av begravningsplatsen till cirka 100 meter fr\u00e5n det i staden bel\u00e4gna r\u00f6dakorssjukhuset. Uppdraget lyckades utan st\u00f6rre mal\u00f6rer, varp\u00e5 vi genast satte oss i st\u00e4llning och spanare uts\u00e4ndes. Kompanichefen kapten Melin f\u00f6retog sig \u201dal alone\u201d g\u00f6ra en visit p\u00e5 de r\u00f6das sjukhus med p\u00e5f\u00f6ljd att n\u00e5gra ryssar pl\u00f6tsligt kastade sig huvudstupa ut genom f\u00f6nstren i \u00f6vre v\u00e5ningen. Antagligen begagnade kapten Melin n\u00e5gra kraftiga tyska glosor, som gjorde verkan. L\u00f6jtnanterna Sten Holm och von Essen gjorde \u00e4ven dj\u00e4rva str\u00f6vt\u00e5g. S\u00e4mre gick det f\u00f6r j\u00e4garen Lundstr\u00f6m, som stupande under utf\u00f6rande av sitt spaningsuppdrag. Lotten f\u00f6ll d\u00e5 p\u00e5 j\u00e4garen Eriksson och mig att pr\u00f6va lyckan.<\/p>\n

Ett h\u00e4ftigt sn\u00f6glopp r\u00e5dde, d\u00e5 vi antr\u00e4dde f\u00e4rden in p\u00e5 stadens begravningsplats eller \u201dingen mans land\u201d, ty de r\u00f6da h\u00f6ll \u00e4nnu barackerna strax nedanf\u00f6r besatta. P\u00e5 kyrkog\u00e5rden hade striden f\u00f6reg\u00e5ende dag rasat i ett v\u00e5ldsamt tempo, ty antalet stupade var legio och f\u00f6r\u00f6delsens styggelse med kullvr\u00e4kta gravv\u00e5rdar och \u00f6versn\u00f6ade lik f\u00f6retedde en dyster syn. Det var N\u00e4rpes kompani, f\u00f6rt av kapten Sundman, som h\u00e4r f\u00f6reg\u00e5ende dag stormade begravningsplatsen. Helt s\u00e4kert var det sn\u00f6fallet som hj\u00e4lpte oss att helskinnade n\u00e5 b\u00e5rhuset, vars tak vi dristigt besteg. P\u00e5 kr\u00f6net h\u00e4rav hade vi en ypperlig utsikt att med kikare granska de r\u00f6das f\u00f6rl\u00e4ggningar och staden, ehuru resultatet p\u00e5 grund av sn\u00f6fallet blev minimalt. Dessutom tvingades vi ganska snart ned till moder jord igen, d\u00e5 kulor b\u00f6rjade rispa breda m\u00e4rken i pl\u00e5ttaket och de r\u00f6da ej syntes t\u00e5la att v\u00e5ra m\u00f6ssor vidare stucko upp \u00f6ver takkr\u00f6net.<\/p>\n

Efter n\u00e5gra timmars sp\u00e4nnande spaning \u00e5terf\u00f6renades vi med kompaniet, som \u00e4ven snart avl\u00f6stes, varp\u00e5 vi hamnade i g\u00e5rdarna runt Messuby kyrka. H\u00e4r drillades kompaniet dagligdags, tills det vid stormningen av Tammerfors den 3 april begick sin hj\u00e4ltedat genom att ensamt g\u00e5 \u00f6ver forsen, rakt genom staden upp till N\u00e4silinna museum och d\u00e4r h\u00e5lla st\u00e5nd i 16 timmars tid emot tusentals r\u00f6da och ryssar. D\u00e4rom kan man l\u00e4sa i verket Finlands frihetskrig och \u00e4ven skalden Bertel Gripenberg har \u00e4gnat oss sin hyllning i en vacker dikt, vadan samtliga \u201dMelins gossar\u201d med stolthet kunna yvas \u00f6ver N\u00e4silinnabragden.<\/p>\n

Tillbaka till huvudartikeln!<\/span><\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c5r 1936 skrev Axel Klockars (1889-1969) om striderna i Tammerfors 1918. Hans artikel publicerades i tidningen Syd-\u00d6sterbotten 28.3.1936: Det \u00e4r natten till den 28 mars 1918 utanf\u00f6r Tammerfors. De vitas offensiv p\u00e5 Filppulafronten hade n\u00e5tt Messuby. I kv\u00e4llsskymningen hade 2 Forts\u00e4tt l\u00e4sa Ett blodigt 18-\u00e5rs minne.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":3747,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-3875","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3875","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3875"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3875\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3964,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3875\/revisions\/3964"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3747"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3875"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}